Slopandet av revisionsplikten

(1)

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT

Emma Brattström Y le Trinh

Slopandet av revisionsplikten

- ur revisorernas synvinkel

The abolishment of audit obligation

- from auditors’ point of view

Företagsekonomi C-uppsats

Termin: VT-09

Handledare: Bengt Bengtsson

(2)

Sammanfattning

Vi har med hjälp av en kvalitativ metod undersökt vår problemformulering och vårt syfte, om revisorernas syn på slopandet av revisionsplikten. Utifrån problemformuleringen har frågeställningar till undersökningen bildats och dessa försöker vi att besvara i uppsatsen.

Revisionen tillkom för första gången i 1895 års lag om aktiebolag, men revisionsplikten kom inte till förrän år 1988. Utvecklingen av revisionen har fortsatt till att bli mer omfattande. Revisionsplikten har medfört administrativa kostnader för de små företagen och EU vill minska bördan för dem. I Sverige har en utredning gjorts angående huruvida revisionsplikten ska slopas eller inte. Förslaget är att slopa revisionsplikten för de företag som ligger under EU:s maxgränsvärden. Det finns både för- och nackdelar med att slopa revisionsplikten. En fördel är att företagen kan bli mer konkurrenskraftiga och en nackdel är däremot att kvaliteten på redovisningen kan försämras.

Vi har tagit hjälp av referensramen för att bedöma de intervjuades åsikter om slopande av revisionsplikten. I referensramen anges grundläggande kunskap om revisor, revision och revisionsplikten, för att läsaren ska förstå vad som diskuteras i senare delen av uppsatsen.

Under intervjuerna har vi ställt frågor bland annat om synen på slopandet av revisionsplikten, kvaliteten på redovisningen, kundrelationer samt nya tjänster.

Det kommer att bli en knivskarp konkurrens mellan revisionsbyråerna och revisorerna bör bli bättre på att marknadsföra sig själva samt förklara nyttan med revision till kunderna om revisionsplikten slopas. Revisorsyrket kommer att fortsätta utvecklas och revisorerna kommer att kunna utföra nya arbetsuppgifter.

(3)

Abstract

The goal of this essay is to discuss a number of aspects of our research on the abolishment of the audit obligation. The reflections on this assignment were developed with the help of qualitative methods from the auditors’ point of view. From our problem, questions have been formed and we will however, try to outline all the answers in this essay.

Auditing was introduced in 1895 in the Swedish Companies Act, but it was not until 1988 that the statutory audit obligation for small companies in Sweden was made compulsory.

Smaller companies are being placed at a disadvantage by not being exempted from the audit obligation. Currently, Swedish companies bear greater costs for accounting and audit than other companies within the EU. By exempting these companies from audit obligation, it is believed that they will be better able to compete. The downside is that there may be a reduction in quality of the accounts of the companies. In addition to abolishing the mandatory audit, smaller companies would certainly benefit as their administrative costs would substantially be reduced.

With help of the frame of reference, we shall endeavour to evaluate the respondents’

opinions of the abolishment of audit obligation. Fundamental knowledge about auditor, audit and audit obligation shall be mentioned in the frame of reference. Questions about the view of the abolishment of audit obligation, auditing quality, customer relations and service have been raised during the interviews.

It will certainly bring about hard competition for the auditing firms; as well as the auditors having to work harder in promoting their services and benefits of auditing to customers should the abolishment of the audit obligation be implemented. The audit occupation will continue to develop and the auditors will be able to perform new assignments.

(4)

Förord

Vi vill tacka vår handledare Bengt Bengtsson för all hjälp under vårt uppsatsskrivande för att han har bidragit med goda råd samt gett oss bra idéer. Våra möten har varit givande och de har gett oss nya tankar om hur vi ska fortsätta med uppsatsskrivandet.

Ett varmt tack ska även framföras till de revisorer och den redovisningskonsult som har ställt upp på intervjuer. De valde att vara anonyma så vi tog detta i beaktande. Vi vill tacka er för intressanta diskussioner och perspektiv på ämnet.

Karlstad 2009-06-05

Emma Brattström Y le Trinh

(5)

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ...1

1.1BAKGRUND... 1

1.2PROBLEMFORMULERING... 2

1.3SYFTE... 3

1.4AVGRÄNSNING... 3

2. METOD ... 4

2.1KVANTITATIV KONTRA KVALITATIV METOD... 4

2.2DEDUKTIV KONTRA INDUKTIV METOD... 4

2.3FALLSTUDIE... 5

2.4DATAINSAMLING OCH KÄLLKRITIK... 5

3. REFERENSRAM ... 7

3.1REVISORSYRKETS UTVECKLING... 8

3.2REVISOR, REVISION OCH REVISIONSPROCESS... 9

3.3AVSKAFFANDE AV REVISIONSPLIKTEN FÖR SMÅ FÖRETAG... 10

3.3.1 Bestämmelser om revisionsplikten i nuvarande lagstiftningar... 10

3.3.2 Förslag till ändring av lagar som har revisionsbestämmelser... 12

3.4REVISORSYRKET – NU OCH I FRAMTIDEN... 13

3.5FÖR SLOPAD REVISIONSPLIKT... 14

3.6EMOT SLOPAD REVISIONSPLIKT... 15

3.7TJÄNSTEUTVECKLING... 16

3.8UTLANDET... 17

4. EMPIRI...18

4.1REVISIONSBYRÅER... 18

4.2REVISORERNAS SYN PÅ SLOPANDET AV REVISIONSPLIKTEN... 19

4.3REDOVISNINGSKVALITETEN, FUSK, EKONOMISK BROTTSLIGHET OCH BETYDANDE BOKFÖRINGSFEL... 20

4.4REVISIONENS MERVÄRDE OCH KUNDRELATIONER... 21

4.5NYA TJÄNSTER FÖR REVISORER... 22

5. ANALYS OCH DISKUSSION...23

5.1REVISIONSBYRÅERNA... 23

5.2REVISORERNAS SYN PÅ SLOPANDET AV REVISIONSPLIKTEN... 23

5.3REDOVISNINGSKVALITETEN, FUSK, EKONOMISK BROTTSLIGHET OCH BETYDANDE BOKFÖRINGSFEL... 25

5.4REVISIONENS MERVÄRDE OCH KUNDRELATIONER... 26

5.5 NYA TJÄNSTER FÖR REVISORER... 28

6. SLUTSATS...30

7. REFLEKTION OCH FÖRSLAG TILL VIDARE STUDIER ...31

7.1REFLEKTION... 31

7.2FÖRSLAG TILL VIDARE STUDIER... 31

8. KÄLLFÖRTECKNING ...33

9. BILAGOR ...35

(6)

1

1. Inledning

I detta kapitel beskrivs bakgrunden till problemet som vi ska undersöka. Utifrån bakgrunden har vi kommit fram till vår problemformulering och vårt syfte samt hur avgränsning har skett.

1.1 Bakgrund

1848 års förordning om aktiebolag innehöll inga regler angående revision eller revisor, trots det utförde många av företagen någon form av revision (Moberg 2006). Det var inte förrän i 1895 års lag om aktiebolag som regler om revision infördes för första gången. Ett krav på revisor förekom i samtliga aktiebolag, där de skulle granska företagets räkenskaper och styrelsens förvaltning. Revisionen utvecklades och i 1910 års lag om aktiebolag inför- des även minoritetsskyddsregler. Det innebär att aktieägarminoriteten får en möjlighet att utse en revisor, en så kallad minoritetsrevisor, som tillsammans med bolagets revisor ska delta i granskningen av styrelsens förvaltning och företagets räkenskaper (SOU 2008:32).

År 1912 beslöt Stockholms handelskammare att auktorisera granskningsmännen, det vill säga vad som motsvarar dagens auktoriserade revisorer. Det var inte förrän år 1930 som handelskammaren började godkänna granskningsmän och det ställdes inte lika höga krav på dem jämfört med de auktoriserade granskningsmännen (SOU 2008:32).

Utvecklingen av aktiebolagslagen fortsatte och i 1944 års lag om aktiebolag, reglerades att revisorn bland annat ska granska bolagets räkenskaper och kontrollera företagets bokfö- ring samt förvaltning. Kravet på att en auktoriserad revisor måste finnas i ett aktiebolag med aktiekapital högre än en miljon kronor eller om en tiondel av aktieägarna kräver det i bolagsstämman, tillkom i 1975 års aktiebolagslag. Vidare i lagen föreskrevs även att revisorn ska granska bolagets årsredovisning, räkenskaper och styrelsens samt verkställande direktörens förvaltning i samband med god revisionssed (SOU 2008:32).

1995 års regering anser att en revisor har bäst insyn i företagets interna förhållanden, där- för är revisorer en bra resurs för att motverka ekonomisk brottslighet. Revisornämnden införde prövning och tillsyn av kvalificerade revisorer enligt 1995 års förordning om revisorer (SOU 2008:32).

(7)

2

I 2005 års aktiebolagslag infördes inga förändringar angående revisionspliktens omfattning, revisorns uppgifter eller minoritetsrevisor. Den 1 januari 2007 började hänsyn tas till företagets omsättning, balansomslutning och antalet anställda istället för basbeloppet och gränsvärden enligt tidigare bestämmelser (SOU 2008:32).

Under år 2007 ägde ett möte inom Europeiska Unionen (EU) rum, där de bland annat diskuterade de administrativa bördorna för företagen i medlemsstaterna. Minskning av de administrativa bördorna kan medföra att företagen blir mer konkurrenskraftiga och det kan bidra till att stimulera Europas ekonomi. Kommissionen föreslog att minskning ska ske med 25 procent fram till år 2012. Den svenska regeringen vill att minskningen ska ske redan till år 2010 (SOU 2008:32).

En utredning har genomförts om Sverige ska slopa revisionsplikten för små företag, där lagförslaget inte har fastslagits. En anledning till varför revisionsplikten ska avskaffas hänger samman med de tidigare bestämmelserna om lagstadgad revisionsplikt, där företa- gen inte fritt får välja om de ska ha revision. Därför har de företag som inte haft behov av revision belastats med onödiga administrativa kostnader. Avskaffas revisionsplikten kommer de små företagen att kunna välja fritt om de vill ha revision (SOU 2008:32).

Revisorsyrket är målet med vår utbildning och vi vill undersöka hur slopandet av revisionsplikten kommer att påverka yrket. Läsning av tidigare uppsatser har gett oss insikt på hur länge ämnet har varit aktuellt. Till skillnad från tidigare uppsatser, där de flesta har valt att skriva från olika perspektiv, exempelvis kreditgivare, Skatteverket och småföretag, vi har därför valt att enbart skriva om ämnet ur revisorernas perspektiv.

1.2 Problemformulering

Diskussionen om slopande av revisionsplikten har varit aktuell i Sverige under de senaste åren. Slopandet av revisionsplikten kan ses från olika perspektiv och har både för- och nackdelar. Ur företagens synvinkel kan det innebära en mindre ekonomisk börda, där de slipper betala onödiga kostnader för tjänster som de egentligen inte behöver (SOU 2008:32).

Det perspektiv vi har valt att undersöka är revisorernas syn på slopandet av revisionsplikten. Vi vill undersöka hur det kommer att påverka revisorerna och revisionsbyråerna samt hur revisionsbyråerna kommer att göra för att motverka en minskning av kunder och eventuellt vilka andra tjänster som erbjuds. Utifrån bakgrunden till revisionen och dagens fråga om revisionsplikten har vi ställt upp frågeställningar som ska undersökas i denna uppsats.

(8)

3

• Vilka är anledningarna till att slopa revisionsplikten?

• Vad innebär slopandet av revisionsplikten för revisorer och vilken effekt kommer den att ha på deras arbete?

• Kommer revisorsyrket att förändras om revisionsplikten slopas?

• Vad kan revisionsbyråerna göra för att konkurrera och vilka nya tjänster kommer att erbjudas?

1.3 Syfte

Syftet med uppsatsen är att få en inblick i revisorernas inställning till den slopade revisionsplikten och hur revisorsyrket kommer att påverkas. Vi vill även undersöka om andra tjänster än revision kommer att förekomma på revisionsbyråerna efter slopandet av revisionsplikten.

1.4 Avgränsning

Slopandet av revisionsplikten kommer eventuellt att påverka de små- och mellanstora företagen¹ och andra allmänna myndigheter såsom Skatteverket. En av anledningarna till varför vi har valt att avgränsa oss enbart till att utgå från revisorernas syn på problemet, är att revisorerna troligtvis kommer att påverkas mest. Vi har valt att begränsa oss till Karl- stadsområdet på grund av tidsbrist.

1 Små och mellanstora företag är de företag som ligger under EU:s maxgränsvärden. Maxgräns-

värdena tas upp i referensramen.

(9)

4

2. Metod

I detta kapitel beskriver vi vilka metoder som valts för att undersöka problemet. De metoder som tas upp i detta kapitel är kvantitativ, kvalitativ, deduktiv och induktiv metod. Vi förklarar även hur vi samlar in data till vår referensram och empirikapitlet.

Två krav bör finnas på empirin oavsett vilken metod som används. Det första är att empirin ska vara giltig och relevant och det andra är att den ska vara trovärdig och tillförlitlig (Jacobsen 2002). Validitet uppnås genom att säkerställa att vi verkligen undersöker det vi vill undersöka. Reliabilitet innebär att utförd undersökning är korrekt genomförd. När undersökningen vid upprepade tillfällen utförs ska samma resultat uppkomma när samma metod används (Thurén 2007).

2.1 Kvantitativ kontra kvalitativ metod

Kvantitativ metod kan användas när problemet ska generaliseras och vanligtvis används frågeformulär med fasta svarsalternativ. Oftast beskrivs kvantitativ data som siffror. Kva- litativ metod kan användas när ett problem behöver beskrivningar om hur människor uppfattar situationer. Insamlingen av data sker genom exempelvis öppna samtal och där- för beskrivs kvalitativ data oftast som ord. Öppna intervjuer lämpar sig bäst när ett fåtal enheter ska undersökas (Jacobsen 2002).

I den kvalitativa undersökningen tas hypoteser fram med utgångspunkt i den empiriska undersökningen. Kvalitativa undersökningsmetoder har problem med den externa giltig- heten, det vill säga att generalisera resultatet (Jacobsen 2002).

Vi har valt kvalitativ metod för att den passar bäst med vår problemformulering och äm- net vi ska undersöka. Eftersom vi är intresserade av den enskilda individens åsikter och ett fåtal enheter ska undersökas, har vi valt att använda oss av öppna intervjuer.

2.2 Deduktiv kontra induktiv metod

Deduktiv metod används när forskaren redan har en teori och vill undersöka om teorin stämmer överens med verkligheten (Thurén 2007). Induktiv metod är när empirin först samlas in utan förväntningar och sedan tolkas resultatet av intervjun (Jacobsen 2002).

(10)

5

Genom öppna intervjuer samlas data in till empirin som vi senare analysera med hjälp av referensramen. Det liknar den induktiva metoden, för att vi inte har förväntningar på vad som kommer att sägas under intervjuerna. Enligt Jacobsen (2002) är oftast kvalitativ an- sats förenad med induktiv metod. Det är mest lämpligt för oss att tillämpa dessa metoder, därför att vi har använt öppna intervjuer.

2.3 Fallstudie

Vi gör inget anspråk på att generalisera resultatet av uppsatsen därför har vi valt att utföra en fallstudie. En fallstudie fokuserar på en speciell enhet som ska vara avgränsad i både tid och rum (Jacobsen 2002). Utifrån problemformulering och syfte är vi endast intresserade av det enskilda fallet och har avgränsat oss till en specifik plats, i detta fall är det Karlstad.

2.4 Datainsamling och källkritik

Informationsinsamlandet till referensramen har utförts genom att vi har sökt vetenskapli- ga artiklar och tidskrifter i databaser. Vi har med hjälp av sökorden ”audit obligation”,

”auditing”, ”accounting”, ”revisionsplikt” och ”slopad revisionsplikt” sökt i databaser.

Tidskriften Balans, som är utgiven av FAR SRS – branschorganisationen för revisorer och rådgivare, har vi använt på grund av att tidskriften kanske kan ge oss en djupare syn på ämnet. Eftersom Balans är en tidskrift, kan skribenternas åsikter och inflytande i ämnet medföra att våra åsikter blir styrda åt ett specifikt håll.

Vi har bland annat använt litteratur såsom FAR (2006) till att förklara innebörden med revision och hur revisorer arbetar. FAR boken har tidigare använts som kurslitteratur och utges av branschorganisationen för revisorer och rådgivare och därför anser vi att den är trovärdig. Avskaffande av revisionsplikten för små företag (SOU 2008:32) är den andra litteratu- ren vi har använt till att få inblick i slopandet av revisionsplikten. SOU 2008:32 är en utredning från Justitiedepartementet där bland annat förslag på lagändringar ingår. Vi valde boken på grund av att den är trovärdig och att utredningen av revisionspliktens avskaffande inte har vidareutvecklats samt för att ta reda på vad de nya lagförslagen kan innebä- ra för revisorer.

Till empirin valde vi att kontakta revisorer via e-post (bilaga 1) och bokade intervjuer med de intresserade. Vi kontaktade revisorer så tidigt i uppsatsarbetet som möjligt, ifall ingen skulle vara intresserad så hade vi en möjlighet att byta perspektiv. Det finns för- och nackdelar med att använda sig av e-post, fördelarna är att det är smidigt och alla får till- gång till samma information som vi skickar. Nackdelarna kan vara att det är opersonligt

(11)

6

och det inte kommer fram till revisorerna. Det finns andra sätt att ta kontakt med inter- vjuobjekt såsom telefonsamtal, direkt kontakt och via brev. Vi valde att skicka ut intervju- frågorna ungefär en vecka innan intervjuerna, därför att respondenterna skulle ha möjlig- het att reflektera över våra frågor och ge mer detaljerade svar. Intervjuerna genomfördes på revisorernas arbetsplatser med hjälp av ljudinspelning för att på bästa sätt kunna reser- vera oss för eventuella feltolkningar.

Att intervjuerna sker på revisorernas arbetsplatser kan medföra att de är i en mer naturlig miljö, som kan leda till att vi får mer konkreta svar. Om intervjun däremot sker i en konstlad miljö, det vill säga onaturlig plats för respondenterna kan det leda till ytliga svar.

För- och nackdelar finns vid användning av ljudinspelning. Fördelarna med att ha ljudinspelning är bland annat att få en mer naturlig konversation och bättre ögonkontakt med respondenterna samt att det underlättar för den som utför intervjun behöver inte anteck- na ständigt. Vissa av nackdelarna är att de intervjuade kanske blir tysta och inte uttalar sig samt tekniska problem kan uppkomma (Jacobsen 2002).

Respondenterna valde att vara anonyma på grund av att deras åsikter kanske inte stämmer överens med vad revisionsbyrån anser. På byrå 1 arbetar person A, B och C, på byrå 2 arbetar person D och E och på byrå 3 arbetar person F. Av respondenterna är tre stycken auktoriserade revisorer, två stycken är godkända revisorer och en redovisningskonsult². Från början var det meningen att vi endast skulle intervjua revisorer men så blev inte fallet. Vi kontaktade en revisionsbyrå och kanske inte uttryckte att vi endast ville intervjua revisorer. Därmed fick vi kontakt med en redovisningskonsult och vi valde att ha med dennes åsikter i uppsatsen, på grund av att åsikterna stämde överens med revisorernas.

Med hänsyn till anonymiteten har vi valt att utgå ifrån att alla är revisorer. De flesta respondenterna har arbetat inom yrket cirka 20 år. Olika antal respondenter från byråerna kan ge snedvridna svar. Vi är inte intresserade av revisionsbyråernas syn, utan vad revisorerna anser om slopande av revisionsplikten.

2Redovisningskonsulter redovisar och bokför åt företag

(12)

7

3. Referensram

I referensramen berörs områden såsom revisionens utveckling, revisionsprocessen, avskaffande av revisions- plikt, revisorsyrket, för och emot slopad revisionsplikt, tjänsteutveckling och utlandet. Dessa områden har valts för att ge läsaren en grundläggande förståelse för vad som diskuteras i senare delen av uppsatsen.

I utredningen, Avskaffande av revisionsplikten för små företag (SOU 2008:32), har det föreslagits att slopad revisionsplikt för små aktiebolag ska inledas den första juli 2010. En av anledningarna till att avskaffa revisionsplikten är de höga kostnader som förekommer hos små- företagen. Om revisionsplikten slopas kommer småföretagen fritt får välja om de vill ha revision. Uppfyller företaget två av EU:s maxgränsvärden nedan måste revision utföras.

• 83 miljoner kronor i nettoomsättning

• 41,5 miljoner kronor i balansomslutning

• 50 anställda (Sundhage, 2008).

Diskussion om revisionens existens har pågått länge. Exempelvis skriver Power (1999) att det kan finnas vissa situationer då revision är försvarbart. Revision behöver inte vara fi- nansiell, utan det kan även handla om en speciell aktivitet till exempel förvaltningsrevi- sion, men Power menar att revisionen alltid är kostsam. Trots att det är kostsamt är den finansiella revisionen fortfarande ett starkt system. Power menar att på grund av hur personer och samhället är organiserat har tredje part en efterfrågan av revision för att vilja ingå affärer med företaget. Revisionen ska kunna fungera som ett trovärdigt sätt att bear- beta risker. Power hävdar att det finns en risk att revisionen blir ytlig och inte visar den verkliga risken utan bara den risk revisorerna själva vill se. När revisionen är lagstadgad finns det en risk att man litar för mycket på revisionsberättelsen.

Om revisionsplikten slopas kommer företagen tillsammans att spara in 5,8 miljarder kro- nor om året, om nu alla företag väljer avstå från revisionen. Mellan 50-60 procent av små- företagen kommer först att behålla revisionen och slutsiffran kommer nog att hamna runt 50 procent tror Bo Svensson. Han gjorde en parallell jämförelse då 47 procent hade revision trots att de inte behövde före år 1988. Då revisionsplikten infördes under 80-talet var en av anledningarna att bekämpa ekonomisk brottslighet (Balans 2008a).

(13)

8

3.1 Revisorsyrkets utveckling

I lagen som kom år 1895 fastställdes att aktiebolag behövde ha en revisor, men vilka kvalifikationer som behövdes stadgades inte. Oftast anställdes en respekterad person som hade goda relationer till ledningen eller till den största ägaren. Det var få som hade kunskaper inom bokföring och utan kunskapen var det svårt att finna fel i bokföringen, på grund av detta ökade förskingring och bedrägeri (Wallerstedt 2001).

År 1899 grundades Svenska revisorsamfundet, SRS, av Wavrinsky. Svenska handelskammaren auktoriserade sina sex första revisorer år 1912. För att kunna bli auktoriserad revisor krävdes en ålder på 25 år, en utbildning från handelshögskolan i Stockholm och tre års praktisk erfarenhet av revision. De skulle även vara oberoende gentemot sina klienter.

Detta blev en barriär för yrket och det bidrog till att tillväxten var svag inom branschen.

På 1910-talet var det nästan ett dussin personer som försörjde sig med att vara auktoriserade revisorer och de flesta av dem var även bankdirektörer och advokater (Wallerstedt 2001).

SRS ansåg, i ett brev till staten år 1922, att staten skulle ta över auktoriserandet av revisorerna, för att deras egna revisorer inte hade samma kvalifikationer som den svenska han- delskammarens revisorer. År 1923 grundades Föreningen för auktoriserade revisorer, FAR. På 1930-talet presenterade Centrala revisorsnämnden ett förslag där de ansåg att de som inte hade kvalifikationerna som krävdes för att bli auktoriserade också skulle bli offi- ciellt uppmärksammade (Wallerstedt 2001).

Från år 1912-1932 ökade antalet auktoriserade revisorer i Sverige från 6 till 59 stycken. År 1932 inträffade Kreugerkraschen. Detta var ett kritiskt skeende inom revisorsyrket och det talas än idag om denna ekonomiska krasch. Det tog nästan tio år för revisorsyrket att repa sig efter kraschen. Kritiken vände sig till hur revisorerna hade skött sina arbeten i Sverige. Den svenska staten anlitade PriceWaterhouse, en utländsk revisionsfirma för att undersöka kraschen. De tre anledningarna till anlitandet var, att PriceWaterhouse redan fått order att kontrollera ett av Kreugers företag, att PriceWaterhouse kunde skicka fler revisorer än antalet som fanns i Sverige och att PriceWaterhouse revisorer var oberoende.

Kreugerkraschen medförde en stor diskussion både innanför och utanför revisorsyrket och detta medförde att de svenska revisorerna fick dåligt rykte (Wallerstedt 2001).

Utvecklingen av revisionsyrket skedde under de senaste hundra åren. Yrket har påverkats såväl av interna och externa krafter som bland annat marknaden, kritiska händelser, yr- kesmässiga föreningar och företag (Wallerstedt 2001).

(14)

9

3.2 Revisor, revision och revisionsprocess

Godkänd revisor blir den som har en universitetsutbildning och minst tre års praktisk erfarenhet innan provet för revisorsexamen avläggs. För att bli auktoriserad revisor krävs en högre universitetsutbildning och minst fem års praktisk erfarenhet. De som har titeln godkänd eller auktoriserad revisor står under tillsyn av Revisorsnämnden, som kontrollerar kvaliteten på revisorernas arbete (FAR 2006).

Revisorn är den som utför revisionen i ett företag. Revision innebär att revisorn planerar, granskar och bedömer årsredovisningen, bokföringen och förvaltningen. Allt detta för att kvalitetssäkra informationen. Revisionen upprättas främst för att exempelvis företagets ägare, anställda, styrelse, VD, kreditgivare, leverantörer och kunder ska få korrekt information som de kan lita på (FAR 2006).

Revisorns uppdrag är att bestyrka den finansiella informationen och skriva en revisionsbe- rättelse, för att företagets intressenter ska kunna få ett trovärdigt beslutsunderlag. Revi- sorn har även tystnadsplikt, vilket menas att ingen information får föras vidare till utom- stående (FAR 2006).

Revisorn kan vara både granskare och rådgivare till företaget; i och med detta finns det risk för jävighet. En revisor ska avsäga sig uppdraget om det strider mot analysmodellen det vill säga om revisorn har:

• Egenintressehot, vilket innebär att revisorn har ett egenintresse i klienten till exempel ekonomiskt intresse.

• Självgranskningshot, vilket innebär att revisorn granskar sig själv till exempel tidigare lämnade råd till klienten.

• Partsställningshot, vilket innebär att revisorn har tagit ställning för eller emot klienten och anses då kopplad till klienten.

• Skrämselhot, vilket innebär att revisorn påverkas av yttre påtryckningar till exempel dominerande ställning av någon som ska granskas.

• Vänskaps-/förtroendehot, vilket innebär revisorn har starka personliga relationer till någon som granskas (FAR 2006).

Revisionsstandard i Sverige innehåller viktiga tillvägagångssätt och grundläggande princi- per som tillämpas vid revision av ett företag. Denna standard följer internationella redo- visningsstandarder, såsom ISA. Revisionsstandarden bör beaktas noggrant, avviker revisionen från denna standard ska revisorn vara beredd att motivera avvikelsen (FAR 2006).

(15)

10

Revisionsprocessen består av tre delar: planera, granska och rapportera. Planering är den avgörande delen, här fastställs vilka affärsprocesser som ska granskas. För att kunna planera krävs kunskap om företaget och det fås genom att revisorn samlar in information som sedan analyseras och bedöms. Om informationsinsamlingen genomförs väl har revisorn ett bra underlag för att planera granskningen. Revisorn ska i detta fall upprätta en övergripande revisionsplan med risker, väsentlighet, granskningens karaktär, omfattning, koordinering, ledning, övervakning, tidsåtgång och kostnad (FAR 2006).

I granskningen ska ett granskningsprogram upprättas. Det koncentreras till områden med störst risk i företaget och därefter väljs granskningsmetoder. Granskningens syfte är att granska företagets årsredovisning, bokföring och förvaltning. För att effektivisera granskningen så mycket som möjligt bör revisorn ha en god dokumentation över vad som har utförts (FAR 2006).

Rapportering är målet med revisionen, där revisorn ska skriva under årsredovisningen och skriva en revisionsberättelse som kan ses som en kvalitetsstämpel. Under punkten rapportering lämnar revisorn synpunkter till företagsledningen på vad de kan ändra och tänka på.

Om synpunkterna är av betydande art skrivs de med i revisionsberättelsen (FAR 2006).

Det finns ett förväntningsgap som kan uppkomma när intressenter har förväntningar på vad revisorn ska göra, men detta kanske inte alls överensstämmer med vad revisorn kan och får göra. De största områdena där gapet tydligt kan märkas är bland annat redovisning, konkurs och förskingring (FAR 2006).

3.3 Avskaffande av revisionsplikten för små företag

3.3.1 Bestämmelser om revisionsplikten i nuvarande lagstiftningar

Revisionsplikten regleras i många olika lagar i det svenska regelverket. De flesta reglerna finns i de associationsrättsliga regelverken såsom 2005 års aktiebolagslag, lagen om ekonomiska föreningar, stiftelselagen och revisionslagen. Förutom de ovan nämnda lagarna förekommer även allmänna och speciella bestämmelser om revisionsplikten i andra lagar, exempelvis sparbankslagen (SOU 2008:32).

Aktiebolag och ekonomiska föreningar är exempel på de företagsformer som har skyldighet att ha minst en revisor. Det finns även vissa företagsformer som blir skyldiga att ha en revisor om de uppfyller ett av följande villkor.

(16)

11

• Antalet anställda i företaget har uppgått till mer än 50 under de senaste två räken- skapsåren.

• Balansomslutningen har uppgått till mer än 25 miljoner kronor under de senaste två räkenskapsåren.

• Nettoomsättningen har uppgått till mer än 50 miljoner kronor under de senaste två räkenskapsåren.

Dessa tre villkor tillsammans utgör det så kallade 50/25/50-reglerna (SOU 2008:32).

Ibland krävs det att en revisor ska ha en särskild kompetens eftersom de arbetar med vissa associationsformer. För att en revisor ska fullgöra sitt uppdrag krävs att denna ska ha bra insikt i redovisning och även ekonomiska förhållandet som omfattar ett företags verksamhet. Exempelvis krävs det i ett aktiebolag ska revisorn vara antingen godkänd- eller auktoriserad med en avklarad revisorexamen. Bolagsverket kan delta i beslutande om huruvida en godkänd revisor ska utses istället för en auktoriserad revisor exempelvis i ett aktiebolag (SOU 2008:32).

I 2005 års aktiebolagslag regleras att en revisor väljs av bolagsstämman. Antalet revisorer ska även anges i bolagsordningen, till exempel lägsta och högsta eller exakta antal revisorer (SOU 2008:32).

Revisionsuppdraget omfattar bland annat att revisorn ska granska företagets årsredovis- ning och bokföring, det vill säga utföra en räkenskapsrevision och granska företagsled- ningens förvaltning, en så kallad förvaltningsrevision. En revisors granskning ska vara både ingående och omfattande och den ska stämma överens med god revisionssed. Revi- sorn ska även granska en så kallad koncernredovisning om företaget är ett moderföretag.

En revisor ska följa bolagsstämmans anvisningar så länge det inte strider mot lag, bolags- ordning eller god revisionssed. I slutet av varje räkenskapsår ska revisorn lämna en revi- sionsberättelse till företaget. För aktiebolag ska revisorn i revisionsberättelsen ange om balans- och resultaträkningen bör fastställas eller inte. Vidare i revisionsberättelsen ska revisorn ange om någon styrelseledamot och verkställande direktören ska beviljas ansvarsfrihet gentemot bolaget. Om revisorn saknar vissa uppgifter som bedömningsgrund, an- gående ovan nämnda uttalanden, ska revisorn skriva med detta i revisionsberättelsen (SOU 2008:32).

En revisor har upplysningsplikt och är skyldig att lämna bolagsstämman den information och upplysningar som de begär. Vid brottsmisstanke, exempelvis inom ramen för ett ak- tiebolags verksamhet, är revisorn skyldig att meddela styrelsen om detta och även anmäla det till Bolagsverket och åklagare samt att revisorn ska avgå i förtid (SOU 2008:32). Efter att revisorn har meddelat styrelsen om brottsmisstanken kan styrelsen inom en månad

(17)

12

avhjälpa skadan av brottet, på så sätt kan styrelsen undvika att revisorn anmäler brottet till Ekobrottsmyndigheten (FAR 2006).

Förutom granskningen av räkenskaps- och förvaltningsrevisionen kan det förekomma att revisorn har en annan skyldighet att utföra andra uppdrag. En aktieägare kan begära att styrelsen och verkställande direktören lämnar vissa upplysningar om företaget, som läm- nas till bolagets revisor för granskning. Ett annat uppdrag är att lämna yttrande angående förslag på vinstutdelning, fond- och nyemission av aktier med mera (SOU 2008:32).

3.3.2 Förslag till ändring av lagar som har revisionsbestämmelser

Ett arbete med lagförenkling pågår för närvarande i EU. Det betyder att de administrativa kostnaderna för företagen kommer att minska med 25 procent fram till år 2012 (SOU 2008:32).

I SOU 2008:32 anges förslag till lagändringar i vissa lagar som innehåller bestämmelser om revisionsplikt, bland annat i aktiebolagslagen, lagen om ekonomiska föreningar, revisionslagen, revisorslagen och skattebetalningslagen.

I 2005 års aktiebolagslag regleras bestämmelser angående revision i ett aktiebolag, där det flesta av de nya lagförslagen faller inom nionde kapitlet. I, 2 kap 5§ p2 aktiebolagslagen, gällande rätt regleras att personlig information om revisorn ska ingå i stiftelseurkunden.

Enligt förslaget ska det ske en ändring i den punkten, eftersom alla aktiebolag inte behö- ver ha lagstadgad revision (SOU 2008:32).

Som vi tidigare har nämnt handlar nionde kapitlet i aktiebolagslagen om revision. Ett av förslagen är att förvaltningsrevisionen ska avskaffas. I samband med att förvaltningsrevi- sionen tas bort behöver revisorn inte uttala sig i revisionsberättelsen angående styrelsens och den verkställande direktörens ansvarsfrihet gentemot bolaget. Revisorn ska härmed slippa göra en anmälan vid brottsmisstanke. En annan punkt är gränsvärdena, där lagför- slaget anger att de företag som överskrider värdena måste ha lagstadgad revision. Dessa gäller även i koncernförhållanden där moderbolaget är ett aktiebolag och vissa noterade aktiebolag ska ha revision. Minoritetsägarna i ett aktiebolag, som inte har revision, kommer att få en möjlighet att framtvinga lagstadgad revision genom en ny bestämmelse som kompletterar den gamla. För de aktiebolag som ska ha lagstadgad revision är det ingen förändring vad gäller revisorers kompetenskrav. Däremot förändras revisorns mandattid till ett år istället för fyra år enligt nuvarande lagstiftning (SOU 2008:32).

(18)

13

I samband med den slopade revisionsplikten kommer även lagförändringar att ske i revisionslagen. I lagförslaget ingår bland annat att vissa bestämmelser tas bort och att vissa ändras samt gränsvärdena, som nämns i början av referensramen, för företag som ska ha lagstadgad revision. Det innebär att företag som överskrider värdena måste minst ha en godkänd eller auktoriserad revisor som har fullgjort revisorsexamen (SOU 2008:32).

Ännu en lag som berörs är 2001 års revisorslag. Revisorns tystnadsplikt kan brytas i vissa situationer. Exempelvis att revisorn är skyldig att på begäran lämna upplysning till polis och åklagare (SOU 2008:32).

3.4 Revisorsyrket – nu och i framtiden

Ribbestam (2009a) skriver i sin debattartikel att revisorn kan få agera som redovisningskonsult, problemet är att han inte får göra det på sitt eget revisionsuppdrag. Han anser att FAR SRS bör göra rollerna tydligare för att det inte är många som vet skillnaden mellan en redovisningskonsult och en revisor. Många anser att revisorn är den som sköter bokfö- ringen, löner, skatter med mera och sedan kontrollerar detta samt skriver en revisionsbe- rättelse. Så är inte fallet idag; revisorn är den som granskar och skriver en revisionsberät- telse. En redovisningskonsult är den som redovisar och bokför. Utvecklingen av revisorsyrket kan medföra att revisorn även får utföra redovisningen och granska den.

Brännström (2009) svarar Ribbestam och menar att analysmodellen, som kontrollerar revisorns opartiskhet kommer att finnas kvar eftersom det är en EU-regel och på grund av detta kan revisorn inte agera fritt.

Ribbestam (2009b) svarar Brännström och menar att i vårt samhälle behövs en revisor som är oberoende, för att kunna behålla kvaliteten i revisionen för företagen där revision fortfarande kommer att utföras. Ribbestam är övertygad om att banker och andra intressenter kommer att vilja se en revision även om den är frivillig.

Anmälan till Revisorsnämnden kan göras av den som anser att en kvalificerad revisor inte har skött sitt jobb berättar Peter Strömberg. Varje år kommer cirka 120 anmälningar till Revisorsnämnden (Balans 2008b).

Att företaget och revisorn inte kan kommunicera är ett exempel på hur ett förväntnings- gap kan uppstå. Det kan bli ett stort problem om gapet blir för djupt, det leda till att för- troendet för revisionen och revisionsberättelsen kan försvinna. Ett förväntningsgap kan uppstå eftersom revisorns roll inte är lätt att förklara och greppa (Balans 2008b).

(19)

14

Thomas Erséus anser att revisorn ska fungera som ett bollplank och även kunna säga nej till olämpliga förslag. Revisorer ska ge raka besked, det vill säga förorda eller avråda, de ska inte ge alternativ. Revisorn ska kunna tala om eventuella konsekvenser som uppstår beroende på de val som görs och stötta företaget med en grundläggande kontroll. Revi- sorn ska även hjälpa företaget att göra rätt värderingar och se till att det är bra kvalitet på redovisningen (Balans 2008c).

I Balans (2008d) finns en intervju med Ulf Christoffersson som är ordförande i Sparban- kernas riksförbund. Förutom den granskande rollen ska revisorn även fungera som ett bollplank. En av revisorns uppgifter är att hjälpa företagen att dra de slutsatser som be- hövs och även ge en insyn på vilka möjligheter som leder till utveckling och expansion av ett företag. Troligtvis kommer de flesta företagen att välja bort revisionen när revisionsplikten avskaffas, men han försöker uppmana företagen att vara försiktiga om de väljer att ta bort revisionstjänsten.

Det är viktigt för företagaren att kunna träffa sin revisor minst en gång per år så att båda tillsammans kan diskutera om företagets framtid och få en djupare insikt i de förutsätt- ningarna som finns. Revisorn lämnar inte enbart en påskrift i revisionsberättelsen, utan även hjälp med andra frågor som rör, exempelvis kostnadseffektivitet, kapitalbindning och rekryteringsfrågor (Börsvik 2008).

3.5 För slopad revisionsplikt

Gandy (2007) menar i sin debattartikel, att om revisionsplikten avskaffas så kan de små företagen slippa betala en stor utgift för revision och kan istället betala för kvalificerade råd som kan öka tillväxt och expansion i ekonomin.

Urban Bäckström tillträdde som verkställande direktör för Svenskt näringsliv under 2005.

Han menar att det är bra att revisionsplikten avskaffas för att det är en konkurrensnackdel för småföretagen i Sverige och det är en betydande kostnad för dem (Balans 2007).

Ahlberg (2009) anser att nu när det är finanskris är det en ypperlig tid att ta bort revisionsplikten för små företag. Istället för att vara en betungande kostnad kommer nyttan med revisionen fram. Revisionsbranschen kommer att förändras med utökad rådgivning och att medarbetare kommer att bytas ut mot nya med större kompetens inom andra om- råden. Revisorer kommer att behöva genomgå kompetensutveckling för att kunna hänga med i det nya arbetssättet. Ahlberg besktiver de tre T:n som hon anser att alla inom revision- och redovisningsbranschen bör ha koll på. Dessa är trygghet, trovärdighet och tillit.

Enligt Ahlberg är detta en grund för business-to-business-relationer.

(20)

15

För slopad revisionsplikt är bland annat att det är dyrt för små företag och att kostnaden för revisionen överstiger fördelarna samt att banker kräver revision av vissa företag för att ge ut krediter. Om vi ska se det från ett internationellt perspektiv har de flesta länder i EU inte kvar revisionsplikten för små företag och försöker göra redovisningen lättare för dessa företag. (Credit Management 2005).

Revisorer som arbetar med rådgivning även idag bör jubla över slopandet av revisionsplikten, skriver Steve Ribbestam (2008). Han anser att revisorers arbetssituation kommer att vara betydligt bättre eftersom de inte behöver tvingas sitta på två stolar i sin arbetsut- övning, det vill säga som granskare och som rådgivare, där bland annat frågor kring jäv och oberoende kanske kommer att försvinna. Ribbestam anser att revisionsplikten bör tas bort, eftersom revisionen oftast inte ger något mervärde i småföretagen.

3.6 Emot slopad revisionsplikt

Slopandet av revisionsplikten har fått kritik. Vissa anser att det är onödigt ett stort steg och vissa säger att det är risk för mer skattefel, ekobrott och penningtvätt om revisionsplikten tas bort. Revisorn kan idag anmäla vid misstanke om brott och vetskapen kanske gör att fler låter bli att begå brott. Finansinspektionen menar att revisorns granskning är en kvalitetsstämpel (Hugo 2008).

Brännström (2005) anser att det är positivt att en debatt om revisionens roll i små företa- gen startas och att revisorns närvaro gör att det förekommer färre fel. Det är viktigt i och med att Sverige är ett land med hög skatt och skatten är en nytta för samhället.

Axenborg (2005) menar att istället för att bilda ett aktiebolag kan ett enkelt bolag eller ett handelsbolag bildas för att sådana företag inte behöver ha revisor. Revision ger företagets intressenter en trygg bild av företaget. Revisionen tillför näringslivet en säkerhet i att lagar följs, högre redovisningsstandard och en rättvisare konkurrens. Idag finns det inte mycket empirisk data som motiverar en lagstadgad revisionsplikt. Axenborg anser att revisionsplikten bör finnas kvar även i små företag men att det ska finnas enklare revision och ge- nerösare jävsregler istället.

Fördelarna med revisionsplikten är att revisorer tillför kompetens till företagen, säkerstäl- ler att lagar och regler följs, vilket leder till bland annat minskad ekonomisk brottslighet och garanterar en bra kvalitet på redovisning. Ju tidigare riskerna angående insolvens upp- täcks i företaget desto större är chanserna att företaget kan förhindra en likvidation. Revi- sion används för att företag ska kunna konkurrera med varandra under samma förhållan- den. Ett aktiebolag idag kräver revision på grund av att inget personligt ansvar förekom-

(21)

16

mer och då krävs det en större kontroll. Istället för att starta ett aktiebolag, kan företaga- ren välja att starta ett handelsbolag eller driva företaget som en enskild näringsidkare för det förekommer ingen lagstadgad revision. Det är enklare för bankerna att ge företag kre- dit för då vet de att en utomstående person har kontrollerat räkenskaperna (Credit Mana- gement 2005).

Annette Dalhberg, ansvarig för revisionsområdet på Skatteverket, anser att revisionen hjälper företagen att få ordning på bokföringen och det underlättar för Skatteverket när kontroller utförs. Fusk kan förekomma, vilket kan lura revisorn om felet inte upptäcks.

Ett fel kan exempelvis vara ett systemfel i ett bokföringsprogram. Ibland kan fel bero på att nya lagar och regler införts. Företagen förväntar sig att revisorn ska meddela om för- ändringen. När det gäller frågan om revisionsplikten, vill Skatteverket ha kvar den. De företag som väljer bort revisorn kommer att gå miste om den kvalificerade rådgivningen som en revisor kan ge. Idag är det en garanti för ordning och reda i dokumentationen eftersom det oftast är en som sköter redovisningen och revisorn kontrollerar. Tas revisionsplikten bort finns det risk att felen ökar (Balans 2008e).

3.7 Tjänsteutveckling

FAR SRS har tillsatt en projektgrupp som ska ta fram nya tjänster och intyg till följd av slopandet av revisionsplikten. Detta projekt kallas revisorns verktygslåda. Projektet går ut på att berätta vad som finns i revisorns verktygslåda förutom den lagstadgade revisionen.

Revisorer är proffs på oberoende granskning och bör därför arbeta vidare med detta. Pro- jektgruppen har tittat på olika intyg och det finns många förslag för framtiden, till exempel ett intyg på att inte använda sig av barnarbete inom klädbranschen. Revisorer bör bli bättre på att förklara sina produkter och tjänster för marknaden för att ha kvar relationen med företagen och efter slopandet av revisionsplikten finns större möjligheter för nya tjänster till kunden. Internationellt finns redan de nya tjänsterna men detta är fortfarande nytt i Sverige (Ehlin 2009).

Ehlin (2009) menar att det bara är fantasin som sätter gränser, revisionsmarknaden kan ses med nya ögon. Det är många revisorer som är osäkra på om de kommer att kunna behålla sin auktorisation på grund av att antalet revisionstimmar troligtvis kommer att minska i och med den slopade revisionsplikten. För att kunna behålla sin auktorisation krävs det att revisorerna arbetar minst 1 500 revisionstimmar under fem år. Det betyder att många av de nya tjänsterna, till exempel intygen kanske kan ses som revision.

Jan Birgerson är verkställande direktör för Ernst & Young, han anser att revisionsbyrån inte kommer att förlora några kunder alls om revisionsplikten avskaffas. De har försökt

(22)

17

att rusta sig så gott det går för att möta de nya kraven som kommer att komma på marknaden. Han anser att de nya kraven bland annat kan vara rådgivning och skattefrågor (Vikström et al. 2008). Hansegård (2009) har skrivit att landets revisionsbyråer kommer att avvakta med nyanställningar. Två av anledningarna är finanskrisen samt förslaget om slopad revisionsplikt.

3.8 Utlandet

Revisionsplikten i Storbritannien avskaffades år 1993 för de mindre aktiebolagen. De olika gränsvärdena har höjts i stegvis och idag är gränsvärdena i samma nivå som den maxi- mala EU-nivån. Detta har lett till att cirka 900 000 aktiebolag har undantagits från revisionsplikten (Burén et. al. 2005). Där har ungefär 30-40 procent av företagen kvar revisionen som den ser ut idag (Balans 2007). När revisionsplikten slopades i Storbritannien blev inte effekterna av detta så betydande som befarat. De flesta revisionsarbeten ersattes istäl- let med andra tjänster (Thorell et al. 2005).

Bo Svensson förklarat att inställningen till vilka gränsvärden som bör fungera bäst har varierat. I början trodde han gränsvärdena som redovisas nedan var lösningen och dessa gränsvärden har även införts bland annat i Danmark.

• Tre miljoner kronor i nettoomsättning

• Tre anställda

Utifrån dessa gränsvärden skulle 56 procent av aktiebolagen i Sverige undantas från revisionsplikten (Balans 2008a).

I ett tidigare EU-kommissionsförslag finns gränsvärdena som sammanfattas nedan.

• 9,4 miljoner kronor i nettoomsättning

• Tio anställda

Utifrån dessa gränsvärden skulle 70 procent av aktiebolagen i Sverige undantas från revisionsplikten (Balans 2008a).

Nu anser Svensson att EU:s maxgränsvärden är bättre (se början av referensramen).

Denna maxgräns har använts i exempelvis Storbritannien och det har fungerat bra. Han tror även att Sverige skulle förlora konkurrensmässigt med företag i andra länder som inte har betungande regler som Sverige har inom associationsformer (Balans 2008a). Trots att de höga gränsvärdena är en bra start för Sverige, borde revisionsplikten avskaffas i två steg. (Börsvik 2008).

(23)

18

4. Empiri

Till vår empiri har vi använt oss av kvalitativ metod och djupa intervjuer för att ta del av revisorernas syn på revisionspliktens avskaffande. I detta kapitel sammanställer vi intervjuerna under olika ämneskatego- rier.

Respondenterna valde att vara anonyma på grund av att deras åsikter kanske inte stämmer överens med vad revisionsbyråerna anser. På byrå 1 arbetar person A, B och C, på byrå 2 arbetar person D och E samt på byrå 3 arbetar person F. Frågor (bilaga 2) och följdfrågor har ställts under intervjuerna.

4.1 Revisionsbyråer

Vilken revisionsbyrå ett företag ska ha sin revision hos spelar inte så stor roll, eftersom byråerna erbjuder liknande tjänster. De tjänster som revisionsbyråer bland annat erbjuder är revision, rådgivning, redovisning, skattefrågor och uthyrning av ekonomichefer. Ge- nom att ha ett sådant brett tjänsteutbud försöker revisionsbyråer att behålla sina kunder och locka till sig nya. Revisionsbyråerna som respondenterna representerar arbetar mest med små- och mellanstora företag, exempelvis ägarledda företag, det vill säga företag som ägs av ägaren direkt och ägaren sitter oftast själv med i styrelsen. Förutom aktiebolag arbetar många av respondenterna med ideella föreningar som själva har valt att ha revisor.

Vissa av respondenterna inriktar sig mot en speciell bransch, exempelvis detaljhandeln och vissa arbetar med stora företag. Person F berättar att majoriteten av företagen i Värmland är små- och mellanstora. Skulle revisionsplikten slopas kommer revisionsbyrå- erna i Värmland att drabbas hårdare i jämförelse med större städer.

Respondenten från byrå 3 anser att det kommer att bli en knivskarp konkurrens mellan revisionsbyråer om revisionsplikten avskaffas. Redan idag konkurrerar revisionsbyråer med varandra genom att utveckla och erbjuda andra tjänster utifrån kundernas efterfrågan och behov, såsom konsulttjänster. Revisionsbyråerna som respondenterna representerar konkurrerar inte enbart med tjänsteutbudet, utan byrå 1 konkurrera även med personalens kompetens medan byrå 2 kommer att höja kvaliteten på revisionen. För ungefär 30 år sedan fick inte marknadsföring av revisionsbyråer ske berättar person C. Idag kan revi- sionsbyråer marknadsföra sig själva och detta sker hos respektive huvudkontor. Genom marknadsföringen försöker revisionsbyråer att förmedla nyttan med revision och försöka minimera antalet kunder som väljer bort revisionen efter avskaffandet av revisionsplikten.

(24)

19

Respondent C berättade vad som hade hänt i Storbritannien när revisionsplikten slopades.

Det medförde att 30 procent av medarbetarna inom branschen försvann och de stora byråerna konkurrerade ut många av de mindre från marknaden.

Alla revisorer bör känna till hur revisionsprocessen är uppbyggt, eftersom den följer revisionsstandarden i Sverige (se referensram 3.2). Detta överensstämmer med hur respondenterna har beskrivit under intervjuerna. Det vi tycker är intressant, är hur tidsfördel- ningen skiljer sig, det vill säga hur mycket tid som läggs ner i de olika faserna; planering, granskning och rapportering. Tidsfördelningen kan påverkas av hur mycket revisorerna vet om företaget. Enligt respondenterna tar planeringsfasen ungefär 20-30 procent av re- visionstiden, men om det är ett nystartat företag kanske det tar längre tid att utföra denna fas. Granskningsfasen tar längst tid att genomföra och det utgör ungefär 60 procent av tiden. Sista fasen är rapportering och denna fas utgör den resterande tiden.

4.2 Revisorernas syn på slopandet av revisionsplikten

Revisorernas syn på revisionspliktens avskaffande varierar. Vissa av respondenterna anser att det är bra att slopa revisionsplikten och vissa är tveksamma. Det var en tidsfråga innan revisionsplikten skulle slopas säger person F, eftersom inget land i världen har så bred revisionsplikt som Sverige har idag. Person C anser att slopandet av revisionsplikten med- för att Sverige blir mindre byråkratiskt. Enligt person A behöver småföretagen inte ha revision, men problemet är att det förekommer mer fel hos de små företagen än hos de större. Eftersom det kan bero på att de större företagen har en bredare kompetens inom redovisningsområdet.

Under intervjuerna diskuterades för- och nackdelar med slopandet av revisionsplikten. En av fördelarna som respondenterna nämnde är att revisionen kommer att bli efterfråge- styrd istället för lagstadgad. Små företag som inte har externa intressenter eller lån har inget behov av revision anser respondent A. Företagare blir friare i sin användning av revisorer om revisionsplikten avskaffas. Vad respondenterna menar är att revisorer kan arbeta på så sätt att kunden får ut mer av revisionen, såsom att ge tips och råd om hur klienterna ska ta ut rätt lön för att minska på skattebördan och inte bara ge en kvalitetssäkrad redovisning. Nya möjligheter kommer att öppnas för revisorer och de kan arbeta mer med exempelvis konsulttjänster, men jävsreglerna måste lättas.

En av nackdelarna med att avskaffa revisionsplikten är att redovisningskvaliteten kanske kommer att försämras. Det svenska systemet är uppbyggt på att företagen har revision och att revisorn ska kontrollera redovisningen. Nackdelen med detta anser person F är att exempelvis Skatteverket och banker förlitar sig mycket på revisionen. Många av småföre-

(25)

20

tagen kanske kommer att välja bort revisorn och det kan medföra kostnader för samhället, gentemot kreditgivare och leverantörer med flera. Vad person C menar med detta är att kundförluster kan förekomma i större utsträckning om revisorn inte kvalitetssäkrar redovisningen.

Ungefär 97-98 procent av företagen i Sverige kommer inte att behöva ha revision om EU:s maxgränsvärden tillämpas (se början av referensramen). Alla respondenter ansåg att dessa maxgränsvärden är för höga och bör införas i flera steg, det vill säga ha en lägre gräns och senare stiga till en högre gräns. Vid förfrågan om vilka gränsvärden som skulle vara rimliga, anser person B att en gräns på en anställd och en miljon kronor i nettoom- sättning är rimligt medan person C inte tycker att gränsvärdena är betydelsefulla. Efter- som det är småföretagen som behöver mest hjälp med redovisningen jämfört med de större företagen.

4.3 Redovisningskvaliteten, fusk, ekonomisk brottslighet och betydande bokföringsfel

Redovisningskvaliteten varierar redan mycket idag och de som redovisar levererar hög kvalitet respektive sämre kvalitet. Kvaliteten på redovisningen kanske kommer att förbätt- ras i framtiden, men det finns även risk att den försämras säger respondenterna. Småföre- tagen har oftast inte den kompetens som behövs för att uppnå bra redovisningskvalitet.

Detta kan bero på att större företag oftast har en egen ekonomiavdelning som upprätthål- ler redovisningskvaliteten. Kvaliteten varierar även hos redovisningsbyråer som anlitas av företagen. Respondent E säger att seriösa företag kommer att vilja ha kvar sin revisor efter revisionsplikten slopas, eftersom företagarna vet att revisorn tar hand om allt och ser till att det blir rätt utfört samt visar detta utåt.

Slopas revisionsplikten anser person A att det är viktigt för redovisningskonsulter att höja sin kvalitetsstandard på redovisningen. Eftersom redovisningskonsulter idag vet att revisorn gör den sista kontrollen på redovisningen medför det att de inte anstränger sig fullt ut. Till skillnad från redovisningskonsulter har revisorer en tillsynsmyndighet, Revisors- nämnden, som prövar revisorernas auktorisation vart femte år. Det medför att revisorerna kan bli av med sin auktorisation om de begår väsentliga fel i sina kontroller.

Alla respondenter är eniga om att företagare som vill fuska gör det ändå, exempelvis om två företagare är överens blir det svårt för revisorer att upptäcka fusket. Trots att revisionsplikten slopas, kommer fortfarande aktiebolagsregler som bland annat rör förbjudna lån och olovlig vinstutdelning att finnas kvar. Dessa regler kan bli mer fria om det inte finns en revisor i företaget som kontrollerar innan det godkänns. Enligt respondent F be-

(26)

21

höver fusk inte vara medvetet, utan omedvetet fusk kan även förekomma, eftersom många små företag inte kan eller har den kompetensen som krävs för att upprätta redovisningen på rätt sätt. En annan anledning till varför omedvetet fusk förekommer kan exempelvis vara att skatteregler ständigt förnyas.

Ekonomisk brottslighet förekommer redan idag, men om revisionsplikten slopas kommer brottsligheten definitivt att öka enligt respondent C. Däremot anser respondenterna A, B och F att det är tveksamt om brottsligheten kommer att öka. Vidare anser person F att allmänheten idag har missuppfattat och tror att revisionens huvudsyfte är att upptäcka ekonomisk brottslighet, vilket inte är fallet. När det gäller betydande bokföringsfel, tror respondent C att risken finns att det ökar hos företag som inte har revision eller någon som bokför åt dem.

4.4 Revisionens mervärde och kundrelationer

Revisorn skapar ständigt mervärde för sina klienter på olika sätt. Respondenterna har olika uppfattningar och exemplifierade vad mervärde kan innebära, exempelvis anser person A att revisorer kan skapa värde för sina klienter på två sätt. Det första är att kvalitetssäkra redovisningen så att allt som redovisas är korrekt och det andra är att företagarna ska för- stå sin egen affär. En jämförelse kan göras med person C, som anser att revisorer har två roller. Den ena rollen är när revisorn utför revisionen och den andra rollen är när revisorn fungerar som rådgivare. Klienter uppfattar mervärde när deras revisor har rådgivarrollen, eftersom klienten är intresserad av att revisorn ska kunna hjälpa dem att på bästa sätt lösa frågor. Helheten avgör även vad mervärdet är tycker respondenterna B och E. Vad som menas med helheten är att en revisionsbyrå ska kunna leverera tjänster såsom redovisning, rådgivning och skattefrågor, därför att tjänsterna är beroende av varandra och det går inte att plocka ut någon specifik del.

Vissa av respondenterna anser att det kommer att bli svårt att skaffa nya kunder, eftersom tillströmningen av nystartade företag kanske minskar. En anledning kan vara att nystartade företag endast vill ha hjälp med redovisningen och väljer bort revisionen, eftersom revisionsplikten kommer att bli frivillig efter avskaffandet. Nya aktörer kan även slå sig in på marknaden såsom kreditgivare, där bankerna erbjuder redovisningstjänster i framtiden för att det underlättar för företagen genom att ha allt samlat på samma ställe anser person E. Kreditgivarna vill ha någon form av verifiering att redovisningen är korrekt utförd och har kontrollerats av en revisor innan de lånar ut pengar. Det kan drabba nystartade företag hårt om de vid senare tillfällen behöver ta ett lån och inte har revision som medför att dessa företag får betala dubbelt så mycket för revision, eftersom revisorn behöver genom- föra mer kontroller.

(27)

22

I nuläget är det klienterna som kommer till revisionsbyråerna för revision, eftersom den är lagstadgad berättar person C. Om revisionsplikten avskaffas kommer det att bli tvärtom.

Revisorerna kommer att behöva marknadsföra sig själv och förklara så att kunderna för- står nyttan med revision.

Respondent D tror att många små företag kanske väljer bort revisionen direkt och vissa kanske beaktar hur effekterna blir när revisionsplikten slopas. Eftersom det är dyrt för små företag att köpa både redovisning och revision anser person C och E.

Respondenterna har informerat sina klienter om revisionspliktens avskaffande och de tror att deras egna kundkretsar inte kommer att påverkas speciellt mycket. Person E tror att antalet företag som väljer bort revision kommer att varierar när revisionsplikten slopas.

Det kan bero på att revisionen endast är en kostnad för företaget och klienterna kan börja jämföra priser på tjänsterna.

4.5 Nya tjänster för revisorer

Som tidigare nämnts har tjänsteutbudet hos revisionsbyråer utvecklats, eftersom det har skett en modernisering av redovisningstjänster. Byrå 1 har börjat sälja tjänster i paketform, exempelvis kan kunden få redovisning, rådgivning och revision i samma paket. Om revisionsplikten slopas kan kunderna köpa konsulttjänster, som innebär att redovisningskon- sulten skriver på årsredovisningen istället för en revisor.

Idag är det många revisorer som har skaffat sig en extra titel, auktoriserad redovisningskonsult. Hur revisorsyrket kommer att se ut om revisionsplikten slopas är osäkert, men det som kan nämnas är att revisorerna förmodligen kommer att behöva mer kunskap än de har idag. Respondenterna hade olika uppfattningar om hur revisorsyrket kommer att se ut om revisionsplikten avskaffas. Person C tror att yrket kommer att delas in två roller, revisor och rådgivare. Det blir svårt för revisorn att ta på sig båda rollerna, för att rollerna inte får gå in i varandra. Person D tror att revisorerna i framtiden kan få utföra mer kon- sultativa arbeten och att yrket blir bredare, men det bero på om jävsreglerna kommer att lättas. Detta medför att revisorerna kommer att kunna leverera mer nytta till sina klienter genom att agera som rådgivare.

(28)

23

5. Analys och diskussion

I detta kapitel tolkas och diskuteras data vi har i referensramen tillsammans med empirin.

5.1 Revisionsbyråerna

Det spelar ingen roll vilken revisionsbyrå företag väljer, eftersom liknande tjänster erbjuds. Anledningarna till valet av revisor kan bero på personkemin mellan revisorn och företagaren eller att revisionsbyrån anses vara pålitlig. Om revisionsplikten avskaffas kommer det att bli en knivskarp konkurrens mellan revisionsbyråerna enligt respondent F.

Detta medför kanske att mindre revisionsbyråer försvinner från marknaden och de stora blir större. Ett bra exempel är jämförelsen som en av respondenterna gjorde med Storbri- tannien, nämligen att 30 procent av medarbetarna inom branschen försvann och de stora byråerna konkurrerade ut många av de mindre. Thorell (2005) förklarar att i Storbritanni- en ersattes många revisionsarbeten med andra tjänster inom ekonomiområdet. Såklart blir det svårt att veta om samma sak kommer att hända i Sverige om revisionsplikten slopas.

Osäkerheten medför att revisionsbyråerna försöker att utveckla sina tjänsteutbud för att kunna tillfredsställa sina klienters behov.

5.2 Revisorernas syn på slopandet av revisionsplikten

Frågan om att slopa revisionsplikten var en känslig fråga och några av respondenterna gav inget konkret svar, utan svarade undvikande att det är både bra och dåligt med att slopa revisionsplikten. Respondenterna borde se anonymiteten som en möjlighet att uttala sina åsikter utan att det uppstår konsekvenser. Det finns mängder av för- och nackdelar med slopandet av revisionsplikten och det skulle ta lång tid att diskutera alla dessa. En av för- delarna är enligt respondenterna att revisionen kommer att bli efterfrågestyrd istället för lagstadgad som den är idag. Nästan alla respondenter var överens om att småföretagen utan externa krediter bör få välja fritt, samtidigt är det de företagen som behöver mest hjälp med redovisningen. Gandy (2007) menar att företagarna istället kan betala för kvalificerade råd som kan leda till ökning av tillväxten och expansion i ekonomin i företaget.

Slopas revisionsplikten kan kvalificerade råd vara en fördel för småföretagen, eftersom råden kan ger mer nytta till företaget än revisionen.

(29)

24

Det svenska systemet är uppbyggt på att företagen har lagstadgad revision, där revisorn gör de mesta av kontrollerna. Företag kommer att förlora mycket kompetens om de väljer bort revision, eftersom revisorer kan hjälpa till att säkerställa och kvalitetssäkra redovisningen. Det kan innebära att småföretagen istället får skaffa sig kompetens, exempelvis ha en egen ekonomiavdelning, men det skulle kosta betydligt mer än att ha en revisor som sköter allt. Christoffersson (Balans 2008d) anser att revisorn är till för att hjälpa företagen att dra slutsatser som kan leda till expansion och utveckling. Revisorn finns för att hjälpa företagen att göra rätt värderingar och även ser till att kvaliteten på redovisningen finns (Balans 2008c). Axenborg (2005) anser att revisionen finns för att kunna höja redovis- ningsstandarden och det ger företagen en möjlighet att kunna konkurrera under liknande förhållanden. Medan Bäckström (Balans 2007) tycker att revisionsplikten bör slopas, eftersom det ger svenska företag en konkurrensnackdel.

Kreditgivare och leverantörer med flera förlitar sig på revisorernas kontroll av företagen och det är företagets årsredovisning som externa intressenter i första hand tittar på, för att bedöma pålitligheten hos ett företag. Troligtvis kommer nystartade företag att välja bort revisionen eftersom den inte kommer att bli lagstadgad, vilket leder till att företagen kan förlora en stor kompetens om de väljer bort revisionen. Detta är en nackdel för nystartade företag, för att de inte inser vilka konsekvenserna blir gentemot externa intressenter, i jämförelse med företag som har haft revision i många år och vet nyttan med revisionen.

Som tidigare nämnts är maxgränsvärden (se början av referensramen) en EU-anpassning och det kanske blir de gränsvärden som Sverige ska tillämpa om revisionsplikten slopas.

Alla respondenter anser att gränsvärdena är för högt satta och med den nivån är det unge- fär 3 procent av Sveriges företag som behöver revision efter revisionsplikten avskaffas.

Respondenterna anser även att gränsvärdena bör ha införts i flera steg, denna åsikt delas även av Börsvik (2008).

Svensson (Balans 2008a) trodde att det skulle vara lösningen om gränsvärdena infördes i flera steg, men ändrade sig. Han anser att maxgränsvärdena kommer att fungera i Sverige, för att dessa har införts bland annat i Storbritannien. Men att det har gått bra för Storbri- tannien behöver inte betyda att det kommer att bli samma effekt i Sverige. Det kan med- föra negativa effekter som respondent C nämnde, att 30 procent av medarbetarna inom branschen försvann och de större revisionsbyråerna konkurrerade ut de mindre.

Många revisorer kan tvingas till att arbeta mer inom andra tjänsteområden såsom redovisning. Det kan medföra en större konkurrens inom revisorsyrket och de revisorer som ut- ökar sina kunskaper har större chans på yrkesmarknaden. En annan anledning till varför revisionsplikten ska slopas är att EU vill minska de administrativa kostnaderna med 25 procent för småföretagen (SOU 2008:32). Om denna procentsats kommer att uppnås