Redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt

kommunallagen, lagen om kommunal bokföring och redovisning, LKBR, samt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning, RKR, som gäller den juridiska personen Region Stockholm och den sammanställda redovisningen.

Sammanställd redovisning

Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt proportionell konsoli-deringsmetod (klyvningsmetoden) som innebär att endast den ägda andelen av de kommunala koncernföretagens räkenskapsposter tas med i de samman-ställda räkenskaperna. Undantaget är intresseföretaget Barnbördshuset Stockholm AB som konsolideras enligt kapitalandelsmetoden.

Företag och kommunalförbund där Region Stockholm har ett betydande inflytande, men som inte ingår i den sammanställda redovisningen eftersom verksamheten är av obetydlig omfatt-ning, är samordningsförbunden, kommunalförbundet Svenskt Ambu-lansflyg, ALMI Företagspartner i Stockholm Sörmland AB, Mälardals-trafik AB samt verksamhetsstiftelser.

Jämförelsestörande poster

En jämförelsestörande post definieras inom Region Stockholm som en sällan förekommande post som överstiger 100 miljoner kronor. Beloppsgränsen är satt med hänsyn till regionens omsättning och verksamhet. Ett undantag är realisationsvinster från försäljningar av anläggningstillgångar som alltid definieras som jämförelsestörande. De poster som definieras som jämförelse-störande poster 2020 är realisations-vinster och omställningskostnader för genomförandet av Framtidsplan för hälso- och sjukvården.

Skatteintäkter

Skatteintäkterna redovisas enligt rekommendation R2 Intäkter från Rådet för kommunal redovisning, RKR.

Den prognos av skatteavräkningen som Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, publicerar i december under räken-skapsåret används vid beräkning och periodisering av årets skatteintäkt.

Avskrivningar

Avskrivning av materiella och immate-riella anläggningstillgångar för den beräknade nyttjandeperioden görs med en linjär avskrivning som baseras på anskaffningsvärdet exklusive ett eventuellt restvärde. Avskrivningen påbörjas när tillgången är färdig att tas i bruk.

Följande avskrivningsperioder tillämpas generellt:

Immateriella

anläggningstillgångar 3–10 år Maskiner och inventarier 3–10 år Byggnader Se komponenter Byggnadsinventarier 17 år Spårbundna fordon 10–30 år

Bussar 12 år

Spåranläggningar Se komponenter

Fartyg Se komponenter

För tillgångar som mark och konst görs inga avskrivningar.

Komponenter

För tillgångar där betydande kompo-nenter har identifierats och där skillna-den i förbrukningen av dessa förväntas vara väsentlig, tillämpas sedan 2015 komponentavskrivning. Det gäller för nedanstående kategorier av anlägg-ningstillgångar:

Avskrivnings- intervall för Anläggningstillgång komponenter Spåranläggningar 10–50 år

(underbyggnad 40–100 år) Byggnader, kollektivtrafik 17–50 år

(grund/stomme 20–50 år)

Fartyg 15–30 år

(skrov 30, alternativt 80 år) Lånekostnader

Region Stockholms huvudregel för redovisning av lånekostnader är att de belastar resultatet för den period som de berör. Fastighets- och servicenämn-den gör undantag från huvudregeln och inräknar istället räntekostnader i tillgångens anskaffningsvärde under byggtiden om den direkt kan hänföras till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång. Fastighets- och service-nämnden använder en beräknad fiktiv kreditivränta vilket innebär ett avsteg från verklig ränta på upplåningen.

Under 2020 aktiverades räntekostnader för fastighetsinvesteringar motsva-rande 51 miljoner kronor.

Bolagsskatt

Företagen inom koncernen Landstings-huset i Stockholm AB samt koncernen AB Storstockholms Lokaltrafik betalar i nuläget inte inkomstskatt i enlighet med gällande skatteregler, eftersom de skattemässiga underskottsavdragen uppgår till betydande belopp. Skat-tekostnad uppstår endast om skattever-ket upptaxerar det skattemässiga resultatet för tidigare år i något av företagen.

I Region Stockholm redovisas bola-gens uppskjutna skatter inom posten obeskattade reserver som eget kapital.

Region Stockholms företag har stora skattemässiga underskottsavdrag vilket gör att inga skattekostnader och ingen uppskjuten skatt uppstår.

Pensioner

Enligt den kommunala bokförings- och redovisningslagen redovisas pensioner enligt den kommunala blandmodellen.

Det innebär att pensioner som är intjänade före 1998 redovisas under ansvarsförbindelser istället för avsätt-ning i balansräkavsätt-ningen. Pensioner som är intjänade under året, samt utbetalda pensioner som är intjänade till och med 1998, redovisas över resultaträkningen.

Förvaltningarnas pensioner beräknas enligt RIPS (Riktlinjer för pensions-skuldsberäkning) vilket motsvarar en diskonteringsränta på en procent.

I Region Stockholms bolagskoncer-ner redovisas pensionsåtagandena i balansräkningen som avsättning utifrån regelverket K3. Vid beräkningen i bokslutet 2020 användes Finansin-spektionens diskonteringsränta för 2020 på 0,3 procent. Från och med årsbokslutet 2020 tillämpas innevarande års diskonteringsränta som fastställts av Finansinspektionen vid beräkningen av pensionsskulden. Detta är en föränd-rad bedömning jämfört med tidigare år, då istället nästkommande års diskonte-ringsränta användes vid beräkningen av pensionsskulden. Den förändrade bedömningen medför ingen ekonomisk effekt 2020, eftersom diskonteringsrän-tan för 2020 redan medräknats i pen-sionsskulden i årsbokslutet 2019.

För avtal med samordningsklausul utgår beräkningen från de förhållanden som är kända vid bokslutstillfället. Om inget annat är känt görs beräkningen utifrån att ingen samordning kommer att ske.

Visstidsförordnanden som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvars-förbindelse.

Erhållna offentliga investeringsbidrag Erhållna investeringsbidrag från stat och kommuner avser utbyggnad av kollektivtrafik samt del av statsbidrag avseende merkostnader kopplade till covid-19 som avser förvärv av anlägg-ningstillgångar. Investeringsbidragen redovisas som intäkt i resultaträk-ningen, systematiskt över tillgångens nyttjandeperiod, samt för stabskostna-der unstabskostna-der uppförandeperioden av nya tunnelbanan.

Derivat och säkrings redovisning Säkringsredovisning tillämpas för samtliga externa derivatinstrument. En tillämpning sker både i Region Stockholm och i den sammanställda redovis-ningen. Alla genomförda säkringar styrs av de finansiella styrdokumentens krav på att reducera valuta- och ränte-kursrisker. De säkringsrelationer som var utestående per den 31 december 2020 var av tre olika typer: upplåning i svenska kronor, upplåning i utländsk valuta och valutaterminer.

Upplåning i svenska kronor

För dessa säkringsrelationer utgörs den säkrade posten av en upplåning i

svenska kronor till rörlig ränta. Säk-ringsinstrumenten utgörs av rän-teswappar där regionen netto erhåller en rörlig ränta och betalar en fast ränta.

Region Stockholms syfte med dessa säkringsrelationer är att reducera osäkerheten för den framtida räntekost-naden vid upplåning till rörlig ränta.

Osäkerheten är kopplad till föränd-ringar i den rörliga räntan. Den säkrade risken utgörs av variabiliteten i framtida räntebetalningar på grund av föränd-ringar i basräntan STIBOR.

Den 31 december 2020 hade Region Stockholm totalt 128 utestående säk-ringsinstrument av denna typ, med ett totalt nominellt belopp på 54 423 miljoner kronor. I swapportföljen finns både förlängande och förkortande swappar och nettobeloppet för rän-teswapparna var 6 287 miljoner kronor per den 31 december 2020. Marknads-värdet för samtliga ränteswappar, som utgör säkringsinstrument i säkrings-relationerna, uppgick till -709 miljoner kronor.

Under räkenskapsåret 2020 är räntekostnaderna för säkringsinstru-menten 150 miljoner kronor. Räntekost-naden avser nettot av den betalda, erhållna samt upplupna räntan på samtliga swappar. Orealiserade mark-nadsvärdesförändringar har i enlighet med RKR R8 inte upptagits i redovis-ningen.

Säkringsinstrumentens påverkan på den genomsnittliga räntebindningsti-den och upplåningskostnaräntebindningsti-den framgår av nedanstående tabell.

Upplåning i utländsk valuta

För dessa säkringsrelationer utgörs den säkrade posten av upplåning i utländsk

valuta till en fast ränta. Säkringsinstru-menten utgörs av valutaränteswappar, där regionen erhåller en fast ränta i utländsk valuta och betalar en fast eller rörlig ränta i svenska kronor.

Lån i annan valuta tas upp när räntekostnaden inklusive valutasäk-ringen bedöms lägre än att ta upp lånet i svenska kronor. Region Stockholms syfte med denna säkringsstrategi är att reducera den valutakursrisk och ränte-risk som är förknippad med upplåning i utländsk valuta. Osäkerheten är kopp-lad till valutakursförändringar. Den säkrade risken är spotrisken, det vill säga framtida förändringar av spot-kurser i jämförelse med säkrings-tillfället, samt ränterisken i respektive upplåningsvaluta.

Per den 31 december 2020 hade regionen totalt tio utestående säkrings-instrument av denna typ. Det totala nominella beloppet uppgick till 1 175 miljoner euro vilket motsvarade 10 534 miljoner kronor. Marknadsvärdet för samtliga swappar som är säkringsin-strument i dessa säkringsrelationer uppgick till 1 247 miljoner kronor.

Under räkenskapsåret 2020 är räntekostnaderna för säkringsinstru-menten 66 miljoner kronor. Räntekost-naden avser nettot av den betalda, erhållna samt upplupna räntan på samtliga swappar. Räntekostnaden är förknippad med de valutasäkrade lån som upptagits i utländsk valuta. Oreali-serade marknadsvärdesförändringar har i enlighet med RKR R8 inte uppta-gits i redovisningen.

Säkringsinstrumentens påverkan på den genomsnittliga räntebindningsti-den och upplåningskostnaräntebindningsti-den framgår av nedanstående tabell.

Upplåning i svenska kronor Före säkring Efter säkring

Genomsnittlig räntebindning 3,44 år 5,76 år

Genomsnittlig upplåningskostnad, % 0,88 % 1,29 %

Genomsnittlig upplåningskostnad, MSEK 299 MSEK 440 MSEK

*) Avsikten med ovanstående säkringar är att minska osäkerheten med framtida räntebetalningar och erhålla en stabil räntekostnad som inte förändras över tid.

Upplåning i euro Före säkring Efter säkring

Genomsnittlig räntebindning 2,90 år (EUR) 1,60 år (SEK)

Genomsnittlig upplåningskostnad, % 1,39 % 1,96 %

Genomsnittlig upplåningskostnad, MEUR/MSEK 16,3 MEUR 210 MSEK

*) Avsikten med ovanstående säkringar är att minska osäkerheten med framtida räntebetalningar och amorteringar i utländsk valuta.

Valutaterminer

För dessa säkringsrelationer utgörs den säkrade posten av kontrakterade, eller mycket sannolika, samt prognosti-cerade och framtida kassaflöden i utländsk valuta. Säkringsinstrumenten utgörs av valutaterminer där regionen har köpt eller sålt utländsk valuta på termin. Region Stockholms syfte med denna säkringsstrategi är att reducera valutakursrisken som är förknippad med kassaflöden i utländsk valuta.

Osäkerheten är kopplad till valutakurs-förändringar mellan svenska kronor och olika utländska valutor.

Den 31 december 2020 hade regio-nen totalt fyra utestående säkringsin-strument av denna typ, med ett totalt nominellt belopp som uppgick till 33 miljoner USD vilket motsvarar 280 miljoner kronor. Marknadsvärdet för samtliga terminskontrakt i dessa säkringsrelationer uppgick till sex miljoner kronor.

Under räkenskapsåret 2020 var räntekostnaderna för säkringsinstru-menten 11 miljoner kronor. Räntekost-naden avser en periodiserad del av den negativa terminspremien på samtliga terminskontrakt. Den negativa termin-spremien beror på att det svenska ränteläget är lägre jämfört med det amerikanska. Orealiserade marknads-värdesförändringar har i enlighet med RKR R8 inte upptagits i redovisningen.

Övrigt

Bedömningen är att den proprieborgen som regionen har för AB SL Finans leasingavtal utgör ett bindande åtag-ande för regionen. Därigenom kan leasingen inom AB SL Finans redovisas som en säkrad post i Region Stockholms sammanställda säkringsredovisning.