REDOVISNINGSPRINCIPER Bildandet av Peab Industrikoncernen

Peab Industrikoncernen etablerades per 31 December 2006 genom att Peab Industri AB från Peabkoncernen förvärvade samtliga verksamheter hänförliga till verksamhetsområdet Industri inom Peab samt företagen NeTel och Peab Grund-läggning till koncernmässigt redovisade värden hos Peab. Peab Industri AB tillfördes i samband med detta ett ovillkorat aktie-ägartillskott på 600 Mkr.

Alla förvärv av enheter från Peab till Peab Industri AB har redo-visats enligt principerna för common control, dvs. som transak-tioner gjorda mellan företag under samma bestämmande infly-tande. Peab Industri har därför redovisat de förvärvade tillgång-arna och skulderna till Peab ABs koncernmässigt redo visade värden.

Eftersom koncernen skapades den 31 december 2006 och moderbolaget dessförinnan endast var ett vilande företag har i princip inget resultat uppkommit under 2006. Som jämförelsetal för 2006 redovisas såväl faktiskt utfall som pro forma.

Pro forma redovisningen har upprättats för att illustrera hur Peab Industri skulle ha sett ut om koncernen hade bildats och eget kapital och finansiering etablerats per den 1 januari 2006 såvitt avser resultaträkningen pro forma respektive den 31 december 2006 för balansräkningen pro forma. Pro formaredovisningen är avsedd att beskriva en hypotetisk situation och har endast fram-tagits för att informera och belysa fakta.

För beskrivning av principer för carve out och pro formaredo-visningens upprättande se not 2 Pro formaredovisning.

Överensstämmelse med normgivning och lag

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med Internatio-nal Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av InternatioInternatio-nal Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Vidare har Redovisningsrådets rekommendation RR 30:06 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.

De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent vid rapportering och konsolidering av moderbolag, dotterföretag och joint venture företag i koncernredovisningen.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet

”Moderbolagets redovisningsprinciper”. De avvikelser som före-kommer mellan moderbolagets och koncernens principer föran-leds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moder-bolaget till följd av årsredovisningslagen (ÅRL) och tryggande-lagen samt i vissa fall av skatteskäl.

Värderingsgrunder tillämpade vid upprättandet av moderbolagets och koncernens finansiella rapporter

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffnings-värden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finan-siella tillgångar klassificerade som finanfinan-siella tillgångar värde-rade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas.

Funktionell valuta och rapporteringsvaluta

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen.

Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor.

Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till när-maste miljontal kronor.

Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskatt-ningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redo-visningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet.

Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rappor-terna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter kommenteras i not 39.

Ändrade redovisningsprinciper

Nedanstående nya och ändrade standarder har tillämpats vid upprättandet av föreliggande finansiella rapporter:

IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar och samman-hängande ändringar i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter ställer krav på omfattande upplysningar om den betydelse som finansiella instrument har för företagets finansiella ställning och resultat samt kvalitativa och kvantitativa upplysningar om riskers karaktär och omfattning. IFRS 7 och sammanhängande änd-ringar i IAS 1 har medfört ytterligare upplysningar i koncernens finansiella rapporter för år 2007 med avseende på koncernens finansiella mål för och förvaltning av kapital.

Standarden har inte medfört något byte av redovisningsprincip utan endast förändringar i upplysningskraven avseende finan-siella instrument.

De nya tolkningar som IFRIC utgivit för tillämpning från och med 2007 har inte haft någon effekt på koncernens finansiella rapporter.

Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas Koncernen har valt att inte förtidstillämpa några nya standarder eller tolkningsuttalanden vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. De nya eller ändrade standarder samt tolkningsuttal-anden som träder ikraft fr o m räkenskapsåret 2008 bedöms inte ha någon påverkan på koncernens finansiella rapporter för 2008.

Under 2009 skall den nya standarden IFRS 8 Operating Segments tillämpas vilken kan få viss inverkan på hur koncernen upplyser om segment.

2009 skall även den omarbetade IAS 1 Utformning av finan-siella rapporter tillämpas vilket innebär att presentationen av de finansiella rapporterna förändras i några avseenden, men utan att påverka de belopp som rapporteras.

Under 2010 ska den omarbetade IFRS 3 Rörelseförvärv och ändrade IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter tillämpas av koncernen, vilket medför förändringar vid redovisning av förvärv.

Följande av IASB och IFRIC antagna nyheter med framtida till-lämpning förväntas, baserat på koncernens aktuella situation, inte komma att påverka koncernens finansiella rapporter:

Ändrad IAS 23 Lånekostnader, ändrad IFRS 2 Share-based payment: Vesting conditions and cancellations; IFRIC 11 IFRS 2:

Group and Treasury Share Transactions; IFRIC 12 Service Concession Arrangements; IFRIC 13 Customer Loyalty Program-mes, IFRIC 14 IAS 19 – The Limit on a Defined Benefit Asset, Minimum Funding Requirements and their Interaction.

Klassificering m m

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättnings-tillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av

FINANSIELL RAPPORTERING

belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balans dagen.

Segmentsrapportering

Ett segment är en redovisningsmässigt identifierbar del av koncernen som antingen tillhandahåller produkter eller tjänster (rörelsegrenar), eller produkter eller tjänster inom en viss ekono-misk omgivning (geografiskt område), som är utsatta för risker och möjligheter som skiljer sig från andra segment. Koncernens primära segment är rörelsegrenar.

Konsolideringsprinciper Dotterföretag

Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Peab Industri AB. Bestämmande inflytande inne-bär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar.

Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigade aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.

Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en trans-aktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en för-värvsanalys i anslutning till förvärvet.

I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av för-värvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Anskaffningsvärdet för dotterföretags-aktierna respektive rörelsen utgörs av summan av de verkliga värdena per fövärvs dagen för tillgångar, uppkomna eller över-tagna skulder och emitterade egetkapitalinstrument som läm-nats som vederlag i utbyte mot de förvärvade nettotillgångarna, samt transaktionskostnader som är direkt hänförbara till förvär-vet. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden överstiger netto värdet av identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i resultat räkningen.

Dotterföretagens finansiella rapporter tas in i koncernredovis-ningen från den dag det bestämmande inflytandet uppkommer och innefattas i koncernredovisningen till den dag det upphör.

Joint ventures

Joint ventures är redovisningsmässigt de företag för vilka kon-cernen genom samarbetsavtal med en eller flera parter har ett gemensamt bestämmande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen. Från och med den tidpunkt som det gemensamma bestämmande inflytandet erhålls redovisas andelar i joint ventures enligt kapitalandelsmetoden i koncern-redo visningen. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncer-nen redo visade värdet på andelarna i joint ventures motsvaras av koncernens andel i joint ventures egna kapital samt koncern-mässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över- och undervärden. I koncernens resultat-räkning redovisas som Andelar i joint ventures resultat koncer-nens andel i joint ventures resultat hänförligt till moderbolags-ägarna justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar och upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden. Dessa resultatandelar minskade med erhållna utdelningar från joint ventures utgör den huvudsakliga förändringen av det redovisade värdet på andelar i joint ventures.

Eventuell skillnad vid förvärvet mellan anskaffningsvärdet för innehavet och ägarföretagets andel av det verkliga värdet netto av joint ventures identifierbara tillgångar, skulder och eventual-förpliktelser redovisas i enlighet med IFRS 3 Rörelseförvärv.

Kapital andelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det gemensamma bestämmande inflytandet upphör.

Transaktioner som skall elimineras vid konsolidering

Koncerninterna fordringar och skulder samt intäkter, kostnader, orealiserade vinster och förluster som uppkommer från koncer-ninterna transaktioner mellan koncernföretag elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.

Orealiserade vinster som uppkommer från transaktioner med joint ventures elimineras i den utsträckning som motsvarar kon-cernens ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns något nedskrivningsbehov.

Utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen.

Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer företagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakurs-differenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultat-räkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstill fället.

Utländska verksamheters finansiella rapporter

Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverk-samhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av valutakurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas direkt mot eget kapital som en omräkningsreserv.

Nettoinvestering i en utlandsverksamhet

Omräkningsdifferenser som uppstår i samband med omräkning av en utländsk nettoinvestering redovisas direkt i omräknings-reserven i eget kapital. Valutakursdifferenser på monetära pos-ter som utgör en del av nettoinvespos-teringarna i dotpos-terföretagen redovisas som en omräkningsdifferens i koncernens egna kapi-tal. Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verk-samheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna i koncernens resultaträkning.

Ackumulerade omräkningsdifferenser hänförliga till utlands-verksamheter presenteras som en separat kapitalkategori och innehåller omräkningsdifferenser ackumulerade från och med den 1 januari 2004. Ackumulerade omräkningsdifferenser före den 1 januari 2004 är fördelade på andra eget kapitalkategorier och särredovisas inte.

Intäkter

Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen. Om det råder betydande osäkerhet avseende betalning, vidhängande kostna-der eller risk för returer och om säljaren behåller ett engage-mang i den löpande förvaltningen som vanligtvis förknippas med ägandet sker ingen intäktsföring. Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits, eller förväntas komma att erhållas, med avdrag för lämnade rabatter.

Försäljning av varor och utförande av tjänsteuppdrag

Intäkter för försäljning av varor redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen, d v s normalt i samband med leverans.

Intäkter från tjänsteuppdrag redovisas i resultaträkningen i proportion till färdigställandegraden på balansdagen.

Färdig-FINANSIELL RAPPORTERING

ställande graden fastställs normalt utifrån förhållandet mellan nedlagda utgifter på balansdagen och beräknade totala utgifter.

Entreprenaduppdrag

För pågående entreprenaduppdrag redovisas intäkter och kost-nader i takt med att entreprekost-nader genomförs. Denna princip benämns successiv vinstavräkning. Intäkter och kostnader redo-visas i resultaträkningen i förhållande till entreprenadens upp-arbetningsgrad. Upparbetningsgraden bestäms på basis av ned-lagda projektkostnader i förhållande till den mot projektintäkten svarande projektkostnaden för hela entreprenaden. En förutsätt-ning för successiv vinstavräkförutsätt-ning är att utfallet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. På uppdrag där utfallet inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt redovisas en intäkt motsvarande nedlagda kostnader. Befarade förluster kostnadsförs, så snart de är kända.

I balansräkningen redovisas entreprenaduppdragen projekt för projekt antingen som Upparbetad men ej fakturerad intäkt bland omsättningstillgångarna eller som Fakturerad men ej upparbetad intäkt bland kortfristiga skulder. De projekt som har högre upp-arbetade intäkter än vad som fakturerats redovisas som tillgång medan de projekt som har fakturerats mer än upparbetade intäkter redovisas som skuld.

Uthyrningsverksamhet

Intäkter från kran- och maskinuthyrning redovisas linjärt över hyresperioden. Kostnaderna för eventuella förmåner lämnade i samband med tecknandet av uthyrningskontrakt redovisas som minskning av hyresintäkterna linjärt över hyresperioden.

Statliga stöd

Villkorslösa statliga bidrag redovisas som övrig rörelseintäkt när en fordran på staten erhålls. Övriga statliga bidrag redovisas i balansräkningen som upplupen intäkt när det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget.

Statliga bidrag relaterade till tillgångar redovisas som en reduktion av tillgångens redovisade värde.

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel, fordringar och räntebärande värdepapper, räntekost-nader på lån, utdelningsintäkter, orealiserade och realiserade vinster och förluster på finansiella placeringar samt derivat-instrument som används inom den finansiella verksamheten Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden.

Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt instruments förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektiv-räntan, transaktionskostnader och alla andra över- och under-kurser.

Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. Resultat från försäljning av finansiella placeringar redovisas då de risker och fördelar förknippade med ägandet av instrumentet i allt väsentligt överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet.

Räntekostnader belastar resultatet i den period till vilken de hänför sig utom till den del de ingår i en tillgångs värde. En tillgång för vilken ränta kan inräknas i anskaffnings-värdet är en tillgång som med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning.

För säkring av ränterisk kan ränteswappar användas. Säk-ringsredovisning tillämpas dock ej för närvarande. Ränteswap-parna värderas till verkligt värde i balansräkningen. I resultat-räkningen redovisas räntekupongdelen löpande som ränteintäkt eller räntekostnad och övrig värdeförändring av ränteswappen övrig finansiell intäkt eller kostnad i finansnettot.

Resultat från försäljning av finansiella placeringar redovisas då de risker och fördelar förknippade med ägandet av instrumen-ten i allt väsentligt överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumenten.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt.

Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då under-liggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid till hörande skatteeffekt redovisas i eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Temporära skillnader beaktas inte för skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill och inte heller vid första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv som vid tid-punkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktig resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skill-nader hänförliga till andelar i dotterföretag och joint ventures som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värde-ringen av uppskjuten skatt baserar sig på hur underliggande till-gångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade.

Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

Finansiella instrument

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inklu-derar på tillgångssidan likvida medel, kortfristiga placeringar, kundfordringar, värdepappersinnehav, lånefordringar samt derivat. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.

Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräk-ningen när företaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtals-enlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättig-heterna i avtalet realiseras, förfaller eller företaget förlorar kon-trollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell till-gång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när för-pliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Det-samma gäller för del av en finansiell skuld.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redo-visas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det före-ligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreföre-ligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att sam-tidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Förvärv och avyttring avista av finansiella tillgångar som tillhör värderingskategori finansiella tillgångar som kan säljas redovi-sas på affärs dagen som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.

Klassificering och värdering

Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instru-ment förutom avseende de som tillhör kategorin finansiella

till-FINANSIELL RAPPORTERING

gångar som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostna-der. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovis-ningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassifi-ceringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.

Derivatinstrument redovisas initialt och löpande till verkligt värde. Värdeökningar respektive värdeminskningar på derivat redovisas som intäkter respektive kostnader inom rörelseresul-tatet eller inom finansnettot baserat på syftet med använd-ningen av derivatinstrumentet och huruvida användanvänd-ningen relate-ras till en rörelsepost eller en finansiell post.

Derivatinstrument redovisas initialt och löpande till verkligt värde. Värdeökningar respektive värdeminskningar på derivat redovisas som intäkter respektive kostnader inom rörelseresul-tatet eller inom finansnettot baserat på syftet med använd-ningen av derivatinstrumentet och huruvida användanvänd-ningen relate-ras till en rörelsepost eller en finansiell post.