Reflekterande samtal - Hur utvecklar elever i avkodningssvårigheter läsförståelse? : En kvalita

6. Diskussion

6.2 Resultatdiskussion

6.2.2 Reflekterande samtal

En framträdande kategori i resultatet gällande hur lärarna utvecklar läsförståelse hos elever i avkodningssvårigheter är samtalet som redskap för att utveckla läsförståelse. Texterna kan vara både lästa och lyssnade på. Analysen visar att för att reda ut oklarheter i texterna används läsförståelsestrategin att ställa frågor till texten i syfte att ge eleven möjlighet att skapa förståelse för textens uppbyggnad, språkliga struktur, karaktärer, miljöbeskrivning och budskap. Enligt resultatet är textsamtal och att ställa frågor till text centrala delar för just de elever som har avkodningssvårigheter och därmed inte läser texter själva. Samtalet blir ett medierande verktyg in i textens innehåll, då de som deltar i samtalet tillsammans kan resonera och reflektera kring vad texten har för budskap, vem som berättar, vilken miljö den utspelar sig och vilka som beskrivs i texten. Genom samtalen får elever kunskap om de delar i texten som hjälper till att utveckla förståelse för innehållet. Fastän svårigheter kan bidra till att eleven inte kan läsa själv ger samtalet en grund, då eleven senare i utvecklingen ska avkoda och läsa texter själv.

Enligt analysen av resultatet är utveckling av elevernas läsförståelse väsentligt för den språkliga medvetenheten. Att tillsammans reflektera och diskutera kring textinnehåll är

centralt för att hjälpa eleverna att tillägna sig en text. Beck och McKeown (2001) sammanfattar i sin artikel vilka aspekter som är viktigast för att samtal kring text skall utgöra möjlighet för lärande. Dessa aspekter beskrivs vara att läraren samtalar med elever och ställer frågor som reder ut oklarheter i texten, samt att koppla delar av texten till elevens egna erfarenheter. De beskrivs även vara att koppla texten till elevernas förförståelse och att explicit undervisa i ordkunskap och begrepp som förekommer i texter. På så vis stöder samtalet lärare och elev emellan läsförståelseutvecklingen och meningsskapandet av ett textinnehåll (Beck & McKeown, 2001).

Gemensam reflektion och diskussion skapar en grund för eleverna att ta med sig och bygga på då de själva utvecklat läsningen. Wolf, (2014) uttrycker i en artikel att diskussion kring ett textinnehåll bidrar till att eleven tränas i att utveckla förståelse. Engagemanget stärks genom diskussion med andra.Det leder in på den närmaste utvecklingszonen, där elever närmar sig sitt ”kan”, genom att lära av andra som är mer kunniga (Vygotskij, 1999). Analysen visar att lärarnas avsikt med det reflekterande textsamtalet är att ge eleverna verktyg som de kan använda både i gemensam kontext med andra men också självständigt. Lärarna jobbar med en läsförståelsestrategi i taget i syfte att eleverna ska bli trygga i hur de ska använda olika strategier. Resultatet visar att det här ett sätt att fördjupa den läsning och läsförståelse som eleven utvecklat. I samtalet utvecklar lärarna läsförståelse hos elever i avkodningssvårigheter genom att samma strategier används för att utveckla läsförståelse oavsett om elever utvecklat avkodningen eller inte. För en elev i avkodningssvårigheter bör detta vara gynnsamt, då enormt mycket kognitiva resurser behöver läggas på att endast ljuda och sammanfoga ljuden till ord om avkodningen inte är utvecklad. Lärarens styrda samtal kring texten hjälper eleven att utveckla och träna sin läsförståelse. Elever med avkodningssvårigheter som ljudar sig igenom en text ges ett syfte och kan på så vis stöttas i sin läsförståelseutveckling.

En stor del av lärarnas svar på hur de utvecklar läsförståelse hos elever i avkodningssvårigheter är att bygga valen och momenten i undervisningen på elevernas intresse och motivation, med ambitionen att skapa meningsfulla lärandetillfällen för eleverna. Lundberg och Herrlin (2014) menar som nämnts i bakgrunden att läsintresset spelar en betydande roll för elevens utveckling. Lärarens val av undervisningsinnehåll är en stor del i huruvida eleven utvecklar ett läsintresse. Analysen visar att lärarna försöker möta eleven i undervisningen genom att låta elevens intresseområden och motivation ta

plats i syfte att skapa meningsfullhet. Om de elever som redan är i svårigheter stöter på undervisning som inte alls möter elevens behov och förutsättningar blir det ännu svårare för både lärare och elev att bygga upp motivation och tilltro till förmågan. Lärarna försöker också bemöta genom att inte ställa för stora krav på eleven, utan successivt bygga upp ett förtroende med stöd i uppgifter som stimulerar elevens intressen och motivation. Vygotskijs närmaste utvecklingszon utgörs av det lärandetillfälle där eleven tillägnar sig kunskap kring fenomen som eleven inte har kunskap om, men med hjälp av en mer kunnig person, till exempel en lärare eller klasskamrat kan lära sig (Vygotskij, 1999). I resultatet beskrivs den närmaste utvecklingszonen som en central fas där elevernas kunskapsutveckling bekräftas. Det är centralt att läraren möjliggör lärandetillfällen som ligger precis ovanför elevernas kunskapsnivå för att eleven skall få känna att den utvecklar tilltro till sin förmåga och ges en möjlighet att lyckas med de uppgifter som ges. För att skapa dessa tillfällen där uppgifter ligger precis ovanför elevernas kunskapsnivå återkommer kartläggning av elevernas kunskaper och hur viktigt det är för att anpassa undervisning på både individ och gruppnivå.

Enligt läroplanen skall eleven ges möjlighet att bygga upp en tilltro till sin egen förmåga och lust att lära. För en likvärdig utbildning ingår i lärarens uppdrag att anpassa undervisningen utifrån elevens förutsättningar med hänsyn till elevens kunskap och tidigare erfarenheter (Skolverket, 2019b). Enligt analysen visar resultatet att lärarnas anpassningar inte enbart handlar om individens kunskapsmässiga förutsättningar utan också om att försöka bygga upp elevernas tilltro till sin egen förmåga och självförtroende. Om eleven känner att uppgifterna är ohanterliga ges ingen möjlighet för utveckling och stimulans i lärandet. Förmågan som skall tränas ges inget utrymme i den undervisning som ges på en alldeles för hög nivå. I läroplanens inledande del vilken behandlar skolans värdegrund, beskrivs att varje elev ska ges möjlighet att övervinna svårigheter och utvecklas i sitt lärande (Skolverket, 2019b). Undervisningen skall ge eleverna varierade och många lärandetillfällen där förmågan att läsa, skriva och samtala får utrymme att utvecklas (Skolverket, 2019b). För de elever som är i svårigheter har skolan ett särskilt ansvar att anpassa eller ge särskilt stöd för att skapa möjligheter för kunskapsutveckling (Skolverket, 2019b).

6.2.3 Meningsfullt lärande

I resultatet sammanfattas leken som ett betydande inslag i lärandet för att lära sig kopplingen mellan fonem och grafem. Även i läroplanens värdegrund framhålls leken som en vital del, i synnerhet i de lägsta åldrarna inom skolan har den en central del i lärandet (Skolverket, 2019b). I leken framträder nya fenomen för eleven på ett naturligt sätt i den miljö som eleverna är bekant med. Lindqvist (1999) menar att i leken uppstår för individen nya situationer som kräver olika sätt att hanteras på. Det innebär att i lekens sammanhang utvecklas redskap för att utveckla den sociala färdigheten och att kunna förutse konsekvensen av sina handlingar. I leken imiterar eleven verkligheten på ett skapande sätt, vilket formar nya kunskaper och erfarenheter (Lindqvist, 1999). Enligt resultatet är det därmed angeläget att läraren försöker skapa naturliga lärandetillfällen i undervisningen, där kopplingen mellan fonem och grafem och utvecklingen av läsförståelse framstår på ett lekfullt sätt i ett sammanhang där det finns andra att imitera. Att hitta inlärningstillfällen i miljön och i samspel med individer runtomkring eleven möjliggör meningsskapande lärandetillfällen.

Enligt Vygotskij (1999) är imitation grundläggande för utveckling av individens egenskaper. Inlärningen är därmed styrd av miljön och människor runtomkring den lärande individen. Således blir det viktigt att skapa lärandemiljöer där leken kan ges ett naturligt utrymme med individer som på ett ömsesidigt sätt lära av varandra (Vygotskij, 1999). I den aktuella kontexten ges lärande utrymme då det finns möjlighet att imitera och på så vis utveckla egenskaper och förmågor (Vygotskij, 1999), vilket också förutsätter att läraren i undervisningen kan anpassa grupper och lärandetillfällen där eleverna befinner sig på kunskapsmässigt olika nivåer, då den närmaste utvecklingszonen förklarar att en elev tillägnar sig ny kunskap genom att ta hjälp av eller imitera en annan individ som är mer kunnig (Vygotskij, 1999).

Ytterligare centrala faktorer som framträder i resultatet är vikten av att ha en systematik i undervisningen. Resultatet visar att det är det viktigt att det i undervisningen finns en plan och argument för vilka val som görs inom undervisningen. All undervisning i skolan skall vila på forskning och beprövad erfarenhet (SFS 2010:800, kap. 1 § 5). Av resultatet framkommet är att det är av yttersta vikt att kartlägga, systematiskt planera och genomföra strukturerad undervisning. Enligt Hirsh (2016) utgörs strukturerad undervisning av planering, genomförande, bedömning och dokumentation. Samtidigt behöver

undervisande lärare genomgående ha ett reflekterande förhållningssätt till sin undervisning och vara beredd att förändra och utvärdera sin egen praktik för att utveckla sin yrkesprofession (Hirsh, 2017). Meningsfullheten i att använda systematiskt återkommande lärandetillfällen utgörs av att eleven i avkodningssvårigheter lägger enorma resurser på att endast avkoda (Winlund, et. al, 2017). Sedermera behöver lärandet och undervisningen bestå av upprepande igenkännande moment, för att kunna lägga de kognitiva resurserna på lärandeinnehållet istället för arbetssättet. Nilholm (2019) har studerat tre studier kring hur inkluderande lärmiljöer kan skapas, där det framkommer att framgångsfaktorer är struktur och tillit. Lärarnas medvetenhet kring elevernas förutsättningar och vad dessa får för pedagogiska konsekvenser styr möjligheterna att koppla lärandet till en anpassad nivå i undervisningen. Således kan olika arbetssätt förebygga eller förstärka elevers svårigheter (Jakobsson & Nilsson, 2011).

Genom denna studie har jag sökt kunskap kring hur några lärare utvecklar läsförståelse hos elever i avkodningssvårigheter. Genom kvalitativa intervjuer har ett resultat framkommit, vilket visar att lärare har flera gemensamma arbetssätt för att utveckla läsförståelse hos elever i svårigheter. De gemensamma arbetssätten utgörs av samtalen som redskap och visuella stöd som konkretiserar och tydliggör undervisningen. Samtalet som redskap används för att genomföra textsamtal där reflektion över ett textinnehåll får ta plats. Genom att läraren ställer frågor till texten och på så vis reder ut oklarheter blir textinnehållet för eleven i svårigheter begripligt och hanterbart. Lärarna använder även samtal för att modellera hur eleven skall använda läsförståelsestrategier. Detta gör att eleven som är i avkodningssvårigheter kan tillägna sig strategier, vilket sedan underlättar då eleven kommit längre i sin läsutveckling. De visuella stöd som beskrivs i resultatet är centrala i undervisningen som syftar till att elever skall tillägna sig ett textinnehåll. Visuella stöd utgörs av bilder kopplade till textinnehållet, stödstrukturer som hinderscheman, samt bilder som illustrerar olika lässtrategier som kan användas både vid enskild och gemensam läsning. I resultaten beskrivs att de visuella stöden kan ge eleverna hjälp i att utveckla inre bilder och skapa förståelse för en text, vilket krävs för en utvecklad läsförståelse. Enligt lärarna i studien bör undervisningen alltid kopplas till en kontext, ett sammanhang där eleven känner igen arbetssättet och samtidigt vet vad som förväntas av eleven. Undervisningen bör för elever i avkodningssvårigheter utgöras av en systematik och återkommande igenkänning för att möjliggöra så effektiva och meningsfulla lärandetillfällen som möjligt.

6.3 Vidare forskning

En infallsvinkel som inte fokuserats i denna studie är hur avkodningssvårigheter påverkar läsförståelseutvecklingen. Den här studien har endast undersökt lärares uppfattningar kring hur de utvecklar läsförståelse hos elever i avkodningssvårigheter. Det hade varit intressant att undersöka ur elevernas perspektiv hur avkodningssvårigheter påverkar deras läsning och läsförståelseutveckling. Ytterligare ett område som skulle vara intressant att undersöka är elevernas uppfattningar kring vilken arbetssätt eller inlärningsstrategi de upplever som meningsfullt och givande gällande utvecklingen av läsförståelse. Vidare skulle det vara intressant att undersöka vad det är som gör att elever hamnar i avkodningssvårigheter, i syfte att se om skolan och lärarnas undervisning kan påverka elevernas utveckling.

Referenslista

Beck I. L., McKeown, M. G. (2001). Text Talk: Capturing the Benefits of Read-Aloud Experiences för Young Children. Reading Teacher, 55(1) 10–20. Hämtad 5 maj 2021 från https://www.researchgate.net/publication/242718780_Text_Talk_Capturing_the_Benefits_of_Re ad-Aloud_Experiences_for_Young_Children

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Liber

Gough, P. B., Tunmer W. E. (1986) Decoding, Reading, and Reading Disability. RASE 7(1), 6– 10. Hämtad 21 maj 2021 från

https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/074193258600700104

Görling, W., & Philip J. (2012) Lästräning med BRAVKOD - en intervention. Linnéuniversitetet. Hämtad 6 maj 2021 från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:543925/FULLTEXT01.pdf Hirsh, Å. (2016). Skolans dokumentation: ur ett pedagogiskt och juridiskt perspektiv. 1. uppl. Stockholm: Liber

Hirsh, Å. (2017). Formativ undervisning: utveckla klassrumspraktiker med lärandet i fokus. Första utgåvan. Natur & Kultur

Jakobsson, I-L & Nilsson, I. (2011). Specialpedagogik och funktionshinder. Natur & kultur Kress, G.R. & van Leeuwen, T. (2006). Reading images: the grammar of visual design. (2. ed.) London: Routledge

Liberg, C. (1990). Learning to read and write. Diss. Uppsala : Univ. Hämtad 5 maj 2021 från http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:808012/FULLTEXT01.pdf

Lindqvist, G. (red.) (1999). Vygotskij och skolan: texter ur Lev Vygotskijs Pedagogisk psykologi

kommenterade som historia och aktualitet. Studentlitteratur

Lundberg, I., & Herrlin, K. (2014). God läsutveckling: kartläggning och övningar. 3., utök. uppl. Natur & Kultur

Lundgren, U., Säljö, R., & Liberg, C. (red.) (2014). Lärande, skola, bildning: [grundbok för

lärare]. 3., [rev. och uppdaterade] utg. Natur & kultur

Nilholm, C (2019). En inkluderande skola: möjligheter, hinder och dilemman. Upplaga 1. Studentlitteratur

Norén, S. (red.) (2018). Lära barn att läsa: [vägen från fonologisk medvetenhet till god

läsförståelse]. Andra upplagan Stockholm: LegiLexi

O'Neil, K E. (2011). Reading Pictures: Developing Visual Literacy for Greater Comprehension.

Reading Teacher 65(3), 214–223. Hämtad 10 maj 2021 från

https://ila.onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1002/TRTR.01026

PISA 2018: 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. (2019a).

Stockholm: Skolverket. Hämtad 2 maj 2021 från: https://www.skolverket.se/publikationer?id=5347

36 Schmidt, C. (2013). Att bli en sån´ som läser: barns menings- och identitetsskapande genom

texter. Diss. Örebro : Örebro universitet, 2013. Hämtad 2 april 2021 från http://oru.diva-

portal.org/smash/get/diva2:656947/FULLTEXT02.pdf

Schmidt, C., Grönte, V. (2015). Läsa och skriva i alla ämnen. Skolverket. Hämtad 6 maj 2021 från https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-

v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-skriv/F%C3%B6rskoleklass/002-Lasa- o-skriva/del_06/Material/Flik/Del_06_MomentA/Artiklar/M2_F-3_06A_01_berattande.docx SFS 2010:800 skollag. Hämtad 7 maj 2021 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800.

Skolverket (2017) Kommentarmaterial till kursplanen i svenska (reviderad 2017) Skolverket Hämtad 28 maj 2021 från https://www.skolverket.se/getFile?file=3808

Skolverket (2019b) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. [Stockholm]. Hämtad 31 mars 2021 från:

https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2019/laroplan-for-grundskolan- forskoleklassen-och-fritidshemmet-reviderad-2019

Skolverket (2014). Stödinsatser i utbildningen: om ledning och stimulans, extra anpassningar

och särskilt stöd. Stockholm: Skolverket. Hämtad 11 september 2020 från

http://www.skolverket.se/publikationer?id=3362

Solari, E. J., Grimm, R. P., McIntyre, N. S., & Denton, C. A. (2018) Reading comprehension development in at-risk vs. not at-risk first grade readers: The differential roles of listening comprehension, decoding, and fluency. Learning and Individual Differences (65), 195–206. Hämtad 30 mars 2021 från

https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1041608018301043 Starrin, B., & Svensson, P-G. (red.) (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Studentlitteratur

Stensson, B. (2008). Mellan raderna strategier för en tolkande läsundervisning. Daidalos Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Prisma

Taube, K. (2013). Barns tidiga skrivande. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Uljens, M. (1989) Fenomenografi - forskning om uppfattningar. Studentlitteratur. Hämtad 21 maj 2021 från https://www.researchgate.net/publication/320930512_Fenomenografi_-

_forskning_om_uppfattningar

Varga, A. (2017). Metacognitive perspectives on the development of reading comprehension: a classrom study of literary text-talks Literacy, 51(1), 19–25. Hämtad 5 maj 2021 från

37 Verlaan, W. (2017). Through the Mind’s Eye: Using Multimodal Assignments to Build

Engagement and Comprehension. Journal of Adolescent & Adult Literacy 61(4), 453–456. Hämtad 15 maj 2021 från https://ila.onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1002/jaal.696 Vetenskapsrådet, (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 1 maj 2021 från

https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2002-01-08-forskningsetiska-principer-inom- humanistisk-samhallsvetenskaplig-forskning.html

Vygotskij, Lev Semenovič (2001). Tänkande och språk. Daidalos

Wennås-Brante, E. (2014), Möte med multimodalt material. Vilken roll spelar dyslexi för

uppfattandet av text och bild? Diss. (sammanfattning) Göteborg : Göteborgs Universitet, 2014.

Hämtad 20 maj 2021 från https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/35512

Westlund, B. (2017). Aktiv läskraft: att undervisa i lässtrategier för förståelse : fk-årskurs 3. Första utgåvan Stockholm: Natur & Kultur

Winlund A., Lindholm, A., Lyngfelt, A., Olvegård L., Wengelin, Å. (2017). Elever läser. Hämtad 5 juni 2021 från https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-

v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-skriv/Grundskola/001_tolka-skriva- text/del_03/Material/Flik/Del_03_MomentA/Artiklar/M1_1-9_03A_elever.docx

Wolf. S. A. (2014). Children’s literature on the digital move. The reading Teacher issue 67(6), 413–417. Hämtad 12 maj 2021från https://ila.onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1002/trtr.1235

Bilaga 1

Intervjuguide

1. Hur länge har du arbetat som lärare?

Vilka ämnen/årskurser har du haft under tiden som undervisande lärare? Har du erfarenhet av elever med avkodningssvårigheter?

Har du erfarenhet av elever som har svårt att utveckla sin läsförståelse?

2. Vilka delar är viktigast för att en elev ska lära sig läsa?

Vad grundar du ditt svar på?

3. Vilka metoder använder du för att eleverna skall utveckla sin förmåga att avkoda?

Används dessa för alla elever, eller används olika beroende på elevens förmågor? Vill du ge några exempel? / Finns det ytterligare exempel?

Vilka svårigheter finns med att utveckla läsförståelse hos elever i avkodningssvårigheter?

4. Hur arbetar du för att utveckla läsförståelse hos de elever som är i avkodningssvårigheter?

Vilka svårigheter finns med att utveckla läsförståelse hos elever i avkodningssvårigheter?

5. Vilka metoder/strategier använder du för att eleverna skall utveckla sin läsförståelse?

Kan du berätta mer om detta?

Vill du ge några exempel? /Finns det ytterligare exempel? Vilka svårigheter finns med att utveckla läsförståelse hos elever?

6. Ser undervisningen gällande avkodning och läsförståelse likadan ut för alla elever?

Om ja – hur ser den då ut? Om nej – varför inte?

7. Hur skulle du beskriva läsförståelse?

Kan du utveckla?

Kan du ge något exempel på hur elev visar läsförståelse?

8. Hur skulle du beskriva avkodningssvårigheter?

Kan du ge något exempel på hur en elev visar på avkodningssvårigheter?

9. Är det något kring avkodningssvårigheter och läsförståelse du vill tillägga?

Utvecklande frågor.

Kan du utveckla detta?

Vill du ge några exempel? /Finns det ytterligare exempel?

Finns det ytterligare metoder/aktiviteter du använder i undervisningen? Vad finns det för anledning till det?

Bilaga 2

Vill du delta i en studie om läsförståelse hos barn med

avkodningssvårigheter?

Studien är ett examensarbete på avancerad nivå, och är en del av utbildningen till grundlärare F-3 vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping (HLK).

Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar med att utveckla läsförståelse hos elever som har avkodningssvårigheter. Intervjun kommer att handla om din uppfattning kring hur du utvecklar läsförståelse hos elever som har avkodningssvårigheter i skolans tidigare år.

Intervjun beräknas ta ungefär 20–60 minuter. Samtalet kommer att spelas in och transkriberas till text. Intervjun genomförs via videolänk, eller annan plats beroende på överenskommelse.

Informationen du lämnar kommer endast att behandlas av mig. Resultatet av vårt samtal kommer att presenteras i mitt examensarbete, samt i redovisning till andra studenter och lärare på HLK. I resultatet kommer det inte vara möjligt att identifiera dig som respondent. Då arbetet är godkänt kommer det inspelade och transkriberade materialet kommer då att raderas.

Om du vill medverka ber jag dig kontakta mig via mail eller telefon. Har du frågor om studien och deltagandet är du välkommen att höra av dig.

Deltagandet är frivilligt och du har rätt att avbryta ditt deltagande när som helst och utan att ange någon anledning.

Genom att skriva under här nedanför intygar du att du tagit del av informationen.

Accepterar du att delta i studien?

1. Ja, jag har tagit del av ovanstående information och accepterar att delta i studien.

4 Om du deltar i studien, godkänner du att dina personuppgifter behandlas för

utbildningsändamål i enlighet med ovanstående information?

In document Hur utvecklar elever i avkodningssvårigheter läsförståelse? : En kvalitativ studie kring fem lärares undervisning i läsförståelse för elever i avkodningssvårigheter (Page 33-45)