Som statistiken visar har jag varit väldigt motiverad under den period jag använt modell 2. De stora förbättringarna tror jag härledas mycket till additionen av sociala mål samt att jag haft ännu tydligare långsiktiga mål, och därför också mer angelägna veckoliga och dagliga mål. Jag tycker jag har haft en bra dialog med min själv rörande hur mina prestationer relaterar till mina värderingar av prestation samt hur realistiska mina veckoliga mål varit. Jag har inte skrivit ner den dialogen utan låtit den hända organiskt i mitt huvud då jag planerar nästa veckas mål. Det har känts som att det har funkat väldigt bra för mig.
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
1 2 3 4 5 6 7 8
SMARTA MÅL
Kl. 7 Kl. 11
Jag önskar att jag kunde redogöra för bristerna i modell 2 men jag känner inga starka känslor kring vad som skulle vara problem i nuläget. Jag tror att för att vidareutveckla modellen i det nuvarande stadiet skulle en större mängd testpersoner krävas. Med det sagt är jag väldigt intresserad av att
göra det arbetet och ta reda på om den fungerar för andra samt och det skulle kunna vidare förbättras och generaliseras för att passa fler människor.
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
MODELL 2
Kl 7 Kl 11
Diskussion
Jag har undersökt hur jag bäst motiveras till att fortsätta utvecklas. Min undersökning har gett mycket information för vidare lärande i ämnet men jag tycker mig redan ha kommit fram till ett resultat som verkligen hjälper mig.
Min modell 2 har hittills fungerat väldigt bra för mig. Jag är spänd på att veta hur den kommer fungera under resterna av mitt tiden jag använder den och hur den håller i längden. Modellen hjälper mig att vara strukturerad när jag övar, att känna njutning av övningen, att känna mig som en duktig musiker, att planera min övning under ett längre perspektiv och att skapa påtagliga mål för mitt fortsatta utvecklande.
Jag är rädd att om en lärd musikpsykolog skulle läsa min text skulle de finna många brister i utformandet av experimenten, i litteraturen jag valt och i bristande kvantitativa data. Det finns långt mycket mer text om motivation i olika vinklingar än jag kunnat läsa under tiden jag gjort mina experiment.
Både i direkt koppling till musik men i ännu större utsträckning i andra ämnen vars forskning kunde vara antingen applicerbar eller inte. Allt jag läst hittills är dock forskning bedriven av forskare och akademiker. Inget av det jag lyckats hitta har varit i stil med min egen text en kvalitativ studie i den egna personens motivation med konkreta argument och faktamässig mark att stå på. Just därför vill jag tro att min text har ett framtida värde även för andra än mig själv. Motivation är, som jag talat om i inledningen, en självklar grundpelare till att utvecklas som musiker. Nej bredare än så, det är anledningen till att vi gör något alls. Man behöver inte gå längre än Maslows hierarki av behov för att förstå att när vi är hungriga har vi motivation att äta, vi skaffar oss jobb för att vi är motiverade att känna oss finansiellt säkra, skapar familj för att känna tillhörighet och kanske spelar vi musik för att få respekt av andra. Oavsett varför är motivation grundpelaren som får oss att agera. Därför har det under mitt arbete blivit nästintill absurt för mig att vi aldrig belyst ämnet i utbildningen. Vi går på musikhögskolan för att fostra oss till de bästa musiker vi kan bli. Som jag ser det när jag tittar ut över alla studiekamrater jag har eller haft är den individuella motivationen den självklara vattendelaren. De som vill mer, gör mer och för att bli en lyckad musiker i dagen samhälle tror jag man måste göra extremt mycket. Både i och utanför övningsrummet. Jag önskar och hoppas att jag kan i och med mitt arbete bidra till diskussionen kring ämnet. Det finns inga garantier för att det som jag funnit fungerar för mig skulle fungera för någon annan. Jag vill påstå att det är den största påtagliga bristen i att göra ett arbete som detta som konstnärlig forskning.
Däremot vill jag nämna att arbetet är gjort som artistisk forskning och därför givetvis inte är begränsat av att inte vara vetenskapligt. Syftet med ett arbete som detta är inte att ta fram en modell som fungerar för många människor utan att ta reda på vad som fungerar för mig. Det är också meningen att ge mig verktyg att utveckla mina färdigheter vilket tillåter mig gör en bättre klingade del av mitt master arbete. Examenskonserten gjord den 27 Maj är
denna sagda klingande del. Mitt arbete är generellt för min utveckling och inte direkt kopplat till någon specifik uppgift. Jag vill tro att det säger sig självt att min motivation påverkar min prestation i alla stycken jag framför från den punkt jag börjat använda de modeller jag testat och så länge jag fortsätter arbeta med dem. Därför kan konserten dels ses som en direkt produkt av arbetet, dels ses som inte konkret påverkat alls.
Jag inser att det finns ett antal formella brister i hur min undersökning och arbete utförts. De enklaste att nämna är
1) Bristande mängd data, 2) Inga andra försökspersoner, 3) Bias för mina egna modeller,
Med bristande mängd data menar jag i första rummet att vissa av motivationsmodellerna jag provat har testats under alldeles för kort period för att ge en riktig realistisk eller sann långsiktig bild av hur väl de faktiskt fungerar.
Den andra punkten, att jag inte haft andra försökspersoner är ett simpelt problem att lösa. Eftersom det här är konstnärlig forskning har jag inte sett det som en fråga som bör prioriteras eller ens är relevant i sammanhanget. Jag är det till trots väldigt intresserad av hur modellen skulle fungera för andra personer och hoppas i framtiden kunna dela med mig av den till andra musiker som, liksom jag, haft problem med motivationen. Kanske är den omöjlig att förstå för någon annan än mig själv. Kanske behöver den simplifieras för att vara praktisk att använda. Tiden får utvisa dessa saker. Men jag hoppas och tror att den kan vara hjälpsam även om den inte går att föra över punkt för punkt. Eventuellt är arbetet effektivt som inspirationskälla till de vägar man kan ta.
Bias för mina egna modeller är något jag är akut medveten om men inte har en direkt lösning på. Jag tror det är sannolikt att jag gett mig själv en högre motivationspoäng när jag jobbat med en av mina egna modeller jämfört med när jag provat de modeller jag inte kommit på själv, det vill säga Flow och Smarta mål, och därför gett dem en lägre poäng. Jag är inte lärd nog att identifiera det i min poängsättning och inte kunnig nog att eliminera det från statistiken jag samlat in. Därför får jag helt enkelt möta möjligheten att jag är vinklad i min datainsamling och att skillnaden mellan mina och andras modeller inte är så stor som den framstår. Självklart finns det också ingen garanti för att jag har rankat mina modeller högre.
Jag tycker att mitt val av metod för undersökningen har varit sunt. Att först samla in så mycket information jag kunde ta åt mig i ämnet och sedan i flera steg testa och utveckla min modell kändes både lärorikt och effektivt. Det gav mig tid att reflektera över olika saker i olika perioder och tvingade mig att göra saker praktiska för mig. Jag tyckte inledningsvis att det var lätt att mycket av arbetet blev väldigt intellektuellt och inte enkelt applicerbart. Men eftersom jag tidigt både gav mig ut att testa min och andras modeller blev jag tvingad att omvandla det intellektuella till konkreta punkter som jag enkelt kunde lära mig och applicera på min vardag.
Jag funderade länge över om jag skulle föra loggbok eller om jag skulle försöka samla in statistik. De två metoderna är givetvis bra på olika sätt och visst kunde jag ha använt mig av båda simultant. I slutändan var det den rent praktiskt konkreta styrkan i statistik som fick mig att välja den metod jag valt.
Jag ville inte att samlandet skulle ta tid från min övning. Jag trodde att det i så fall skulle ha stoppat upp själva syftet med modellen. Att skriva loggbok är ett kraftfullt verktyg men det är tidskrävande i jämförelse. Eftersom jag hade velat göra det medan jag var mitt uppe i övningen för att kunna vara så ärlig som möjligt i min data skulle det ha stoppat upp min övning och på så vis skapat ett hindringsmoment i övningens flyt. Att däremot skriva en siffra som korrelerar till min motivation två gånger om dagen var enkelt och tog ingen tid alls. Jag ville göra det två gånger eftersom min energinivå ofta historiskt spelat roll för hur motiverad jag känt mig. Som vi kan se i flera av modellerna är min motivation lägre när jag redan övat ca 3-4 timmar. Framför allt tydligt när jag haft ingen modell är min motivation betydligt lägre när jag blivit trött. Ett väldigt positivt resultat har varit hur mycket mindre märkbar den dippen varit, inte minst i Modell 2 där jag nästan lika ofta som inte noterat en högre motivationskänsla senare på dagen.
Vidare forskning i området kan med fördel fokusera på att applicera modellen på en större grupp människor. För att modellen på riktigt skulle vara relevant i en större diskussion kring motivation relaterat till övning behöver den testas med ordentliga undersökningar som fyller kvantitativa kriterier och i enlighet med det ramverk som psykologer använder för undersökningar av detta slag, något jag i nuläget inte är kunnig nog att utföra.
Modellen skulle även må bra av vidareutveckling av ett innehållsmässigt slag.
Någon med betydligt mer sakkunskap om motivation än mig skulle med fördel kunna förädla och konkretisera alla de steg jag skrivit ut i modellen.
Om den skulle kritiseras av någon med djup kunskap inom motivationens alla områden och av densamma vidare förfinas och därefter återigen testas i verkliga sammanhang skulle modellen eventuellt i en framtid utgöra grundpelaren för hur vi lär ut hur man övar effektivt och motiverat för att nå garanterade positiva resultat. Ett tillägg till som alla musikerutbildningar skulle må bra utav. Jag menar inte att den i det läget skulle lösa alla motivationsproblem. Men det skulle kunna presentera i alla fall en konkret lösning som alternativ till att sluta eftersträva en professionell karriär.
Källor
Albert Bandura (1991), Organizational Behavior and Human Decision Processes 50 (p248-287), New York: Academic Press, Inc.
Carol S. Dweck (1986), American Psychologist 41 (p1040-1048), American Psychological Association
Csikszentmihalyi, Mihaly. (2003). Flow. Den optimala upplevelsens psykologi. Stockholm: Natur & Kultur
David A Cook, & Anthony R Artino Jr (2016), Medical Education 50 (p 997-1014), John Wiley & Sons Ltd & The association for the Study of Medical Education
Doran, G. T. (1981). "There's a S.M.A.R.T. Way to Write Management's Goals and Objectives", Management Review, Vol. 70, Issue 11, pp. 35-36.
Epstein, J. L. (1983), Friends in school: Patterns of selection and influence in secondary schools, New York: Academic Press
Epstein, J. L. (1989), Children’s social networks and social supports, New York: Wiley-Interscience.
Ford, M. E. (1992), Motivating humans: Goals, emotions, and personal agency. Newbury Park, CA: Sage
Gallwey, Timothy; Green, Barry (1986), The inner game of Music, London:
Pan
Gary E. McPherson, & Peter Miksza, & Paul Evans (2017), Handbook of Self-Regulation of Learning and Performance (p 181-193), Routledge
Georgis D. Sideridis & Avi Kaplan (2011), Achievement Goals and Persistence Across Tasks: The Roles of Failure and Success (p 429-451), The Journal of Experimental Education.
Lindström, V. (2020). Sökandet efter flow (Dissertation). Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3853
Marylène Gangé, & Edward L. Deci (2005), Journal of Organizational Behavior 26 (p331-362), Online: Wiley Interscience
Kageyama, Noah: https://s3.amazonaws.com/bpm-samples/8-Practice-Hacks.pdf (2021-03-06)
Miksza, Peter (2011), Bulletin of the Council for Research in Music Education 190 (p51-92), University of Illinois Press
Timothy C. Urdan & Martin L. Maehr (1995), Review of Educational Research (Vol 65, no 3, p 213-243), American Educational research Association
Fig. 1
https://www.researchgate.net/figure/Determinants-in-Social-Cognitive-Theory-In-the-personal-factors-self-efficacy-is_fig2_325415726 (2021-04-30)
Fig. 2 https://www.researchgate.net/figure/Goal-orientation-theory-and-implicit-theories-of-intelligence-This-is-a-simplified_fig4_308179944 (2021-03-17)
Fig. 3 https://www.researchgate.net/figure/Self-determination-theory-This-is-adapted-from-Ryan-and-Decis-theory_fig5_308179944 (2021-01-07)