I nedanstående och avslutande kapitel kommer en sammanfattande diskussion av utvecklingsarbetet att presenteras. Det kommer också avslutas med pedagogiska implikationer och hur arbetet hade kunnat utvecklats.
9.1 Sammanfattande diskussion
Covid-19, det säger mycket om det senaste året och är också något som har haft stor inverkan på detta utvecklingsarbete i skolan. Pandemin har bidragit till frånvaro av både elever och personal vilket också har påverkat resultatet av mina aktioner. Målet med utvecklingsarbetet har hela tiden varit att se eleverna och ge utrymme till diskussion, samtal och påverkan i verksamheten men förutsättningarna för att lyckas med detta har inte funnits. Orsaken till detta har bitvis varit avsaknaden av personal och elever och förutsättningarna till att kunna lämna verksamheten för att ge eleverna den tiden de har behövt inte funnits.
Frånvaro är inte den enda aspekten till att arbetet inte fallit i den riktningen jag önskat. Inför arbetets start hade jag skickat ut missivbrev och samtyckesblanketter till vårdnadshavare men fick endast tillbaka fem stycken vilket också försvårat arbetets gång. Här fick jag tänka om från att arbeta med eleverna i grupp till att göra projektet mer individ styrt vilket både medför fördelar och nackdelar. De positiva bitarna får anses vara att aktionerna som genomförts har varit helt på elevernas eget initiativ och önskemål vilket också varit syftet med utvecklingsarbetet. Eleverna verkar vara nöjda med genomförandet och fått aktiviteterna dit de velat ha dem. Annat som får anses som positivt är möjligheten att jag fått tid att sitta ner och samtala med eleverna vid ett flertal tillfällen, både i planerandet av aktiviteterna men även spontana samtal både på fritidshemmet och ute på rasterna under skoldagarna. Eleverna har varit engagerade i det som ska genomföras och det är mycket kloka tankar och ett sug efter att få visa sina planerade aktiviteter som ständigt funnits i luften.
Men med positiva reflektioner medföljer även kritiska tankar och funderingar kring arbetets gång och utveckling. Även om eleverna varit nöjda med sitt inflytande i verksamheten är mina reflektioner att tiden till att kunna ha ett arbete som detta som ett stående inslag långt ifrån en självklarhet. Som tidigare nämnts ser samhället inte ut som vi är vana vid för tillfället men jag anser att allt inte hänger på detta. Efter att ha samtalat med personal, både undervisande lärare och personal på fritidshemmet landar det i att tiden är knapp och barngrupperna stora, målen är höga för vad som ska genomföras och personaltätheten är emellanåt låg. Även om jag tre av dessa veckor arbetet har pågått på fritidshemmet varit utöver den vanliga personalstyrkan har ändå inte
tiden jag önskat kunnat ges till eleverna funnits, verksamheten har varit ständigt på språng och insikten till att göra något liknande när man väl är en av personalstyrkan har i slutänden känts övermäktigt.
Tidigare i texten har jag nämnt begreppet barns perspektiv men anser att det kan vara värt att lyfta igen. Bergnehr (2019) menar att barns perspektiv handlar om att eleverna lyssnas in och man ger dem möjlighet till att förmedla sina känslointryck och åsikter. Bergnehr (2019) menar vidare att genom att arbeta med att förstå barns perspektiv kan även frågor som inflytande och delaktighet infrias i verksamheten. I Skolverket (2019) nämns följande:
Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas
informerade i frågor som rör dem (Lgr11, 2019).
Jag tror att min ambitionsnivå i vad som är rimligt att genomföra till vad man faktiskt kan genomföra som elev på fritidshemmet har varit något hög. Nu menar jag inte att eleverna inte ska ha möjlighet till att påverka sin vistelse på fritidshemmet men i den nivån detta arbete har haft sin utgångspunkt i är inte rimlig, oavsett om vi lever i en pandemi eller inte.
Målet med utvecklingsarbetet har varit att detta är ett arbete som ska kunna fortgå även när jag avslutar mitt arbete i skolan. Vid de första samtalen med lärarna på det berörda fritidshemmet positivt inställda till arbetet och menade att det är ett bra projekt och att sådana idéer behöver sätta igång av någon annan eftersom de själva saknar tiden till det. Dock tror jag att ska ett arbete som detta fungera i den riktiga verksamheten behöver man två delar för att få det optimalt, den första är ett stort engagemang från personalen och den andra är att man har personaltätheten till det. Det krävs att en personal agerar som
“spindel i nätet” och stöttar eleverna i sitt planerande av aktiviteterna. Man skulle kunna ge eleverna helt fria händer i sitt planerande och sedan vara en hjälpande hand när de väl ska genomföra sina önskemål, dock tror jag inte det är ett vinnande koncept efter att själv ha samtalat med eleverna kring mina aktioner. Resultatet indikerar att eleverna behöver en stöttande hand på vägen och en person som finns där för att bemöta deras tankar och besvara deras funderingar.
Inflytande och påverkan är två begrepp jag valde att lyfta under teoretiska analysbegrepp. Under hela arbetes gång var dessa två begrepp varit bärande i hur jag har planerat och agerat i mina aktioner. Så som Bergnehr (2019) förklarar begreppen handlar inflytande om att man vill undersöka om eleverna har inflytande i det som ska genomföras/planeras medan påverkan handlar om samspel. Ytterligare ett begrepp som går att koppla samman med inflytande och påverkan är aktörskap. Detta menar Bergnehr (2019) är något man föds med och som sedan följer en genom livet. Begreppet innebär kort sagt att man
ständig påverkar någon i sin omgivning oavsett om man är en aktör eller en icke aktör.
Som jag nämnde har dessa begrepp varit bärande genom detta utvecklingsarbete. Målet har varit att eleverna ska få inflytande över sin pedagogiska verksamhet som genomförs i fritidshemmet och att de ska kunna påverka det som sker i deras omgivning vilket har lyckats till viss del men långt ifrån den utsträckning som önskar. Kanske var ambitionsnivån för hög i att klara av detta ensam, men trotts detta har eleverna i alla fall fått påverka verksamheten i små aktioner, varit aktörer för varandra och i små grader påverkar verksamheten utifrån vad de själva finner intressant i att göra.
Att aktivt arbeta med delaktighet och inflytande är ett område som under hela arbetes gång har legat mig varmt och hjärtat för att eleverna ska få synas. Som nyexaminerad lärare kommer vi fortfarande inte vara färgade av den övriga verksamheten och har på så sätt chans att implementera nya synsätt på hur verksamheten kan bedrivas. Efter att ha diskuterat frågan med lärare på fritidshemmet är känslan att verksamheten många gånger arbetar på i de hjulspår man gjort över tid. Detta kan man tänkas beror på att det är ett koncept som fungerar och är igenkännbart för eleverna i verksamheten.
Sammanfattningsvis kan jag tycka att mina tankar kring utvecklingsarbetet varit goda men mer tid behövs för att ha möjlighet att sätta en god struktur och för att implementera arbetet väl. I den aktuella verksamheten har man bjudit in eleverna till att planera fritidsgympan en gång i veckan. En aktivitet som fritidsgympan är ett populärt slag på fritidshemmet överlag och även en nåbar aktivitet både för elever och lärare. Oftast behövs inga större eller komplicerade förberedelser utan ett engagemang och en närvarande lärare som kan stötta eleverna i sitt genomförande. Kanske kan detta vara en bra början till att ge eleverna mer inflytande och delaktighet i verksamheten.
9.2 Pedagogiska implikationer
Utvecklingsarbetet är format och planerat efter den verksamhet som det har genomförts i, dock är det ingen omöjlighet att genomföra arbetet även på andra fritidshem. I detta utvecklingsarbete har målet varit att ge eleverna mer delaktighet och inflytande i verksamheten, vilket till stor del lyckats genom att de själva och tillsammans med varandra och mig fått styra sina egna aktiviteter. De positiva aspekterna utifrån mitt arbete är att eleverna fått möjlighet till mer inflytande och delaktighet i den planerade verksamheten.
Men trots detta finns det också utvecklingspotential som går att konstatera med direkt koppling till verksamheten.
Verksamheten arbetet genomförts i har varit i en pressad situation under våren med stora barngrupper, vikarier i rullning och dagligen frånvarande personal
och elever med anledning av covid-19. Detta sammantaget har resulterat i svårigheter att hålla den struktur och ordning på arbetet jag önskat att uppnå.
En struktur och ett arbete som detta skulle fungera på fritidshemmet. men jag tror det är viktigt att påbörja arbetet mer småskaligt och med områden som är uppnåbara både av personal och elever. Med detta menar jag att fritidsgympan är nåbart både för elever och personal och en aktivitet som är enkelt för eleverna att uppnå, medan en aktivitet som exempelvis skapande eller bakning kräver mer planering och engagemang både från elever och personal i verksamheten.
Något som dock varit synbart i den verksamheten där jag har befunnit mig är att personalen som är ansvarig för fritidsgympan har låtit eleverna vara delaktiga i att planera lektionerna. Eleverna har fått skriva en egen planering och sedan fått förklara aktiviteten både för ansvarig personal och för sina kamrater på fritidshemmet, ett projekt som utåt sett har fungerat väl. Här har man påbörjat arbetet med att ge eleverna ansvar för en aktivitet och är ett arbete som förhoppningsvis fortsätter över tid. Jag tycker att ett inslag som fritidsgympan är en god början och en rimlig nivå för eleverna i årskurs ett och förskoleklass att kunna ha inflytande över. Inslaget i verksamheten i sig känns rimligt och är en aktivitet som ligger nära till hands för eleverna. Dock tror jag det är av stor vikt att aktivt arbeta med att implementera eleverna i verksamheten och ofta arbetar med att ge de utrymme att få utlopp för sin kreativitet och goda tankar.
Om man ska se till vad mitt arbete kan ha haft för betydelse för den verksamhet jag har befunnit mig i är svår att säga då utfallet inte blev som önskat. Från elevernas perspektiv fick jag känslan av att arbetet var ett uppskattat och ett omtyckt inslag medan personalen varit sparsam i sina kommentarer. Mina aktioner jag genomförde fick bitvis genomföras under skoltid så de sparsamma kommentarerna kan säkerligen bero på detta, dock har personalens tankar innan arbetes början varit positiva och de påtalar att någon behöver starta ett projekt som detta för att det ska kunna fortgå över tid. De trycker på att personaltätheten och uppsatta mål enligt läroplanen är en avgörande faktor kring hur man ska kunna arbeta på ett liknande sätt, men samtidigt att det behövs någon som drar igång projektet så det ska kunna fortgå över tid.
Huruvida detta arbete kommer fortgå efter att utvecklingsarbetet låter jag vara osagt. Min förhoppning är utifrån verksamhetens uppbyggnad att det går att hålla i elevernas inflytande och deltagande under fritidsgympan som lärarna arbetar idag. Jag tror att det är detta varsamheten just nu mäktar med och eleverna verkar vara nöjda i det.