REFLEKTION OCH FORTSATT FORSKNING

När respondenterna beskrivit förändringar i den sjöoperativa helikopterverksamheten utifrån sitt perspektiv har datumet för omorganisationen år 1998 inte varit en distinkt brytpunkt. De upplever att det funnits ett moment i processerna som gjort att verksamheten fortsatt, långt efter

Sida 40 av 43 marinflygets formella avveckling. Helikopterflottiljledningen hade egentligen inget operativt an- svar när den upprättades utan verkade initialt som en stödorganisation för samordning (Anner- falk, 2018, s.39). Det låter därmed rimligt att arbetsprocesserna som fanns innan marinflygets avveckling fortgick och att verksamheten inte stördes nämnvärt av organisationsförändringen. Det var först år 2003 som helikopterflottiljen inordnades som en flottilj i flygvapnet och fick en annan försvarsgrenschef. Detta från att i organisatorisk mening varit försvarsmaktsgemensam ti- digare, under den operativa insatsledningen (Annerfalk 2018, s.42). Inordning under annan för- svarsgren befäste i teoretisk mening behovet av gemensamhet, men ligger problematiskt nära

Försvarsbeslutet 2004 i tid - som beskrivs som de mest genomgripande organisatoriska nedskär-

ningarna i den sjöoperativa helikopterverksamheten. Berga och Säve som var de marinflygsbaser som byggt upp marinflyget, lades då ner. Med det försvann dessutom mycket personal med sjö- operativ kompetens från helikopterverksamheten (Annerfalk, 2018, s.42). Den lätta sjöoperativa Helikopter 6 avvecklades strax därefter och även Helikopter 4 användes därefter minimalt sjö- operativt.

Det framstår som att förändringar i organisation och materielsystem sammanföll med en lägre prioritering på nationellt försvar. Detta sammantaget blev djupt olyckligt för sjöoperativ helikop- ter och när fokus på verksamheten återupptogs (Annerfalk, 2018, s.141) hade det moment, som fanns i marinflygets fungerande struktur, försvunnit. Den gemensamma marinofficersutbild- ningen var sedan lång tid inte längre gemensam och personalen som fyllts på i helikopterorgani- sationen saknade marin bakgrund. De officerare som hela tiden varit en del av den sjöoperativa helikopterverksamheten upplever att det nästan varit som att börja om från noll, då den tidigare gemensamma marina kulturen saknades. Oavsett vilka de bakomliggande mekanismerna var, finns ambitionen idag att återta den sjöoperativa helikopterförmågan som erkänt minskat (An- nerfalk, 2018, s.141). För att göra den nya organisationen och nå en högre grad av gemensamhet framstår en saknad gemensam marinkultur som ett stort hinder. Personalen på 3:e helikop- terskvadron är mestadels flygvapenofficerare. Det finns en uttrycklig vilja att skapa en egen kultur och förbandsanda för helikopterflottiljen som helhet, snarare än en förbandsanda gemensamt i den kontext de sjöoperativa helikoptrarna används. Det bildar en intressant ingång till krigsve- tenskaplig forskning med fokus på svensk militärkultur. Hur påverkar den militära kulturen för-

mågan i Försvarsmakten? Finns det någon försvarsgren eller verksamhet där militärkulturen har en större påverkan på förmåga och varför? Det finns tidigare forskning på militärkultur och bidraget

blir till den generella krigsvetenskapliga forskningen och utomvetenskapligt för Försvarsmakten som myndighet.

Sida 41 av 43

Referenser

Litteratur

Ahrenfelt, B., 1995. ”Förändring som tillstånd.” Lund: Studentlitteratur

Ahrne, G. & Papakostas, A., 2014. ”Organisationer, samhälle och globalisering: Tröghetens mekanismer och förnyelsens förutsättningar.” 1 red. Lund: Studentlitteratur.

Andrzejewski, S., 1954. “Military Organization and Society.” Routledge and Kegan Paul Ltd,

London

Annerfalk, A., 2018. ”Helikopterflottiljen” Aviatic Förlag AB

Beaumont, Roger A., 1993. “Joint Military Operations : A Short History.”

Bergström, O., Styre, A. & Thilander, P., 2014. ”Journal of Change Management”

Blasko, Dennis, J., 2016. “Integrating the Services and Harnessing the Military Area Commands,”

Journal of Strategic Studies 39, no. 5–6. 685–708.

Braun, V. & Clarke, V., 2006. ”Succesful qualitative research” Sage Publications Ltd

Codner, M., 2003. “Hanging Together : Military Interoperability in an Era of Technological Innovation.”

David, M. & Sutton, C. D., 2017. ”Samhällsvetenskaplig Metod” Studentlitteratur, Lund, Upplaga

1:3

Della Porta, D. & Keating, M., 2008. ”Approaches and methodologies in the social sciences”

Cambridge University Press

Dilanian, A. & Howard, M., 2017. “Simple Is Better in Joint Operations: Perspectives from Retired Lt. Gen. Kathleen Gainey” Army Sustainment 49, no. 4

Ehn, B. & Klein, B., 1994. ”Från erfarenhet till text- Om kulturvetenskaplig reflexivitet” Carlssons

bokförlag: Stockholm

Ekengren, A-M. & Hinnfors, J., 2012. ”Uppsatshandbok : Hur Du Lyckas Med Din Uppsats.” Lund: Studentlitteratur

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A., Wängerud, L., 2017. ”Metodpraktikan, Konsten att studera samhälle, individ och marknad” Wolters Kluver 5:3

Holmberg, A. & Alvinius, A., 2019. ”How pressure for change challenge military organizational characteristics” 130-148

Jackson, Aaron P., 2018. “The Four Aspects of Joint A Model for Comparatively Evaluating the Extent of Jointness in Armed Forces Joint Studies Paper Series No. 2,” no. 2 (n.d.).

http://www.defence.gov.au/ADC/publications/documents/joint_studies/JSPS_2_T he_Four_Aspects_Of_Joint.pdf

Sida 42 av 43 Jacobsen, D. I., 2005. ”Organisationsförändringar och förändringsledarskap.” Lund:

Studentlitteratur

Jacobsen, D. I. & Thorsvik, J., 2002. “Hur moderna organisationer fungerar.” Lund:

Studentlitteratur

Lambeth, B. S., 2008. “Air Force-Navy Integration in Strike Warfare: A Role Model for Seamless Joint-Service Operations.” Naval War College Review 61, no. 1

Leinonen, M., Nikkanen, R., & Otonkorpi-Lehtoranta, K., 2018. ”Organizational Change and Employee Concerns in the Finnish Defence Forces.”

Mukherjee, A., 2016. “Fighting Separately: Jointness and Civil-Military Relations in India” National Defense Univ. Press, 1991. “Joint Warfare of the US Armed Forces” Joint Pub ; 1

Washington, D.C.: National Defense Univ. Press

Norheim-Martinsen, P.M., 2016. “New sources of military change – armed forces as normal organizations.” Defence studies, 16 (3)

Norberg, I. & Liander, P., 1997. ”Marinhelikoptern” Ösmo Soing Teach HB

Paget, S., 2016. “Interoperability of the Mind’ Professional Military Education and the Development of Interoperability”

Snider, Don, M., 2003. “Jointness, Defense Transformation, and the Need for a New Joint Warfare Profession,” Parameters 33, no. 3

Thurén, T., 2013. ”Källkritik” Stockholm, Liber (3)

Uzi B-S. & Yuval T., 2018. “Scripts of Service Culture and Joint Operations of Air and Ground Forces: An IDF Case Study” Israel Affairs 24, no. 1

Vetenskapsrådet, 2017. ”God forskningssed” Stockholm: Vetenskapsrådet. Vego, Milan N., 2009. “Joint Operational Warfare : Theory and Practice.”

Westin, M. & Broström, M., 2008. ”Helikoptrar i den sjömilitära verksamheten”, Tidskrift i

sjöväsendet, 1, 207-211,

Wilson-Chalon, L., 2008. ”The Integration of all Fleet Air Arm Helicopters into Joint Helicopter Command”

Yin, Robert K., 2006. “Fallstudier: design och genomförande” Liber AB, Stockholm, Upplaga 1:5 Ångström, J. & Widén, J., 2015. “Contemporary Military Theory : The Dynamics of War.” Ångström, J. & Widén, J., 2005. ”Militärteorins grunder” Sverige, Försvarsmakten.

Statliga dokument

SOU 2001:23 – ”Personal för ett nytt försvar”

SOU 2003:43 – ”Ett reformerat skolsystem för Försvarsmakten” SFS1992:1434 - ”Högskolelagen”

Sida 43 av 43 Regeringens Proposition, 1996/97:4, 7.4.7 ”Helikopterförband”

Försvarsmakten

Försvarsmakten, 2018. ”Slutredovisning av Försvarsmaktens perspektivstudie 2016-2018, tillväxt för ett starkare försvar” FM2015-13192:15

Försvarsmakten, 2014. ”Operativ doktrin 2014, OPDO14”, Stockholm, Försvarsmakten Försvarsmakten, 2016. ”Militärstrategisk Doktrin, MSD16” Stockholm, Försvarsmakten Försvarsmakten, 2002. ”Doktrin för Gemensamma Operationer, DGO20” Stockholm,

Försvarsmakten

Försvarsmakten, 2020. ”Försvarsmaktens websida” 2020-09-02 https://jobb.forsvarsmakt en.se/sv/utbildning/befattningsguiden/officers-befattningar/helikopterpilot-officer/