I mina intervjuer framgår det att alla pedagogerna tyckte att Kiwi och ASL både främjar och kompletterar varandra. Pedagogerna ansåg att Kiwimetoden hanterar uppbyggnaden av texten genom både samtal och reflektioner kring text och bild. I metoden ASL ansåg pedagogerna att med datorns hjälp lyckas alla elever producera texter och man fokuserar på innehåll i stället för att jobba med formande av bokstäver, särskilt när eleverna inte är mogna för det i årskurs1.
Den sociala interaktionen har en central roll i båda dessa metoder, vilket de pedagoger jag intervjuat och flertalet forskare hävdar är en viktig del i skriv- och läsutvecklingen. Den främsta förespråkaren för social interaktion är Vygotskij som menar att det sker en skriv- och läsutveckling när barnet får vara delaktig i en grupp och därmed tillgodose sig andra
individers uppfattningar. De får en förståelse för att man då får en djupet i kunskapen (Williams 2006). Både Vygotskij, Bjar och Liberg (1999) talar om hur viktig den proximala utvecklingszonen är för att utveckla skriv- och läsutvecklingen. Både Kiwi och ASL bygger på att man jobbar aktivt i denna zon.
För skrivutvecklingen är det enligt Arnqvist (1999) viktigt att eleven har ett eget, dagligt skrivande. Det stödjer pedagogernas val av metoder där eleverna varje dag skapar egna texter tillsammans med sina klasskamrater. Även Björk och Liberg (1999) anser att skrivandet skall
vara ett dagligt återkommande moment. Smith (2000) anser att läsutvecklingen främjas av både den sociala interaktionen mellan elev till elev och elev till pedagog, vilket även omfattar att man tar hänsyn till den proximala utvecklingszonen. Enligt de fyra pedagogerna stödjer både Kiwimetoden och ASL läsutvecklingen.
Ser man till min i litteraturstudie om skriv- och läsutveckling har den sociala
interaktionen stor betydelse. Det är också viktigt att man har någon med sig som kan mer och som kan guida personen till lärande stor betydelse (Bjar & Liberg, 2003; Arnqvist, 1999; Smith, 2000; Bolander & Boström, 2008).
I min litteraturstudie blev det bekräftat, om man bortser från genetiska betingelser, att det inte är val av metod utan kompetensen hos pedagogen som är viktigast för att främja skriv- och läsutvecklingen (Nilholm, 2011; Frykholm, 2007; Alatalo, 2011). Jag hade förväntat mig att metoden var av större betydelse än vad som framkom i min litteraturstudie. Min
uppfattning är ändå att metoden har en viktig del i skriv- och läsutvecklingen om den inspirerar pedagoger till ett lustfyllt lärande.
I min studie är det endast ett fåtal forskare som har kritiserat helordsmetoder som Kiwi och ASL. Att kritiken inte var större kan bero på att man i skolans värld anser att det är upp till varje pedagog att välja den metod som denne vill jobba efter. Fridolfsson (2006) riktar kritik mot Kiwi och ASL och hon anser att man skall ha ett mer strukturerat lärande. Hon hävdar att eleverna inte knäcker den alfabetiska koden utan strukturerat lärande. Men hon säger även att det är av största vikt att man ser den enskilde individen och dennes förutsättningar. Ett strukturerat arbetssätt framhålls hos de flesta forskare som jag har refererat till men att jobba efter Kiwi och ASL innebär inte att man jobbar ostrukturerat. Det anser jag snarast är att det är varje enskild pedagogs ansvar att ha ett strukturerat arbetssätt, vilket alltså inte är beroende på metod.
Under mina intervjuer framkom att alla pedagoger har jobbat med flera olika metoder, vilket en pedagog formulerar så här: ”Egentligen tror jag att det inte alltid inte spelar någon roll vilken metod man använder. Barnen lär sig i alla fall läsa trots metod.”
Pedagogerna tycker att den största behållningen blir när man låter pennan vila under det första skolåret, helt i linje med ASL (Trageton 2005). De flesta elever lyckas med texter vilket ökar lusten för lärandet. Detta är också enlighet med Lgr 11, att man skall ge eleverna lusten att lära. En pedagog formulerar det så här:
Eleverna skriver inte finare bokstäver för det fast vi sitter och ”tragglar” dessa bokstäver och de är inte finare än de som mina nuvarande elever skriver som har väntat med att skriva bokstäver motoriskt. En
annan viktig aspekt är att man har samtalet och den sociala interaktionen som en central roll i både Kiwi och ASL.
Min slutsats med detta arbete är att som pedagog skall man se den enskilde individen och gruppens sammansättning. Den sociala interaktionen är avgörande för skriv- och
läsutvecklingen. Det är viktigt att pedagogerna prioriterar att ha högläsning som en meningsfull daglig aktivitet. Sedan är det viktigt att pedagogerna förser eleverna med meningsfulla uppgifter som är viktig för skriv- och läsutvecklingen. Vidare skall man som pedagog se till att jobba mycket med det viktiga samtalet för att få en fördjupad förståelse för uppbyggnaden av texten. Slutligen anser praktiker och teoretiker valet av metod underordnad pedagogens kompetens.
Källförteckning
Alatalo, Tarja, 2011. Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3. Göteborg: Acta universitatis Gothoburgensis.
Arnqvist, Anders, 1993. Barns språkutveckling. Lund: Studentlitteratur.
Bjar, Louise & Frylmark, Astrid (red.), 2009. Barn läser och skriver. Lund: Studentlitteratur. Bjar, Louise & Liberg, Caroline (red.), 2003. Barn utvecklar sitt språk. Lund:
Studentlitteratur.
Björk, Maj & Liberg, Caroline, 1999. Vägar in i skriftspråket: tillsammans och på egen hand. Stockholm: Natur och Kultur.
Bolander, Ingrid & Boström, Lena, 2008. Lärstilar och läsning: så lär du barn att läsa utifrån deras styrkor och behov: [en praktisk handbok för läsundervisning]. Jönköping: Brain Books.
Egidius, Henry, 1999. Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Natur och kultur.
Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag, 2001. Barn- och ungdomspsykologi. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Fridolfsson, Inger, 2008. Grunderna i läs- och skrivinlärningen. Lund: Studentlitteratur. Jörgensen, Kerstin (red), 2001. Lyckas med läsning: läs – och skrivinlärning i Nya Zeeland. Stockholm: Bonnier utbildning.
Kvale, Steinar & Brinkman, Svend, 2009. Den kvalitativa forskningsintervjun. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Körling, Anne-Marie, 2006. Kiwimetoden: medveten undervisning – medvetet lärande. Stockholm: Bonnier utbildning.
Lidberg, Caroline, 2006. Hur barn lär sig läsa och skriva. 2 uppl. Lund: studentlitteratur. Lindqvist, Gunilla, 1999. Vygotskij och skolan: texter ur Lev Vygotskijs Pedagogisk psykologi kommenterade som historia och aktualitet. Lund: Studentlitteratur.
Lindö, Rigmor, 1998. Det gränslösa språkrummet: Om barns tal- och skriftspråk i didaktiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Lövgren, Erica, 2009. Med datorn som skrivverktyg – språk, motorik och bokstavsformer. Stockholm: Bonniers Ubildning.
Maltén, Arne, 1997. Pedagogiska frågeställningar. Lund: Studentlitteratur.
Mehlum, Anders, 1995. Skrivundervisning: Mellan styrning och frihet. Lund: Studentlitteratur.
Patel, Runa & Davidson, 2003. Forskningsmetodikens grunder Att planera, gemomföra och rapportera en undersökning. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Stadler, Ester, 1998. Läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur.
Starrin, Bengt & Svensson, Per-Gunnar (red), 1994. Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund. Studentlitteratur.
Stensmo, Christer, 2007. Pedagogisk filosofi. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Svensson, Per-Gunnar & Starrin, Bengt (red.), 1996. Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Trageton, Arne, 2005. Att skriva sig till läsning – IKT i förskoleklass och skola. Stockholm: Liber.
Trost, Jan, 2010. Kvalitativa intervjuer. 4 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Turbill, Jan & Cambourne, Brian (red.), 1997. The changing face of whole language. Adelaide: Australian Literacy Educators´ Association.
Vygotskij, Lev, 2001. Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Williams, Pia, 2006. När barn lär av varandra: - samlärande i praktiken. Stockholm: Liber.
Artiklar
Börjesson, Robert (2004) Barn lär sig mindre med dator i skolan. Expressen (2011-11-27).
https://web-retriever-info-com.bibproxy.kau.se:8443/services/archive.html?method=displayDocument&documentId=05 0910200407043211961&serviceId=2
Norberg, Seth (2007). Regeringen tror för mycket på svarta tavlan. Dagens samhälle (2011-11-27).
https://web-retriever-info-com.bibproxy.kau.se:8443/services/archive.html?method=displayDocument&documentId=05 08582007042620070426131&serviceId=2
Elektroniska källor
Frykholm, Carl-Uno 2007: Att läsa och skriva – forskning och beprövad erfarenhet. Skolverket (2011-11-14).
http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverk et.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3 D1887
Heldmark, Thomas 2011: EU storsatsar på it i skolan. Skolverket (2011-11-07).
http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/reportage/overgripande/eu-storsatsar-pa-it-i-skolan-1.129527
Lgr 11. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket och Fritez 2011. (2011-11-14).
http://www.skolverket.se/lagar_och_regler/laroplaner-1.147973
Nilholm, Claes (2011). Tid viktigare än metoder. Skolverket (2011-11-07).
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/omraden/specialpedagogik/professorsinter vjuer/tid-viktigare-an-metoder-1.144672
Sanoma utbildning (2011). Kiwiböcker. (2011-12-05).
http://www.sanomautbildning.se/Sokresultat/?q=kiwib%c3%b6cker
Skolverket 2011: Kursplan i svenska (2011-12-14)
http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/Grundskoleutbildning/2.3072/kursplaner/grunds kolan/svenska
Bilaga
Frågor till pedagogerna
Vilka tidigare metoder har du använt i arbetet med skriv- och läsutveckling?
Vad är skriv- och läsutveckling är för dig?
Vad avgjorde valet att arbetet utifrån de två metoderna Kiwi och ALS?
Hur jobbar du utifrån de två metoderna kiwi och ALS?
Har Kiwimetoden och ASL några begränsningar som metoder och för elevers skriv- och läsutvecklingen?
Hur tycker du att Kiwimetoden och ASL främjar skriv- och läsutvecklingen?
Kompletterar dessa två metoder varandra som metod och för skriv- och läsutvecklingen?
Vilka huvudsakliga skillnader och resultat ser du som pedagog för skriv- och läsutvecklingen mellan ditt nuvarande och tidigare arbetssätt?