I följande kapitel reflekterar vi över aktionens resultat. Att reflektera över aktionens resultat är den fjärde fasen i Mcniff och Whiteheads (2002) aktionsspiral som innefattar "reflektion". Kapitlet berör vidare nya forskningsfrågor, metodreflektion och pedagogiska implikationer.
10.1 Resultatreflektion
Mottagandet av aktionen var olika på de två fritidshemmen som de två fritidshemmen som det utvecklingsinriktade arbetet ägde rum på.
10.1.1 Fritidshem 1
Fritidshem 1, där eleverna är i de äldre åldrarna var engagemanget för aktionen stort. Eleverna var mycket drivna till att blogga och gjorde mer än gärna. Eleverna var motiverade till att lära sig om att blogga, och bemästra färdigheterna. På den fria tiden som uppstår på fritidshemmet när eleverna själva får välja vad dem vill göra, lär de sig saker som utgår från den egna inre motivationen (Jensen 2011). Allt eftersom tiden gick under aktionen tappade en del av eleverna på fritidshem 1 intresse och motivation till att skriva på bloggen och samtala i fokusgrupp. En del av eleverna ansåg det vara tråkigt att skriva på datorn eftersom eleverna ville leka fritt efter en lång dag i skolan. Motivationen kom då inte från elevernas inre motivation utan från den yttre motivationen och en känsla av att vara tvungna att delta uppstod. Att aktionen har förknippats med skolan och ett “måste” är inte omöjligt. Aktionen skulle kunna ha upprätthålla intresset hos eleverna om de fått möjlighet till att arbeta mer fritt, exempelvis inte förhålla sig till de förutbestämda ämnena och därav inte förknippats med skolarbete och “måste”. Vidare skriver Jensen (2011) om hur den individ som redan lärt sig behöver inte lära igen och har därför ingen inre motivation. Att eleverna tappade sitt intresse och sin motivation kan bero på att de infann sig en känsla att de bemästrade färdigheterna till att blogga och kände ingen utmaning eller intresse till att fortsätta. Eleverna blev därmed inte utmanande inom deras närmaste utvecklingszon.
10.1.2 Fritidshem 2
På fritidshem 2, där eleverna är yngre åldrarna var arbetet svårstartat. Eleverna vågade inte testa på att blogga, när de fick förfrågan i början avstod de gärna. Vad det beror på, att eleverna inte ville testa på att blogga är oklart. Skulle det möjligen kunna vara så att eleverna kände sig obekväma i situationen vad det gällde att sitta i grupp och samtala för att sedan skriva. Eleverna visste inte vad bloggandet innebar och visste inte exakt vad de skulle göra. Eleverna var inte heller vana vid att använda sig av digitala verktyg på fritidshemmet vilket kan ha utgjort en osäkerhet. Det låg utanför elevernas trygghetszon. Dagens elever är digitala natives som Kilpatrick, Saulsburry, Dostal, Wolbers och Graham (2014) beskriver det, vilket innefattar att eleverna är infödda i ett digitalt samhälle. Trots att eleverna har en vana vid att använda sig av digitala verktyg på fritiden avviker det från de normala aktiviteterna på deras fritidshem. Med tiden när eleverna testat på att blogga, när de fått med sig erfarenheten och visste vad som komma skulle ökade intresset. Eleverna blev mycket positiva till arbetet och sysselsatte sig gärna med det. Eleverna märkte nog att aktiviteten var relativt kravlös, det är inte samma plikter och krav som finns i skolan. Jensen (2011) skriver om fri tid, där eleven själv väljer vad man vill göra, vem den
vill göra med och när den vill börja respektive sluta göra det. Kan det vara så att eleverna började se bloggandet som en aktivitet i deras fria tid, att det upptäckte att de fick själva bestämma när de vill delta och att de inte behövde förhålla sig till skriftlig korrekthet. Det var total frivillighet från elevernas sida och troligtvis upplevde eleverna att de hade kontroll över aktiviteten.
10.1.3 Flow
Csikszentmihályi (1992) belyser begreppet flow. Författaren beskriver tillståndet flow som en upplevelse av att förlora tid. En individ som känner en upplevelsen av flow kan tappa uppfattningen av tid och känner istället en känsla av här och nu. I tillståndet kan även en stark känsla av fokus uppstå och individen har svårt att bli distraherad av något annat. I tillståndet flow kan det uppstå positiva känslor till den aktuella aktiviteten och individen känner positiva känslor att vara med sig själv samt får en tilltro till sin egen förmåga. Tillståndet flow kan leda till att vilja nå dessa positiva känslor igen. Individer som befinner sig i tillståndet utmanar ofta gränsen till sin egen förmåga (a.a). Anledningen till att eleverna på fritidshem 1 hade svårt att uppnå motivation under hela aktionen kan bero på att de hade svårt att uppnå tillståndet flow. Eleverna var vana vid att handskas med de digitala verktyg som användes i aktionen vilket kan ha bidragit till att de redan hade tillit till sin egen förmåga i sammanhanget. Begreppet blogg var nytt för många av eleverna men de fick även här snabbt en tilltro till sin egen förmåga. En faktor som kan ha utgjort att de omotiverade eleverna inte fann tillståndet flow kan vara den bristande utmaningen. Anledningen till att de flesta elever tyckte att bloggandet var roligt kan bero på att många elever uppnådde tillståndet flow, som Csikszentmihályi (1992) beskriver tillståndet: utmaning förhållande till den närmaste utvecklingszonen, fokusera på aktiviteten och tilltro till egen förmåga. Det finns en relation mellan fritidshem 2 och begreppet flow. En trolig anledning till att eleverna på fritidshem 2 blev mer motiverade i slutet av den genomförda aktionen kan bero på att de utvecklade ett tillstånd av flow. Att ha blivit vana och bekanta med de digitala verktygen samt bloggandet under aktionen, kan ha resulterat till att eleverna blivit motiverade till att få känna ett flow igen. Upplevelsen var att eleverna utvecklade en stark tilltro till sin egen förmåga i vad det gäller användandet av digitala verktyg, vilket kan vara ett resultat av ett uppnått autentiskt lärande. Denna tilltro som eleverna kan ha byggt upp är en viktig faktor till att uppnå det som Csikszentmihályi (1992) beskriver tillståndet flow. Under aktionen var upplevelsen att deltagande elever kunde uppnå ett flow. Upplevelsen grundar sig i att eleverna blev utmanades i den närmaste utvecklingszonen och de blev inte distraherade av det som de andra aktiviteterna som skedde på avdelningen. Eleverna verkade inte heller bli störda av de övriga icke deltagande eleverna, vilket också är en viktig aspekt i diskussionen att eleverna fick möjlighet till flow.
10.1.4 Vidare forskningsfrågor
Johansson (2008) kan konstatera utifrån pedagogers perspektiv att de ges för lite möjlighet till utbildning inom datoranvändning i pedagogiskt syfte. Utifrån vår nulägesanalys kan vi instämma med Johansson (2008) då pedagogerna på båda fritidshemmen ansåg sig ha för lite kunskaper för att bedriva ett arbete med digitala verktyg. Det kan förekomma utifrån våra och pedagogernas erfarenheter, att undervisning med digitala verktyg bedrivs utan en riktig pedagogisk grundtanke. Trots att det må finnas en vilja till att bedriva den form av undervisning träder inte
alltid arbetet i kraft. Beror det på bristande resurser eller bristande kunskaper? Poromaa (2013) menar på att tillgängligheten av digitala verktyg och pedagogernas vilja till att använda produkterna hör ihop. Vi ställer oss frågade till Poromaas (2013) resonemang. En ny tänkbar forskningsfråga skulle kunna vara: Trots att det finns en vilja till att bedriva undervisning och tillgängligheten av resurser finns i verksamheten, kan den pedagogiska grundtanken fallera utan kunskaper?
10.2 Metodreflektion
Inför genomförd aktion har vi ställts inför olika metodval. Vi har vägt för- mot nackdelar i syfte att framställa en aktion som kan utveckla verksamheterna och uppnå våra mål. Fokusgrupp var en metod vi valde för att framställa blogginlägg. Eleverna samtalade och sedan producerade texter med hjälp av varandra. Eleverna hade kunna sitta själva och skriva sina blogginlägg samt skriva helt utifrån sina egna tankar kring det valda ämnet. På så sätt hade eleverna inte blivit lika styrda som i fokusgrupp utan mer självständiga och tagit eget ansvar. Vi anser att fokusgrupp var en metod som gynnande vårt arbete för att ge förutsättningar för samlärande då eleverna hjälpte varandra, lärde sig av varandra och samtalade sig fram till sina inlägg, vilket även gynnande det autentiska lärandet då det blev verklighetsförankrat. Fördel med fokusgrupper var att vi som studenter fick möjligheten till att observera genomförandet och kunna styra samtalen så att eleverna förhåller sig till etiska principer såsom integritet, jämställdhet och autonomi. Vi studenter fick också möjlighet till att studera elevernas föreställningar, kunskaper, attityder och värderingar vilket blev till fördel i vår resultatreflektion.
Vad det gäller insamlad data och dokumentation valde vi att föra loggbok på respektive fritidshem där citat, frågor och processen dokumenteras. Ett alternativ för dokumentationsform som vi tidigare övervägde var att spela in samtalen för att kunna fånga upp alla elevernas och pedagogernas uttalanden och diskussioner för att lättare kunna se resultat och process. Att spela in samtal leder till att inget som elever eller pedagoger säger utesluts utan allt kommer med. Det bidrar att få en bredare data att reflektera utifrån. Anledningen till att vi istället valde loggbok var att skapa en mer avslappnad miljö i fokusgrupperna då en inspelning skulle kunna göra deltagarna obekväma och inte våga träda fram i samma utsträckning. Sedan ville vi ta hänsyn till de etiska principer och skydda eleverna i största utsträckning. Att eleverna var skyddade mot inspelningar, bild och personliga uppgifter tror vi är en stor faktor till att få många samtycken från vårdnadshavare.
10.3 Pedagogiska implikationer
Det utvecklingsinriktade arbetet var format och planerat utifrån de två verksamheter det genomförts i och dess förutsättningar. Med tanke på att olika verksamheter har olika resurser och förutsättningar är det inte garanterat att arbetet fungerar i alla verksamheter. Fördel med det utvecklingsinriktade arbetet som kan ses som positivt är att det inte krävs så många digitala verktyg och att eleverna inte behöver ha så många kompetenser sedan innan. Det då eleverna arbetar tillsammans och kan hjälpa varandra, vilket som även kan gynna den sociala utvecklingen.
Utveckling av det utvecklingsinriktade arbetet kan vara att i bloggen bedriva en vlogg. Vlogg innebär att man spelar in videos där man pratar och producerar dessa videos på en blogg istället för att skriva ett inlägg med datorns tangenter. Med tanke på att ett antal elever i det här utvecklingsinriktade arbetet ansåg att skrivandet var
krävande, att de var tvungna att anstränga sig mer än vad de orkade kan vloggen vara ett komplement. En vlogg skulle vidare kunna underlätta för elever som har svårigheter med att skriva och yngre som möjligtvis inte har de färdigheterna att kunna skriva. Med tanke på aspekter som anonymitet och sekretess, kan eleverna efteråt i olika redigeringsprogram täcka över sina ansikten och även att kunna förvränga rösterna. Alternativ kan eleverna bära masker som skyddar deras ansikten. För att utveckla bloggen till en mer avancerad nivå kan olika redigeringsprogram användas i samband med fotograferingen. Samtliga ovanstående exempel på utvecklingen av det utvecklingsinriktade arbetet kan utgöra positiva effekter då eleverna förhoppningsvis får möjlighet till multimodalt lärande, ämnesintegration och variation i att använda de digitala verktygen i verksamheterna. Som ett vidare resultat av att utveckla arbetet efter ovanstående metoder, kan fler förutsättningar skapas till utmaning i elevernas närmaste utvecklingszoner och även variation i vad det gäller att använda digitala verktyg i olika sammanhang.