Några av pedagogerna reflekterar tillsammans i arbetslaget. Detta är även något som läroplanen benämner som viktigt för att tillgodose barns utveckling och lärande. Både Cecilie och Sara anser det är viktigt att reflektera kring sitt arbete – hur, vad och varför man har gjort på ett visst sätt. Vi tolkar detta som de är medvetna om hur de ska gå vidare för att en förändring och förbättring ska ske i det pedagogiska arbetet (Brusling & Strömqvist 2007:157). Vi kan se att en del pedagoger har åsidosatt reflektionen med arbetslaget, då det varit ont om tid. Vi anser att för lite planering och reflektion kan medföra att pedagogerna använder sig av invanda aktiviteter. Detta kan vi även märka i Angelicas arbetssätt, då hon berättar att hon inte behöver planera inför en aktivitet med fingerdockor. Kennedy (2009:172) betonar att pedagogerna måste reflektera tillsammans över sitt arbete, för att arbetet med barnen ska kunna vidareutvecklas. Granberg (2001:41), Jonstoij och Tolgraven (2001:28) hävdar att dokumentation ska vara underlag för reflektion. De menar att reflektion är en nödvändig process för att
36
pedagogen ska få syn på vad som behövs utvecklas och förändras till följande aktivitet. Detta kan i sin tur ge upphov till nya teorier och ett förändrat arbetssätt. Angelica och Sara säger att dokumentation är ett bra underlag för att reflektera kring sitt arbete. Detta är även något som har förstärkts i den reviderade läroplanen för förskolan.
I läroplanens (Lpfö98 rev. 2010:12) strävansmål står det att pedagogerna ska ge barnen tid till att reflektera över egna och andras uttryck. Utifrån resultatet kan vi se att två av pedagogerna inte verkar reflektera så mycket tillsammans med barnen. Dock måste barn få uttrycka sina reflektioner och tankar på ett varierande sätt genom de estetiska uttrycksformerna (SOU, 1999-63:56). Malin säger att hon måste prioritera arbetet i barngruppen framför att reflektera. Vi tolkar det som att Malin kanske inte tänker på, att hon genom reflektion med barnen kan få reda på vad deras tankar och funderingar är kring de olika aktiviteterna. Under intervjun med Cecilie nämner hon inte att hon reflekterar med barnen, däremot kan vi utifrån vårt resultat tolka att hon reflekterar med barnen, då hon samtalar med dem under en pågående aktivitet.
Pedagogen Sara reflekterar mycket med det enskilda barnet, där de tillsammans tolkar barnets bild. Detta är något vi kan återkoppla till läroplanen (Lpfö98, rev. 2010:10) och Pramling Samuelsson (2011:57ff) som menar att pedagogerna tillsammans med barnet ska samtala om och tolka bilder för att uppmuntra dess intresse för bildskapande. Även Lind (i Lundgren, 2006:124) nämner samtal och reflektion som en viktig källa för att ta reda på hur de känner och tänker kring olika fenomen.
37
6.
Diskussion och slutsats
Vi kommer här att diskutera och redogöra för hur våra forskningsfrågor blivit besvarade. De frågor vi utgick från i vår undersökning var följande: Hur tolkar
förskollärarna förändringarna i den reviderade läroplanen? Hur beskriver förskollärarna sitt arbete med bild, drama och musik utifrån läroplanen? Vilken betydelse har reflektion för förskollärarnas arbete med de estetiska uttrycksformerna?
Vi kommer även att föra en självkritisk diskussion kring vårt val av metod. Avslutningsvis kommer vi att redogöra för en möjlig vidare forskning om vårt valda problemområde.
6.1 Slutsats
Samtliga pedagoger anser att den reviderade läroplanen som en positiv förändring och säger att de blivit mer medvetna om hur de ska uppfylla läroplanens mål. Vi kan dock se en skillnad i hur de tolkar den reviderade läroplanen och hur de beskriver den utifrån hur de arbetar där vissa mål blir åtsidosatta, misstolkade eller att de prioriteras lägre. Samtliga pedagoger påpekar att de utgår från barnets intresse och erfarenheter.Vi tycker detta är intressant att fundera kring hur de pedagoger som inte reflekterar kring sitt arbete ändå kan ta tillvara på barnens intressen och tankar på ett meningsfullt sätt. Vissa av förskollärarna säger att de kan se hur barnen tar in det de har arbetat med i leken, däremot är det ingen av pedagogerna som nämner leken som utgångspunkt för att arbeta med musik, drama och bild.
Vissa av förslollärarna verkar ha svårt att sätta ord på vad de estetiska upplevelserna ger barnen vilket kan bero på att de inte har reflekterat så mycket. Därför anser vi att det är ännu viktigare att reflektera med barnen när det kommer till de estetiska uttrycksformerna, då de kan tolkas och upplevas på många olika sätt. Vi anser att om ordet reflektion belysts mer i läroplanen kanske pedagogerna hade fokuserat mer på att reflektera med varandra och tillsammans med barnen.
38
Utifrån vårt resultat kan vi se att samtliga pedagoger använder sig likvärdigt av bild, drama och musik. Däremot kan vi se att pedagogerna har olika beskrivningar av hur de använder sig av bild, drama och musik. Det märkts att pedagogerna har ett betydligt större intresse och engagemang för de uttrycksformer som de har utbildning eller fortbildning i. De pedagoger som har en utbildning i drama, musik eller bild använder sig mer av detta och kan på ett tydligt sätt förklara deras syfte och mening med aktiviten. Med det ovan sagda kan vi konstatera att kompetensen har en betydelse i hur pedagogerna arbetar med de estetiska uttrycksformerna. Det råder delade meningar i pedagogernas svar om hur viktig kompetensen är. Vi ställer oss här frågan om det är så att förskollärarna inte anser de behöver mer fortbildning i de estetiska ämnen då de enbart ser det som ett tillägg för att uppnå andra strävansmål så som naturvetenskap och matematik. Det är också intressant att tänka på de pedagoger om säger att det inte behövs någon fortbildning, ändå väljer att ta in professionella eller anställa pedagoger som har en specifik inriktning i drama, bild eller musik.
Utifrån de flesta informanters svar kan vi konstatera att deras arbete med bild, drama och musik oftast utgörs av en metod och inte ett innehåll. Pedagogerna sjunger exempelvis inte en sång tillsammans med barnen för att den är fin och kan framkalla en känsla, där syftet är att ge barnen en estetisk upplevelse (Pramling Samuelsson m.fl. 2011:27). Vi kan emellertid se att en av förskollärarna använder bilden mer som ett innehåll än en metod, då hon låter barnet få måla sin egen upplevelse kring hösten som de tidigare samtalat om.
Vi vill påpeka att vi inte anser att förskollärarna utövar de estetiska ämnena på fel vis, utan att det finns många aspekter på hur de estetiska uttrycksformerna kan utföras i förhållande till läroplanens mål. Däremot anser vi att det bör finnas en medvetenhet hos pedagogerna där de kan sätta ord på vad, hur och varför aktiviteten utförs på ett visst sätt.
Under examensarbetets gång har vi fått en djupare kunskap om hur man kan arbeta med de estetiska uttrycksformerna som ett innehåll och vad det betyder för barnens utveckling. Vi har även blivit mer medvetna om reflektionens betydelse för att arbetet ska kunna vidareutvecklas.
39
6.2 Metodkritisk diskussion
Det har varit både för- och nackdelar med att skriva examensarbetet i par. Fördelen är att vi kunnat diskutera med varandra hur arbetet skulle utformas och utföras vilket har medfört givande diskussioner. Nackdelen har varit att vi skulle vara överens i allt som skrevs ner, vilket var tidskrävande. Trots att vi är oerfarna intervjuare anser vi att vi har fått syn på pedagogernas tankar, vilket är syftet i en kvalitativ intervju (Trost, 2010:25). Vi kände dock att det var svårt att ställa rätt följdfrågor, vilket vi upptäckte när vi transkriberade vårt material och insåg då att vi gärna velat ställa fler intervjufrågor till pedagogerna.
Vi anser att fler intervjuer hade gjort arbetet mer övertygande, samt gett en bredare bild av hur pedagogerna tänker och reflekterar kring sitt arbete utifrån läroplanens mål. Vi är medvetna om att resultatet kan ha påverkats då våra intervjupersoner inte fick ta del av frågorna innan intervjun utfördes, vilket kan bidra till att pedagogerna ger ogenomtänkta svar. Det hade varit intressant att observera pedagogerna för att sedan göra en jämförelse med hur de beskriver sitt arbete. Däremot var detta inte ett alternativ då vi anser arbetet blivit för stort och överstigit begränsat antal sidor.
Vi känner att det varit svårt att hitta tidigare forskning kring vårt valda område då den reviderade läroplanen är relativt ny. Däremot anser vi att den litteratur som vi har valt att ha med i vårt arbete har hjälpt oss att tolka resultatet på ett relevant sätt. För att förtydliga helheten i arbetet hade vi kunnat sammanställa resultatet, analysen och teoridelen i ett kapitel. Vi valde dock att skriva ut resultat och analys i två separata delar, då vi ansåg att tiden inte räckte till.