6. Slutsats
6.2. Reflektioner och avslutande diskussion
I denna studie bekräftar samtliga revisorer som intervjuats att teorin som ligger bakom oberoendet för en revisor gentemot sin klient efterföljs i strikt mening. Det intygar revisorerna med att professionalismen inom yrket skall föreligga annars förloras titeln. Inte heller den avskaffade revisionsplikten, som innebar färre klienter, har påverkat oberoendet med eventuellt ändrade priser eller utökade förmåner.
Antydan av att ett oberoende ställningstagande alltid för revisorerna efterföljs i praktiken kan ifrågasättas. Dels av de skandaler som än idag visar på att beroendet för revisorsyrket fortfarande förekommer. Men också av egna reflektioner hur en
35 | revisor under en längre affärsrelation kan förhålla sig oberoende. Studien visar att de flesta revisorer har en mångårig relations-uppbyggande som varierar mellan 10-20 års och det tros inte vara lika lätt att förhålla sig oberoende som revisorerna påtalar. Inledningsvis uppmärksammades en skandal just av att relationen varat under en tioårs period varför revisorn hade svårt att förhålla sig oberoende. Visst finns det revisorer som sköter sitt yrke exemplariskt, dessa revisorer skall inte klandras, men oberoendet tros vara svårare att förhålla sig till än vad revisorerna tycks uttrycka. Revisorerna verkar enligt studien ha svårt att definiera ett oberoende ställningstagande. Av detta kan funderingar uppstå om revisorerna själva vet när en vänskaplig relation utvecklas utöver den yrkesmässiga, vilket gäller samtliga situationer. Då ska revisorn enligt lagen avsäga sig uppdraget.
En fortsatt utveckling av oberoendet tror vi kommer att ske och att regleringen kommer att bli tydligare. En reflektion skulle vara att även klienterna i framtiden kommer bli lagreglerade av deras ställningstagande som kan riskera revisorns oberoende. Detta skulle kunna vara att arvodet inte får påverka revisorns uppdrag.
En annan tänkbar förändring som skulle tänkas minimera riskerna för oberoendet skulle kunna vara att lagstadga den tidsrymd som revisorn får stanna hos samma klient. Det skulle kunna jämföras med att den statliga verksamheten idag måste byta revisor efter sju år för att undvika en närgången relation med myndigheterna.
Anledningen till att det idag inte finns någon reglering tros vara att privata företag inte har lika stor påverkan på intressenterna som statliga organisationer och myndigheter har. Det innebär att de statliga organisationerna besitter en stor makt som påverkar intressenterna, vilket leder till att en korrekt redovisning är ännu viktigare. Sedan får privata företag välja sin revisor vilket inte sker hos statliga organisationer och myndigheter. Men trots detta tros att en reglering för tidsrymd kommer minimera riskerna för en revisors oberoende ställningstagande.
Indikationen av en generalisering att revisorerna arbetar efter den svenska oberoenderegleringen kan av denna studie styrkas. Detta utesluter dock inte att det inom landet förekommer situationer där revisorn inte arbetar opartiskt och självständigt.
6.3. Förslag till vidare studier
Under studiens gång har nya idéer och frågeställningar till intressanta under-sökningar uppkommit. Dessa förslag presenteras här för att kunna ligga till grund för fortsatta studier inom ämnet.
De problem som företag utan revisor stöter på efter avskaffandet av revisionsplikten?
SLUTSATS
36 | Hur intressenterna ser på tillförlitligheten för ett företag som har revisor i
jämförelse till ett företag som valt bort revisorn?
Kan klienterna påverka revisorns oberoende? Med tanke på att det ännu inte föreligger lagstadganden för deras förhållningssätt till revisorn?
37 |
Källförteckning
Litteratur
Backman, J. (2008) Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur Blomqvist, R., Dahl, J., Haeger, T. och Storbacka, K. (1999) Det kundnära
företaget: att utveckla konkurrenskraft ur kundrelationer. Malmö: Liber ekonommi
Carrington, T. (2010) Revision. Malmö: Liber AB
Cassel, F. (1996) Den reviderade revisorsrollen – en oren berättelse. Stockholm:
Nerenius och Santerus Förlag
Davidson, B. & Patel, R. (2003) Forskningsmetodikens grunder; Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Denscombe, M. (2009) Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Diamant, A. (2004) Revisors oberoende: om den svenska oberoenderegleringens utveckling, dess funktion och konstruktion. Uppsala: Iustus Förlag AB
Far Akademi (2011) Fars samlingsvolym – Revision. Stockholm: Far Förlag.
Ekholm, M. & Fransson, A. (2002) Praktisk intervjuteknik. Stockholm:
Norstedts Akademiska Förlag
Eriksson-Zetterquist, U. (2009) Institutionell teori – idéer, moden, förändring.
Malmö: Liber AB
Gummesson, E. (2004) Many-to-Many Marketing – Från one-to-one till many-to- many i nätverksekonomins marknadsföring. Malmö: Liber AB
Holme I. M. & Solvang (1997) Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur
Jacobsen D I. (2002) Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur, 2002.
Johansson I-J., Jönsson, S. & Solli, R. (2006) Värdet av förtroende. Lund:
Studentlitteratur
Johansson, S-E., Häckner, E. & Wallerstedt, E. (2005) Uppdrag revision revisorsprofessionen i takt med förväntningarna? Stockholm: SNS förlag
38 | Moberg, K. (2006) Bolagsrevisorn: oberoende, ansvar, sekretess. (3 uppl.)
Stockholm: Norstedts Juridik AB
Sandström, T. (2010) Svensk aktiebolagsrätt. (3 uppl.). Stockholm: Norstedts juridik AB
Storbacka, K. & Lehtinen, J.R. (2000) CRM; Customer Relationship Management – Leder du dina kunder eller leder dina kunder dig, Malmö: Liber AB Strömberg, H. (1999) Normgivningsmakten enligt 1974 års regeringsform. (3
uppl.) Lund: Juristförlaget i Lund
Trost, J. (2010) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Wallerstedt, E. (2009) Revisorsbranschen i Sverige under hundra år. Stockholm:
SNS Förlag
Westermark, C (2005) Bokföringslagen, revisionslagen, revisorslagen. (2 uppl.).
Stockholm: Norstedts juridik AB
Vetenskapliga artiklar
Brien, A. (1998) Professional ethics and the culture of trust, Journal of business ethics. Vol. 17, Issue 4, p. 391-409
Jensen, M.C., & Meckling, W.H. (1976) Theory of the firm: Managerial Behaviour, Agency Costs and Ownership Structure, Journal of Financial Economics, Vol. 3 Issue 4, 305-360.
Rennie, M. D., Kopp L. S., & Lemon W. M. (2010) Exploring Trust and the Auditor-Client Relationship: Factors Influencing the Auditor’s Trust of a Client Representative, Auditing: A Journal of Practice & Theory. Vol 29, No 1 p. 279-293
Richard, C. (2006) Why an auditor can’t be competent and independent: A French Case Study, European Accounting Review. Vol. 15, Issue.15, p.153-179.
Vanasco, R.R., Skousen, C.R. & Santagato, L.R. (1997) Auditor Independence:
an international perspective, Managerial Auditing Journal. Vol. 12, Issue 9, p. 498 505
39 | Elektroniska källor
Almgren, J. (2002) Revisorer tvingas borti spåren av Enron-härvan, Svenska Dagbladet, Hämtad 2011-11-16, Från:
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/revisorer-tvingas-bortisparen-av-enron-harvan_1039949.svd
Bokföringsnämnden (2011) Om BFN, Hämtad 2011-11-28, Från:
http://www.bfn.se/bfn/infobfn.aspx
Hirschfeldt, J. & Pettersson, O (1997) Styrmedel i offentlig förvaltning, Nordiskt Administrativt Tidsskrift, Hämtad: 2011-12-15 Från:
http://www.olofpetersson.se/_arkiv/skrifter/nat97.htm
Immigrant-institutet (2005) Föreningskunskap, Hämtad 2011-10-25, Från:
http://www.immi.se/foreningskunskap/ekonomi.htm Jacobsson, T. (2006) Största finansskandalen upp i rätten, SVT,
Hämtad 2011-11-16, Från:
http://svt.se/2.29546/1.527795/storsta_finansskandalen_upp_i_ratten Nationalencyklopedin (2011) Sökord: Oberoende, Hämtad: 2011-12-08, Från:
http://www.ne.se/sok/oberoende?type=THES&queryId=8177522 Revisorsnämnden (2011) Beslut i ärendet om revisionen av HQ Bank, Hämtad
2011-11-14, Från:
http://www.revisorsnamnden.se/rn/startsida/nyheter_startsida/beslut_hq_ban k.html
Riksrevisionen (2011) Riksrevisorerna, Hämtad: 2011-12-18, Från:
http://www.riksrevisionen.se/sv/OM-RIKSREVISIONEN/Sa-styrs-Riksrevisionen/Riksrevisorerna/
Svenska akademins ordbok (2011) Sökning: oberoende, opartisk och självständig, Hämtad 2011-12-10, Från: http://g3.spraakdata.gu.se/saob/
Tiessen, P. & Waterhouse, J. H. (1983) Towards a Descriptive Theory of Management Accounting, Hämtad 2011-12-06, Från:
http://maaw.info/ArticleSummaries/AgencyTheoryGraphic.gif
Utredningar och lagar
Lagrådsremiss (2010) En frivillig revision, Stockholm: Justitiedepartementet
40 | Regeringens proposition (1997/98:99) Aktiebolagets organisation, Stockholm:
Justitiedepartementet
Regeringens proposition, (2000/01:146) Oberoende, ägande och tillsyn i revisonsverksamhet, Stockholm: Justitiedepartementet
Rådets åttonde direktiv (84/253/EEG) Hämtad 2011-12-28, Från: http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:31984L0253:SV:HT ML
SFS 1995:1554. Årsredovisningslagen. Stockholm: Justitiedepartementet SFS 1999:1078. Bokföringslagen. Stockholm: Justitiedepartementet SFS 1999:1079. Revisionslagen. Stockholm: Justitiedepartementet SFS 2001:883. Revisorslagen. Stockholm: Justitiedepartementet SFS 2005:551. Aktiebolagslagen. Stockholm: Justitiedepartementet
i |
Bilaga 1: Intervjufrågor revisorer
Denna intervju kommer att vara till stor hjälp för oss att undersöka revisorns oberoende ställning i sitt uppdrag och relationen med sin klient. Vår studie kommer att handla om hur revisorns ställning och uppdrag har utvecklats från en tid tillbaka och fram till idag.
Upplägg:
Intervjun kommer att spelas in för att lättare tillhanda ha oss informationen.
Ni revisorer och revisionsbyrån kommer hela tiden att vara anonyma i vår studie. Det är endast vi och möjligtvis vår handledare som kommer veta vilka Ni och revisionsbyrån är. Det kan uppkomma ”känsliga” frågor och vi är endast intresserade av informationen och inte vart och från vem den kommer ifrån.
En tid efter intervjun när vi har hunnit att bearbeta frågorna får Ni möjligheten att gå genom era svar så Ni kan ta ställning till om tolkningarna ger en bra beskrivning av era åsikter.
Vi är tacksamma för att Ni tar er tid att läsa och svara på dessa frågor. Vår uppsats kommer att bli bättre med hjälp av Er medverkan.
Vänligen,
Andreea och Kristin
ii | 1. REVISORSUPPDRAGET
Vi har i vår senaste kurs ”Externredovisning C” läst en del om revisorns ställning och yrke. Många faktorer kan ligga till grund för att acceptera ett uppdrag åt en klient. Framför allt är det viktigt att studera den opartiska ställningen.
1.1. Hur många uppdrag och klienter har Ni i dagsläget?
1.2. Hur länge stannar Era klienter hos er i genomsnitt?
1.3. Hur går Ni tillväga för att acceptera ett uppdrag?
1.4. Vad är Er viktigaste faktor till att neka en klient och ett uppdrag?
1.5. Vilken möjlighet har klienten att påverka revisionen?
2. ANALYSMODELLEN
I vår studie har vi valt att bland annat studera analysmodellen som avgör huruvida en revisor kan åta sig ett uppdrag eller ej med hänsyn till den partiska ställningen.
Där ingår fem typsituationer där revisorns oberoende kan ifrågasättas;
egenintresse (direkt eller indirekt ekonomiskt intresse), självgranskning (upprättat företagets redovisning), partsställning (agerar företrädare i en rättsprocess), vänskap (nära personliga relationer) samt skrämsel (utsätts för hot som är ägnad att inge obehag).
2.1. Används modellen vid varje uppdrag eller finns det undantag?
• I sådant fall när gör ni undantagen och varför?
2.2. Har ni varit tvungna att avsäga er ett uppdrag?
• Om ja, vad förelåg det för hot i enlighet med analysmodellen?
2.3. Vad tror Ni är det vanligaste hotet?
2.4. Hur styrs Ni av lagar och regler?
2.5. Hur säkerställer Ni Ert oberoende till företaget?
2.6. Hur visar Ni för utomstående att Ni säkerställer detta oberoende?
3. RELATIONER
Efter en tids relation gentemot sin klient anser vi att det kan skapas en relation på annat sätt än yrkesmässigt.
3.1. Hur lär Ni känna klienten?
3.2. Hur ofta har Ni kontakt med klienten
3.3. Hur många personer har Ni kontakt med på det reviderade företaget?
3.4. Anser Ni att det är ett problem att klientrelationen utvecklas också på det personliga planet?
3.5. Vad händer om relationen utvecklas? Avsäger Ni Ert uppdrag och överlåter det till någon annan?
• Har det uppstått en sådan situation för Er?
3.6. Hur skulle Ni beskriva ett oberoende yrkesutövande mer praktiskt?
iii | 3.7. Har det uppstått en situation där Ni har tvivlat på om relationen mellan Er och klienten har varit godkänd inom yrket?
• Om ja, förklara situationen.
4. AVSKAFFAD REVISIONSPLIKT
Revisionen har inte alltid fungerat som den gör idag. Den senaste ändringen trädde i kraft förgående år vid avskaffandet av revisionsplikten.
4.1. Har avskaffandet märkts av för Er del och i så fall på vilket sätt?
4.2. Har Ni förlorat tidigare klienter?
4.3. Har Ni gjort någon förändring i relationen för att försöka behålla dem?
Som till exempel:
• Utökat några förmåner?
• Er tjänst har blivit billigare?
• I övrigt blivit mer ”vänlig” i tjänsten?
4.4. Hur tycker Ni att relationen mellan Er och klienten förändrats efter avskaffandet?
4.5. Hur tycker Ni att oberoendet till klienten har förändrats efter avskaffandet?
5. REVISIONEN FÖRR
För en tid sedan skulle en revisor som granskade ett aktiebolag ha ett egenintresse i bolaget genom att äga aktier i samma bolag som skulle revideras. Idag är detta som vi vet ett av hoten för partisk ställning i analysmodellen.
5.1. Vad anser Ni om att det förut var ett krav för revisorn att äga aktier?
5.2. Varför tror Ni att denna lag har ändrats?
5.3. Vilken är den största skillnaden av revisorns roll idag med jämförande:
• För bara några år sedan?
• En längre tid tillbaka, cirka 100 år sedan?
iv |
Bilaga 2: Intervjufrågor klienter
Denna intervju kommer att vara till stor hjälp för att undersöka revisorns oberoende ställning i sitt uppdrag och relationen med sin klient. Vår studie kommer att handla om hur revisorns ställning och uppdrag har utvecklats från en tid tillbaka och fram till idag.
Upplägg:
Intervjun kommer att spelas in för att lättare tillhanda ha oss informationen.
Ni som representerar företaget och företaget själva kommer hela tiden att vara anonyma i vår studie. Det är endast vi och möjligtvis vår handledare som kommer veta vilka Ni och företaget är.
En tid efter intervjun när vi har hunnit att bearbeta frågorna får Ni möjligheten att gå genom era svar så Ni kan ta ställning till om tolkningarna ger en bra beskrivning av era åsikter.
Vi är tacksamma för att Ni tar er tid att läsa och svara på dessa frågor. Uppsatsen kommer att bli bättre med hjälp av Er medverkan.
Vänligen,
Andreea och Kristin
v | 1. RELATIONER
Mellan klienten och revisorn skapas en relation under uppdragets gång. För att undersöka hur relationen utspelar sig ställs några frågor gällande detta nedan:
1.1. Hur länge har Ni haft den revisor Ni har idag?
1.2. Hur ofta har Ni kontakt med Er revisor?
• Vem tar mest kontakt mellan er?
1.3. Hur många från företaget är det som har kontakt med revisorn?
1.4. Hur ser relationen mellan Er och revisorn ut?
1.5. Har relationen (vänskapsmässig och/eller yrkesmässig) förändrats något över tiden?
2. ANALYSMODELLEN
En revisor får enligt Analysmodellen inte agera beroende och detta skall följas upp varje år. Finns det några misstankar om beroende gentemot sin klient får inte revisorn åta sig uppdraget.
2.1. Hur väl känner Ni till dessa regler?
2.2. Vad anser Ni menas med oberoende?
2.3. Har revisorn på något sätt säkerställt oberoendet till Er?
2.4. Har Ni varit med om att Er revisor har brutit mot dessa regler?
2.5. Upplever Ni att relationen med Er revisor har varit strikt professionell?
2.6. Har Ni någon gång varit med om att revisorn valt att inte arbeta med Er?
3. REVISION
Det är revisorn som granskar företagets revision och nedan introduceras frågor gällande detta.
3.1. Vet Ni skillnaden på revision och rådgivningstjänster?
3.2. Har Ni fått påverka revisionen eller är det revisorn som har behandlat revisionen fullt ut?
3.3. Beskriv hur en revision genomförs.
4. FÖRVÄNTNING OCH FÖRTROENDE
Inom alla yrken skapas förväntningar och förtroende mellan parterna som är inblandade.
4.1. Vilka förväntningar har Ni till Er revisor, och tycker ni att dessa uppfylls?
4.2. Har ni förtroende till Er revisor, och hur kan detta stärkas?
4.3. Har Ni upplevt att Era förväntningar och förtroende på revisionen samt revisorn har rubbats någon gång?