Vi har funnit det intressant att besöka företagen i den bransch som vi förmodligen själva kommer att jobba i framtiden. Det skulle dock ha varit spännande att också vara med ute hos kunden för att djupare kunna studera IT-konsultens arbetsmiljö. För vidare studier kan följande forskningsfråga ligga som en grund, hur uppstår rollkonflikter inom IT-
konsulternas externa miljö och hur hanteras dessa? Det som vi också reflekterat över är hur den
förutspådda uppgången inom IT-branschen påverkar arbetsmiljön för IT-konsultföretag,
på vilket sett märks uppgången av i arbetsmiljö frågor och vilka förbättringar alternativt försämringar kan identifieras? Detta är exempel på problem som kan studeras i framtida uppsatser.
Vår största lärdom genom arbetet är att man enbart till en viss del kan sätta sig in i IT- konsulternas verksamhet. Det är svårt att med endast två intervjuer överblicka företaget och arbetarnas situation på ett företag. Det hade varit mer lämpligt med återkommande besök för att få en mer rättvis bild. Detta tillvägagångssätt hade vi dock inte resurser till. Återkommande besök skulle även vara en fördel eftersom strukturen i ett IT- konsultbolag kan vara mycket komplext till skillnad från företag i andra branscher.
8 Slutord
Vår främsta önskan med denna uppsats är att den tillför företag inom området råd som kan tillämpas för att förebygga och hantera rollkonflikter inom organisationen. För andra intresserade är förhoppningen att den har givit intressanta upplysningar och infallsvinklar om IT-konsulternas arbetssituation och hur den kan hanteras.
Vi tackar de studerade företagen och dess respondenter som alla visat gott bemötande. Vi tackar även handledaren, Ulf Siegerroth, och andra som varit till stöd genom arbetets gång.
9 Referenslista
Ahrenfelt, B., & Berner, R. (1992). Konflikthanteringsboken – Om vardagliga kon-flikter på job-
bet. Malmö: Almqvist & Wiksell Förlag AB.
Arbetsmarknadsstyrelsen – AMS. (2004) Arbetsmarkandsutsikterna för 2005. Hämtad 2005- 03-16, från http://www.ams.se/documents/rapporter/2004/
ura04_5.pdf
Aubert, W. (1979). Sociologi: Socialt samspel Malmö: Almqvist & Wiksell Förlag AB.
Banton, M. (1965). Roles An introduction to the study of social relations. New York: Basic Books, Inc.
Bjurman, T. (2003, 27 augusti). Ett ljus i mörkret. Computer Sweden. Hämtad 2004-09-23, från http://csjobb.idg.se/karriar.nsf/0/
BC29190B6B2DD2A8C1256D8F004427D0?OpenDocument&id=5
Brundin, S. (2005, 21 februari) Rekryteringen går på högvarv. Computer Sweden. Hämtad 2005- 03-16, från http://csjobb.idg.se/karriar.nsf/All/342C2
Bryman, A. (1997). Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlittera- tur.
Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber ekonomi.
Cooper, C. L., & Dewe, P. J., & Driscoll, M. P. (2001). Organizational stress : a review and cri-
tique of theory, research, and applications. London : SAGE.
Cope, M. (2000). The Seven Cs of Consulting. Guildford, England: Prentice Hall Ellmin, R. (1992). Att hantera konflikter på jobbet. Solna: Almqvist & Wiksell Förlag.
Eneroth, B. (1946). Hur mäter man "vackert"? : grundbok i kvalitativ metod. Göteborg :Graphic systems.
Engquist, A. (1994). Kommunikation på arbetsplatsen. Smedjebacken: Rabén Prisma. Eriksson, L. T. & Wiedersheim-Paul, F. (2001). Att utreda, forska och rapportera. Malmö:
Liber Hermonds AB.
Frey, L. R. (1999). The handbook of: Group communication theory and research. USA: SAGE Pub- lications, Inc.
Jeffmar, C. (1987). Socialpsykologi- människor i samspel. Lund: Studentlitteratur. Goldkuhl, G. (1998). Kunskapande. Linköping: Linköpings Universitet.
Grimshaw, J. (1999). Employment and health. Tyne & Wear: The British Library.
Gunnarsson, R. (2002). Validitet och reliabilitet. Hämtad 2005-01-19, från http://infovoice.se/fou/
Hallstedt, N. (2001). Utbrändheten slår mot IT-branschen. Sif-tidningen. Hämtad 2005-03-
Handelskammaren (2004, September). Det friska företaget. Globalt & Lokalt, 3. Handy, C. B. (1999). Understanding Organizations. Harmondsworth : Penguin.
Henning, M. (2004). Reliability of the Conflict Resolution Questionnaire: Considerations for using and developing Internet-based questionnaires. The Internet and Higher
Education, 7(3), 247-258.
Höij, M. (2004, 15 oktober). Kommunikation avgör kvalitet. Computer Sweden. Hämtad 2004-11-05, från http://computersweden.idg.se/ArticlePages/
200410/14/20041014161105_CS754/20041014161105_CS754.dbp.asp
Kahn, R. L., Wolfe, D. M., Quinn, R. P., Snoek, J. D. & Rosenthal, R. A. (1964). Organisa-
tional Stress: Studies in role conflict and ambiguity. USA.
Kressel, K. (2000). Mediation. In M. Deutsch & P. T. Coleman (Red.), The handbook of con-
flict resolution : theory and practice. (p. 522-545). San Francisco: Jossey-Bass.
Larsen, R-P. (2002). Konflikter och oenighet på arbetsplatsen. Lund: Studentlitteratur.
Lennéer-Axelson, B. & Thylefors, I. (2003). Arbetsgruppens psykologi: om den psykologiska ar-
betsmiljön, gruppdynamik, relationer, arbetsroller, ledarskap, konflikter, förändring och person- liga olikheter. Finland: Natur och kultur.
Linton, R. (1936). The Study of Man. New York: Appleton-Century-Crofts.
Lundahl, U. & Skärvad, P-H. (1999). Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer. Lund: Studentlitteratur.
MSCI - Morgan Stanley Capital International (2004). GICS – Global Industry Classification
Standard. Hämtad 2004-12-08, från
http://www.msci.com/equity/GICS_map2005.xls
Merton, R. K. (1968). Social theory and social structure. New York: Free press.
Merriam, S.B. (översättning Björn Nilsson) (2001). Fallstudien som forskningsmetod. Lund : Studentlitteratur.
Molander, B. (1988). Vetenskapsfilosofi: En bok om vetenskapen och den vetenskapande människan. Riga: Thales.
Moore, W. (1996). The mediation process, 2nd ed. San Francisco: Jossey-Bass.
Nationalencyklopedin (2005a). Induktion. Hämtad 2005-03-07, från http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=211234
Nationalencyklopedin (2005b). Matrisorganisation. Hämtad 2005-03-17, från http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=252596
Nationalencyklopedin (2005c). Informationsteknik. Hämtad 2005-03-17, från http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=211496
Nationalencyklopedin (2005d). IT. Hämtad 2005-03-17, från http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_sect_id=214244
Patel, R. & Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. Patel, R. & Tebelius, U. (1987). Grundbok i forskningsmetodik - Kvalitativt och kvantitativt.
Lund: Studentlitteratur.
Pickering, P. (2002). (översättning Margareta Weaver Eklund) Så hanterar du konflikter : gör
alla inblandade till vinnare. Höganäs: Kommunlitteratur.
Rahim, M., A. (2001). Managing conflict in organisations. London: Quorum Books.
Rizzo, J.R., House, R.J. and Lirtzman, S.I. (1970). Role conflict and ambiguity in complex organisations. Administrative Science Quarterly, 15, 150–163.
Schaubroeck, J., Ganster, D. C., Sime, W. E. & Ditman, D. (1993). A field experiment testing supervisory role clarification. Personnel Psychology. 46(1), 1-25.
Sif (2004) IT-branschen på väg uppåt igen. Hämtad 2005-03-16 från, http://www.sif.se/EPiBrowser/Kontakt/Sif%20Stockholm/listad%20p%C3%A 5g%C3%A5ng/p%C3%A5g%C3%A5ng%20nr%206-04.pdf
Sveriges Radio - Ekot (2004, 11 oktober) Ljusare tider för it-branschen. Hämtad 2005-03-16, från http://sr.se/ekot/arkiv.asp?DagensDatum=2004-10-11&Artikel=485438 Trost, J., Levin, I. (1996). Att förstå vardagen. Lund: Studentlitteratur.
Wallström, M. (2003, 21 mars). Otydlig chef ökar stressen. Computer Sweden. Hämtad 2004- 11-05, från http://computersweden.idg.se/ArticlePages/200303/
Bilaga 1 – Intervjuguide
Information till respondenter
Frågorna behandlar den personliga arbetssituationen och arbetskamraternas.
Alla svar behandlas anonymt och utan behov av namn på företag. Vi intervjuar totalt sex stycken IT-konsultföretag.
Intervjufrågor till respondenter
1. Person och ställning?
2. Hur många anställda har företaget?
3. Hur tycker du att kommunikationen fungerar mellan dig och dina medarbetbare? 4. Förekommer det meningsskiljaktigheter mellan dig och dina medarbetare på företaget?
5. Hur tycker du att kommunikationen fungerar mellan dig och din(a) chef(er)? 6. Förekommer det meningsskiljaktigheter mellan dig och din(a) chefer på företaget? 7. Har det varit några motsättningar under det senaste halvåret mellan ledning och personal?
8. Mellan vem/vilka, hur påverkar detta dina relationer och ditt arbete?
9. Tycker du att du får tillräckligt med resurser för att klara av dina arbetsuppgifter, t.ex. tid, information, känner du oklarhet om ansvar?
10. Känner du dig stressad eller att du inte kan göra ett fullgott arbete på grund av ovanstående orsaker.
11. Vad tror du är orsaken till detta?
12. Har det förekommit nedskärningar, mer arbetsuppgifter, tids-pressning? 13. När uppstod dessa problem?
14. Hur länge har du känt detta?
15. Hur hanterar företaget dessa problem?
16. Har du gjort något för att ändra på din situation?
17. Anser du att du får tillräckligt med instruktioner för att sköta ditt arbete? 18. Hur självständigt är ditt arbete
19. Har du svårt att skilja på dina arbetsroller i företaget t.ex. projekt eller linjerollen, byte av annan arbetsroll t.ex. uppgifter som normalt annan person gör?
20. Är du involverad i flera projekt samtidigt? 21. Motsätter sig dessa varandra?
22. Hur påverkar detta ditt arbete?
23. Hur hanterar och undviker företaget eventuella resurssvårigheter som personalen kan få t.ex. kommunikationssvårigheter, informationsbrist, ansvarsbrist?
24. Vilket brukar Du prioritera: bra kvalitet eller bli färdig i tid 25. På ett affärsmässigt plan och vid en specifik uppgift?
26. Har det förekommit någon konflikt på företaget det senaste halvåret?
Med konflikt menar vi: ” när minst två ömsesidigt beroende parter står mot varandra i en situation
slår tillbaka” (Larsen, 2002, s.10). De inblandade måste aktivt skapa meningsskiljaktigheter
för att en konflikt ska kunna uppstå. Yrkesmässiga tvister eller intressemotsättningar räk- nas inte som konflikter, men de kan dock leda till konflikter (Larsen, 2002).
27. Vad gör ni för att hantera och förebygga konflikter? 28. Anser du att konflikter endast är negativt?
29. Är det stor konkurrens mellan arbetarna? 30. Vem får vilket jobb?
31. Vill ni förebygga konflikter eller är det snarare bra med vissa konflikter? 32. Har ni någon direkt handlingsplan för att hantera konflikter?
Kompletterande frågor till respondenter med ledningsansvar
33. Har företaget önskvärt med resurser som pengar, tid, kunskap och anställda för att utföra ett fullgott arbete.
34. Hur tycker du att kommunikationen fungerar mellan avdelningarna och dig på fö- retaget?
35. Är det svårt att skilja på medarbetarrollen och ledarrollen? 36. Går det bra att sära på medarbetares krav och ledningens krav?
Bilaga 2 – Begreppsförklaringar
Matrisorganisation
”Organisationsform som frångår den traditionella regeln att varje anställd skall vara ansvarig inför enbart en chef. Detta brukar illustreras med en matris där kolonnerna kan utgöras av huvudfunktioner och raderna av olika produkter eller marknader. I en matrisorganisation kan t.ex. en konstruktör vara ansvarig dels inför en konstruktions- chef som ger instruktioner om vilka metoder som skall användas, dels en produktchef som anger de specifikationer som måste uppfyllas för att kunden skall bli nöjd och för att produkten skall kunna tillverkas. Matrisorganisationen började användas i ameri- kansk flygplanstillverkning på 1950-talet för att klara av tekniska samordningspro- blem.” (Nationalencyklopedin, 2005b, Matrisorganisation,
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp? i_art_id=252596)
Informationsteknik
”Samlingsbegrepp för datateknik och telekommunikation i samverkan, se IT”
(Nationalencyklopedin, 2005c, Informationsteknik, http://www.ne.se/jsp/ search/article.jsp?i_art_id=211496).
IT
”IT - informationsteknik, även informationsteknologi (eng. Information Technology), samlingsbegrepp för de tekniska möjligheter som skapats genom framsteg inom data- teknik och telekommunikation. Den fortskridande förbättringen i datorernas pre- standa tillsammans med kapacitetsökningen i det globala telenätet ledde under 1990- talet till att IT kom att utpekas som en av de viktigaste drivkrafterna för industriella och samhälleliga förändringar.” (Nationalencyklopedin, 2005d, IT,