Eftersom undersökningen har en kvalitativ ansats kan vi inte skatta tillförlitligheten i siff- ror. Detta menar även Patel och Davidsson (2003) som anser att det inte finns några ab- soluta kriterier att pröva informationen mot. De har även uppfattningen att metodbe- greppen validitet och reliabilitet (vilket vi även beskrev i metoden under kapitel 3.7) är olika beroende på om undersökningen är kvantitativ eller kvalitativ. I en kvantitativ studie in- nebär validitet att mäta vad man avser att mäta och reliabilitet att mätningen gjorts med kvalitet och logisk riktighet (Eriksson & Wiedersheim-Paul 2001). I vår kvalitativa under- sökning omfattar validitet forskningsprocessens alla delar och inte enbart datainsamlingen (Patel & Davidsson, 2003). Författarna menar också att när det gäller själva datainsam- lingen så beror validiteten på hur bra forskaren kan skaffa underlag till att göra trovärdiga tolkningar av den studerades livsvärld (läs om vår tolkningsprocess i kapitel 3.2). Vi anser att validiteten är god i denna studie eftersom en rad vetenskapliga artiklar och personliga intervjuer ligger som underlag. Det kan dock argumenteras att uppsatsen består av viss otidsenlig litteratur. Anledningen till detta är att grunden i rollteori och dess kopplingar till organisationen ligger i dessa verk. Det refereras även till denna litteratur i vetenskapliga artiklar inom området. Vi anser därmed artiklarna och böckerna är högst relevanta för vår studie trots dess ålder.
Det är omöjligt att fånga upp allt inom detta breda område och att mäta sanningshalten i intervjuerna. Vi har dock gjort en bedömning som grundar sig på egna reflektioner utifrån intervjuerna. Bedömningen är att vi reflekterar över hela företagsbilden och vad respon- denten betonar för göra en värdering av dess svar (Skillnader mellan företagen tas upp i kapitel 4.1). Med hjälp av detta tillvägagångssättet har vi kunnat utesluta irrelevant empi- riskt material i studien. Detta ligger i likhet med begreppet reliabilitet i en kvalitativ studie som ”bör ses mot bakgrund av den unika situation som råder vid undersökningstillfället” (Patel & Davidsson, 2003, s. 103). Det innebär att det, till skillnad mot kvantitativ studie, inte be- höver bli samma resultat om en person intervjuas flera gånger. Det beror på att en inter- vju kan ge respondenten nya insikter och därmed ändrade åsikter. I en kvantitativ studie hade betydelsen blivit låg reliabilitet men det behöver det inte vara vid en kvalitativ under- sökning.
Reliabilitet och validitet är klassiska begrepp som använts främst vid kvantitativ forskning (Patel & Tebelius, 1987). Ett mera anpassat sätt för kvalitativ forskning är att behandla uppsatsens tillförlitlighet och kvalitet genom begreppen tillämplighet, överensstämmelse, pålit-
lighet och noggrannhet (Patel & Tebelius, 1987).
Tillämpligheten är hur bra valet av insamlingsteknik och undersökningsgrupp är i relation
till våra frågeställningar och undersökningsuppläggningen (Patel & Tebelius, 1987). Per- sonliga intervjuer var väl anpassat till vår problemformulering. Om inte intervjuer hade valts skulle det varit svårt att fånga upp konflikterna och ställa relevanta följdfrågor. IT- konsultföretag med 20-50 anställda var även ett medvetet val för att få så många likheter som möjligt mellan företagen. Likheterna gjorde det sedan lättare att jämföra och få en sammanhängande bild av organisationerna.
Överensstämmelse ska finnas mellan den intagna informationen och den komplexa verklighe-
ten. Detta är svårt att svara på så det är mer en fråga om att utreda rimligheten i informa- tionen och de tolkningar som görs. Det måste finnas en överensstämmelse mellan re- spondentens ord och handlingar så att rätt tolkning görs (Patel & Tebelius, 1987). Denna överensstämmelse mellan ord och handling har vi varit medvetna om och hanterat genom att intervjua två personer, en person med ledningsansvar och en utan, på varje företag för att på så sätt till viss del kunna följa upp respondenters påståenden. På ett av de tolv före- tagen var det endast en respondent som intervjuades.
Pålitlighet till informationsinsamlandet och tolkningar av insamlad data är viktigt för att er-
hålla en hög trovärdighet (Patel & Tebelius, 1987). Vi uppfattade våra respondenter som motiverade och intresserade i att delta i intervjuerna. Vår uppfattning är också att respon- denterna gav genuina och riktiga svar, i de flesta fall även när frågorna berörde respon- denterna själva. En förklaring till deras öppna attityd tror vi är vårt medvetna val att göra både företaget och personen anonym samt att intervjun inte bandades. Under samtliga in- tervjuer, förutom två, medverkade vi och antecknade tillsammans. Respondenternas svar sammanställdes sedan direkt eller dagen efter intervjun, för att undvika att glömma bort vissa detaljer.
Noggrannhet är i det här sammanhanget att studien gjorts med samvetsgrannhet och ärlig-
het. Detta är speciellt viktigt när tolkningar av insamlad data görs eftersom det påverkar hela studien allvarligt. Vår målsättning har varit att behålla respondenternas åsikter och grundligt jämföra det insamlade materialet, vilket Patel och Tebelius (1987) anser är vik- tigt. Eftersom mycket information tillkom under våra intervjuer kan det hända att vissa uppgifter uteblir medan andra belyses mer, läs mer om detta under kapitlet ”Objektivitet” (7.1.1) nedan.
7.1.1 Objektivitet
Vår avsikt är att vara så sakliga som möjligt. Vi kan dock inte förneka att egna erfarenhe- ter och uppfattningar spelar en viss roll i studiens utformning. Våra erfarenheter från de studerade företagen är till exempel olika. Vi anser dock att detta inte har påverkat trovär- digheten negativt eller gjort resultatet missvisande. Objektivitet betyder att inte färga data med den egna förförståelsen (Gunnarsson, 2002). En studie kan inte vara helt objektiv ef- tersom man upplever saker olika och utgår från den egna personliga referensramen (Eriksson & Wiedersheim-Paul 2001). Man kan dock enligt Eriksson & Wiedersheim-Paul (2001) sträva efter begränsad objektivitet vilket innebär att studien har relevans, innehåller troliga slutsatser, neutralitet, och balans mellan perspektiv.
Eftersom vi har en kvalitativ metod att samla in data så blir studien inte objektiv. Vid an- vändandet av intervjuer sker viss påverkan på respondenten. Vi har varit medvetna om detta. För att inte ge respondenten ledtrådar vad vi är ute efter med vår undersökning har närmare förklaring av uppsatsens innehåll ej gjorts innan intervjun. På detta sett påverka- de vi svaren så lite som möjligt.
7.1.2 Generaliserbarhet
Generalisering innebär en härledning av allmän slutsats från enskilda exempel. Att göra generaliseringar är mer vanligt att göra när en kvantitativ metod används. Dock går gene- ralisering att göra även på en kvalitativ studie om urvalet är systematiskt gjord (Patel & Davidsson., 2003). Enligt författarna kan dock vissa generaliseringar göras ”i relation till
snarlika situationer eller kontexter” (s. 106). Eftersom urvalet i denna uppsats inte är ett sys-
tematiskt urval, beroende av att vi inte hade en fullständig lista på alla IT-konsultföretag verksamma i Jönköping/Huskvarna, så kan inte långtgående och tillförlitliga generalise- ringar göras. I studien prioriteras en djupare förståelse, vilket valet av ansats stödjer, fram- för omfattande generaliserbarhet. Vi kan dock, vilket citatet ovan beskriver, göra generali- seringar till liknande företag i liknande situationer.
Enligt Bryman (1997) finns det tre sätt att göra den kvalitativa studien mer generaliserbar. Det första är att studera mer än ett fall. Denna studie innefattar sex företag och kan där- för till viss grad generaliseras. Ett annat sätt att öka möjligheten till generalisering är att
mer än en forskare studerar ett eller flera fall. Den här studien är gjord av två studenter vil-
ket bidrar till att en större bredd uppnås. En grupp av forskare har större möjlighet att behandla alla aspekter av miljön som studeras. Ett tredje sätt att förbättra generalise- ringsmöjligheten är att välja studieobjekt som är typiska för ett visst kluster av kännetäck- en. Vi har inte gjort vårt urval på detta sätt. (Bryman, 1997)