Reflektioner runt en standard inom granskningsområdet

Respondenterna är generellt kluvna till att införa en standard inom området granskning. En respondent menar att vi kommer hamna i ett arbetssätt med nya tekniska lösningar då det är många som redan är där och arbetar och att det finns ett hål som behöver fyllas. Men att landa i en gemensam branschstandard tror hen är svårt, hen tror det är svårt att standardisera hela processer för att projekt kan se så olika ut. Just denna problematik är det många respondenter som berör och kopplar det till storlek på projekt. Några är rädda att det till exempel skulle bli mycket administrativt arbete och tar för mycket tid i små

30

projekt. Hen menar att om det kanske bara är tio ritningar så går det nog snabbare att bara skriva ut. Men en av respondenterna som var i samma tankegångar kom sedan fram till att även om det finns en branschstandard så borde det inte vara några problem att frångå denna om det inte skulle passa. Bortsätt från denna problematik var de flesta respondenter positiva till en idé av en branschstandard och tror det skulle göra nytta för branschen. Dock så var en av respondenterna skeptiskt mot att ha en gemensam standard över huvud taget. Hen förespråkar valfrihet och reflekterar över att det finns så många olika typer av beställare men framför allt över att byggprocessen redan idag är så uppbunden och styrd i Sverige. Hen menar att detta bidrar till att

byggprocessen i Sverige är väldigt dyr jämfört med andra länder i Europa. Hen är för användning av smarta digitala verktyg men att valfriheten att använda vad man vill är viktigt och att en standard eventuellt skulle krångla till processer.

En annan fråga som diskuterades med vissa respondenter är om programmet Bluebeam varit svårt att ta till sig tillsammans med att börja jobba utefter en bestämd standard, BEAst effektivare granskning i detta fall. Berörda respondenter tyckte att det var lätt att lära sig och börja arbeta med standarden. Men att man upplevt en viss frustration och stress över att lära sig något nytt och undrat varför kan vi inte göra som vi alltid har gjort? En av respondenterna tryckte på att det egentligen inte är något komplicerat, att man redan hade jobbat på ett liknande sätt fast nu fanns det en mall. Hen påpekade också att om man kände sig vilse så fanns det material att gå tillbaka till och läsa, i detta fall en skriven lathund.

Något några respondenter var inne på var att man ville att

standarden skulle gå in och strukturera upp själva projekteringen också och inte bara själva granskningsperioden. Vad en av dem specifikt syftade på var att man ska utföra just egenkontroller på samma sätt som standarden hanterar granskningsperioden. Hen säger att allt då skulle finnas sparat och att det skulle vara lätt att gå tillbaka även till egenkontrollerna på ett smidigt sätt. Men att det också skulle snabba på själva granskningsperioden då fler parter redan är införstådda hur det funkar och jobbar på samma sätt.

Ett orosmoln som reflekterades över av en respondent är rädslan och nackdelen med att binda upp sig till ett specifikt program, i detta fall Bluebeam. Hen menar att om ett par år kommer det komma flera nya system och program som eventuellt är bättre och att då vara bunden kan vara mindre smart och leda till framtida problem som blir väldigt dyra.

31

4.3 Enkät

Efter utskick via maillistor responderade flera att de inte var egentlig målgrupp eftersom de inte arbetade med ritningsgranskning eller kunde klassificera sig enligt enkätens inledande fråga. Av de ca 5000 som mottag enkäten var dock sådan respons inte vanligt förekommande. Totalt genomförde 744 personer enkäten.

Tabell 4.1

Tabell 4.2

32

Tabell 4.4

Tabell 4.5

På fråga 5 svarade 126 personer ”Nej”. Att de svarade ”Nej” ledde till att de fick möjlighet att svara på en följdfråga om varför. Flera lyfte fram att det är projektörerna själva som ansvarar över att kvalitetssäkra sin produkt. Andra lyfte fram att granskning från olika parter bör ske som ”separata flöden” och att insyn för beställaren i projektörernas granskning inte behövs. Andra lyfte fram att en involvering av beställaren i den egna granskningen kan skapa irritation och missförstånd som resulterar i att beställaren kan få en sämre bild av projekterade part. Interna rutiner som används och är mer frispråkiga kan då leda till motstånd och missförstånd. Några lyfte fram att möjligheten ska finnas men att det i sådana fall inte är ett krav som kan komma från projekterade part. Några lyfte fram att det kan bli en belastning för beställaren som de inte vill ha eller till och med inte kan hantera på grund av bristfällig kompetens. Andra var öppna för att för beställaren redogöra sin granskningsprocess kopplat till resultatet men inte ge direkt insyn i själva granskningen. Flera lyfte fram att det är projektspecifkt eller till och med i ett projekt granskningsspecifikt beroende på vad det är som ska granskas, att det har att göra med vem beställaren är och

263

307 57 ⁴²

4

.

för ritningsgranskning?

33 vad det är de beställer.

På fråga 5 svarade 229 personer ”Beror på projekt”. Att de svarade ”Beror på projekt ledde till att de fick möjlighet att svar på en följdfråga om varför. Många lyfte fram att det beror på beställaren, dennes engagemang och att det är beställaren som avgör om det ska vara krav på extern granskning. Några lyfte fram att ett sådant krav som extern granskning och beställarinsyn under hela granskningen skulle begränsa en standard på grund av färre valmöjligheter och göra standarden mindre flexibel. Många lyfte fram att beställarens kompetens är avgörande för att uppfylla kravet på ständig beställarinsyn under granskning. Att beställares kompetensnivå kan variera så stort att det behöver bestämmas projektspecifkt. Många beskrev just att projekt i sig har en sådan särart jämtemot varandra. Att olika uppdrag har olika

förutsättningar och processer och därför inte kan använda sig av samma kravbild. Många lyfte fram projektets komplexitet som en viktig faktor. Några beskrev att risken i ett projekt kan vara styrande för hur man ska använda sig av extern granskning. Högre risk kräver då mer omfattande granskning. Många lyfte fram att det beror på projektets storlek. Några beskrev att beställaren ska vara eller är involverad i granskningen. Några lyfte fram hur beställarens insyn kan säkerställas genom att tidigt i projekt leverera resultat.

Tabell 4.6

34

Tabell 4.8

De som svarade ”Ja” på fråga 8 fick också bedöma, på en skala 1–5, hur mycket granskningen förbättras med den standarden.

Tabell 4.9 Tabell 4.10 33 7 4 38

11. Borde varianter av BEAst effektivare granskning användas i alla projekt?

35

Tabell 4.11

Tabell 4.12

Det var 170 personer som svarade ”Nej” på fråga 14. Att de svarade ”Nej” ledde till att de fick svara på följdfrågan varför. Några lyfte fram att de upplevde att de hittar mer fel i handlingar när de granskar med papper och penna, analogt. Flera tog upp att sitta med den faktiska utskriften ger ett nytt perspektiv som underlättar granskningsarbetet. Något som många lyfte fram var att helhetsperspektivet var en fördel när granskning görs på papper. Att de då får grepp om helheten och lättare kan se sambanden. Några beskrev att de digitala verktygen försvårade deras arbete och kunde vara krångliga att förstå och tillämpa. Några lyfte fram att ritningar ska granskas i utskriven

pappersform så länge det formatet används i andra steg av byggprocessen. De kunde exemplifiera genom att säga att så länge entreprenörer ute i produktion använder utskrivna handlingar så finns det ett syfte att i projektering också arbeta i det formatet. Några lyfte fram att de inte kunde tänka sig att gå över helt till digitala verktyg utan fortsätta arbeta kombinerat, digitalt och analogt. Några berättade att de kan tänka sig att granska med digitala verktyg när det handlar om extern granskning men då föredrar analog granskning när det gäller intern granskning.

36

Tabell 4.13

20. Några kommentarer och funderingar kring ämnet?

Många lyfte fram att de tycker att granskning är viktigt och något som behöver få mer utrymme i diskussionen. Några lyfte fram att de såg problem med att gå över helt till digital granskning och en person lyfte att fel i handlingar inte minskat trots bättre program. Några lyfte fram att det är viktigt vem det är som granskar och en tryckte på att beställaren i sin organisation behöver en viss kompetens för att granska. Flera gick in på sina rutiner vid granskning som kunde skilja sig stort mellan Sweco-bolag eller mellan projekt. En del personer beskrev att de kanske inte var egentlig målgrupp för enkäten då de inte

arbetade med granskning av ritningar för byggbranschen. De kunde istället arbeta med att granska andra handlingar, arbeta mot andra branscher eller inte skriva att de inte arbetade med granskning. Några beskrev att de hade en vilja av ett gemensamt granskningsförförande för hela Sweco.

Det var några som beskrev säkerhetsproblem hos Bluebeam. De menade att det kan bli problematiskt då data lagras hos programleverantören, något som de menade inte passar säkerhetsklassade handlingar. En person som var insatt i BEAsts granskningsprocess var positiv till den men beskrev att PDF-formatet inte passar till löpande granskning eller egenkontroller. Det var några som diskuterade en Sweco-specifik granskningsprofil. En av de

personerna skrev att profilen i dagsläget är för bolagsspecifik och behöver göras mer öppen för att kunna användas i större utsträckning. En person var emot en Sweco-specifik granskningsprofil och beskrev vidare att det

motverkade syftet med standardisering. En person ansåg inte att granskningsprofilen var tillgänglig och lyfte också problemet med att handlingarna finns på systemleverantörens servrar.

37