STANDARDISERING AV
GRANSKNINGSSESSIONER
FÖR PROJEKTERING
Albin Streith
Erik Andersson
STANDARDISERING AV
GRANSKNINGSSESSIONER
FÖR PROJEKTERING
Albin Streith & Erik Andersson
Institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik, Byggteknik och byggd miljö.
Uppsala Universitet Examensarbete 2020
ii
teknik, Byggteknik och byggd miljö. Uppsala Universitet ISRN UTH-INGUTB-EX-B-2020/011-SE
Copyright© Albin Streith & Erik Andersson
Institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik, Byggteknik och byggd miljö.
Uppsala Universitet
Teknisk- naturvetenskaplig fakultet UTH-enheten
Besöksadress:
Ångströmlaboratoriet Lägerhyddsvägen 1 Hus 4, Plan 0
Postadress:
Box 536 751 21 Uppsala
Telefon:
018 – 471 30 03
Telefax:
018 – 471 30 00
Hemsida:
http://www.teknat.uu.se/student
PROCESSES FOR CONSTRUCTION DESIGN
Albin Streith & Erik Andersson
Routines for the checking process of construction documents differ and a common standard is not used broadly in the construction business. Problems in the checking process can be solved differently between projects. Today the organization BEAst has developed a standard for the checking process. The standard is being used by large construction companies but not yet broadly among consultancies.
This investigation has been carried out together with Sweco Sweden who today are working with implementing BEAsts standard in their business. Sweco has their own version which mostly is based on BEAsts standard. The purpose of this investigation is to present a more efficient way of working with the checking process. The
investigation examines if its temporally and economically profitable to continue work with the application of the standard within Sweco.
The investigation is based on interviews, a poll and a workshop.
The result creates a bigger understanding of BEAsts standard and purpose and also how it is used in practice. The results show that preferences differ greatly in how the checking process should be conducted. At the same time, the results also show that awareness of BEAst's standard in Sweco is low. But the standard is well received by those who used it in their work.
The standard solves many problems within checking processes such as
communication and documentation and shows the way for a more digital construction industry, but there are also problems. One conclusion is that there is a risk with the version creating additional work to develop, implement and manage. Additional work that can possibly be avoided by using BEAsts standard directly.
ISRN UTH-INGUTB-EX-B-2020/011-SE Examinator: Petra Pertoft
Ämnesgranskare: Ahmad Reza Roozbeh Handledare: Jamo Mirzai
iv
SAMMANFATTNING
Rutiner för granskning av bygghandlingar ser olika ut och en gemensam standard används inte brett i byggbranschen. Problem som dokumentation av processer, kvalitetssäkringar och kommunikation hanteras på olika sätt och kan vara annorlunda för varje projekt. Idag har branschorganisationen BEAst en standard för hur processer i granskning ska gå till. Standarden används av stora byggentreprenörer men ännu inte brett på konsultföretag.
Denna utredning har genomförts tillsammans med Sweco Sverige som idag arbetar med att tillämpa BEAsts standard i sin verksamhet. Sweco har en egen variant som till stor del är baserad på BEAsts standard. Syftet med denna utredning är att uppmärksamma ett effektivare arbetssätt inom
granskning och ge återkoppling på Swecos variant av standarden. Utredningen undersöker om det ur tids- och ekonomiska perspektiv är lönsamt att fortsätta med detta arbete som berör tillämpningen av standarden.
Utredningen är baserad på metoderna enkät, intervju och workshop. Enkäten har besvarats av ett urval anställda på Sweco Sverige. De intervjuade är eller har varit verksamma som projektörer eller
projekteringsledare i byggbranschen. En intervju har också genomförts med BEAsts ordförande. Workshopen genomfördes tillsammans med handledare som arbetar med att utveckla Swecos variant.
Resultatet ger en större förståelse över BEAst standard och syfte och hur den används i praktiken. Resultatet visar att preferenser skiljer sig stort kring hur granskning ska utföras. Samtidigt visar resultatet också att kännedom om BEAsts standard inom Sweco är låg. Men standarden är väl mottagen av de som använt den i sitt arbete.
Standarden löser många problem inom granskning som kommunikation och dokumentation och banar vägen för en mer digital
byggbransch. Men det framkommer också problem, för vissa är standarden en stor omställning som kan skapa motstånd. Swecos egna variant är under
utveckling och skulle vara svår att implementera i verksamheten då företaget är konsultbaserat. En slutsats är att det finns risk att varianten skapar merarbete för att utveckla, implementera och förvalta. Merarbete som eventuellt kan undvikas genom att använda BEAsts standard direkt.
Nyckelord: Granskning, Slutkontroll, Egenkontroll, Projektering, Bygghandlingar.
v
FÖRORD
Denna rapport är ett examensarbete och en avslutning på
högskoleingenjörsutbildningen Byggnadsteknik vid Uppsala Universitet.
Examensarbetet är utfört av Albin Streith och Erik Andersson under våren 2020 och omfattar 15 högskolepoäng.
Studierna har utförts på Sweco Structures i Uppsala som har bidragit med handledning och resurser för utförande av enkätstudie, intervjustudie och workshop.
Vi vill rikta ett stort tack till intervjudeltagare som kommit med mycket intressant information och synpunkter. Ett stort tack även till våra handledare Jamo Mirzai på Sweco samt vår ämnesgranskare Ahmad Reza Roozbeh från KTH för ert stöd.
Övervägande delen av arbetet har skett tillsammans. Informationsinsamling och rapportskrivning har skett av både Albin och Erik. Båda har medverkat vid samtliga intervjuer och workshop. Ej nämnda kapitel har författats gemensamt.
Erik Andersson Albin Streith
Kapitel Kapitel
2.1–2.4. 2.5–2.8.
4.1. 4.2.
4.3. 4.4.
5.2. 5.3.
Uppsala, juni 2020
Albin Streith & Erik Andersson
vi
ORDLISTA
E-affärer – Handel, webblösningar, strategier och kommunikation som sker över internet eller andra datornätverk
Granskning – Aktivitet som genomförs för att avgöra lämpligheten,
tillräckligheten och verkan hos det aktuella objektet för att nå uppställa mål.
Kontroll – Utvärdering av överrensstämmelse genom observation och bedömning tillsammans med mätning, provning och kalibrering om så är behövligt.
Granskningsperiod/samordningskontroll - En period där samtliga berörda aktörer på ett enhetligt sätt granskar, åtgärdar och sammanställer ett resultat av handlingar under en begränsad tid.
Projekteringsanvisning – Styrande dokument vid handlingar eller tekniska beskrivningar.
Projekteringsledare – Person som är ansvarig för att leda projekteringsarbetet.
LOU – Lagen om offentlig upphandling
Ritningsslips – En del av ritningen som innehåller förklaringar, föreskrifter och hänvisningar för att komplettera ritningen.
vii
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
ABSTRACT ………... iii
SAMMANFATTNING ... iv
FÖRORD ... v
ORDLISTA ... vi
1 INLEDNING ... 1
1.1 Problembeskrivning ... 1
1.2 Syfte och mål ... 1
1.3 Frågeställning ... 2
1.4 Avgränsning ... 2
1.5 Handledare ... 2
2 BAKGRUNDSBESKRIVNING ... 3
2.1 Företaget Sweco ... 3
2.2 Digitalisering i byggbranschen ... 3
2.3 Standarder i byggbranschen ... 3
2.4 Kvalitetssäkring ... 4
2.5 Granskning av handlingar... 5
2.5.1 Egenkontroll ... 6
2.5.2 Extern granskning ... 6
2.5.3 Skäl till egenkontroll ... 7
2.5.4 Slutkontroll/Granskningsperiod ... 7
2.5.5 Utveckling av granskningsprocessen ... 8
2.6 Effekter av undermålig granskning ... 8
2.7 Effektivare granskningsprocess ... 9
2.8 Programvaran Bluebeam ... 9
2.9 Organisationen BEAst ... 9
2.9.1 Verksamhet ... 9
2.9.2 Standarder inom BEAst... 10
2.10 BEAst PDF Guidelines ... 11
2.10.1 Omfattning ... 11
2.11 BEAst Hänvisningar ... 13
2.11.1 Omfattning ... 13
viii
2.12 BEAst Effektivare granskning ... 14
2.12.1 Omfattning ... 14
2.12.2 Tillämpning ... 16
2.13 BEAst i byggbranschen ... 16
3 METODIK & TEORI ... 17
3.1 Intervju ... 17
3.1.1 Intervjumall ... 18
3.1.2 Vilka projektörer och projekteringsledare intervjuade vi?... 18
3.1.3 Metod för intervjuanalys ... 19
3.1.4 Intervju med ordförande för BEAst, Ulf Larsson ... 19
3.2 Enkät ... 20
3.3 Workshop ... 21
4 RESULTAT ... 23
4.1 Intervju BEAsts ordförande ... 23
4.1.1 Hinder för BEAst Document ... 23
4.1.2 Intresse för granskningsstandarden ... 23
4.1.3 Potential för en granskningsstandard ... 23
4.1.4 Format och systemval ... 24
4.1.5 Standardiserad granskningsprofil ... 24
4.1.6 ISO-certifiering ... 24
4.1.7 Utveckling av standarden BEAst Effektivare granskning ... 25
4.2 Intervjuer av projekteringsledare och projektörer ... 26
4.2.1 Vanliga problemområden med granskning ... 26
4.2.2 Förbättringsområden för granskning ... 27
4.2.3 Reflektioner runt digitala hjälpmedel vid granskning ... 28
4.2.4 Reflektioner runt en standard inom granskningsområdet ... 29
4.3 Enkät ... 31
4.3.1 Diagram utifrån BEAst-kännedom ... 37
4.4 Workshop ... 39
5 ANALYS & DISKUSSION ... 45
5.1 Metodkritik ... 45
5.2 Digitala hjälpmedel ... 46
ix
5.3 Granskning efter standard ... 47
5.4 Swecos profil och verktyg ... 48
5.5 Ändring av syfte ... 50
6 SLUTSATSER & REKOMMENDATIONER ... 51
6.1 Förslag på fortsatta undersökningar ... 52
7 REFERSLISTA ... 53
7.1 Tryckta källor ... 53
7.2 Elektroniska källor ... 54
8 BILAGOR ... 55
Bilaga 1: Enkät ... 55
Bilaga 2: Intervjumall BEAst ordförande ... 63
Bilaga 3: Intervjumall Projektör... 65
Bilaga 4: Intervjumall Projekteringsledare ... 67
Bilaga 5: Intervjuavtal ... 69
Bilaga 6: Intervjuavtal för BEAsts ordförande ... 71
x
1
1 INLEDNING
Genom hela byggprocessen granskas ritningar innan dessa godkänts. Olika discipliner kan ha helt egna ritningar att granska men ofta kan det finnas flera intressenter som behöver ge synpunkter på ritningar innan de förmedlas vidare, exempelvis innan de stämplas som bygghandling. Historiskt sett har
granskning gjorts för hand men idag finns möjligheten att göra detta helt digitalt. Vad som menas med digitalt är att de juridiskt bindande
bygghandlingarna då blir åtkomliga i digitalt format, ofta i form av PDF: er.
Det finns en branschorganisation idag som heter BEAst (byggbranschens elektroniska affärsstandard) som tagit fram en standard som hanterar
ritningsgranskning. Utifrån den har företag tagit fram egna produkter för digital granskning av ritningar som används internt men också säljs. För att använda sig av verktyg baserade på BEAst behövs en del förkunskaper och
programvara. Men hur mycket effektivare är detta nya sätt jämfört med det klassiska? Alltså skriva ut, granska och scanna in.
1.1 Problembeskrivning
Idag är problemet att ingen bred standard för ritningsgranskning och dess process används. Spårbarhet på pappersritningar kan bli svårt då det i själva handlingen inte finns underlag som förklarar dels varför beslut om särskilda lösningar tagits dels vad kommunikationen innebär. Personliga markeringar och tecken kan leda till missförstånd och extraarbete. Detta i sin tur kan leda till kommunikationsmissar som kostar pengar och tid. I granskningen kan också flera intressenter uppmärksamma samma område vilket då leder till mycket överlappande arbete. En gemensam standard kan eventuellt spara både tid och pengar för samtliga parter i byggprocessen. Eftersom parterna kan förstå varandra idag men också hur de tänkt historiskt.
1.2 Syfte och mål
Uppmärksamma ett effektivare arbetssätt inom ritningsgranskning för att utveckla byggbranschen mot en digitaliserad värld.
Även kunna ge förbättringsförslag och feedback till Swecos granskningsprofil och manualen ”granskning med BEAst och Bluebeam”.
2
1.3 Frågeställning
Utifrån problembeskrivning och syfte, är då investeringen i Swecos BEAst- baserade granskningsmall lönsamt ur tidsmässigt och ekonomiskt perspektiv jämfört med icke standardiserad ritningsgranskning?
1.4 Avgränsning
• Arbetet kommer inte redogöra vad som ska granskas, utan hur det ska kommuniceras i projekts granskningsprocesser.
• Under standarden BEAst Documents finns totalt 6 standarder som berör granskning av handlingar. De standarder som arbetet berör är BEAst Hänvisningar, BEAst PDF Guidelines och BEAst Effektivare
Granskning då de är mest relevanta när en reflekterar runt frågeställningen och problembeskrivningen.
• Rapporten utgår till stor del från BEAsts standarder då dessa är etablerade verktyg för området granskning.
1.5 Handledare
Jamo Mirzai, byggnadsingenjör och konstruktör på Sweco.
3
2 BAKGRUNDSBESKRIVNING
Detta kapitel inleds med generella beskrivningar om byggbranschen men dess digitalisering. Går sedan in på området granskning och beskriver hur det sker idag i byggbranschen. Sedan presenteras organisationen BEAst och dess standarder för området granskning.
2.1 Företaget Sweco
Sweco är ett konsultföretag som arbetar med tjänster inom samhällsbyggnad.
De har 17 000 medarbetare i världen och 6 000 av dessa i Sverige (Sweco, 2020).
2.2 Digitalisering i byggbranschen
År 2017 gjorde Industrifakta en undersökning om digitaliseringen i byggbranschen. Medverkande var 300 chefer från byggentreprenörer, installationsföretag och bostadsbolag. Undersökningen byggde på ca 30
frågeställningar. En slutsats som drogs av undersökningen var att en stor del av byggsektorn har låg utvecklingsgrad gällande digitalisering. Hälften av de medverkande företagen bedömde att ökad digitalisering ger kunden en bättre tjänst (Svensk Byggtjänst 2017, 3–4). Av de som deltog bedömde 51% att digitalisering både underlättar och främjar samarbete i projekt. Mycket stora företag är de som i högst grad ser konkurrensfördelen med bland annat ökat utbud av tjänster i digitalisering. En slutsats som drogs från det i rapporten var att de större företagen förmodligen har större möjlighet att avsätta resurser för att ta fram digitaliseringstjänster. Hälften av de tillfrågade företagen bedömer att det är en stor fördel med ökad digitalisering internt (Svensk Byggtjänst 2017. 26, 35, 60).
2.3 Standarder i byggbranschen
Standardisering är när olika aktörer arbetar fram kollektiva lösningar på regelbundna problem. Aktörerna kan vara myndigheter, företag,
branschorganisationer eller dylikt. Tanken med framkomna standarder är att de ska underlätta hantering och leda till kostnadseffektivitet. Målgrupper för standarder kan vara tillverkare av byggprodukter, myndigheter, konsulter och konsumenter. Konsulter och andra i byggsektorn kan använda standarder för tekniskt stöd men också för kvalitetssäkring. Projektörer och konsulter från olika discipliner tar fram underlag till bland annat installationer, bärverk och dess beständighet mot exempelvis fukt och brand. Standarder som tas fram för att underlätta processer för konsulter kan vara specifika för ett visst verktyg.
4
Sverige har tre nationella standardiseringsorgan. Svensk Standard betecknas SS. En internationell ISO-standard kan bestämmas som en svensk standard vilket ger den beteckning SS-ISO. Något som är en standard för byggbranschen är Eurokoder som är ett system för att kontrollera bärförmågan för
byggnadsverk. Standarder kan hjälpa till att bygga rutiner på en arbetsplats rutiner som kan användas emellan projekt. International Organization for Standardization, ISO, verkar globalt och ansvarar för standardisering inom många teknikområden. SIS är den svenska standardiseringsorganisation och är medlem i ISO (Boverket 2018b).
2.4 Kvalitetssäkring
Kvalitet kan beskrivas som något ska fånga någontings egenskaper och bedöma om detta någonting uppfyller kraven som ställs (Hansson, Olander, Landin, Aulin & Persson (2015) s.462). Standarder som hanterar generell
kvalitetsteknik finns i ISO 9000-familjen. De mest centrala standarderna i ISO 9000-familjen är:
• ISO 9000 Ledningssystem för kvalitet – Principer och terminologi Beskriver principerna bakom standarden och terminologin som används i resterande ISO 9000-standarder.
• ISO 9001 Ledningssystem för kvalitet – Krav
Specificerar krav på ett ledningssystem för kvalitet där organisationen som nyttjar systemet tar hänsyn till kundtillfredsställelse. Eller
användas av extern part för att utvärdera organisationens förmåga jämtemot krav.
• ISO 9004 Ledningssystem för kvalitet – Vägledning för verksamhetsförbättring
Innehåller vägledning utöver kraven ISO 9001 och fokuserar på förbättringspotentialen i organisationen, specifikt organisationens effektivitet.
• ISO 9011 Revision
Riktlinjer för kvalitets- och miljörevision.
Standarderna i ISO 9000 familjen är uppbyggda av åtta principer som ska prägla de organisationer som tillämpar standarderna. Principerna är kundfokus, ledarskap, medarbetarnas engagemang, processinriktning systemangreppssätt för ledning, ständig förbättring, faktabaserade resultat och ömsesidigt
fördelaktiga relationer till leverantör. Standarden ISO 9001 innehåller åtta kapitel, kapitel fyra handlar om ledningssystem för kvalitet. Kapitlet ställer
5
konkreta krav på hur aktiviteter och processer dokumenteras trovärdigt och i adekvat omfattning jämtemot verksamheten som drivs. I åttonde kapitlet i ISO 9001 beskrivs hur organisationen ska göra mätningar inom områdena
kundtillfredsställelse, intern revision, processer och produkter. Genom att granska avvikelser och misstag ska de kunna korrigeras och förebyggas (Hansson, Olander, Landin, Aulin & Persson (2015) s.467–469).
Kvalitetsarbetets resultat kan skilja sig beroende vad det finns för mål och syfte. Vanliga resultat kan vara minskade felfrekvens, färre omarbetningar och nöjdare kunder.
Om ISO 9001 appliceras på projekteringsprocessen i en
organisation så kan fjärde kapitlet om ledningssystem för kvalitet relateras till hanteringen av ändringar i ritningar och andra handlingar. Säkerställning att det är rätt version som distribueras vidare i kedjan. Om ett projekterade företag på ett effektivt sätt kan undvika användandet av ogiltiga handlingar kan det förhindra stora kostnader. Om det åttonde kapitlet om mätning, analys och förbättring ska tillämpas kan det i projektering handla om att tillvarata förslag om förbättringsåtgärder som medarbetare lyfter fram. Inom byggbranschen är en stor del av arbetet projektbundet vilket leder till att granskning och
avstämning av processer och produkter görs projektvis (Hansson, Olander, Landin, Aulin & Persson, 2015 ,472–477).
Kvalitetsledningssystemet är ett verktyg för att bygga och upprätthålla förtroende mellan beställare och projektör. Det garanterar inte att avvikelser eller fel helt kommer vara obefintliga men kan fungera som en markör likt ett körkort för bilkörning.
2.5 Granskning av handlingar
Med granskning åsyftas på den process som kontrollerar handlingar och beräkningar i byggprocessen så dessa är korrekta innan dessa går vidare i processen och till slut blir bygghandlingar. Kontroller kan ske på olika sätt och av olika parter i ett projekt. Sker dessa av organisationen som själv tagit fram handlingarna kallas detta egenkontroll. Sker det en kontroll av en part som är utanför organisationen kallas detta extern granskning. Några exempel på vad som granskas är detaljritningar, planritningar, uppställningsritningar med mera som tagits fram av samtliga berörda discipliner i ett projekt. Alltså allt som ligger som grund till skrivet kontrakt och blir sedan de juridiska handlingarna vid en slutkontroll/granskningsperiod.
Juridiska handlingar idag består främst av 2D-handlingar trots att många egenkontroller och samordningar sker i 3D. Vad som granskas under en slutkontroll/granskningsperiod blir då till stor del endast separata 2D-
handlingar som digitalt har formatet PDF. En anledning till detta är att det inte
6
finns några standardavtal som främjar digital leverenaser (Andersson & Erro, 2016).
2.5.1 Egenkontroll
Kontroller av eget arbete är inget nytt fenomen, men på senare tid har
kontrollerna börjat dokumenteras. Detta för att organisationer idag ofta jobbar mot olika system för kvalitetssäkringar vilket i sin tur aktualiserar begreppet egenkontroll. En definition som har tagits fram för egenkontroll är (Severinson, 2014. s.9):
”Undersökning som utförs i egenverksamhet, på eget ansvar, för att fastslå om ett objekt beträffande en eller flera egenskaper fyller givna krav”
Det sker kontroller och undersökningar ständigt i en organisation men för just begreppet egenkontroll är dokumentation viktigt. En kontroll som saknar dokumentation har ingen större betydelse för en verksamhet eller beställare då det inte går att påvisa själva kontrollen och dess resultat i efterhand.
Egenkontroll funkar som ett verktyg för verksamheter för att nå upp till sin nivå av kvalitetssäkring inom ett projekt. Vem som utför
egenkontroller är inte specificerat utan kan göras av vem som helst inom verksamheten. Men det bör vara någon med mycket erfarenhet i verksamheten som kontrollerar de medarbetare med mindre erfarenhet (Severinson, 2014.
s.9–10).
2.5.2 Extern granskning
Är det en kontroll som utförs av part utanför organisations verksamhet är detta en extern granskning och precis som vid egenkontroll är dokumentation ytters väsentligt. Ibland är denna form av kontroll obligatorisk och i andra fall inte men ofta finns det fördelar med extern granskning. Det gör det möjligt att ta in kompetens utifrån som saknas i verksamheten. Granskningen utförs opartiskt då utföraren inte är påverkad och beroende av verksamheten. Generellt så stärker extern granskning trovärdigheten (Severinson, 2014. s.15–16).
7
2.5.3 Skäl till egenkontroll
Generellt när en produkt köps som kund så förväntas det att den når upp till de krav som var anledningen bakom köpet. Hur man som producent av denna produkt kan säkerhetsställa detta är genom granskning av produkten. Det finns också andra skäl till granskning och i byggbranschen kan de förenklat
sammanfattas såhär:
• Minska uppkomster av byggfusk, sjuka hus och problem generellt.
Genom kontroller säkras resultat.
• Upptäcka problem i tidigt skede. Det är billigare att åtgärda problem i projekteringsfasen än i produktion.
• Det ställs krav på egenkontroller från branschens standardkontrakt så som AB, ABT och ABK men föreskrivs även i lag under PBL.
• Kvalitetssäkringar har krav på att egenkontroller ska utföras.
Förenklat förutom kraven så är det ett effektivt verktyg som förbättrar kvalitet, lönsamhet och kundrelationer (Severinson, 2014. s.11–12).
Egenkontroller ska vara motiverade för att tillföra till och förbättra ett kvalitetsledningssystem. De behöver motiveras ekonomiskt men också för kvalitetshöjning och bör begränsas till kritiska arbetsmoment (Severinson, 2014. s.12–13).
2.5.4 Slutkontroll/Granskningsperiod
Enligt Severinson kan egenkontroller under projektering sammantaget utföras under slutkontroller innan handlingarna stämplas om till ny status som
systemhandling eller bygghandling. Slutkontrollen bör också involvera någon annan från det projekterande företaget som inte varit direkt involverad vid framtagningen av handlingarna. Projektledaren bereder förutsättningar i tidsplanen för slutkontroll. Slutkontrollen bör beröra kontroller av att krav från program och relevant författning uppfylls, ändamålsenlighet hos produkt- och teknikval och samordning av discipliner. Vidare Att mänguppgifter stämmer, att det är fackmässigt utförda ritningar och beskrivningar. Redovisningsgrad som följer av krav relaterade till handlingarnas status, handlingarnas entydighet samt att samtliga handlingar är inkluderade. Avvikelse och synpunkter måste presenteras till beställaren för beslut om eventuell ändring (Severinson, 2014.
s.43–44, 54).
8
2.5.5 Utveckling av granskningsprocessen
I ett examensarbete om granskningsprocessen av bygghandlingar (Gäfvert &
Hollbeck, 2017) genomfördes en enkät bland konstruktörer, handläggande konstruktörer och uppdragsansvariga, totalt 100 personer deltog. I enkätens resultat föreslog 27 personer för att utveckla granskningsprocessen behövs bättre hjälpmedel eller rutiner. Författarna i det arbetet diskuterade att branschenliga rutiner kan uppnås om regeringen tar fram regler för hur
granskning sak gå till och inte låta det vara upp till företagen. Vidare diskuterar dock författarna att en sådan åtgärd skulle hämma utvecklingen av
granskningsprocessen (Gäfvert & Hollbeck, 2017, 33).
2.6 Effekter av undermålig granskning
Entreprenadgarantin gäller även om fel framkommer som inte upptäckts vid egenkontroller och slutbesiktning, det är då ett dolt fel. För fel som upptäcks efter garantitidens utlöpning men under ansvarstiden kan egenkontroller
fungera som underlag för att bedöma om felet är ett resultat av vårdslöshet. Om en egenkontroll visar sig ha varit icke utförd eller vårdslöst utförd kan den egenkontrollen utgöra vårdslöshet i sig och leda till mer omfattande ansvar (Severinson, 2014. s.14) En majoritet av byggfelen grundar sig i
projekteringsfel. Projektering är därför en process med stor besparingspotential genom kvalitetssäkring (Severinson, 2014. s.33). En tumregel är att fel i
handlingar är tio gånger billigare att åtgärda än byggda fel. Den insikten bör involvera beställaren till omfattande insatsen vid slutkontroll. Tid som avsätts för slutkontroll kan bli lidande i ett projekt som möter förseningar eller utökningar (Severinson, 2014. s.43).
År 2018 publicerade boverket en kartläggning om fel, brister och skador inom byggsektorn. Majoriteten av de intervjuade aktörerna i
kartläggningen lyfter fram att egenkontroller som de ser ut idag är undermåliga och att tredjepartskontroll kan vara ett bättre alternativ. Tredjepartskontroll som tillämpas rekommenderas från entreprenörer och forskare som
medverkade i kartläggningen. Fel under projekteringen kan leda till olyckor i produktion, stora åtgärdskostnader och sänkt fastighetsvärde (Boverket, 2018a, 13). I boverkets kartläggning om byggfel från 2018 fick aktörer svara på en enkät om anledningar till att fel, brister och skador orsakas under
projekteringen. Respondenterna fick välja ut tre huvudområden de ansåg var mest bidragande till bristfällig projektering. Av projektörerna som medverkade svarade 62% att tidsbrist var den mest avgörande faktorn. 24 % av
projektörerna svarar att en bidragande faktor är brist i den uppdragsgivande partens kompetens (Boverket, 2018a, 29).
9
2.7 Effektivare granskningsprocess
SBUF – Svenska Byggbranschens utvecklingsfond genomförde under 2017 ett projekt med titeln ”Effektivare granskningsprocess”. Projektets syfte var att enas om ett förfarande för digital granskning och tillgängliggöra resultatet för byggbranschen. Syftet var att baserat på systemstöd skapa en enhetlig standard för byggbranschens handlingsgranskning. Arbetsgruppen i projektet bestod av representanter från JM, NCC, Peab, Skanska, Veidekke och Trafikverket.
BEAst agerade projektledare och kom att förvalta standarden och dess utveckling efter projektets avslut. Under projektet skulle de medverkande implementera standarden i pilotprojekt. Inom projektet genomfördes ca 10 pilotprojekt i varierande storlek där samtliga medverkande företag gjorde bedömningen att tidsbesparingen som minst var 20 timmar per projekt. En slutsats från pilotprojekten var att responsen hos samtliga var positiv. En annan slutsats var att det kan krävas en del arbete för att implementera arbetssättet samt övertyga organisationen (SBUF 2018).
2.8 Programvaran Bluebeam
Bluebeam är ett företag som utvecklar programvara och arbetar med att stödja yrkesverksamma inom design och konstruktion. Programmet Bluebeam kom ut år 2002 och har sedan dess ökat kraftigt i användning. År 2020 är det över 1,6 miljoner som använder programvaran Bluebeam Revu. I programvaran Bluebeam Revu finns det möjlighet att samgranska vilket innebär att arbeta i samma dokument i realtid (Bluebeam 2020).
2.9 Organisationen BEAst
BEAst är ett aktiebolag och står för ”Byggbranschens Elektroniska Affärsstandard”. Bolaget fungerar som en mötesplats för företag och organisationer som har som syfte att utveckla och förbättra byggbranschen inom området e-affärer. BEAst har sin bakgrund i organisationen DK Bygg under 1980-talet som i sin tur gav grund till föreningen EDI Bygg som sedan bytte namn till BEAst för att markera den bredare inriktningen inom området e- affärer. En avgränsning BEAst gör är att de inte riktar sig mot konsumenter utan arbetar med konceptet B2B, business to business (BEAst 2020a).
2.9.1 Verksamhet
Verksamheten inom BEAst delas upp i tre delar: basverksamhet, tjänster och projekt där samtliga har som mål att stötta och utveckla branschen.
Basverksamheten har som syfte att ta fram standarder för byggbranschen inom området e-affärer. I samverkan med branschens aktörer, både internationella och nationella tar organisationen fram och utvecklar
10
standarder och gemensamma rekommendationer. De stöttar också branschen med att implantera och sprida dessa standarder. För att utveckla och förvalta arbetet använder de sig av olika arbetsutskott som fungerar som fokusgrupper i olika områden. Utskotten fungerar som ett kompetensnätverk där olika
frågeställningar diskuteras som berör utskottets respektive områden.
Tjänster som BEAst erbjuder är förpackningar av de framtagna standarderna där de gör dessa mer tillgängliga och stöttar även arbetet med att införa standarder med olika verktyg. BEAst driver också egna projekt som har som mål att utveckla olika områden. Där har samtliga medlemmar möjlighet att påverka genom att frivilligt gå med i olika arbetsgrupper som driver projekten framåt (BEAst 2020a).
2.9.2 Standarder inom BEAst
Standarderna är i den grad som går grundade på internationella standarder som sedan anpassats till branschen och innehåller beskrivningar av processer, specifikationer och gränssnitt för olika områden. BEAst har sex områden som berör olika standarder och för varje område sitter ett arbetsutskott som agerar förvaltare och utvecklare. De olika områdena är (BEAst 2020b):
• BEAst Supply Material
En standard som hanterar varuförsörjningsprocessen på en byggarbetsplats när det gäller leverser till entreprenörer och underentreprenörer.
• BEAst Label
Standarden är till för att underlätta och främja logistik vid godsmottagning på en byggarbetsplats med hjälp av en gemensam kollietikett för olika pallar, kartonger och produkter.
• BEAst Supply NeC
Standarden är nära besläktad med ” BEAst Supply Material” men fokuserar på processer runt leverser av anläggningsmaterial som betong, asfalt, ballast med mera.
• BEAst Supply Rental
Även denna är besläktad med ” BEAst Supply Material” men fokuserar på hyresprocesser av redskap, maskiner och annat material.
• BEAst Document
Detta område består av flera standarder som samtliga behandlar processer runt bygghandlingar, dessa är: BEAst Hänvisningar, BEAst Effektivare granskning, BEAst Namnruta, BEAst PDF Guidelines och BEAst Document API. Se Figur 2.1 för förtydligande.
11
Figur 2.1 Standarder under BEAst Document
• BEAst Trade
En standard som påminner ”BEAst Supply Material” men är anpassad efter EDI-baserad e-handel.
2.10 BEAst PDF Guidelines
BEAst PDF-guidelines är en del av BEAst Document, se Figur 2.1. Standarden är en omfattade guide för vilken information ritningar bör innehålla för att underlätta digital hantering i granskning. Standarden innehåller struktural i handlingar som bör undvikas vid en PDF-export. Syftet med standarden är upprätta handlingar med rätt tekniskt innehåll för att kunna exporteras till PDF- format. Standarden består av anvisningar med exempel för att säkerställa struktur. Strukturen av handlingarna ska då vara så förutsättningarna finns för att generera automatiska hyperlänkar och generell sökbarhet. Målgrupp är framförallt projektörer i projekteringsprocessen men standarden är också applicerbar för andra aktörer i byggprocessens andra skeden (BEAst 2020b)
2.10.1 Omfattning
Standardens anvisning berör följande områden:
• Handlingstext
PDF-filerna för granskning ska ha sökbar text. Med sökbar text menas att PDF-programmet som används för granskning ska kunna identifiera samtlig text i ritningar och andra handlingar. I Bluebeams fall hänvisas det att
12
teckensnittet bör vara TrueType vid PDF-export.
• Namnsättning PDF-filer
Handlingarna ska namnges enbart utifrån handlingsnummer.
Handlingarna namnges inte utifrån sin beskrivning
• Referenser
Alla referenser i handlingar ska innehålla hela
ritningsnumret/handlingsnumret, inte förkortat eller otydligt.
• Skalenlighet och rotering
Vid PDF-utskrift ska marginaler hanteras så att de inte krymper ritningen. Roteringen mellan handlingar ska vara likartad.
• Linjebredd
För läsbarhetens skull ska linjebredd anpassas utifrån pappersstorlek och skala.
• Pappersstorlek
PDF-exporten för ritningar ska ske till samma pappersstorlek utefter ISO-formaten A1, A3 eller A4.
• Vyportar
Vyportar ska vid export tas bort för att undvika missvisande skala.
Vyportar eller Viewports är en utvald del av en ritning som får en annan skala än resterande ritning. Vanligt vid framtagning av konstruktionsdetaljer.
• Dokumentegenskaper
PDF-filerna ska sparas i rätt filformat för att undvika skrivskydd och avsaknad av redigeringsmöjlighet. Med rätt filformat menas att PDF/A- format bör undvikas då det låser möjligheten att redigera PDF-filen.
PDF-filen ska inte heller vara skrivskyddat då det förhindrar granskningsarbete i filen.
• Linjer och text som lager
Linjer och text ska införas i PDF-filerna, om projekteringsanvisningen inte anger annat. Vid PDF-export ska inga lager följa med då det
påverkar renderingshastigheten och kan vara påfrestande för Bluebeam.
13
• Hatch
Undvik komplicerad skraffering/hatch för att förbättra prestanda vid läsning av PDF-filer.
• Lägesförflyttning
För att underlätta överlagring av ritningar vid uppföljning av ändringar ska läget för planer, detaljer och sektioner inte ändras.
• Översiktsplaner
Större översiktsplaner, där läsbarhet i skala A1 inte är tydlig. Flera ritningar sammanfogas för att generera större översiktsplaner. För att behålla detaljrikedom rekommenderas att de inte skrivs ut utan granskas digitalt. Till exempel kan femtio A1-ritningar i skala 1:50 sammanfogas.
2.11 BEAst Hänvisningar
BEAst Hänvisningar är en del av BEAst Document, se Figur 2.1. Standarden har tagits fram för att underlätta hänvisning mellan handlingar genom
strukturering runt hantering och sökbarhet. Hänvisningarna får klickbara hyperlänkar som förflyttar läsaren till handlingen som refereras. På varje handling i granskningspaketet finns det också en referens till
handlingsförteckningen. Detta för att lätt komma tillbaka till förteckningen och inte lägga tid på att navigera i dokumentet. Ifall det refereras till en handling som inte är med i ritningspaketet framgår det genom avsaknad av hyperlänk.
Alltså så kan det finnas en referens till en ritning som bör vara överstruken men inte är det. Ifall det uppstår för det kontrolleras om den ritningen är med i paketet eller inte innehåller sökbar text, se avsnitt 2.10.1. Hyperlänkarna genereras automatiskt utifrån ställda önskemål om viss form. Detta för att välja vilka handlingar som ska refereras emellan. Vissa kanske inte vill ha allt klickbart.
2.11.1 Omfattning
Enligt standarden ska omfattningen av hänvisningarna tydliggöras i projekteringsanvisningen. Handlingar ska i ritningsslipsen innehålla korsreferenser som möjliggör förflyttning tillbaka till tidigare handling.
Hyperlänkarna går också att använda på mobila enheter. Standarden innehåller anvisningar för hänvisning mellan olika typer av handlingar. Hyperlänkarna blir färgkodade i granskningssessionen med överstrykningsfärg. Att det är överstruket underlättar bland annat för färgblinda. De kanske inte kan urskilja överstrykningsfärgen men lägger märke till att viss text sticker ut. Standarden innehåller exempel på färgkoder beroende om det refereras till
handlingsförteckning, rumsbeskrivningar eller övriga hänvisningar. Standarden
14
PDF-guidelines lyfts fram som en förutsättning så att hyperlänkar i handlingar kan genereras.
2.12 BEAst Effektivare granskning
BEAst Effektivare granskning är en del av BEAst Document, se Figur 2.1.
Standarden är en framtagen process för granskning av handlingar som
innehåller standardiserad kommunikation mellan parter i en granskningssession eller granskningsperiod. Standarden är uppbyggd så att en administratör bjuder in till en session där alla granskningskommentarer ligger i direkt anslutning till handlingarna.
Syftet är att förbättra hantering i granskningsprocesser. I standarden digitaliseras mycket av administrationen i en granskningssession.
Där bland annat en granskningssammanfattning genereras automatiskt när granskningsperioden stängs av administratören. Parter i granskningen ser också varandras kommentarer direkt på handlingen och i en historik vilket underlättar samordning av kommentarer för en projekteringsledare eller administratör.
Således, parterna kommenterar inte samma saker ifall de märker att någon annan redan uppmärksammat samma sak. BEAst hänvisningar och BEAst PDF guidelines rekommenderas att användas i samband med effektivare granskning och som förklaras under rubrikerna 2.10 och 2.11. Version 2.0 av standarden publicerades 1 oktober 2019. (BEAst 2020b)
2.12.1 Omfattning
BEAst effektivare granskning består av delarna granskningskommentarer, gransknings-PM och granskningssammanfattning. Standarden innefattar sex olika statusar av granskningskommentarer med färgkodning och standardiserat status-namn. Standarden beskriver hur statushanteringen ska användas under en granskningsprocess:
• Förberedelse
Inför en granskning behöver samordnaren skapa ett granskningspaket av handlingar och handlingsförteckning. Andra förutsättningar som presenteras är tillämning av PDF- guidelines samt att
granskningsförförandet behöver inkluderas i ABK och
projekteringsanvisningen. Inför granskningen bör också ett startmöte inom projekteringen hållas.
• Granskningssession
Samordnare som kan vara tillika projekteringsledare över
granskningsperioden bjuder in parterna till granskning. Ansvarig projektör initierar granskningssessionen genom att stämpla PM-sidan
”Klar för granskning”. Nya granskningskommentarer läggs till och ges
15 status ”Nya kommentar”.
• Granskningsmöte
Projekteringsledaren kallar till möte. Under mötet ska de nya
granskningskommentarerna beslutas om och få nya statusar. Möjliga statusar är: Ska åtgärdas, Avvisas, Ny granskning, Annat forum eller annat Skede.
• Inarbetning
Ansvarig projektör inarbetar förändringar utefter kommentarerna.
Projektör stämplar PM ”Har åtgärdats”. När kommentarerna med statusen ”Ska åtgärdas” åtgärdats märks de med statusen ”Har åtgärdats”.
• Dokumentation
Projekteringsledare avslutar granskningen och skapar
granskningssammanfattning som arkiveras. Projekteringsledaren stämplar PM-sidan ”Klar för distribution”.
Gransknings-PM är den första sidan av granskningspaket där projektör och projekteringsledare stämplar statusen för paketets helhet. Stämplarna innehåller förutom status också tiden det stämplas samt den ansvariges namn. PM-et innehåller uppgifter om granskningen avser godkännande för system- eller bygghandling. Andra uppgifter som fylls i är projektnummer, projektnamn och PM-ets nummer. PM-et innehåller också uppgifter om vilka som granskar från kunden eller kundens ombud. I och med att projektör stämplar PM så verifierar projektören att hen uppfyllt vissa punkter. En av punkterna är att egenkontroll är utförd. Projekteringsledaren ska på PM-et bland annat verifiera om
projektörens egenkontroll är levererad och kontrollerad.
För varje disciplin som ingår i granskningen upprättas ett enskilt granskningspaket där det ingår gransknings-PM, handlingsförteckning och handlingar. Vid granskningens avslut bifogas granskningssammanfattningen.
På PM-ets andra sida finns utrymme för generella granskningskommentarer som inte är handlingsspecifika utan relevant för hela granskningspaketet.
Granskningssammanfattningen är disciplinvis och innehåller information om vilken handling som avses, status, kommentar, datum för kommentar och ansvarig till kommentar.
I standarden används Blubeam Revu eXtreme vilket också är den programvara projekteringsledaren använder. Granskningsdeltagarna använder istället Bluebeam studio session (BEAst 2020b).
16
2.12.2 Tillämpning
BEAst-Granskning Projektering 2.0 är BEAsts granskningsprofil som används för att anpassa användargränssnittet i Bluebeam. Den är tillgänglig för alla, gratis att ladda ner och att använda och finns tillgänglig på BEAsts hemsida.
Granskningsprofilen medför ett bestämt användargränssnitt i Bluebeam.
Profilen medför en bestämd uppsättning markeringsverktyg för att göra markeringar i handlingar. I samband med granskningsprofilen finns det videoguider för att underlätta för de medverkande i granskningen att implementera standarden. Videoguiderna är uppdelade utifrån hur projektör/granskare ska använda standarden eller hur ansvarig
projekteringsledare ska tillämpa den. Företag har sedan tagit fram egna varianter på profilen och videoguiderna (BEAst 2020b).
2.13 BEAst i byggbranschen
Beast standard – effektivare granskning- har uppmärksamhets i flera artiklar från branschtidningen Byggindustrin. En projekteringsledare på NCC Building Sverige fick frågan om att tillämpa effektivare granskning i pilotprojekt. Hen tackade ja och resultatet var enligt projekteringsledaren det blev mer
strukturerat och tidsbesparingar för granskning. Hen pratar om en första tröskel som behöver överkommas för att lära sig arbeta i Bluebeam. Men tiden det tar att lära sig menar hen att man sparar in längre fram (Siljevall 2018, 7).
Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, beslutade år 2018 att stödja sina medlemmar med att implementera BEAsts standard: Effektivare granskning. Detta via Forskning & Utvecklingsfonden för kommuners
fastighetsfrågor. SKL:s strateg för Fastigheter, Tillväxt och Samhällsbyggnad menade att det är ett bra val för deras medlemmar. Hen menade att det är ett enkelt verktyg för deras medlemmar som ofta kan ha känt sig vilsna i
digitaliseringsdebatten. Stödverktyget som användes var Bluebeam Revu. Vid projektet Ängslyckans förskola i Staffanstorp använde NCC Building Beasts nya granskningsmetod. En konsult från WSP var ombud för Staffanstorps kommun i projektet. Hens erfarenheter från projektet var att granskning i projekteringen gick snabbare, hen säger också att det fanns en bra säkerhet med att alla granskningskommentar fanns samlade. NCC:s projekteringsledare i projektet lyfte fram fördelen med att alla kan se varandras ritningar. Hen säger att beställaren kan kommentera direkt i ritningen och få svar från ansvarig projektör (Strand Nyhlin, 2018, 4–5).
17
3 METODIK & TEORI
För att samla in data om människors uppfattningar som primärdata är lämpliga tillvägagångssättet enkät, intervju eller workshop. Sekundärdata kan förenas med primärdata men vid användning av sekundärdata är källkritik väsentlig (Gustavsson & Säftsten 2019, 133).
Dokumentering av insamlade data, benämnt instrumentering behövs för att beskriva i vilken grad det insamlade materialet är dokumenterat och registreras. En hög grad av instrumentering kan leda till att säregna observationer inte lyfts fram, dock underlättar en hög instrumenteringsgrad iterationer av datainsamlingen (Gustavsson & Säftsten 2019, 133). För arbetet runt intervjuerna och enkäterna användes en hög nivå medan för workshopen användes en lägre då säregna reflektioner var betydande.
För enkäten gjordes ett representativt urval för att kunna uttala sig om populationen tjänstemän på Sweco Sverige. För att få stor spridning
användes maillistor. I enkäten har fasta svarsalternativ kompletterats med öppna frågor. Öppna frågor ger en möjlighet till respondenterna att fördjupa och förklara men sammanställning och analys kan därav försvåras (Gustavsson
& Säftsten 2019, 161).
Intervjutypen som valdes i arbetet var semistrukturerad för att få mer öppna och djupgående svar från respondenterna. För att välja respondenter till intervjuerna gjordes ett icke-sannolikhetsurval. De som blev intervjuade valdes ut utifrån ett kriterie- och målinriktat urval utifrån att det skulle vara verksamma inom projektering och arbetat i direkt anslutning med granskning.
Metoden och utformning av frågorna baserades på ett jämförelseurval. Logiken som användes i jämförelseurvalet var teoretisk replikationslogik där de
intervjuade förväntades ge olika utfall (Gustavsson & Säftsten 2019, 137). Inte att samtliga skulle ge helt olika utfall men att skillnader skulle tydliggöras.
Valet att inkludera BEAsts ordförande var utifrån ett bekvämlighetsurval (Gustavsson & Säftsten 2019, 137) som hade som mål att fördjupa kunskapen i området där kontakt tillhandahölls av yrkesverksam handledare.
3.1 Intervju
I studien används semistrukturerade intervjuer med aktörer som är eller har varit verksamma som projektörer eller projekteringsledare inom byggsektorn.
Med hjälp av handledare, ämnesgranskare och tidigare arbetserfarenheter kontaktades olika aktörer och tillfrågades om de ville medverka på intervju.
Sammanlagt medverkade fem aktörer, varav tre var projekteringsledare, två var projektörer. Respondenterna har godkänt att gå med på intervjun via ett
intervjuavtal, se bilaga 5. Avtalet säkerställer respondentens anonymitet samt möjliggör att de ger synpunkter på intervjuns transkribering. För att möjliggöra
18
en komplett transkribering spelades intervjuerna in, något som också framgick i avtalet. Efter medgivande bestämdes tid och plats för intervjutillfället.
Underlag för intervjuerna togs fram efter utförd litteraturstudie och
förmedlades till respondenterna i god tid innan intervjutillfället, se bilaga 2,3 och 4. Detta på grund av att respondenterna skulle ha möjlighet att förbereda sig samt komma med synpunkter på frågorna.
Intervjuerna inleddes med att författarna presenterade sig själva och examensarbetets karaktär. Respondenten blev sedan upplyst när
inspelningen inleddes och avslutades. Under intervjuerna agerade en av författarna mer aktiv intervjuare medan den andre medverkat och deltagit efter behov. Mellan intervjuerna har författarna växlat roller om vem som agerat aktiv intervjuare.
3.1.1 Intervjumall
Det togs fram två olika intervjumallar med hjälp av handledare och
ämnesgranskare. En intervjumall riktad mot projekteringsledare och en riktad mot projektörer/deltagare. Båda intervjuerna hade snarlik utformning med få skillnader, se bilaga 3 och 4. Detta för att underlätta jämförelse och
sammanställning.
3.1.2 Vilka projektörer och projekteringsledare intervjuade vi?
Totalt intervjuades 5 personer bestående av 3 projekteringsledare och 2 projektörer. Här redovisas deras erfarenhet och roll i branschen. Detta för att författarna vill påvisa deras relevans och kunskap i området:
Respondent 1 – Projekteringsledare med över 20 år erfarenhet i byggbranschen.
Respondent 2 – Projekterande byggnadsingenjör med över 20 år erfarenhet i byggbranschen.
Respondent 3 – Projekteringsledare med över 10 år erfarenhet i byggbranschen.
Respondent 4 – Projekterande byggnadsingenjör med över 10 år erfarenhet i byggbranschen
Respondent 5 – Projekteringsledare med över 20 år erfarenhet i byggbranschen.
19
3.1.3 Metod för intervjuanalys
Resultaten från intervjuerna redovisas i avsnitt 3.5 uppdelat i fyra olika ämnen:
• Vanliga problemområden med granskning
• Förbättringsområden för granskning
• Reflektioner runt digitala hjälpmedel vid granskning
• Reflektioner runt en standard inom granskningsområdet
Detta för att kunna jämföra vad respondenterna har diskuterat inom respektive ämne. Resultatet baseras på utdrag från färdiga och godkända transkriberingar som i sin tur är baserade på reflektioner och diskussion mellan författarna.
Utdragen kopplades sedan till passande ämne där texten bearbetades och kopplades ihop med andra utdrag.
3.1.4 Intervju med ordförande för BEAst, Ulf Larsson
Ulf jobbar och agerar operativt stöd vid NCC Building Sweden, genomför implementering och utbildningar av nya arbetssätt och metoder till
byggverksamheten. Han är ordförande över organisationen BEAst och är också ansvarig över ett av arbetsutskotten, arbetsutskottet för bygghandlingar.
Utskottet hanterar och förvaltar standarden BEAst Document.
Tidigt i detta examensarbete rekommenderade författarnas handledare kontakt med Ulf Larsson, ordförande för organisationen BEAst.
Efter etablerad kontakt bestämdes tid för en framtida intervju, samt utlämnades material som agerade litteraturstudie och bakgrundsinformation i projektet.
Frågor och avtal är särskild framtagna inför denna intervju, se bilaga 2 och 6.
Detta för att anledningen till utförd intervjun är annorlunda då den handlade mer om BEAst specifikt och inte granskning generellt samt att respondentens namn och roll har betydelse i området. Intervjuanalysen är den samma förutom andra ämnen som resultatet utgår ifrån:
• Hinder för BEAst Document
• Intresse för en granskningsstandard
• Potential för en granskningsstandard
• Format och systemval
• Standardiserad granskningsprofil
• ISO-certifiering
• Utveckling av standarden BEAst Effektivare Granskning
20
3.2 Enkät
Enkät valdes som metod för att på ett lätt sätt nå ut till många personer och därmed skapa ett brett underlag som sedan kan reflekteras över. Enkäten togs fram i programmet Microsoft Forms och hölls kort med som mest 20 frågor där samtliga hade bundna svar förutom 3 som var öppna. Valet med fasta
svarsalternativ gjordes för att underlätta samanställning av resultat oavsett antal deltagare. För de öppna frågorna gjordes en kategorisering utifrån nyckelord som sedan sammanfattades i text. Fråga 20 på enkäten innehöll en delfråga om enkätens utformning. Den delfrågan fungerade som återkoppling till författarna och är bidragande till arbetets metodkritik. Den andra delen av fråga 20
berörde respondenternas tankar kring ämnet granskning.
Frågorna togs först fram efter genomförd litteraturstudie och sedan med hjälp av handledare och ämnesgranskare som granskade samt gav feedback därpå kunde dessa fastställas.
Syftet med enkäten var att skapa en uppfattning om vad anställda på Sweco tycker och tänker runt området granskning med digitala hjälpmedel.
För att maximera svarsfrekvens gjordes resultaten anonyma. Resultat kunde då användas för att ge en bild över hur lätt/svårt det skulle vara att införa
standarder på företaget som förespråkar digitala hjälpmedel för granskning.
Enkäten var öppen under perioden 2020-04-07 till 2020-05-03 och skickades ut inom organisationen Sweco där samtliga hade möjligheten att svara. Utskick och spridning skedde med hjälp av Swecos intranät där
maillistor samlades in. Mail skickades ut till 10 olika Sweco-bolag i Sverige, bolag som valdes ut i samråd med handledare. Maillistorna tillhörande bolagen omfattar ca 5000 personer. Enkäten innehöll ingen fråga om utbildningsnivå och inte heller en särskiljning mellan vilka som var
uppdragsansvariga/handläggare eller ej. En uppdelning utefter disciplin gjordes inte heller för att det inte ansågs relevant.
Analysen av enkätens frågor gjordes utifrån nyckelord och kategorisering och slutligen diskussioner mellan författarna som sedan kopplades till rapportens bakgrund och teori.
På grund av tekniskt strul så fick respondenterna möjligheten att välja flera svarsalternativ på fråga 4 och 11. Svaren uppdaterades och 75 respektive 18 svar togs bort för att redovisa ett mer korrekt resultat. Just på fråga 4 redovisas därför 669 svar och på fråga 11 redovisas 82.
Efter fastställd enkät gjordes 3 nya diagram för att eventuellt hitta ett sammanhang mellan fråga 4, 8, 13 och 14. Detta för att kunna påvisa vad exponerade för standarden BEAst effektivare granskning anser i frågorna och redovisas under rubriken Diagram utifrån BEAst-kännedom. Enkätfrågan 12, 16, 17 och 18 om hyperlänkar, arbetslivserfarenhet och riktlinjer kommer inte redovisas eller diskuteras med kopplingar till andra enkätsvar under resultatet då dessa kändes överflödiga. För att se enkäten, se bilaga 1
21
3.3 Workshop
Under en planerad dag hölls workshop tillsammans med handledare och författarna. Tillfället var planerat längre in i projektet för att ge utrymme för förberedande litteraturstudier och arbete. Detta för att uppnå en högre
kunskapsnivå och förståelse i området. Workshopen hanterade frågor om hur Sweco generellt jobbar med granskning och hur de har tillämpat och anpassat standarden från BEAst effektivare granskning i företaget. Tillsammans med Swecos granskningsprofil finns en granskningsintroduktion specifik för Sweco.
Författarna fick ta del av exempel på hur ritningar från riktiga projekt granskas traditionellt och med anpassad standard. Utan och tillsammans med handledare diskuterades problemområden samt vanliga fallgropar för vardera
granskningsmetod men också eventuella förbättringsområden. Tidsplaner för granskning jämfördes översiktligt mellan projekt med eller utan effektivare granskning. I efterhand gavs material i form av granskade och icke granskade ritningar där försök till individuella granskningar utfördes och sedan
återkopplades, se Figurerna 4.1, 4.2 och 4.3 på sidorna 48–50. Detta för att bidra med en större förståelse runt arbetsprocesserna vid granskning.
22
23
4 RESULTAT
Resultatet består av fyra delar. Intervju med BEAsts ordförande, intervjuer med projekteringsledare och projektörer, enkät och workshop. Workshopen
presenteras sist för att den besvarar mer ingående frågor.
4.1 Intervju BEAsts ordförande
Intervjun med BEAsts ordförande Ulf Larsson förklarar med egna ord standarden effektivare granskning. Intervjufrågorna berörde områden om hinder för standarden, intresse, potential, format, standardiserad
granskningsprofil, ISO-certifiering och utveckling av standarden.
4.1.1 Hinder för BEAst Document
Något Ulf betonar som viktigt är att tid och resurser faktiskt avsätts för att kunna implementera och utbilda i användandet av standarden och att det i projekt tidigt ska finnas definierat i projekterings- och BIM-anvisningar och då också granskningens tillvägagångssätt. Att övertyga organisationer att faktiskt avsätta tid för utbildning och implementering ser han som den största
utmaningen. Från hans erfarenheter har han inte stött på något direkt motstånd mot standarden vilket han hänvisar till besparingen av manuellt arbete
standarden bidragit med.
4.1.2 Intresse för granskningsstandarden
Enligt Ulf startade intresset hos byggentreprenörer vilket senare har spridit sig till projektörer som i sin tur föreslår standarden till beställare. De han lyfter fram främst som gett bra respons är projekteringsledare. De har berättat för honom att de sparar tid för samordning, hantering av kommentarer och
mötesplanering i projektering. Tidsbesparingar säger han sker i projekt av olika storlek. Han beskriver att flera kommuner och regioner inför standarden, något som underlättas med introduktionsmaterial som distribueras av BEAst själva men också av deras samarbetsföretag.
4.1.3 Potential för en granskningsstandard
Ulf ser en tidsvinst när arbetet verifieras och dokumenteras enhetligt mellan projekt. Han beskriver att standarden idag har gett störst direkt effekt i projekteringen men att sedan kvalitén i produktionsfasen har förbättrats på grund av färre fel. Det Ulf också lyfte fram som ett potentialområde för standarden är övergången från bygghandling till relationshandling, att
24
kommunikationen och dokumentation om bland annat avvikelser kan ske direkt i handlingen. I projekteringen lyfter han främst fram spårbarhet för
kommentarer, dess följder och möjligheten att se när de beslutades om som potentialområden. Han beskriver förfarandet innan standarden som att
granskning skedde på utskrivna handlingar med penna, scannade in och sedan sammanställdes kommentarerna i Excel-listor. Detta säger han kunde leda till långa ställtider och att och att kommentarslistorna i slutet var obegripliga.
4.1.4 Format och systemval
Just valet av PDF-format motiverar Ulf att det är de juridiska handlingarna som är underlaget till kontraktet. Modeller för samordning och kollisionskontroller säger han är problematiska för att det inte går att säkerställa dokumentation och säkerhet kring vad som faktiskt ska byggas. Han beskriver också att
underentreprenörer på byggarbetsplatser ofta behöver ritningar och rumsbeskrivningar i PDF-form för att kunna genomföra sitt arbete.
Systemvalet Bluebeam motiverar Ulf var kompatibelt med vad man önskade uppnå. Saker som att skapa en gemensam granskningsprofil, statushantering och användning av markeringsverktyg. Viktigt var också möjligheten att kunna arbeta med handlingen i realtid. Men han lyfter också fram att standarden inte är låst till Bluebeam då det eventuellt kommer nya systemval som också är kompatibla. Dock lyfter han fram att nya guider för användandet av standarden inte kommer tas fram specifikt för framtida systemval. Han säger att BEAst är tydliga med sin vilja att processen i standarden följs oavsett systemval.
4.1.5 Standardiserad granskningsprofil
Granskningsprofilen som används i Bluebeam kan anpassas efter företag. Ulf fick en fråga om erfarenheterna från företag som tillämpat standarden bör återföras till en gemensam granskningsprofil via BEAst. Ulfs svar var att enhetlig tillämpning fungerar bäst för samverkan och att standardisering underlättar digitalisering. Varianter av granskningen såg han som försvårande för främst projektörer och konsulter.
4.1.6 ISO-certifiering
Ulf fick frågan om varför det var viktigt att BEAst Effektivare granskning uppfyller ISO 9001. Han svarade att det underlättar att ha ett kvalitetssystem med en tydlig basnivå där BEAsts standard beskriver hur kvalitetsarbetet ska genomföras, själva arbetsprocessen.
25
4.1.7 Utveckling av standarden BEAst Effektivare granskning
Ulf berättade att BEAst längre fram ska diskutera om kraven i standarden ska höjas för att också innefatta egenkontroller. Han beskriver det som ett
ytterligare led i kvalitetssäkringen och något som skulle underlätta inför en granskningsperiod. I ett projekt genomfördes egenkontroller utefter standarden och Ulf beskriver skillnaden som tydligt märkbar, högre kvalitet på
handlingarna och mindre fel. Något Ulf lyfter fram som diskuteras inom BEAst är hur de ska utveckla standarden för att deltagarna i granskningssessionerna tydligt ska markera när de har granskat färdigt och i vilken omfattning. Du ska i så fall kunna fylla i om du granskat klart och har lämnat kommentarer eller att du har granskat klart men inte lämnat kommentarer. Detta för att underlätta projekteringsledarens arbete med att se hur projektdelatagarana ligger till.
26
4.2 Intervjuer av projekteringsledare och projektörer
Under intervjuerna diskuterades hur respondenterna jobbar idag, vilka problem de stöter på under granskningsprocesser och eventuella lösningar för att göra situationen bättre. Generella inställningar till digitala hjälpmedel inom området var ett område som sedan reflekterades över, vad fungerar bra eller dåligt.
Under intervjuerna diskuterades ett införande av en branschstandard inom granskningsområdet, om det behövs, eventuella problem och vad som skulle förbättras. Det mesta är generella tankar om standard för granskning. Men i fallen respondenterna har jobbat med varianter av BEAst effektivare
granskning agerar det som en utgångspunkt i intervjuerna.
4.2.1 Vanliga problemområden med granskning
Det är ingen av respondenterna som tycker processer runt granskning funkar perfekt med hur de jobbar idag. Ett vanligt problem som uppmärksammas är kommunikation mellan deltagare och kollegor. Kommunikation under projekt jämfördes vid ett tillfälle med viskleken som sedan leder till pekleken, ”Man sitter i en ring så viskar man från öra till öra och så ska någon som sitter sist berätta vad vi pratar om”. Om det sedan uppstår diskrepans mellan det som åsyftades och själva resultat börjar pekleken och man försöker gå tillbaka i processen för att sedan peka ut syndabocken. En underliggande faktor som beskrevs var att det var brist på dokumentation runt exempelvis egenkontroller vilket i sin tur gjorde de obrukbara när någon skulle gå tillbaka och kontrollera.
Allt man hittar är datum och signaturer men inte svar på varför något har utförts. Detta skapade sedan diskussioner och spårningsarbeten mellan parter och plötsligt var lekarna igång.
Kommunikation som projekteringsledare och samordnare under en granskningsperiod upplevs ibland som problematiskt. Har deltagare varit engagerade, följt anvisningar, beskrivningar och tittat på allt? Enligt en respondent får hen ofta ett godkännande från deltagare att granskning har utförts regelrätt men att de oftast endast tittat på sitt eget arbete eller påstår att välutförda egenkontroller har utförts men i verkligheten är dem undermåliga.
Enligt respondenten har hen ibland väldigt många bollar i luften som projekteringsledare vilket också kan bli ett problem då det blir lätt att missa något, det blir många mail och möten. Något många respondenter påpekar är att mail är en källa till många kommunikationsmissar.
De flesta respondenter är eniga att också misstolkningar av kommentarer och notiser under granskning är en källa till
kommunikationsmissar, dock upplevs detta inte som något stort problem. Men blir hantering av handlingar stor och omfattande kan det vara svårt att
kvalitetssäkra att inget hamnar mellan stolarna, speciellt då om det har skett för hand och det saknas historik på vad som har gjorts.
27
Tid och ekonomi var något som många diskuterade fast i olika former. En av deltagarna såg att önskan på att spara tid och pengar ibland rubbade strukturer i projekt som i sin tur eventuellt försämrar förutsättningar för granskning. Detta troddes bero på brist av långsiktigt tänkande vilket gör att man hugger i alla skeden under en byggprocess för att försöka spara på
resurser. Granskningsperioder är då hårt utsatta för beskärningar då tid blir en bristvara enligt många respondenter. Ett exempel som framgick i en av intervjuerna är att hen under granskning kan göra LLP-notiser (löses på plats) på handlingar. Hen ser att något är fel men gör bedömningen att det är för dyrt eller brist på tid för att projektera om. Detta ifall det var möjligt att skjuta på ärendet.
Vissa av respondenterna upplever ibland att beställarna kan vara ett problem och då syftar de på deras kompetensbrist. Det går inte att arbete på ett sett som inte beställaren förstår vilket gör att projekt anpassas efter
beställaren. En respondent tycker generellt att utvecklingen i området har gått ganska långsamt men fått fart först de senaste åren. Men om beställaren inte alls hängt med i utvecklingen återgår plötsligt processen tillbaka till utskrivna PDF-filer som skickas mellan parter.
En respondent har även stött på problem när det kommer till offentliga beställare när LOU gäller. Problemet har då varit att upphandling och processer runt nya programvaror har tagit väldigt lång tid vilket gör att man i projektet inte kunde använda sig av Bluebeam. Om nu sedan beställaren har tillgång så krävs det någon form av upplärning som också tar tid.
Ett annat område som diskuterades var strukturer runt själva granskning och processer i stort. Problemets grund beskrevs ligga i att alla jobbar olika och trivs med sina egna arbetsmetoder. Detta leder till en ständigt pågående process som beskrevs av en respondent som att ”man försöker få katter att gå på led, efter 2 minuter så går alla åt olika håll”. Vad hen menar med detta är att det är ett ständigt arbete att hålla en strukturerad arbetsprocess mellan individer.
Arbetssättet för en granskningsperiod med ställtider upplevs av en respondent som ganska lång vilket skapar stress. Handlingarn skickas runt mellan olika discipliner och att man ständigt väntar på varandra. Men
respondenten trycker också på att det måste få ta tid om det ska bli bra men samtidigt om man ger förmycket så drar de ut på tiden och blir dyrt, gäller att hålla en balans.
4.2.2 Förbättringsområden för granskning
Många respondenter reflekterar runt en ibland bristande struktur i arbetet runt granskning. En av respondenterna har tidigare jobbat med bostäder där hen beskrev hela byggprocessen som ett väloljat maskineri, de ser hela
