6. Diskussion
6.4 Reflektioner och utvecklingsåtgärder
Efter att ha studerat litteratur, tidigare forskning samt vårt resultat och jämfört med anknytningsteorin har vi kommit fram till att den traditionella inskolningsmetoden är gynnsammare för barn jämfört med den föräldraaktiva inskolningsmetoden. Detta för att det ger barnet 14 dagar att skolas in på och skapar utrymme för barnet att komma in i verksamheten successivt istället för intensivt. Barnet skapar trygghet när hen utforskar den nya miljön tillsammans med vårdnadshavaren och får lära känna pedagogerna och barngruppen under kortare dagar för att sedan successivt utöka tiden och vara delaktig i mellanmål, matsituation, utevistelse och vilostunden. Vi ser fram emot att forskare tar sig an att studera och utvärdera den föräldraaktiva inskolningsmetoden mer och hur en kort inskolningsperiod påverkar barns anknytningsmönster. Då forskningen kring ämnet är bristfällande så behövs det en fördjupning inom området. Ur ett barnperspektiv skulle det vara betydelsefullt att se hur barn egentligen knyter an till en ny miljö, en större barngrupp och nya vuxna. Eftersom att förskolans verksamhet är en viktig
38
barns stressnivåer påverkas av att vara i förskolan under längre dagar under den föräldraaktiva inskolningsperioden.
39
Litteraturlista
Arnesson Eriksson, Marie. (2010). En bra start – om inskolning och föräldrakontakt i förskolan (upplaga 1). Stockholm: Lärarförbundet.
Brinkkjær, Ulf., & Høyen, Marianne. (2013). Vetenskapsteori för lärarstudenter (upplaga 1:2). Lund: Studentlitteratur AB.
Björk-Willén, Polly. (2015) Döma eller bedöma? Bedömningspraktiker avseende barns språkliga kompetenser. I Gunnar. Åsén (Red.), Utvärdering & pedagogisk bedömning i förskolan (upplaga 1:2 s.142 - 155). Stockholm: Liber AB.
Broberg, Malin., Hagström, Birthe., & Broberg, Anders. (2012). Anknytning i förskolan – vikten av trygghet för lek och lärande (upplaga 1:5). Stockholm: Natur & Kultur. Bryman, Alan. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (upplaga 3). Stockholm: Liber AB.
Dahlgren, Lars Owe., & Johansson, Kristina. (2015). Fenomenografi. I Andreas. Fejes & Robert. Thornberg (Red.), Handbok I kvalitativ analys (upplaga 2:2 s. 162 – 175). Stockholm: Liber AB.
David, Matthew., & Sutton, Carole D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod (upplaga 1:3). Lund: Studentlitteratur AB.
Jensen, Elsebeth., & Jensen, Helle. (2016). Professionellt föräldrasamarbete (upplaga 1:4). Stockholm: Liber AB.
Jonsdottir, Fanny., & Nyberg, Eva. (2014). Erkännande, empowerment och
demokratiska samtal. I Anne. Harju & Ingegerd. Tallberg Broman (Red.), Föräldrar, förskola och skola – om mångfald, makt och möjligheter (upplaga 1:2 s. 59 - 78). Lund: Studentlitteratur AB.
Kvale, Steinar., & Brinkmann, Svend. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (upplaga 3). Lund: Studentlitteratur AB.
Ottosson, Lisbeth. (2014). Samverkan mellan föräldrar, förskollärare och andra
professionella. I Anette. Sandberg (Red.), Med sikte på förskolan – barn i behov av stöd (upplaga 2:2 s. 269 - 286). Lund: Studentlitteratur AB.
Skolverket (2018). Läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket
Thornberg, Robert., & Fejes, Andreas. (2015). Kvalitet och generaliserbarhet i
kvalitativa studier. I Andreas. Fejes & Robert. Thornberg (Red.), Handbok I kvalitativ analys (upplaga 2:2 s. 256 - 278). Stockholm: Liber AB
Vetenskapsrådet (2017). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Widén, Pär. (2015). Kvalitativ textanalys. I Andreas. Fejes & Robert. Thornberg (Red.), Handbok kvalitativ analys (upplaga 2:2 s. 176 - 193). Stockholm: Liber AB.
Ylvén, Regina., & Wilder, Jenny. (2014). Samverkan med barn och familjer. I Anette. Sandberg (Red.), Med sikte på förskolan – barn i behov av stöd (upplaga 2:2 s. 249 - 268). Lund: Studentlitteratur AB.
Öhman, Margareta. (2006). Den viktiga vardagen – vardagsberättelser och värdegrund (upplaga 2:1). Stockholm: Liber AB.
Vetenskapliga artiklar:
Bigsten, Airi. (2015). Fostran i förskolan. (Doktorsavhandling, Luleå tekniska universitet, Luleå). Hämtad från:
Hagström, Birthe. (2010). Kompletterande anknytningsperson på förskola. (Doktorsavhandling, Malmö högskola, Malmö). Hämtad från:
https://www.skolporten.se/forskning/avhandling/kompletterande-anknytningsperson-pa- forskola/ 2020-04-08
Markström, Ann-Marie., & Simonsson, Maria. (2017). Introduction to preschool: strategies for managing the gap between home and preschool. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 3 (2), 179 – 188. Hämtad från:
https://doi.org/10.1080/20020317.2017.1337464 2020-04-08
Karlsson, Marie., & Perälä-Littunen, Satu. (2017). Managing the gap – policy and practice of parents in child care and education. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 3 (2), 119 - 122. Hämtad från:
https://doi.org/10.1080/20020317.2017.1389137 2020-04-08
Persson, Sven., & Tallberg Broman, Ingergerd. (2017). Early childhood education and care as a historically located place – the significance for parental cooperation and the professional assignment. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 3 (2), 189 - 199. Hämtad från:
https://doi.org/10.1080/20020317.2017.1352440 2020-04-08
Rönnerman, Karin., Edward-Groves, Christine., & Grootenboer, Peter. (2015). Opening up communicative spaces for discussion ‘quality practices’ in early childhood education through middle leadership. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 2015 (3), 67 – 76. Hämtad från:
https://doi.org/10.3402/nstep.v1.30098 2020-04-08
Simonsson, Maria., & Thorell, Mia. (2010). Att börja på förskolan: Exempel på barns sociala samspelsprocesser under inskolningen. Educare - Vetenskapliga skrifter, 1, 53 – 72. Hämtad från:
https://mau.divaportal.org/smash/resultList.jsf?dswid=4398&af=%5B%22publicationTy peCode%3Aarticle%22%5D&p=1&fs=true&language=sv&searchType=SIMPLE&quer y=&aq=%5B%5B%7B%22localid%22%3A%2210531%22%7D%5D%5D&aq2=%5B
%5B%5D%5D&aqe=%5B%5D&noOfRows=50&sortOrder=author_sort_asc&sortOrde r2=title_sort_asc&onlyFullText=false&sf=all 2020-04-08
Simonsson, Maria. (2015). The role of artefacts during transition into the peer group: 1- to 3-year-old children’s perspective on transition between the home and the preschool in sweden. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 8 (0), 14 – 24. Hämtad från:
https://extranet.education.unimelb.edu.au/LED/tec/pdf/journal8_2016/international%20j
ournal%20of%20transitions%20in%20childhood%20(8)%202015_Simonsson.pdf
2020-04-08
Simonsson, Maria. (2018). Föräldraidentiteter som skapas och formas under inskolningen i förskolan. Venue, 7 (0), 1 – 6. Hämtad från:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn%3Anbn%3Ase%3Aliu%3Adiva-146210 2020-04-08
Wetso, Gun-Marie. (2006). Lekprocessen - specialpedagogisk intervention i (för)skola: När aktivt handlande stimulerar lärande, social integration och reducerar utslagning. (Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Stockholm). Hämtat från:
http://su.divaportal.org/smash/record.jsf?facesredirect=true&aq2=%5B%5B%5D%5D& af=%5B%5D&searchType=SIMPLE&sortOrder2=title_sort_asc&query=&language=sv &pid=diva2%3A189851&aq=%5B%5B%5D%5D&sf=all&aqe=%5B%5D&sortOrder= author_sort_asc&onlyFullText=false&noOfRows=50&dswid=4398 2020-04-08
Debattartiklar
Förskolan. Lundbäck, Maja. (2013). Barn förlorar på kort inskolning. Hämtad från: https://forskolan.se/barnen-forlorar-pa-kort-inskolning/ 2020-04-06
Förskoleforum. Hellberg, Anna. (2017). Mitt barn börjar förskolan- inskolning ur ett föräldraperspektiv. Hämtad från:
https://forskoleforum.se/artiklar/mitt-barn-borjar-forskolan-inskolning-ur-ett- foraldraperspektiv 2020-04-06
Lärarnas tidning. Larsson, Annika. (2011). Olika modeller för inskolning. Hämtad från:
https://www.lararen.se/nyheter/annat/olika-modeller-for-inskolning 2020-04-06
Pedagogiska magasinet. Villanueva Gran, Tora. (2017). Snabb inskolning gör föräldrar trygga. Hämtad från:
https://www.lararen.se/snabb-inskolning-gor-foraldrarna-trygga 2020-04-06
Trygg Hansa. Fagerström, Åsa. (2015). Inskolning på förskola. Hämtad från:
https://familjen.trygghansa.se/barns-utveckling/mognad-och-larande/inskolning-pa- forskola/ 2020-04-06
Bilaga 1 – Intervjuguide
Frågor om din bakgrund som förskollärare
1. Hur många år har du arbetat som förskollärare?
2. Hur många förskolor har du arbetat på?
Erfarenhet av inskolningsmetoder
3. Har du erfarenhet av olika inskolningsmetoder och i så fall vilka?
4. Hur arbetar denna verksamhet med vårdnadshavarsamverkan vid inskolning?
5. Hur utformar du ett inskolningssamtal?
6. Kan du ge exempel på hur ni använder den föräldraaktiva inskolningsmetoden i praktiken?
Inskolning och barns anknytningsmönster
7.Vet du vad anknytningsteorin innebär?8. Är det något som ni baserar era inskolningsrutiner på?
9. Hur definierar du en trygg kontra otrygg anknytning?
10. Upplever du någon skillnad mellan barn som har en trygg kontra otrygg anknytning vid inskolning?
- Kan du ge exempel på detta?
11. Upplever du att den föräldraaktiva inskolningsmetoden resulterar i att barn känner sig
- Om nej, vilken inskolningsmetod skulle du föredra utifrån ett anknytningsperspektiv?
Den föräldraaktiva inskolningsmetoden
12. Vilka för- och nackdelar ser du med den föräldraaktiva inskolningsmetoden utifrån a) verksamhetens perspektiv
b) pedagogernas perspektiv, c) barnets perspektiv
d) vårdnadshavares perspektiv?
13. Hur har vårdnadshavare reagerat på sitt barns inskolning? - Kan du ge exempel på tankar och åsikter som vårdnadshavare har delgett er?
Bilaga 2 – Informationsbrev
Hej vi är två studenter som läser till förskollärare som ska skriver vårt självständiga arbete (C-uppsats) från Örebros Universitet. Vår studie kommer handla om anknytning med inriktning på inskolningsmetoder. Syftet med vår studie är att ta reda på vilken inskolningsmetod som användas i förskolorna och hur anknytning förhåller sig till inskolningen på förskolan.
Vi vill därför genomföra en intervjustudie som kommer handla om
inskolningsmetoderna för att ta fram vad det finns för tankar kring anknytning men också tidigare erfarenheter om inskolning.
Det är frivilligt att delta i intervjun och du kan närsomhelst avbryta ditt medverkande. Intervjun beräknas att pågå i ungefär 20-30 min. Vi kommer att spela in intervjun och sedan spara den på ett USB. Allt material kommer att hanteras på ett säkert sätt för att beakta din anonymitet och inga obehöriga personer kommer att få ta del av materialet. Efter avslutad studie kommer materialet att förstöras.
Bilaga 3 – Förfrågan till rektorer
Hej!Vi är två förskollärarstudenter som ska göra en intervjustudie för vårt självständiga arbete (C uppsats). Studiens syfte är att utvärdera inskolningsmetoden föräldraaktiv/kort inskolning, där vårdnadshavare är med under 3 dagar. Vi kan delge er vårt resultat av studien.
Därför undrar vi vilken inskolningsmetod eran/era förskolor använder? Och finns det i såfall möjlighet till att intervjua en eller flera förskollärare? Vi kan genomföra intervjun på plats eller via telefon. Vi vore väldigt tacksamma för svar.