sjukfrånvaro.
Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.Rothstein, B. (2003). Sociala fällor och tillitens problem. Stockholm: SNS förlag.
Riksrevisionen, RRV 2002:23. Staten i samverkan – Myndigheternas roll i de regionala tillväxtavtalen. Stockholm: RRV:s publikationsservice.
Riksförsäkringsverket och Socialstyrelsen (2001). Socsam. Försök med politisk och finansiell samordning. En slutrapport.
https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/a9fba6a6-49b3-458d-be72-0a0ea64c6b30/socsam002.pdf?MOD=AJPERES
Senge, P.M. (1994). The Fifth Discipline: The Art & Practice of The Learning Organization. New York: Doubleday.
95 | Referenser
SFS 1986:22. Förvaltningslag. Stockholm: Justitiedepartementet.
SFS 1995:1554. Årsredovisningslag. Stockholm: Justitiedepartementet.
Slutrapport till Satsa Friskt, Hälsobokslutsprojektet. (Mars, 2006) Rapport inlämnad till Satsa Friskt, Utvecklingsrådet.
Socialstyrelsen 1999:4. Samverkan för individen. Marie Fridolf.
Socialstyrelsen, 2001. Samverkan för särskilt utsatta. Utvärdering av frivillig samverkan FRISAM.
Socialstyrelsen 2000:3. Samverkan som organiseringsprocess. Påverkan på organisation och system. En studie av åtta olika områden. Marie Fridolf och Carin Hedman.
Socialstyrelsen 2000:5. Vad förklarar samverkansaktivitet –kommunens eller det enskilda projektets egenskaper?
SOU 1996:85. En kartläggning av lokala samverkansprojekt inom rehabiliteringsområdet. Egon Jönsson. Stockholm: Fritzes förlag.
Stake, R.E. (1995). The Art of Case Study Research. Thousand Oaks, Calif.: Sage Publications.
Statskontoret 2004:5. Det regionalpolitiska experimentet: Lärande nätverk för regional utveckling?
http://www.statskontoret.se/publicerat/publikationer/publikationer-2000-2005/2004/
Statskontoret. Rapport till ESS, 2005:3. Hur vet staten vad kommunerna gör?: en studie av den statliga uppföljningen av kommunal verksamhet i Danmanrk, England, Finland och Norge. Stockholm:
Finansdepartementet, Regeringskansliet: Fritze [distributör], 2005
Svensson, L., Jakobsson, E., Åberg, C. (2001). Utvecklingskraften i nätverk. Stockholm: Santérus förlag.
Referenser | 96
Sveriges kommuner och landsting, Ansvarsprojektet (2005). Samverkan pågår: möjligheter och begränsningar. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting.
Utvecklingsrådet i samarbete med Centrogruppen (2006) Kan nyckeltal visa hur vi mår?
http://www.partsradet.se/wp-content/uploads/2014/02/Kan-nyckeltal-visa-hur-vi-mar.pdf
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Warner, M.M. (1999). Virtual Reorganisation By Design. An Approach To Progressing The Public’s Health In Wales Using Networks. Article submitted to the WHO.
Westrin, C-G (1986). Social och medicinsk samverkan – begrepp och betingelser. Socialmedicinsk tidskrift, 7-8, 280-285.
World Health Organization (WHO). Keith Barnard (ed.) (2003). The Future of Health – Health of the Future. Fourth European Consultation on Future Trends. Published on behalf of the WHO Regional Office for Europe by the Nuffield Trust. London: The Nuffield Trust.
Yin, R.K. (2003). Case Study Research: Design and Methods. (3 ed.) Thousand Oaks: Sage Publications.
Myndigheternas årsredovisningar: Arbetsförmedlingen: http://www.arbetsformedlingen.se/Globalmeny/Sokresultat.html?sv.sta te=normal&sv.mode=view&sv.url=12.5aafe79611f3cb4b46c800015314 Domstolsverket: http://www.domstol.se/Ladda-ner--bestall/Verksamhetsstyrning/Arsredovisning/
97 | Referenser Försvarsmakten: http://www.forsvarsmakten.se/sv/om-myndigheten/dokument/arsredovisningar/ Försäkringskassan: https://www.forsakringskassan.se/omfk/vart_uppdrag/ledning_styrnin g_uppfoljning Kriminalvården: https://www.kriminalvarden.se/Sok/Index Polisen: https://polisen.se/system/misc/Soksida/?searchquery=%C3%A5rsredov isning+2015&f=1&s=r Skatteverket: http://www.skatteverket.se/privat/sjalvservice/blanketterbroschyrer/br oschyrer/info/165.4.39f16f103821c58f680007245.html?q=%C3%A5rsre dovisning Tullverket: http://www.tullverket.se/omoss/styrningochuppfoljning/arsredovisning .4.4f3ff6ed1370f42d38b2105.html Åklagarmyndigheten: https://www.aklagare.se/search/?q=%C3%A5rsredovisning
Bilaga 1: Intervjuguide – samverkan | 98
99 | Bilaga 1: Intervjuguide – samverkan
Bilaga 1: Intervjuguide – samverkan
Bakgrund
Namn, arbetsuppgifter, antal anställningsår, hur kom med i Centrogruppens arbete?
Beskriv det sätt som hälsobokslutsprojektet bedrivs på. (Projektorganisation/roller)
Myndighetens deltagande i arbetet
Varför var din myndighet intresserad av att vara med i hälsobokslutsarbetet?
Vilka krav finns det på att delta? Finns det några regler för att få vara med?
Vad bidrar ni med till gruppen? Vad får ni ut av samarbetet?
Vad hoppas ni uppnå på kort sikt, på lång sikt? Vilka bieffekter av samarbetet kan du se? Ledningens engagemang, de anställdas deltagande
Hur ser myndighetsledningen på deltagandet i Centrogruppens hälsobokslutsprojekt?
Ger de stöd på något sätt? Vem, hur?
Har någon ur ledningen någon gång på egen hand visat ett aktivt intresse för det ni gör – tagit kontakt, frågat, diskuterat?
Visar de intresse på något sätt? Vem, hur?
Finns det några planer för hur resultaten ska implementeras? Känner de anställda till arbetet med nyckeltalen ännu?
Bilaga 1: Intervjuguide – samverkan | 100
Fundamentet för nätverksarbete
Skattningsskalan. (Den intervjuade ombeds markera sin bedömning av i vilken utsträckning de efterfrågade faktorerna förekommer i gruppen.) Öppen reflektion kring bedömningen.
Varför bedöms respektive faktor som den gjorts på skalan? Vad finns och fungerar bra i dag?
Vad skulle kunna lett till en högre bedömning? Vad saknas?
(Kommer alla grupper till sin rätt? Makt/statusskillnader? – varför?) Lärdomar
Vilka fördelar och nackdelar förutsågs med samarbetsformen? Vilka kostnader finns med nätverksarbete?
Har samarbetet fungerat avseende processen? Har samarbetet fungerat avseende resultaten?
Vilka lärdomar kan man dra från detta sätt att samarbeta? Om ni skulle genomföra ett liknande projekt igen, vad skulle ni då
101 | Bilaga 2: Skattningsskala, fundamentet
Bilaga 2: Skattningsskala, fundamentet
Följande faktorer påverkar arbetet i olika nätverk. Markera på skalan din bedömning av i vilken utsträckning att följande faktorer förekommer inom er grupp (10 = mest positiv och 0= mest negativ).
Bilaga 3: Mail med frågor vid uppföljningen | 102
Bilaga 3: Mail med frågor vid uppföljningen
Hej!
Under 2006 följde jag Centromyndigheternas arbete för att ta fram
gemensamma hälsonyckeltal och XX-verket (på den tiden i form av Namn Namn som representerade XXverket) var aktiva i det arbetet. Nu arbetar jag med en uppföljning av detta samverkansprojekt som en del av min magisterutbildning i Människa, teknik, organisation på KTH. Jag skulle därför gärna vilja ha hjälp att besvara några frågor.
1. På vilket/vilka sätt har ni använt hälsonyckeltalen? (årsredovisningar, uppföljningar, förbättringsarbete, styrning, jämförelser med andra osv.) Beskriv till vad och hur de använts.
Om ni fortfarande använder dem:
2. Vilka är de största fördelarna/nackdelarna med myndighetsgemensamma hälsonyckeltal?
3. Vilka framgångsfaktorer ser ni för ett fortsatt fungerande arbete med hälsonyckeltal?
4. Vilka faktorer ser ni som kan försvåra ett fortsatt fungerande arbete med hälsonyckeltal?
Om ni inte längre använder dem:
5. Under vilka år användes hälsonyckeltalen och till vad?
6. Vilka är de huvudsakliga skälen till att ni slutade använda dem? Övrig information ang. ert arbete med hälsonyckeltal:
Finns det någon person hos er jag kan kontakta ang. eventuella kompletterande frågor? (kontaktuppgifter)
Tack på förhand! Anna-Karin Woodhouse (adress och telefon)
103 | Bilaga 4: Centrogruppens hälsorelaterade nyckeltal
Bilaga 4: Centrogruppens hälsorelaterade
nyckeltal
Nyckeltal 1. Frisktal
Antal anställda som har tre sjukfrånvarotillfällen eller färre under en 12 månaders period. Dessa tre sjukfrånvarotillfällen får tillsammans ej överstiga 40 timmar/tillgänglig arbetstid.
Detta nyckeltal ska redovisa hur stor andel av de anställda som har mycket begränsad eller ingen sjukskrivning alls under året. Kriterierna för att ingå i nyckeltalet är att den anställde inte har fler än tre
sjukfrånvarotillfällen som tillsammans inte får överstiga 40 timmar under en 12 månaders period. Detta utgör täljaren i nyckeltalet och bör ställas mot en nämnare som utgörs av tillgänglig arbetstid.
Nyckeltal 2. Sjukfall
Antal påbörjade sjukfall under verksamhetsåret/tillgänglig arbetstid.
Detta nyckeltal är ett komplement till det redan befintliga nyckeltalet som mäter sjukfrånvaron totalt, ”sjuktalet”. Ett högt sjuktal kan bero på långtidssjukskrivningar som uppkommit tidigare år då både arbetsmiljön och ledarskapet kanske var bristfälliga. Sjukfallet kan på ett bättre sätt spegla arbetsmiljön i nutid. Ett sjuktal som mest består av
långtidssjukskrivna är en radikalt mindre ekonomisk belastning jämfört med en situation där samma sjuktal består av flertal relativt korta sjukfall.
Nyckeltal 3. Rehabilitering – inflöde
Bilaga 4: Centrogruppens hälsorelaterade nyckeltal | 104
I detta nyckeltal ska inflödet i rehabiliteringssituationer redovisas, d.v.s när rehabiliteringsbehov enligt AFL har uppstått. Gränsen 28 dagar gäller oavsett om det är frågan om heltids- eller deltids sjukfrånvaro.
Nyckeltal 4. Rehab pga. sex påbörjade sjukfall
Antal tillfällen där anställda har sex påbörjade sjukfall/tillgänglig arbetstid.
Detta nyckeltal ska ses som ett komplement till nyckeltal 3 och visar hur många rehabiliteringsfall organisationen/enheten fått under året som en konsekvens av att anställda uppvisat sex olika sjukfallstillfällen (enl. AFL).
Nyckeltal 5. Rehabilitering – återgångar
Antal återgångar efter att dag 29 påbörjas/antal sjukfall som påbörjar dag 29.
När den sjukskrivne återgår i arbete i den egna myndigheten ska det i nyckeltalet räknas som återgång. Ur hälsosynpunkt har rehabiliteringen lyckats oavsett om individen återgår till sin tidigare enhet eller om återgången sker till en annan enhet hos samma arbetsgivare. Sjukskrivna som återgår i arbete i mindre utsträckning än den sysselsättningsgrad de hade före sjukskrivningen bedöms ha kvar ett rehabiliteringsbehov. I det fallet har därför full återgång inte
skett.
Nyckeltal 6. Medfinansiering
Total medfinansieringskostnad under året/tillgänglig arbetstid.
Medfinansieringen utgör en ekonomisk drivkraft för arbetsgivaren att ta sitt rehabiliteringsansvar.
Det redovisade nyckeltalet multipliceras med en faktor (i vissa fall 100, i andra med 10 000) i syfte att öka läsbarheten.