5 Resultat – uppföljning
7.4 Uppslag till fortsatta studier
Det skulle vara intressant att genomföra ytterligare longitudinella fallstudier för att se om de ger liknande resultat. Fallstudierna kan sedan jämföras med varandra för en analys av likheter och skillnader. Eftersom det blivit tydligt i studien hur viktigt det är med en tydlig
projektorganisation med aktiva uppdragsgivare, ägare, styrgrupp osv. skulle det vara intressant att följa projekt och även studera dessa aspekter på ett systematiskt sätt.
En mer kritisk infallsvinkel kunde vara att försöka se vilka samarbets- eller samverkansprojekt som leder till ny utveckling, nya initiativ, eller nya arbetsformer. Det finns alltid en risk att projekt blir ett sätt att finansiera aktiviteter som annars hade finansierats inom myndighetens budgetram. Riksrevisionsverket visade t.ex. i sin granskning av
tillväxtavtalen att de inte i någon högre grad bidrar till att aktörerna åstadkommer ny tillväxtskapande verksamhet och att mycket av den samverkan som skedde antagligen hade ägt rum ändå (RRV 2002:23). Det som vore intressant är med andra ord att försöka se vilka resultat samarbetsprojekt medför. Medel avsätts med en specifik avsikt men hur effektiv är den styrningen egentligen?
89 | Diskussion
Eftersom de flesta av de intervjuade förklarar olikheter i aktivitet och delaktighet med individuella faktorer vore en studie som fokuserar på individen i nätverksgruppen intressant att genomföra. Vad är det som motiverar och hur påverkas engagemanget? Vem bör delta i denna typ av arbete?
Slutsats | 90
8 Slutsats
Litteraturstudien visade att det inte finns någon vedertagen användning av begreppen samverkan, samarbete och närliggande begrepp. Det finns ett flertal olika sätt att definiera och skilja mellan begreppen och i många sammanhang används de som synonymer. Var och en får därför hänvisa till vilken modell som används, eller definiera begreppen i sin text för att öka tydligheten i vad som menas.
I Hälsobokslutsprojektet fanns det goda förutsättningar för ett framgångsrikt projektarbete, utifrån den teoretiska plattformsmodell som använts i studien. Projektet levererade också det konkreta resultat som var målet för arbetet, dvs. gemensamma hälsonyckeltal. Alla deltagarna var i stort sätt nöjda med gruppens arbete medan det pågick och uttryckte att de ville fortsätta det gemensamma utvecklingsarbetet. Ohälsoproblematiken uppmärksammades och ett gemensamt lärande skedde under projektets gång. Deltagarna byggde dessutom ett nätverk och lärde känna varandra och varandras myndigheter, vilket är värdefullt i många kommande kontakter och samarbeten.
Vid uppföljningen visade det sig att de framarbetade hälsonyckeltalen inte riktigt fick fäste i organisationerna och därför inte blev det
gemensamma verktyg som de var avsedda att bli. Förklaringarna handlar till stor del om omorganisationer, personbyten på vissa tjänster samt hög arbetsbelastning.
91 | Referenser
Referenser
Ahrne, G. & Hedström P. (Red.). (1999). Organisationer och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Aronsson, T. & Malmquist, C. (2002). Rehabiliteringens ekonomi. Stockholm: Bilda Förlag.
Bell, C. (1969). A Note on Participant Observation. Sociology, (3): 417 - 418
Berggren, B. (1982). Om samarbete, samarbetsproblem, gränsdragning, konkurrens, om makt och ansvar. Psykiatri i omvandling, bilaga 5. SPRI-rapport 107/1982. Hälso- och sjukvårdens utvecklingsinstitut (SPRI), Stockholm.
Boklund, A. (1987). Samverkan inom socialtjänsten: fallet Eskilstuna: en studie om samverkan mellan äldreomsorgsassistenter,
barnomsorgsassistenter och socialsekreterare. Rapport i socialt arbete nr 39/1987. Stockholm: Stockholms universitet, Socialhögskolan.
Boklund, A. (1995). Olikheter som berikar?: möjligheter och hinder i samarbetet mellan socialtjänstens äldre- och handikappomsorg, barnomsorg samt individ- och familjeomsorg. Rapport nummer 71. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete.
Bolman, L.G. & Deal T.E. (2003). Nya perspektiv på organisation och ledarskap. Lund: Studentliteratur.
Brulin, G. & Svensson, L. (2012). Att äga, styra och utvärdera stora projekt. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. (1. uppl.) Malmö: Liber ekonomi.
Referenser | 92
Dagens Samhälle, 30/2005 (2005, 13 okt.). Samverkan ingen patentlösning.
Danermark, B., Kullberg, C. (1999). Samverkan välfärdsstatens nya arbetsform. Lund: Studentlitteratur.
Fi2003/3336. Hälsa i statens slutrapport. (2005, 22 feb.).
Stockholm: Finansdepartementet.
Försäkringskassan (2015). Socialföräkringen i siffror. Från:
https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/7409a3e3-ffbd-
498d-a35d-1f0afceebfad/socialforsakringen_i_siffror_2015.pdf?MOD=AJPERES Gold, R.L. (1958). Roles in Sociological Field Observations. Social Forces, 36(3), 217-223.
Hammersley, M. & Atkinson, P. (1995).Ethnography: Principles in Practice. (2. ed.) London: Routledge.
Hedbom, Å. (2010, 27 sept.). Projektledarens sammanställning av projektet. Satsa Friskt 2003-2010. http://www.partsradet.se/wp-content/uploads/2014/02/Satsa-friskt-2003-2010.pdf
Henning, R. & Ekstedt, E. (2004). Hur främjas samverkan? Styrning, tävling och dialog. Regionala effekter av olika metoder för fördelning av utvecklingsmedel. Rapport Visanu 2004:1, Nutek 2004:057. Stockholm: Visanu.
Hogstedt, C., Bjurvald, M., Marklund, S., Palmer, E., Theorell, T. (Red) (2004). Den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens. Statens folkhälsoinstitut, R 2004:15.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/21481/R200415denhog asjukfranvaron.pdf
Holme, I.M. & Solvang, B.K. (1997). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. (2 uppl.) Lund: Studentlitteratur.
93 | Referenser
Hådal, L., Kastensson, M. & Rosander, M. (2005). Kommunala samverkansmönster. En kartläggning av interkomusnal samverkan i östgötaregionen. Rapport 2005:4 Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet.
https://www.isak.liu.se/cks/forskning/publikationer/copyoffilarkiv-serien-rapport/1.433185/Rapport_2005-4.pdf
Jacobsen, D.I. (2007). Förståelse, beskrivning och förklaring.
Introduktion för samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. (printed in Denmark by Narayana Press: utgiven av
Studentlitteratur.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kvale S. & Brinkmann S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2 uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lind, Rolf (Red.). (2002). Ledning av företag och förvaltningar. (3 uppl.) Stockholm: SNS förlag.
Lindqvist, R. (Red.). (1998). Organisation och välfärdsstat. Lund: Studentlitteratur.
Mc Grath, M. (1993). Whatever Happened to Teamwork? Reflections on CMHTs. The British Journal of Social Work, vol. 23 (1/febr.).
Myrgård, K. (2005). Samarbetsboken. (5 uppl) Stockholm: Buena Vida.
Nyckeltalsinstitutet. Från http://www.nyckeltal.se/
Partsrådet. (2008) Utvärdering av Satsa Friskt. Delutvärdering. Ramböll Consulting.
http://www.partsradet.se/wp-content/uploads/2014/02/Delutvardering-av-Satsa-friskt.pdf
Partsrådet. (2010) Utvärdering av Satsa Friskt. Slutrapport. Ramböll Consulting.
Referenser | 94
Patton, M.Q. (2002). Qualitative Research and Evaluation Methods. Thousand Oaks, Calif.: Sage Pubications.
Presentation av Utvecklingsrådet, 2003. http://docplayer.se/1514692-Detta-ar-utvecklingsradet.html
Putnam, R. D. (1996). Den fungerande demokratin: Medborgarandans rötter i Italien. Stockholm: SNS förlag.
Rapport från Yrkes- och miljömedicin, nr 96 (2002). Utveckling av en enkel metod för skattning av kreativt beteende samt kreativt arbets- och studieklimat. Mats Eklöf, Yrkes- och miljömedicin, Göteborg.
Rapport förstudie (2005). Kartläggning av Hälsobokslut vid 8 myndigheter. Öhrlings Pricewaterhousecoopers.
Regeringens proposition 2001/02:1, Budgetpropositionen för 2002. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.