I Region Nord innehåller vägnätet för år 2040 följande vägobjekt som finns i nationell plan eller länstransportplaner:
• E12 Umeå Västra länken
• E4 Djäkneboda – Bygdeå
• E4 Sikeå – Gumboda
• E4 Gumboda - Grimsmark
• E4 Broänge – Daglösten
• Svedjevägen
• Trafikplats Hortlax
• E4 förbi Börjelslandet
• Väg 616 cirkulationsplats Gäddvik
• Väg 97 Sunderbyn – Sävast
Trafikarbetet i Region Nord ökar med ca 14% med en relativ liknande utveckling mellan Västerbottens och Norrbottens län. Trafikarbetet med personbilar (som motsvarar ca 75%
av trafikarbete år 2040) ökar något medan trafikarbetet med lastbilar ökar mest.
Ökningen koncentreras på E4 samt lokalt i Umeå och mellan Luleå och Boden kommuner.
Lastbil med släp får också ökande trafik på E45 mellan Östersund-Gällivare-Kiruna.
Tabell 24 Trafikarbete utveckling per län och färdsätt
PB PBY LBU LBS Total
Västerbottens län
14% 13% 26% 30% 15%
Norrbottens län
8% 14% 44% 27% 12%
Region Mitt
Nationell plan Region Mitt
I Tabell 25 redovisas de objekt som ligger i nationell plan i Region Mitt. Samtliga objekt kodas in i prognosnätet utom E4 Sundsvall och riksväg 50 genom Ludvika. E4 Sundsvall innebär att väg 562 (gamla E4:an) ska justeras med GC-åtgärder och anpassas till nya ändamål. I dagsläget är åtgärderna oklara och bedöms vara svåra att fånga i modelleringen.
För riksväg 50 genom Ludvika genomförs åtgärder i korsningar och länkar som inte kan fångas upp i Emme-nätet då detta är för grovt.
Tabell 25 Objekt i nationell plan i Region Mitt
Vägnummer Objekt
RV 70 RV Smedjebacksvägen - Gyllenhemsvägen
RV 70 Trafikplats Smedjebacksvägen
E45/Rv70 E45/Rv70 genom Mora steg 1–3
E14 E14, Sundsvall-Blåberget
E45 E45 Vattnäs - Trunna
E4 E4 Kongberget - Gnarp
E16 E16 Borlänge - Djurås
E45 Rengsjön - Älvros
E16 E16 Dala-Järna - Vansbro
E4 E4 Sundsvall*
E4 E4 Ullånger - Docksta
RV 50 RV 50 genom Ludvika, Bergslagsdiagonalen*
*EJ INKODAD I EMME-NÄT
Länstransportplaner Region Mitt
I Tabell 26 redovisas de objekt i länstransportplanerna som kodats in i Emme för prognosåret 2040. Utöver de angivna objekten finns ytterligare ett antal objekt som inte kodats in då underlagsmaterialet varit bristfälligt/saknats eller där åtgärden i sig inte bedömts kunna fångas i kodningen.
Tabell 26 Objekt från Länstransportplanerna som kodats in i prognosnätet 2040
Län Namngivna objekt
Dalarna LV 1053 (Flygplatsvägen)
Dalarna LV 1024/1025 (Vasaloppsvägen)
Dalarna RV 66 Ö. Tandö - Bu (Malung)
Västernorrland Väg 86 Kovland
Gävleborg Väg 84, Kyrksjönäsvägen, förändrad genomfart Ljusdal
Objekt som tagits ur plan
Nedan listas objekt som tidigare funnits med i planer men som nu tagits bort och inte finns med i prognosvägnätet.
Tabell 27 Objekt som tidigare legat med i planer men som nu tagits bort Borttagna objekt
E14, Blåberget - Matfors Väg 56, Hedesunda - Valbo Lockne - Optand, förbi Brunflo Trafikplats Överhörnäs
Väg 622 Timmervägen (Birsta - Bergsåker)
Trafikarbete
I Region Mitt går det se att trafikarbetet (all personbils- och lastbilstrafik) ökar i samtliga län från basåret (2017) till prognosåret (2040) i BP2020. Ökningarna i trafikarbete är betydligt högre än ökningarna gällande befolkningsdata och bilinnehavsdata. I Tabell 28 redovisas resultat avseende trafikarbete uppdelat per län för basåret och prognosåret i BP2020. Det går se att den största ökningen i trafikarbete mellan åren sker i Dalarna med 17
%. Ökningen kan sättas i relation till befolkningsökningen som var 3 % i samma län och förändringen av antalet förvärvsarbetande som var – 1 %.
Tabell 28 Trafikarbete per län för basåret och prognosåret i BP2020 tillsammans med förändring
Län BP2020
I Tabell 29 summeras bil- och lastbilsresor som startar i respektive län i Region Mitt uppdelat på olika ärendetyper. Värt att notera är att antalet arbetsresor ökar i samtliga län, om än marginellt i Jämtland, samtidigt som antalet förvärvsarbetare och arbetsplatser minskade i samtliga län.
Yrkestrafiken med personbil (Pby) ökar relativt kraftigt i samtliga län om den sätts i relation till förändringar gällande markanvändningsdata. Även stora ökningar av lastbilstrafiken där t.ex. lastbilstrafiken utan släp (lbu) ökar med 50 % i Dalarnas län och 53 % i Jämtland. Lite anmärkningsvärt att yrkestrafiken ökar så kraftigt i Jämtland med övergripande negativ utveckling gällande markanvänding och bilinnehavsdata. Det går att se en negativ utveckling för tjänsteresorna i samtliga län i regionen medan övrigtresorna i stället ökar i alla län.
Summeras all trafik i matriserna går det se en procentuell ökning med mellan 5 – 9 % i länen i Region Mitt. Ökningarna är små i förhållande till det ökade trafikarbetet som varierade mellan 12 – 17 % i länen.
Långv. Priv. (mf26) 2 120 2 332 10%
Gävleborg BP2020 (2017) BP2020 (2040) Förändring
Arbetsresor (mf8) 45 063 45 973 2%
Västernorrland BP2020 (2017) BP2020 (2040) Förändring
Arbetsresor (mf8) 42 458 42 820 1%
Jämtland BP2020 (2017) BP2020 (2040) Förändring
Arbetsresor (mf8) 19 730 19 820 0%
I
Figur 40 redovisas reslängdsfördelning för regionala bilresor med startpunkt i Region Mitt.
I figuren tas även inomområdesresor med (reslängd 0 km) tillskillnad mot motsvarande bild för basåret. Anledningen till detta är att andelen inomområdesresor minskar i prognosåret jämfört med basåret. I övrigt är reslängdsfördelningen relativt oförändrad under
prognosåret jämfört med basåret.
0%
Reslängdsfördelning - Bilresor Region Mitt
Arb.resor BP2020 (2040) Tjn.resor BP2020 (2040) Övr.resor BP2020 (2040) Arb.resor BP2020 (2017) Tjn.resor BP2020 (2017) Övr.resor BP2020 (2017)
0%
Reslängdsfördelning - Bilresor Region Mitt
I Figur 41 redovisas reslängdsfördelningen sett till antal resor. Här framgår minskningen av inomområdesresor för övrigtresor från basåret till prognosåret mer tydligt. Det går även se en ökning av antalet längre resor.
Figur 41 Faktisk reslängdsfördelning [antal resor] för regionala resor med startpunkt i Region Mitt för BP2020 (prognosår och basår)
Sammanfattningsvis går det säga att det blir färre inomområdesresor och fler längre resor under prognosåret i jämförelse med basåret. Denna förändring bidrar till ökat trafikarbete som tidigare visat sig öka mer än utvecklingen gällande befolkningsdata och bilinnehav.
Flödesbilder – Trafikutveckling 2017 till 2040 Personbilstrafik
I detta avsnitt redovisas procentuell trafiktillväxt för biltrafiken (@pb+@pby) mellan basåret (2017) och prognosåret (2020) i BP2020. Redovisning sker i form av flödesbilder där länkfärgen representerar den procentuella ökningen. Länkarnas bredd varierar med totaltrafiken under prognosåret där tjockare länkar har mer trafik och smalare länkar har mindre trafik.
Dalarna
I Dalarna sker en trafiktillväxt om 15-30 % på den större delen av vägnätet enligt aFigur 42.
I figuren ses en tillväxt på över 50 % på nya vägobjekten Borlänge-Djurås, Vattnäs-Trunna och Dala Järna-Vansbro. Detta ger en felaktig bild då samtliga objekt får nya länkar i modellen för prognosåret men som saknas i nulägesmodellen.
0