Slutsatser validering av prognosår 2040

Region Nord

Befolkningen i Västerbottens län ökar med ca 2% från 2017 till 2040 med en koncentrerad befolkningsutveckling i Umeå kommun medan befolkningen i övriga kommuner (utom Vännäs) minskar med upp till 50 % (Åsele och Dorotea kommun). Antal arbetsplatser är nästan oförändrat på länsnivå och det är enbart Umeå kommun som får en positiv utveckling av sin arbetsmarknad. Bilinnehavet har utvecklats lite långsammare än

befolkningsutvecklingen med oförändrat antal bilar i länet (mot 2% fler invånare). Samma mönster observeras för alla kommuner i länet.

Befolkningen i Norrbottens län är oförändrad på länsnivå mellan 2017 och 2040 med en positiv utveckling enbart i Luleå och Piteå kommun. I övriga kommuner minskar

befolkningen med upp till 40 % (Övertorneå kommun). Antal arbetsplatser minskar med ca 7% i länet och även Luleå och Piteå kommun får en minskning. Bilinnehavet har utvecklats på samma sätt som befolkningsutveckling med 5% mindre bilar i länet. Samma mönster ses för alla kommuner i länet.

Antal resor och färdmedelsfördelning

Antalet resor per person har ökat mellan 2017 och 2040, speciellt för övriga resor med 7%

fler resor per invånare i Västerbottens län.

Färdmedelsandelarna har varit relativt stabila mellan 2017 och 2040. Skillnaden är mellan 0 och 1 procent per färdmedel där gång minskar i fördel till kollektivtrafik.

Vägtrafik utveckling

Området kring Umeå-Vännäs, länsgränsen mellan Västerbotten och Norrbottens län samt gränsen mot Norge och Finland visar störst avvikelse mot trafikräkningar. Vägutredningar lokaliserat i dessa områden kommer att behöva en särskild kalibrering för bil och/eller lastbilstrafik.

Kollektivresor utveckling

För prognosåret 2040 är bussnätet oförändrat jämfört med nuläget även om tågutbudet har utökats. Kollektivtrafikutredningar kan krävas beroende på var en åtgärd ska analyseras, nedan listas särskilt viktiga delar att beakta:

• se över bussutbud i konkurrens med förändrat utbud av tåg (Holmsund, Umeå-Skellefteå, Skellefteå-Luleå och Luleå-Haparanda),

• kalibrera efterfrågan på länstrafikbusslinjerna

• justera fördelning av påstigande mellan Umeå Östra och Umeå Central.

Region Mitt

Antalet boende för prognosåret 2040 ökar med totalt 2 % från basåret 2017 för hela Region Mitt. Ökning sker i Gävleborgs och Dalarnas län medan Västernorrland har oförändrad befolkningsmängd och Jämtland har negativ befolkningstillväxt. Befolkningen ökar i de större kommunerna medan den minskar i de mindre.

I regionen minskar antalet förvärvsarbetande med 2 %. Även här går det se att de större kommunerna har en positiv utveckling medan de mindre har negativ utveckling. Sett på

Antalet arbetsplatser i Region Mitt minskar med 1 % från 2017 till 2040. Minskningen är mindre än befolkningsminskningen men det finns år 2040 fortfarande färre arbetsplatser än förvärvsarbetande i regionen.

För bilantalet går det se en positiv tillväxt om sammanlagt 2 % från 2017 till 2040.

Förhållandet mellan bilantal och befolkning är i stort sett oförändrat för samtliga kommuner. Jämtland är därför det län som fortsatt har lägst antal bilar per boende.

Samtliga län utom Jämtland visar på en ett ökat antal bildisponerare år 2040. Kvoten mellan bildisponerare och boende är oförändrat mot nuläget sett på regionsnivå.

Även antalet körkort följer i stort sett befolkningstillväxten i Region Mitt.

Färdmedelsfördelning

Färdmedelsfördelningen under prognosåret är oförändrad från basåret. Jämtland är därför fortsatt det län som har lägst andel personbilsresor och högst andel gångresor.

Vägtrafikutveckling Trafikarbete

I samtliga län går det se en ökning av trafikarbetet under prognosåret 2040 i förhållandet till basåret 2017. Ökningen är som högst i Dalarna (17 %) medan den är som lägst i

Västernorrland (12 %). I Gävleborg och Jämtland ökar trafikarbetet med 15 %. Ökningen är hög i förhållande till befolkningsutvecklingen.

Ärendefördelning

Summeras resematriser går det se en relativt kraftig tillväxt för yrkestrafiken (pby, lbu och lbs) som startar i Region Mitt. I Jämtland och Dalarna ökar lastbilstrafiken utan släp (lbu) med över 50 % medan lastbilstrafiken med släp ökar med drygt 30 % i samtliga län.

Yrkestrafiken med personbil ökar med 16–18 % per län i regionen. Ökningen av yrkestrafiken är hög i förhållande till befolkningstillväxten.

Bland de privata resorna går det se att övrigtresorna ökar med 3 till 8 % i samtliga län.

Arbetsresorna är oförändrade eller ökar med som mest 2 % i Gävleborg och Dalarna. Detta sker samtidigt som utvecklingen av antal arbetsplatser är oförändrad i de båda länen samtidigt som båda länen har en negativ utveckling av antalet förvärvsarbetande med 1 %.

Antalet tjänsteresor minskar i samtliga län.

Avståndsfördelning

Den reslängdsfördelning som tagits fram visar att andelen inomområdesresor minskar i prognosåret i förhållande till basåret. Det går även se en högre andel längre övrigtresor mellan 50–80 km. Att reslängden per resa blivit längre under prognosåret bidrar till det ökade trafikarbetet.

Trafikutveckling på länknivå - bil

Flödesbilder har tagits fram som visar trafikutvecklingen på länknivå för de fyra länen i Region Mitt. Här går det se att utvecklingen av personbilstrafiken är som högst i de sydöstra delarna av Dalarna i området kring Falun och Borlänge där trafiken ökar inom intervallet 15-30 % från basåret 2017 till prognosåret 2040.

I Gävleborg och Västernorrland går det se en kraftigare ökning längs E4 och dess

anslutningar där ökningen ligger i intervallet 15-30 %. Längre inåt landet avtar utvecklingen och blir till och med negativ på många vägar. I Västernorrland går det se negativ

trafikutveckling kring Kramfors, Ånge och Sollefteå. Samtliga av dessa kommuner har relativt kraftig befolkningsminskning varför resultaten bedöms som rimliga.

I Jämtland är trafiktillväxten som högst mellan Östersund och vidare längs E14 förbi Åre.

Öster och söder om Östersund ligger trafiktillväxten inom intervallet 0-15%.

Trafikutveckling på länknivå - lastbil

Överlag visar flödesbilderna på relativt kraftig trafiktillväxt för lastbilstrafiken, tillväxten är jämnt fördelat på vägarna i hela länen. Det går se en mindre trafiktillväxt på E4 i Gävleborg inom intervallet 15-30 % samtidigt som parallella vägar har en mer kraftig trafikutveckling på över 50 %. Troligtvis påverkas utvecklingen av de felaktiga ruttval som identifierades för lastbilstrafiken under nuläget.

Kollektivtrafikutveckling

Befolkningen och turtätheten i Region Mitt ökar mellan basåret 2017 och prognosåret 2040, vilket innebär en generell ökning av tågresande. Stråket med minskning i tågresande kan förklaras med minskad turtäthet i tågtrafiken. Utbudet på busstrafiken är oförändrat mellan 2017 och 2040. Stadsbusstrafiken ökar i tätorterna i respektive län. På stråken där

busstrafiken konkurrerar med spårtrafiken ses att bussresande minskar.

Rekommendation vid användning av delmodell