Värmeböljor, vattenbrist och torka är några av kli-matförändringarnas konsekvenser. År 2017 och 2018 upplevde Södermanland två extremt torra somrar, till följd av långvariga värmeböljor. Detta ledde till att grundvattennivåerna i länet i juni 2019 klassades som mycket under de normala.10 Somma-ren 2018 drabbades jordbruket i länet hårt av torkan genom minskade skördar och brist på foder till djur.
Det är troligt att Södermanland kommer att uppleva fler liknande händelser framöver sålänge länet och andra fortsätter att bidra till global uppvärmning.
Årsmedeltemperaturen ligger idag på cirka 6 °C i Södermanland. Regionala scenarieanalyser av framtida klimat visar dock på en stegvis uppvärm-ning.. I slutet av år 2100 kan temperaturökningen begränsas till cirka 3 °C, om vi minskar våra ut-släpp tillräckligt. Fortsatta utut-släppsökningar skulle däremot innebära att Södermanlands län värms upp
med upp till 5 °C (dvs når en medeltemperatur på 11
°C), och därmed få ett varmare temperaturklimat än vad Skåne har idag.
Störst uppvärmning kommer ske vintertid med upp mot 6 °C.11 Temperaturökningen kan medföra att hösten håller i sig längre och att våren kommer tidigare än idag. Vinterperioden blir alltså kortare och vegetationsperioden ökar med två till tre måna-der. Samtidigt kommer Södermanland att drabbas av fler värmeböljor och årsmedelnederbörden i lä-net förväntas öka med 15–25%. Detta kan förklaras genom att nederbörden ökar mest under vinter och vår, upp till 30%, och att den kraftiga nederbörden ökar.12 Fördelningen av nederbörden kommer däre-mot att variera – kortfattat kan man säga att så kallat kraftigt regn kan förekomma i princip var som helst i länet. Sammantaget innebär klimatförändringarna stora förändringar och en ökad osäkerhet för Söder-manland.
Regional koldioxidbudget för Södermanland
En koldioxidbudget är ett ramverk för att se hur hur mycket man måste spara och hur mycket man kan spendera. Oavsett om det gäller koldioxid eller svenska kronor ges en tydlig bild för att hålla sig inom budget.
Koldioxid är den växthusgas som vi människor släpper ut i störst mängd och totalt sett påverkar klimatet mest. Jämfört med andra växthusgaser är koldioxidutsläpp förhållandevis lätt att mäta och beräkna på olika nivåer i samhället. FN:s klimatpa-nel IPPC13 har beräknat en global koldioxidbudget och Södermanlands koldioxidbudget är en regional nedskalning utifrån den globala budgeten, framta-gen av Uppsala universitet14 och Ramböll.
9 IPCC, 2018
10 Sveriges Geologiska Undersökning, 2019 11 SMHI, 2015.
12 Ibid.
13 Intergovernmental Panel on Climate Change
R E M I S SV E R S I O N
E T T K LI M AT N EU T R A LT S Ö D E R M A N L A N D 2045
Koldioxidbudgeten visar att länet, för att leva upp till Parisavtalet, årligen måste minska sina utsläpp av koldioxid med 16 procent (se figur a nedan). Sö-dermanlands koldioxidbudget omfattar de utsläpp som görs inom länets gränser (territoriella utsläpp) med tillägg för utsläpp från internationella trans-porter inklusive internationellt flyg, där höghöjdsef-fekten15 av utsläppen även inkluderas.16 De koldiox-idutsläpp som inte är inkluderade är dem som sker som en effekt av konsumtion av varor och tjänster eller ekonomisk aktivitet i länet (konsumtionsbase-rade utsläpp).17
Budgeten gäller för perioden 2020–2040 men kom-mer uppdateras löpande utifrån vilka åtgärder som genomförs och de utsläppsminskningar åtgärderna ger. Koldioxidbudgeten kommer vara ett viktigt verktyg för att kunna följa upp och utvärdera det som genomförs i länet, och för att kunna rikta fokus
mot vad som ska göras nästkommande år. Exempel-vis kan budgeten vägleda länets aktörer i samver-kan och fungera som ett gemensamt dokument vid planering av åtgärder, och fungera som ett centralt dokument för att omfördela fokus och resurser till de sektorer som inte klarar takten, eller kompensera dessa genom ännu snabbare utsläppsminskningar i andra sektorer.
Detta är i linje med det rättviseperspektiv som IP-CC:s globala koldioxidbudget baseras på. Det inne-bär att alla länder, regioner och kommuner genom sin budget får en lokal nedskärning av den globala budgeten. Om inte minskningen på 16 procent årli-gen efterlevs måste utsläppen av koldioxid följande år minska ännu kraftigare, eftersom det globala ut-släppstaket inte ska överskridas.
15 Höghöjdseffekten innebär att de utsläpp som kommer från flyg på över 8000 meters höjd kan innebära (enligt vissa uppskattningar) dubblerad klimatpåverkan.
16 För mer detaljer kring metodval, se Koldioxidbudget för Södermanlands län 2020-2040 del I och II.
17 Konsumtionsbaserade utsläpp speglar den klimatpåverkan som konsumtionen ger upphov till oavsett var i världen utsläppen för att framställa produkter sker.
R E M I S SV E R S I O N
E T T K LI M AT N EU T R A LT S Ö D E R M A N L A N D 2045
Figur a. Utsläpp inklusive SSAB (överst) och utan stora anläggningar (underst). Figurerna visar historiska utsläpp 2010-2016, uppskattade utsläpp 2017-2019, samt budgeterade utsläpp 2020-2040. Utsläppen föreslås minskamed en konstant del av föregående års utsläpp. Den högra Y-axeln visar utsläpp som procent basåret 2019.
Källa: CEMUS, Uppsala universitet, Ramböll
Figur 1. Utsläpp inklusive SSAB (överst) och utan stora anläggningar (underst). Figurerna visar historiska utsläpp 2010–2016, uppskattade utsläpp 2017–2019, samt budgeterade utsläpp 2020–2040. Utsläppen föreslås minska med en konstant del av föregående års utsläpp. Den högra Y-axeln visar utsläpp som procent av basåret 2019.
0%
2010 2015 2030 2035 2040
DEL AV 2019 ÅRS UTSLÄPPSNIVÅ
KTC02
HISTORISKA OCH FRAMTIDA UTSLÄPP I SÖDERMANLANDS LÄN FÖR ATT NÅ 2°C-MÅLET
Historiska utsläpp
2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040
DEL AV 2019 ÅRS UTSLÄPPSNIVÅ
KTC02
HISTORISKA OCH FRAMTIDA UTSLÄPP I SÖDERMANLANDS LÄN FÖR ATT NÅ 2°C-MÅLET (UTAN STORA ANLÄGGNINGAR)
Historiska utsläpp Uppskattade utsläpp Budgeterade utsläpp
Figur 1. Utsläpp inklusive SSAB (överst) och utan stora anläggningar (underst). Figurerna visar historiska utsläpp 2010–2016, uppskattade utsläpp 2017–2019, samt budgeterade utsläpp 2020–2040. Utsläppen föreslås minska med en konstant del av föregående års utsläpp. Den högra Y-axeln visar utsläpp som procent av basåret 2019.
0%
2010 2015 2030 2035 2040
DEL AV 2019 ÅRS UTSLÄPPSNIVÅ
KTC02
HISTORISKA OCH FRAMTIDA UTSLÄPP I SÖDERMANLANDS LÄN FÖR ATT NÅ 2°C-MÅLET
Historiska utsläpp
2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040
DEL AV 2019 ÅRS UTSLÄPPSNIVÅ
KTC02
HISTORISKA OCH FRAMTIDA UTSLÄPP I SÖDERMANLANDS LÄN FÖR ATT NÅ 2°C-MÅLET (UTAN STORA ANLÄGGNINGAR)
Historiska utsläpp Uppskattade utsläpp Budgeterade utsläpp
Historiska och framtida utsläpp i södermanlands län för att nå 2°c-målet
Historiska och framtida utsläpp i södermanlands län för att nå 2°c-målet (utan stora anläggningar)
R E M I S SV E R S I O N
E T T K LI M AT N EU T R A LT S Ö D E R M A N L A N D 2045