Aktivitetsstöd Procent av bef antal 16-64 år Kv 3 2007 Kv 3 2008 Kv 3 2007 Kv 3 2008 4 500 5 300 0,8% 1,0% 1 700 2 000 1,1% 1,2% 1 100 1 200 0,8% 0,9% 1 400 1 600 0,9% 1,0% 8 600 10 100 0,9% 1,0%
Västra Götalands tillväxttakt bedöms tillhöra de starkare i landet, både i befolkningstal och i ekonomiska mått.
Näringslivets investeringar och de utländska investeringarna i regionen är omfattande. In-dustrins investeringar i Västra Götaland ökar och utgör under de senaste fem åren mer än en fjärdedel av samtliga industriinvesteringar i Sverige. Besöksnäringen i länet fortsätter att öka. Det europeiska inslaget växer snab-bast. Göteborg har ytterligare förstärkt sin position som evenemangs- och konferens-stad. Två tredjedelar av alla kommersiella övernattningar i Västra Götaland sker i Göte-borgsregionen.
Västra Götaland har ett antal fördelar som gör att utvecklingen inom flertalet områden är stark. De två viktigaste är de stora lokala arbetsmarknaderna och den industriella tra-ditionen. Nära kopplat till dessa är en attrak-tiv livsmiljö och stora - globalt verksamma - företag. I förlängningen har detta skapat en
struktur med en hög förmåga till nyskapande och med avsevärd konkurrenskraft i såväl ett europeiskt som internationellt perspektiv. Tjänstesektorn utvecklas snabbare, men i takt med övriga Sverige. Industrin utvecklas något långsammare men betydligt starkare än i övriga Sverige.
Utvecklingen av jobb och andelen med högre utbildning i arbete har varit betydligt starkare än för Sverige som helhet inom ett stort antal centrala områden. Jobben har vuxit snabbare jämfört med riket i 19 av 23 kluster. Andelen högskoleutbildade på arbetsmarknaden ökar också snabbare. Framför allt har länet rela-tivt övriga Sverige en stark tillväxt av jobb och högskoleutbildade inom företagstjänster, läkemedel, fordon, kommunikationer och byggsektorn.
Utbildningsnivån på arbetsmarknaden har förstärkts mer i Västsverige än för riket som helhet. Utvecklingen är bättre i samtliga utbildningsgrupper, men är särskilt markerad
Arbetslösa och personer med aktivitetsstöd Skattning av antal samt andel (%), kvartalsgenomsnitt. Prognosbedömning enligt AMV:s sökanderegister
Region Arbetslösa antal Procent av bef 16-64 år Kv 3 2007 Kv 3 2007 Kv 3 2007 Kv 3 2008 Göteborgsregionen 15 700 13 700 2,9% 2,5% Fyrbodal 4 600 4 300 2,9% 2,7% Sjuhärad 2 900 2 400 2,2% 1,8% Skaraborg 3 900 3 400 2,4% 2,1% HELA LÄNET 27 100 23 700 2,7% 2,4%
överproduktion, samtidigt som nya aktörer är på ingång. Det innebär att arbetsmarknaden är mycket sårbar. Strukturella förändringar inom fordonsindustrin kan få mycket stora konsekvenser för sysselsättningen.
Västra Götalands lokala arbetsmarknader karakteriseras av hög specialisering (un-dantag Göteborg) och ett stort beroende av exportmarknader. De lokala arbetsmarkna-derna med centrum i Bengtsfors, Trollhättan och Skövde är mest omvärldsberoende och levererar i hög utsträckning standardiserade produkter.
Framförallt i Göteborgsregionen, men även på övriga högskoleorter, finns en god tillgång på kvalificerad arbetskraft för ovanstående tillväxtbranscher.
Fler än hälften av de anställda i näringsli-vet arbetar i internationella företag (ägt av utländska intressen eller av svenskt företag med verksamhet i flera länder).
Finanssektorn är begränsad och utvecklas mycket långsamt, även i Göteborgsregionen. Nyföretagandet har visserligen ökat men lig-ger fortfarande långt under Skåne och Stock-holm.
Detaljhandeln i de norra delarna av länet är starkt beroende av gränshandeln med Norge. Strömstad och Svinesund har mer än hälften av den norska gränshandeln.
inom naturvetenskap och teknik där väst-sverige under de senaste tio åren förstärkt sin position från en redan relativt god nivå. Antalet platser i den högre utbildningen har vuxit snabbt sedan 1990-talets början och konkurrensen om eleverna hårdnar nu snabbt. En uppenbar styrka för västsverige i dessa sammanhang är den samtidiga bredd och specialisering som kan erbjudas vid re-gionens högskolor och universitet
Tillväxten har främst drivits fram av en växande tjänsteproduktion. Som exempel har kontorsberoende branscher (tjänstemän inom tjänstesektorn) växt med hela 70 procent se-dan 1993 och sysselsätter nu drygt 100 000 personer i Göteborgsregionen.
Efterfrågan på arbetskraft förväntas bli högst i de näringar som vuxit snabbast de senaste decennierna och som därmed har en förhål-landevis ung arbetskraft. Genom befolk-ningsökningen och utbildningssatsningar har länet goda möjligheter att klara arbets-kraftsförsörjningen, trots allt större pen-sionsavgångar. Pensionsavgångarna är störst inom områden där arbetsmarknaden växer långsammast. Svagast utveckling har kom-munerna med långa avstånd, och lång resväg till större arbetsmarknadscentra.
Viktiga frågor för länets framtida ut-veckling – en framtidsbedömning
Länsarbetsnämndens bedömning är att länet har goda förutsättningar för att bibehålla en fortsatt hög tillväxt av ekonomin och sys-selsättningen. I nedanstående branscher har länet en ledande position i landet.
Näringslivet är inne i en period med mycket snabba förändringar, industrijobben är sär-skilt utsatta. Länet är i hög grad beroende av en fordonsindustri som redan är mycket konkurrensutsatt. Branschen brottas glo-balt med stora lönsamhetsproblem och
q Fordonsindustrin
q Informations- och
kommunika-tionsteknik. Telematik.
q Samhällsvetenskap och humaniora
q Transport, flyg, rymd, logistik
q Nanovetenskap, nanoteknik,
material, ny produktionsteknik
q Petrokemi/polymercentra
q Miljö- och klimatutveckling
q Livsmedel, jordbruk och bioteknik
Insatser för att stärka länet
För att hela länets arbetsmarknad ska ut-vecklas gynnsamt krävs det insatser på flera politikområden; infrastruktursatsningar, ökat bostadsbyggande, utbildnings- och arbets-marknadspolitik.
Västra Götaland har en infrastruktur och ett transportsystem som i förhållande till liknan-de regioner i Sverige och omvärlliknan-den i flera stycken är outvecklat. Tydligaste undantag är hamnverksamheten som dock bromsas i sin utveckling av flaskhalsar i övriga delar av transportsystemet. Göteborgs hamn, som är Scandinaviens viktigaste hamn, omsätter en allt större mängd gods, vilket innebär att anslutande väg- och järnvägstruktur behöver byggas ut.
En omedelbar effekt av bristerna är att utvidgningen av Göteborgs lokala arbets-marknad, i jämförelse med Stockholm och Malmö, har varit relativt långsam de senaste decennierna. Det innebär att Göteborgsregio-nen och västsverige förlorar storstadsfördelar och utvecklingskraft.
Ekonomins tillväxt försvåras genom brister i infrastrukturen som gör att många har svårt att pendla till arbete utanför den egna bo-stadsorten. Dessa brister ger också i en allt större omfattning upphov till ökade kostna-der för företagen. I Göteborgsområdet be-hövs en ny älvförbindelse och länkar mellan trafiklederna för att den vägbundna trafiken skall flyta smidigare.
Hela länets ekonomi och tillväxt gynnas av ökad regionförstoring. Det är viktigt för ekonomin och miljön att effektiv spårbunden persontrafik byggs ut, som kan ta en allt stör-re andel av det dagliga persontrafiksarbetet. I Göteborgsområdet är det idag 24 procent av persontrafiksarbetet som sker med kollektiv-trafiken, mot ca 35 procent i Stockholm, Hel-singfors och Oslo. Nytt dubbelspår i Göta-älvdalen projekteras, vilket kommer att sänka
restiden mellan Göteborg och Trollhättan avsevärt. Den på sikt planerade Götalandsba-nan på sträckan Göteborg-Landvetter-Borås och sedan vidare Borås-Jönköping kommer att stärka och knyta ihop arbetsmarknaderna på väst-östaxeln i länet. Den stora bostads-bristen, i många av länets kommuner, är en annan faktor som hämmar tillväxt och ökad rörlighet på arbetsmarknaden.
Länet har en differentierad och väl utbildad arbetskraft i Göteborgsregionen och på hög-skoleorterna i länet. Den stora utmaningen för utbildningsväsendet är att utbildnings-platserna dimensioneras för att utbilda inom tillväxtsbranscher med inriktning mot yrken som förväntas efterfrågas. Detta är inte minst viktigt under tider av stora pensionsavgångar. Inom många hantverksyrken, där det förvän-tas en framtida brist, är det viktig med ett utvidgat samarbete mellan gymnasieskolan och näringslivet. Med hjälp av olika modeller för lärlingsutbildning, kan ungdomar lättare slussas ut på arbetsmarknaden.
Det krävs också ytterligare insatser för att öka arbetskraftens geografiska och yrkesmäs-siga rörlighet. Samverkan med arbetsmarkna-dens parter och arbetet med regional utveck-ling är viktigt för att säkerställa en hållbar utveckling. Samordnade insatser också med andra myndigheter är nödvändigt för att minska många människors utanförskap på arbetsmarknaden.
Fysiker oförändrat balans
Kemister oförändrat visst överskott
Geologer, geofysiker m fl oförändrat visst överskott
Matematiker oförändrat balans
Statistiker oförändrat balans
Systemerare, systemutvecklare stigande påtaglig brist
Programmerare stigande påtaglig brist
IT-strateg, IT-analytiker stigande någon brist
Datatekniker (nätverkstekniker) stigande påtaglig brist
Servicetekniker (data) stigande någon brist
Arkitekter, stadsplanerare stigande någon brist
Civilingenjörer bygg o anläggning starkt stigande påtaglig brist
Civilingenjörer elkraft stigande påtaglig brist
Civilingenjörer mfl elektronik o teleteknik stigande påtaglig brist
Civilingenjörer mfl maskin stigande påtaglig brist
Civilingenjörer mfl kemi oförändrat balans
Civilingenjörer mfl gruvteknik o metallurgi oförändrat balans
Lantmätare stigande någon brist
Laboratorieingenjörer oförändrat balans
Byggnadsingenjörer o byggnadstekniker stigande påtaglig brist
Elingenjörer o eltekniker stigande påtaglig brist
Ingenjörer o tekniker inom elektronik stigande påtaglig brist
Maskiningenjörer, maskintekniker stigande påtaglig brist
VVS-ingenjörer stigande någon brist
Kemiingenjörer o kemitekniker oförändrat balans
Ingenjörer o tekniker inom gruvteknik o metallurgi oförändrat balans
GIS-/kartingenjörer stigande någon brist
Läkare stigande påtaglig brist
Tandläkare oförändrat någon brist
Veterinärer oförändrat balans
Apotekare oförändrat balans
Logopeder oförändrat balans
Barnmorskor oförändrat någon brist
Akutsjuksköterskor oförändrat någon brist
Barnsjuksköterskor oförändrat någon brist
Distriktssköterskor stigande någon brist
Arbetsterapeuter oförändrat balans
Dietister mfl oförändrat balans
Optiker oförändrat balans
Tandhygienister oförändrat balans
Sjukgymnaster oförändrat balans
Receptarier oförändrat balans
Audionomer oförändrat balans
Sjuksköterskor, allmän inriktning oförändrat någon brist
Operationssjuksköterskor oförändrat någon brist
Geriatriksjuksköterskor oförändrat någon brist
Sjuksköterskor, psykiatrisk vård oförändat någon brist
Röntgensjuksköterskor oförändrat någon brist
Biomedicinska analytiker oförändrat balans
Läkarsekreterare oförändrat någon brist
Undersköterskor stigande balans
Personliga assistenter stigande balans
Vårdbiträden sjunkande visst överskott
Skötare oförändrat balans
Tandsköterskor oförändrat balans
Miljö- och hälsoskyddsinspektörer oförändrat balans
Barnskötare oförändrat visst överskott