Regionala planer och policy

3.2.1 Mobilitetsplan för Skåne

Region Skånes vision med ​Mobilitetsplan för Skåne är att genom ​“fysisk planering,

effektiv och attraktiv kollektivtrafik samt mobilitetstjänster skapa förutsättningar att resa hållbart”​ (Region Skåne 2017b:7).

En del av arbetet med framtagandet av mobilitetsplanen består i att _{​“öka och dela}

kunskap samt kompetensutveckling inom området” ​(Region Skåne 2017b:8). Det är

för oss otydligt om kunskapen de vill öka och sprida syftar till deras “expertkunskap” eller om det handlar om att öka sin kunskap om befolkningen.

Region Skåne har satt upp ett färdmedelsmål som ska ange ​“en riktning för hur

transportsystemet ska utvecklas till att bli mer miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart”​(Region Skåne 2017b:14). Färdmedelsmålet innebär även att gångtrafiken

ska öka, framförallt i anslutning till kollektivtrafiken (ibid). Regionen vill därutöver att andelen cyklister och kollektivtrafiksanvändare ska öka medan antalet bilister ska minska (Region Skåne 2017b:15). Mobilitetsplan för Skåne tar upp hur målet är att utveckla Skåne till en ekologisk, social och ekonomiskt hållbar region där ett väl utvecklat, samt hållbart transportsystem, är nödvändigt. Regionen hävdar i planen att behovet av utbyggd infrastruktur är stort men fler åtgärder krävs för att göra infrastrukturen miljöanpassat, effektivt och trafiksäkert. Detta hävdar Region Skåne ger förutsättningar för att göra ett mer attraktivt och levande Skåne (Region Skåne 2017b:3).

3.2.2 Regional Infrastrukturplan - Satsningar på transportinfrastruktur

i Skåne 2014-2025

En RTI, ​Regional Transportinfrastrukturplan, ​arbetas fram ungefär var fjärde år av Trafikverket och regionen i uppdrag av regeringen. En RTI omfattar investeringar i det regionala vägnätet och länsvägar som tillsammans med den nationella transportinfrastrukturplanen visar vilka satsningar som ska genomföras för den skånska infrastrukturen (Region Skåne 2014b:7). Den Regionala Infrastrukturplanen utgår från visionen om “Det öppna Skåne” som innebär att Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet (Region Skåne 2014b:45).

De mål som nämns i planen är att stärka regionförstoringen och regionsintegreringen i Skåne genom att, 1) stärka stad och landsbygd efter deras behov, 2) utveckla ett hållbart resande, 3) förbättra Skånes förbindelser med resten av världen och 4) se till att transportsystemet är effektivt, säkert och kan nyttjas av alla (Region Skåne 2014b:10).

RTI beskriver hur deras planering är utarbetat genom dialog med aktörer i Skåne (Region Skåne 2014b:14), även uppföljning av planens genomförande skall bestå i dialog (Region Skåne 2014b:9). RTI redogör för att det finns en vilja från “de skånska aktörerna” att samarbeta då de genom närmare samverkan också kan få möjlighet till en effektivare utveckling i Skåne (Region Skåne 2014b:11). Region Skåne förespråkar alltså i dokumentet goda samarbeten och dialog mellan aktörer. Det går möjligen att koppla regionens inställning till dialog, till Rydins (2007:54) och Healeys (2007:27) argument om att planering bör utgå från ett dialogarbete. Visserligen nämns det inget om hur dialogarbetet fungerat, endast att det har genomförts.

Utmaningar ​som nämns i RTI är att Skåne och Öresund behöver förbättra tillgängligheten så de båda regionerna kan bygga en stark arbetsmarknad som blir konkurrenskraftig globalt. De nämner även att storstadsregionerna i Sverige och övriga Skandinavien måste få bättre kopplingar till varandra (Region Skåne

2014b:28). Ett annat problem som tas upp är den ökande transporten. Då trafiksystemet har en stor påverkan på samhället måste transportsystemet utvecklas och vara robust och tillförlitligt för en hållbar utveckling som även se till behovet av att minska koldioxidutsläppen (ibid). Den regionala infrastrukturplanen omfattar som sagt investeringar i hela den regionala infrastrukturen och har därför inte enbart fokus på cykelvägar, men fungerar vägledande för Region Skånes konkretisering vad gäller cykelsatsningar som förtydligas i ​Cykelstrategi ​och

Cykelvägsplan.

3.2.3 Cykelstrategi

Cykelstrategi för Skåne 2018-2029​nämner flera visioner varav en av dem är att öka tillgängligheten och framkomligheten för att underlätta för cyklister (Region Skåne 2017a:3). Regionen vill att människors fysiska aktivitet ska öka vilket kan leda till förbättrad folkhälsa, som i sin tur leder till ett “mer hållbart utnyttjande av välfärdstjänster” (ibid).

Målen som nämns i denna strategi syftar till att få fler att cykla vilket Region Skåne hävdar kommer ge en rad sidoeffekter och förbättringar som leder till en “attraktiv region med hög livskvalité” (Region Skåne 2017a:11). Regionen vill minska trängseln och öka friheten genom att få fler att välja cykeln till jobbet. Detta kommer minska belastningen på infrastrukturen samt öka framkomligheten för kollektiv- och biltrafik (Region Skåne 2017a:12). Genom att öka andelen cyklister hävdar Region Skåne att 1) folkhälsan förbättras, 2) livsmiljöerna blir mer attraktiva, 3) kollektivtrafikresandet ökar i samband med minskad bilanvändning och 4) näringslivet blir starkare (Region Skåne 2017a:13).

I Cykelstrategi för Skåne ​nämns inga direkta problem men vi har urskilt några utmaningar ​som finns för att nå målen. Skåne vill nå de människor som inte cyklar men har viljan att börja. De vill få förståelse om varför dessa människor inte cyklar samt utnyttja den viljan för att få dem och fler att börja cykla (Region Skåne 2017a:15). En annan utmaning ​blir att öka och förbättra kommunikationen kring cykelåtgärder och cykelkampanjer för att göra de mer strategiska. Detta för att få

flera aktörer att målinriktat jobba åt samma håll för att utveckla Skånes cykelkultur (Region Skåne 2017a:18). Visserligen förklaras det inte ​hur ​kampanjerna ska bli mer strategiska.

3.2.4 Cykelvägsplan 2018-2029

Syftet med_{​Region Skånes ​cykelvägsplan 2018-2029} ​är att redovisa en fördjupning av de cykelsatsningar den regionala transportinfrastrukturplanen (RTI) tagit fram. Det är en konkretisering av riktlinjerna och viljorna i Region Skånes cykelstrategi. Cykelvägsplanen är avsedd att hantera cykelvägar som går utmed statliga vägar, vilket i detta fall menas med vägarna mellan Skånes städer och byar och inte vägarna inom kommunernas tätorter (Region Skåne 2018:3).

Visionen är att Skåne ska bli Sveriges bästa cykelregion och genom samarbeten mellan regionen, kommunerna, näringsliv och civilsamhället. I dagsläget äger ca 80% av alla skåningar en cykel och för många är cykeln det snabbaste och billigaste alternativet att ta sig runt, därför är det av relevans att cykeltrafikens framkomlighet, tillgänglighet och säkerhet är bra (Region Skåne 2018:3). Regionens framtagande av cykelvägsplanen “utgår från brister” och har baserats på Trafikverkets metod för åtgärdsvalsstudier (Region Skåne 2018:16).

Det främsta målet är att öka andelen cyklister i Skåne från 16 % till 19 %, med befolkningsökningen inräknat, till 2030 (Region Skåne 2018:3). För att nå detta mål har Region Skåne valt ut tre typer av investeringar som finansieringen ska fördelas mellan. Det är 1) cykelvägar längs med det regionala vägnätet, 2) ökad standard av cykelstråk och 3) ökad finansiering av kommunal cykelinfrastruktur (Region Skåne 2018:23). Den upplevda otryggheten i trafiken är en av anledningarna till varför människor väljer bort cykeln, hävdar Region Skåne. För att förebygga den upplevda otryggheten vill regionen skapa en​“hänsynstagande trafikkultur där alla trafikanter

tar ansvar för både sin och andras säkerhet i trafiken”​ (Region Skåne 2018:8).

Vi upplever att det saknas en röst i planeringsarbetet då de enda dialogprocesser som nämns är mellan regionen och dess kommuner. I detta steg av konkretiseringen

av faktiska satsningar på cykel bör medborgare få en chans att berätta om sina upplevelser. I kapitlet som berör ​Brister i den skånska cykelinfrastrukturen ​förklaras

det att en brist är något subjektivt. _{​“En förälder som cyklar med barn önskar separata}

cykelvägar och säkra passager medan en van arbetspendlare tycker att det duger med vägrenen på en 70-väg, bara det är gent” (Region Skåne 2018:19). Vår tolkning är att regionen inte ser det som möjligt att se till allas behov, medan vi tror att människors upplevelser av platser skulle hjälpa regionen att få lyckade resultat. Vi hävdar att vårt argument kan stärkas av Healeys framställning om att planeringsarbeten bättre skapar legitimitet om dessa förankras och väger in medborgarnas röster (Healey 2007:343).

3.2.5 Cykelvägsplan 2014-2025

Denna cykelvägsplan gjordes för åren 2014-2025 och är alltså en föregångare för den ovannämnda cykelvägsplanen. Målbilden som uppges i planen är att ​“I Skåne är cykeln det självklara valet” (Region Skåne 2014a:7). De har sex olika

satsningsområden som ska prioriteras för att göra Skåne till en cykelregion. De är 1) utbyggnad av cykelvägar för arbets- och skolpendling, 2) snabba cykelstråk, 3) ökad trafiksäkerhet på landsbygd och i tätort, 4) förbättrade kopplingar till stationer/bytespunkter i Skåne, 5) förbättrade cykelleder för turism och rekreation och 6) pott för smärre åtgärder (Region Skåne 2014a:17-18).

Cykelvägsplanen redogör för att cykelräkningar inte blivit genomförda på alla sträckor i regionen, utan planerarna har istället valt att underbygga sina argument på studier och befintlig forskning vad gäller cykelresor. Regionen argumenterar:

“Investering som innebär ny cykelväg jämfört med alternativet cykling i blandtrafik, ger resultatet 50 procent ökat cyklande. Om man däremot rustar upp en befintlig cykelförbindelse, eller en felande länk, leder det till 20 procent ökad cykling” (Region

Skåne 2014a:23). Vi tolkar det som att det antingen finns behov för flera mätningar i regionen, eller alternativt att regionen bör satsa på att bygga flera cykelvägar. Att regionen ser till befintlig forskning upplever vi som positivt, det är visserligen svårt att veta vad det fått för betydelse för de faktiska åtgärderna som det planerats för.

Utmaningar för att nå målet om att ​“I Skåne ska cykeln vara det självklara valet” är att det krävs att cykling ska stå för en “relativt hög del av det totala resandet. Det ska även finnas bra cykelinfrastruktur och skyltning inom och mellan Skånes tätorter, Skåne ska vara en cykelturismdestination och cykel och kollektivtrafik fungerar bra tillsammans och att det finns en stark cykelkultur” (Region Skåne 2014a:7).