Arktiska rådet
Under året deltog Naturvårdsverket aktivt i arbetsgrupperna för bekämpning av föroreningar (ACAP), biologisk mångfald (CAFF) och miljöövervakning och utvärdering (AMAP) men bilaterala anslaget användes bara inom ACAP och dess fyra expertgrupper;
- långlivade organiska föroreningar och kvicksilver - integrerad förvaltningsstrategi för miljöfarligt avfall - kortlivade klimatgaser
- miljöföroreningar bland ursprungsbefolkningar.
Naturvårdsverket har bidragit genom att utveckla, genomföra och följa upp projekt med bäring på miljöförbättringar i Ryssland och som genomförs tillsammans med samarbetsländerna inom Arktiska rådet.
Myndigheten är även ordförande i expertgruppen om långlivade organiska föroreningar och kvicksilver. Naturvårdsverket har bidragit i det löpande arbetet samt genom att utveckla och följa upp projektförslag som genomförs med samarbetsländerna inom Arktiska rådet.
Som stöd till expertgruppen om miljöföroreningar bland ursprungsbefolkningar deltog Naturvårdsverket bland annat vid ett miljöforum i Alaska, USA. Inom ramarna för ett av gruppens projekt genomfördes undervisning för skolungdomar i olika delar av Sápmi kring den mobilapplikation för lokala miljöobservatörer som utvecklats i Alaska. Applikationen syftar till att uppmuntra och samordna lokala miljöobservationer i Arktis och riktar sig särskilt till urfolkssamhällen. Observationerna behövs för att bättre förstå klimatförändringarna i Arktis.
Naturvårdsverket har på finskt initiativ tillsammans med övriga nordiska länder och Kanada bidragit till OECD:s arbete kring analyser av nyttan av minskade utsläpp i Arktis. Projektet ska analysera ekonomiska konsekvenser av åtgärder för att uppnå Arktiska rådets mål om minskat utsläpp av sotpartiklar.
Havs- och vattenmyndighetens arbete med arktisk marin nedskräpning, ett projekt som drivs inom Arktiska rådet, har under året inte finansierats via det bilaterala anslaget utan via myndighetens anslag om åtgärder för havs- och vattenmiljö. Anledningen till denna omfördelning var ett ökat intresse för och därmed större finansieringsbehov i andra samarbeten inom det bilaterala anslaget.
Barentsrådet
Miljösamarbetet är ett av de centrala samarbetsområdena i Barentsrådet. Sverige är under perioden 2018–2020 ordförande i Barentsrådets miljöarbetsgrupp. Ordförandeskapet stöddes från Naturvårdsverket genom ett bidrag till det internationella Barentssekretariatet men också genom att leda arbetet i undergrupperna för avveckling av särskilt uppmärksammade utsläppskällor (så kallade hotspots) samt för naturvård och vatten.
Sedan en tid tillbaka har Sverige lagt särskild kraft på arbetet med så kallade hotspots. Som ett resultat av arbetet har det under året tydliggjorts att det finns betydande kunskapsluckor mellan centrala och regionala förvaltningar i fråga om detta arbete och att det finns behov av vidareutbildning inom förvaltningarna. Detta för att säkerställa att arbetet med utsläppskällorna tar fart. En viktig del är att sammanlänka kunskap, aktörer och processer rörande det bilaterala samarbetet kring Rysslands införande av tillståndsprövning baserad på bästa tillgängliga teknik (så kallad BAT).
Naturvårdsverket gav tillsammans med länsstyrelserna i Norrbottens och Västerbottens län stöd till genomförandet av Barentsrådets klimatplan genom att medverka på flera konferenser. Ett nätverk för klimatrelevanta aktörer i Barentsregionen har etablerats och en fördjupad studie om växthusgasutsläpp från energiproduktion och konsumtion har genomförts.
Naturvårdsverket bidrar i arbetet med att sammanlänka kunskap, aktörer och processer rörande det bilaterala samarbetet kring Rysslands införande av tillståndsprövning baserad på bästa tillgängliga teknik (BAT).
Nordiska ministerrådet
Inom ramen för Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet under 2018 deltog bland andra Naturvårdsverket i två specifika aktiviteter kopplade till grön offentlig upphandling respektive ekonomiska styrmedel inom miljöområdet.
I fråga om grön offentlig upphandling genomfördes under året ett seminarium i Stockholm där bland andra Naturvårdsverket och Östersjöstaternas råd deltog. Att ta miljöhänsyn och social hänsyn i upphandlingar bidrar till en hållbar utveckling och till att nå miljökvalitetsmålen. Vid
seminariet deltog utöver EU:s generaldirektorat för miljö också representanter från olika institutioner och organisationer från exempelvis Danmark, Estland, Finland, Lettland och Tyskland.
Vad gäller ekonomiska styrmedel har
Naturvårdsverket genom Nordiska
ministerrådets arbetsgrupp för miljö och ekonomi bidragit till publiceringen av en kortare rapport för beslutsfattare. Analysen har bidragit till ökad kunskap om ekonomiska styrmedel inom miljöområdet.
Västra Indiska oceanen
Under förra året har Havs- och vattenmyndigheten startat ett regionalt samarbete för länder kring västra Indiska oceanen för utbyte inom havsplanering, miljöbedömning och klimatanpassning.
Programmets stöd syftar specifikt till att bredda Havs- och vattenmyndighetens fattigdomsbekämpande engagemang i regionen. Detta exempelvis genom stöd till de fattigaste länderna till att även omfatta utbyte med de ekonomiskt starka och inflytelserika parterna i regionen. Önationen Mauritius har särskilt efterfrågat detta samarbete. Unesco, FN:s organ för utbildning, vetenskap och kultur, har en mellanstatlig oceanografisk kommission som identifierats som en första samarbetsplattform.
Gemensamma aktiviteter har planerats, inklusive stöd till kumulativ effektbedömning på Mauritius, det vill säga en bedömning som tar hänsyn till den samlade miljöpåverkan på ön. Det planerade uppstartsseminariet på den franska ön Réunion ställdes dock in med mycket kort varsel, på grund av ett försämrat säkerhetsläge. Seminariet planeras att i stället äga rum under 2019.
Rapporten uttrycker nöd- vändigtvis inte Naturvårds- verkets ställningstagande. Författaren svarar själv för innehållet och anges vid referens till rapporten.