Miljö- och klimatsamarbete
med strategiska länder
Årsrapport 2018
NATURVÅRDSVERKET
Miljö- och klimatsamarbete
med strategiska länder
Beställningar
Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se
Postadress: CM Gruppen AB, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/publikationer
Naturvårdsverket
Tel: 010-698 10 00 Fax: 010-698 16 00 E-post: registrator@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket, 106 48 Stockholm
Internet: www.naturvardsverket.se ISBN 978-91-620-6881-3
ISSN 0282‐7298 © Naturvårdsverket 2019 Tryck: CM Gruppen AB, Bromma 2019
Förord
Att samarbeta internationellt om miljö- och klimatfrågor är avgörande för att uppnå Sveriges miljömål, de globala hållbarhetsmålen inom Agenda 2030 samt internationella miljö- och klimatkonventioner.
Här redovisar Naturvårdsverket de samarbeten med strategiska länder inom miljö- och klimatområdet som finansierats genom anslagsposten för bilateralt miljösamarbete under 2018.
Under året har samarbeten ägt rum med Brasilien, Ryssland, Indien, Indonesien, Kina och Sydafrika samt Colombia, Sydkorea, Vietnam och USA. Flera aktiviteter genomfördes inom Barentsrådet, Arktiska rådet och Nordiska ministerrådet, samt med länder kring västra Indiska oceanen.
De svenska organisationer som under 2018 deltagit i samarbetet är myndigheterna Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket, SMHI samt Östersjö-staternas råd.
Inom anslaget har Sverige samarbetat om bland annat avfallsförebyggande åtgärder och transporteffektiva samhällen, om utveckling av länders kemikalielagstiftning, om artskydd och havsplanering. Samt om hur klimatet påverkar samhällen och människor och hur länder kan arbeta för att minska sina utsläpp av växthusgaser.
Tillsammans med andra länder kan vi göra värdefulla insatser som har stor betydelse för det globala miljö- och klimatarbetet och för en hållbar utveckling – både här hemma och runt om i världen.
Stockholm i mars 2019
Björn Risinger Generaldirektör
Innehåll
FÖRORD ... 4
SAMMANFATTNING ... 6
DET BILATERALA ANSLAGET ... 9
ANSLAGETS SYFTE 2018 ... 9
LÅNGSIKTIGHET OCH EFFEKTIVISERING ... 10
SYNERGIER ... 11
EXPORTSTRATEGIN ... 11
SAMARBETEN 2018 PER OMRÅDE ... 13
GIFTFRI MILJÖ ... 13
JÄMSTÄLLDHET OCH JÄMLIKHET ... 15
HÅLLBARA SAMHÄLLEN ... 17
LUFT OCH KLIMAT ... 19
HAV OCH MARINA RESURSER ... 21
EKOSYSTEM OCH BIOLOGISK MÅNGFALD ... 23
SAMARBETEN 2018 – PER LAND ELLER REGION ... 25
BRASILIEN ... 26 COLOMBIA ... 28 INDIEN... 28 INDONESIEN ... 30 KINA ... 30 RYSSLAND ... 32 SYDAFRIKA ... 35 SYDKOREA ... 37 USA ... 38 VIETNAM ... 39 REGIONALA SAMARBETEN ... 40 Arktiska rådet ... 40 Barentsrådet ... 41 Nordiska ministerrådet ... 42
Västra Indiska oceanen ... 43
A summary of this Annual Report regarding the cooperation with strategic countries in the field of environment and climate is available in English on swedishepa.se (ISBN 978-91-620-6882-0).
Sammanfattning
En del av anslaget för internationellt miljösamarbete går till
bilateralt miljösamarbete. Anslagsposten går till svenska
myndigheters miljö- och klimatsamarbete med länder som har
stor påverkan på den globala miljön. I den här rapporten
redovisas aktiviteter som finansierats av anslaget.
Om anslaget
Anslaget uppgick 2018 till 29,4 miljoner kronor. Samarbeten sker med länder som har strategisk betydelse för det globala miljö- och klimatarbetet. Brasilien, Ryssland, Indien, Indonesien, Kina och Sydafrika prioriteras inom anslagets aktiviteter, samt strategiska länder som USA, Colombia, Sydkorea och Vietnam. En del av anslaget används för aktiviteter inom Barentsrådet, Arktiska rådet och Nordiska ministerrådet. Medlen inom anslaget, som Naturvårdsverket har i uppdrag att förvalta, fördelades mellan Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) och Östersjöstaternas råd.
Långsiktigt och exportfrämjande
Långsiktighet genomsyrar samarbetena. Detta för att bidra till kapacitetsutveckling i länderna. Aktiviteterna inom bilaterala anslagets samarbeten bör dessutom verka exportfrämjande och bidra till Sveriges exportstrategi. Genom att visa tekniska möjligheter och innovativ miljöteknik främjas svenska företag.
Miljö- och hållbarhetsmål
Miljö- och klimatsamarbetena med de strategiska länderna berör en rad tvärgående frågor och flera av FN:s globala hållbarhetsmål. Arbetet kopplar även på flera sätt till de svenska miljökvalitetsmålen, generationsmålet och till flera internationella miljökonventioner.
Giftfri miljö
I frågor om giftfri miljö har bland annat samarbetena med Brasilien och Kina bidragit till att stärka kemikaliekontrollen. I Indien, i det starkt förorenade området Bhopal, bidrar aktiviteter kring saneringsåtgärder till en hållbar livsmiljö och tillgång till dricksvatten. I Indonesien fokuserades aktiviteter bland annat på att bidra till att genomföra Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar. Ryssland har stor påverkan på såväl luft och klimat liksom på Östersjöns miljö. Reglering av industriutsläpp i landet har därmed stor betydelse för flera svenska miljömål. Sydkorea har antagit kemikalielagar som liknar EU:s, och får genom aktiviteterna stöd i genomförandet. Vietnams kemikaliemyndighet har inom anslagets aktiviteter fått stöd kring utveckling av landets kemikalielagstiftning. Samarbetet inom Arktiska rådet bidrar med löpande arbete och utveckling av projektförslag i samtliga fyra expertgrupper under Arktiska rådets åtgärdsprogram mot föroreningar. Inom ramarna för det svenska ordförandeskapet i Barentsrådets
miljöarbetsgrupp bidrar aktiviteter till Barentsrådets grupp för avveckling av så kallade hotspots, särskilt uppmärksammade utsläppskällor.
Jämställdhet
Som bidrag till FN:s hållbarhetsmål om jämställdhet och minskad ojämlikhet ska aktiviteter i Arktis öka ursprungs- och lokalbefolkningars engagemang och delaktighet i miljöarbetet och på innovativa sätt tillgängliggöra det för dessa grupper. Samarbetet i Brasilien handlar delvis om att stärka allmänhetens tillgång till miljöinformation och därmed möjligheterna att delta i beslut och påverka miljöarbetet. Inom aktiviteter i Brasilien och med Vietnam lyftes vikten av att människor som direkt berörs av myndigheters arbete med vatten- och havsförvaltning får ökat inflytande över förvaltningen. Insatserna i Indonesien bidrar till att arbetet med reglering och riskbedömning av kemikalier tar hänsyn till ett likvärdigt skydd för alla människor i samhället. Aktiviteter i Kina inkluderade kopplingen mellan kemikalier och de globala hållbarhetsmålen, inklusive jämställdhet och mänskliga rättigheter. Samarbetet med Ryssland bidrog till ett ökat engagemang av ryska ungdomar i genomförandet av Agenda 2030. I USA bidrar samarbetet till en analys som ska belysa ett jämställdhetsperspektiv kopplat till frågor om transporteffektiva samhällen i delstaten Kalifornien respektive i Sverige.
Hållbara samhällen
Samarbeten som bidrar till mål om exempelvis god bebyggd miljö, hållbara samhällen och hållbar energi omfattar bland annat Brasilien där aktiviteter ska minska städernas negativa miljöpåverkan, bland annat genom aktiviteter kring luftkvalitet, hantering av kommunalt avfall samt värmetålighet och minskad sårbarhet för värmeböljor. Samarbetet i Kina är delvis inriktat på att energieffektivt fasa ut ozonfarliga ämnen samt förnyelsebar energi och hållbar avfallshantering. I Ryssland inkluderade aktiviteter att ryska miljö- och naturresursministeriet valde ut två ryska län till att på prov införa resurseffektiviserings-strategier för kommunalt hushållsavfall. Aktiviteterna i Sydafrika ska bidra till en bättre avfallshantering och därmed minskade utsläpp av bland annat växthusgaser. Samarbetet med USA ska kartlägga och utbyta erfarenhet kring styrmedel för ett transporteffektivt samhälle i delstaten Kalifornien.
Hav och marina resurser
I samarbeten inom hav och marina resurser där aktiviteter bidrar till miljömålen om hav i balans samt levande sjöar och vattendrag, ingår bland annat utveckling av metoder för hållbar havsplanering. Brasilien är exempelvis i en inledande fas med havsplanering och Sveriges bidrar till arbetet, samt till arbetet med marin nedskräpning. I Kina arbete bidrar samarbetet inom den så kallade kinesisk-europeiska vattenplattformen med mer miljöanpassade energisystem och bättre nyttjande av vattenresurser. Samarbetet i Ryssland bidrar till att förbättra de ryska myndigheternas kunskap och kapacitet att förvalta floder och den marina miljön på ett mer hållbart sätt. Aktiviteter i Sydafrika genererade fördjupad kunskap om hur
även mot vattenfrågor genom att utvärdera hur klimatförändringar påverkar vattenkvantitet och -kvalitet. I USA ingick aktiviteter om kunskapsinsamling om marina habitat. Tillämpning av från källa till hav-strategi stärktes genom aktiviteter i Vietnam.
Klimat och luft
I samarbetena inom luft och klimat bidrar aktiviteterna till svenska och globala klimatmål, samt mål om frisk luft och skyddande ozonskikt. Samarbetet med Brasilien bidrar till en metodik för snabbare diagnoser av städers luftmiljöproblem. Samarbetena i Kina och Indien bidrar till nedfasning av de kraftfulla växthusgaserna fluorkolväten med hjälp av ett centraliserade energisystem och energieffektivisering. I Sydafrika bidrar aktiviteter med att analysera halter av exempelvis svarta sotpartiklar. Samarbetet i USA både till mer effektiva system för handel med utsläppsrätter och till transporteffektiva samhällen. Samarbetet med Ryssland bidrar till energieffektivisering i byggnader och industrier. Aktiviteter i Barentsregionen bidrog till genomförandet av Barentsrådets klimatplan. Inom Arktiska rådet stödde samarbetet det löpande arbetet inom expertgrupper för kortlivade klimatgaser.
Ekosystem och biologisk mångfald
Samarbetena bidrar till mål om rikt växt och djurliv samt ekosystem och biologisk mångfald såväl i haven som på land. I Brasilien pågår samarbete kring marina däggdjur i havsförvaltningen. Aktiviteterna fokuserar på att studera den rödlistade och inhemska laplatadelfinen. I samarbetet med Ryssland ingår genetisk förstärkning av den svenska vargstammen. Förbättrade kunskapen om den ryska vargpopula-tionens genetiska status bidrar till Sveriges artskyddsarbete. Samarbetet bidrog till förberedelsen av den internationella konferensen om områdesskydd, som vartannat år organiseras av Barentsrådets miljögrupp.
Det bilaterala anslaget
En del av anslaget för internationellt miljösamarbete ska gå till
bilateralt miljösamarbete. Anslagsposten går till myndigheters miljö-
och klimatsamarbete med länder som har stor påverkan på den
globala miljön. Samarbeten sker också med länder som har strategisk
betydelse för det globala miljö- och klimatarbetet. Här redovisas
aktiviteter som finansierats genom anslagsposten.
Anslagets syfte 2018
2018 höjdes anslagsposten för bilateralt miljösamarbete med nära 12 miljoner kronor till 29,4 miljoner kronor. I regleringsbrevet till Naturvårdsverket för 2018 framgår att anslaget får användas för myndigheters bilaterala miljö- och klimatsamarbete med länder med stor påverkan på den globala miljön. Det får också användas till samarbeten med länder som har strategisk betydelse i det globala miljö- och klimatsamarbetet.
I den här rapporten redovisar Naturvårdsverket de samarbeten med strategiska länder inom miljö- och klimatområdet som finansierats genom anslagsposten för bilateralt miljösamarbete under 2018.
De stora ekonomierna Brasilien, Ryssland, Indien, Indonesien, Kina och Sydafrika har stor påverkan på den globala miljön och samarbete med de länderna ska därför prioriteras inom anslagets aktiviteter.
Insatser som finansieras av anslaget bör enligt regleringsbrevet bidra till att uppnå de svenska miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Utöver det bör insatserna bidra till de globala hållbarhetsmålen, ökad jämställdhet samt ökad export av svenska produkter och svenskt kunnande.
En del av anslaget ska användas för stöd till ökat ryskt deltagande och genomförande av aktiviteter som drivs inom ramen för Barentsrådet, Arktiska rådet och Östersjöstaternas råd syftar till miljöförbättringar i Ryssland. Anslagsposten får användas för att stödja genomförandet av det svenska ordförandeskapet i Barents miljöarbetsgrupp 2018–2019.
Delar av anslaget ska användas för ett årligt bidrag till miljörådet China Council. Medlen inom anslaget fördelades mellan:
- Naturvårdsverket
- Havs- och vattenmyndigheten - Kemikalieinspektionen
Naturvårdsverket har i uppdrag att förvalta anslaget och bland annat formellt besluta om fördelningen av medlen. Naturvårdsverket samråder löpande med de inblandade myndigheterna och organisationerna kring frågor om fördelning, utvärdering och utveckling av anslaget.
Under 2018 hölls två samordningsmöten där samarbetet med länderna och myndigheter emellan diskuterades tillsammans med Miljö- och energidepartementet. Arbetet inom bilaterala anslaget presenterades för statssekreteraren och för kollegor på Miljö- och energidepartementet.
Långsiktighet och effektivisering
Långsiktighet bör genomsyra samarbetena. Detta för att bidra till kapacitetsutveckling i länderna och till genomförandet av internationella miljökonventioner, de svenska miljökvalitetsmålen och hållbarhetsmålen inom Agenda 2030.
Havs- och vattenmyndigheten har exempelvis skapat ett bra samarbete med Sydafrika genom långsiktighet och tålamod. Myndigheten har, liksom SMHI, i omgångar haft svårt att få kontakt med och respons från kollegor i Sydafrika. I vissa fall har detta lett till att aktiviteter fått senareläggas. I Sydamerika och Sydafrika arbetar SMHI huvudsakligen i fleråriga projekt. Anledningen till detta är att samarbeten som sträcker sig över flera år gör att effekter kan nås snabbare och att risker med projekten kan minskas.
För att skapa långsiktiga och effektiva samarbeten är en välfungerande dialog mellan länderna avgörande, exempelvis om samarbetsområden och kapacitet för implementering av resultat.
Kemikalieinspektionen kan nu, med flera års erfarenhet, själva dra slutsatser om sin samarbetsländers förmåga att åstadkomma faktisk förändring. Detta har lett till att Kemikalieinspektionen dragit ned på vissa insatser och skalat upp andra – effektiva samarbeten kräver olika samarbetsmetoder. Två brasilianska tjänstemän har under två månader 2018 praktiserat på Kemikalieinspektionen, vilket var en ny samarbetsform för myndigheten.
Naturvårdsverkets fleråriga samarbete med Indien syftar till att stärka kapaciteten hos miljötjänstemän inom hela landet samt hos den centrala miljömyndigheten. Flera hundra indiska tjänstemän har deltagit i utbildningar sedan 2012. Hållbar kapacitetsutveckling är också fokus inom projektet om så kallad training of trainers med fokus på avfallshantering i Brasilien.
Synergier
Effekten av arbetet i de bilaterala samarbetena kan förstärkas om de kopplar till myndigheters internationella utvecklingssamarbeten. Kemikalieinspektionen drar nytta av synergier mellan sina bilaterala insatser och projekt finansierade av Sida. Till exempel deltar Vietnam i Kemikalieinspektionens regionala program i Sydostasien, Sydafrika i dess globala program och dessutom används material som utvecklas i andra samarbeten även inom det bilaterala anslaget.
Havs- och vattenmyndigetens bilaterala arbetet inom västra Indiska oceanen utgör ett viktigt stöd för att inkludera tillväxtländerna i samarbetet och för att länka till den regionalt viktiga aktören Sydafrika. Insatsen kopplar till myndighetens internationella utvecklingssamarbete, som drivs i samarbete med Sida. Havs- och vattenmyndigheten har i sitt Kinasamarbete skapat möjlighet för dialog mellan svenska aktörer inom vatten, energi och miljöområdet. Detta har resulterat i en bättre samordning och tydliga synergier mellan aktörerna. Myndigheten har lett arbetet med att skapa formella partnerskap med nyckelaktörer i Kina.
Att samarbeta med andra myndigheter och aktörer skapar viktiga synergier. Kemikalieinspektionen har samarbetat med Naturvårdsverket i flera seminarier om de konventioner som båda myndigheterna ansvarar för.
Naturvårdsverket har stärkt sitt samarbete med Ryssland på flera nivåer – både genom det bilaterala samarbetet och inom Barentsrådet respektive Arktiska rådet. Naturvårdsverket drar nytta av synergier från samtliga dessa samarbeten, till exempel när det gäller arbetet kring bästa tillgängliga teknik (BAT).
Exportstrategin
Som ett led i arbetet med regeringens övergripande exportstrategi gör Miljö- och energidepartementet en särskild satsning på energiområdet, i nära dialog med myndigheter och företag. Syftet är att öka svenska företags export av energitekniska lösningar, vilket även bidrar till en hållbar energiomställning.
Aktiviteterna inom bilaterala anslagets samarbeten bör verka exportfrämjande och stämma överens med Sveriges exportstrategi. Genom att visa vilka tekniska möjligheter som finns och hur svensk lagstiftning tillsammans med politiska styrmedel möjliggör innovativ miljöteknik främjas indirekt svenska företag.
Naturvårdsverket har under 2018 tagit fram målsättningar för myndighetens medverkan till exportstrategin. Detta för att utveckla hur det bilaterala arbetet verkar exportfrämjande och i sin tur bidrar till att nå miljö- och hållbarhetsmål. Arbetet med målsättningarna presenterades på ett samordningsmöte av det bilaterala anslaget och kopplade samman till diskussioner om exportfrämjande inom anslaget under 2017.
Havs- och vattenmyndigheten har under året påbörjat sitt exportfrämjande arbete inom den kinesisk-europeiska vattenplattformen. Plattformen syftar bland annat till att främja affärssamarbeten mellan Kina och EU inom en rad vattenrelaterade områden.
För informationsutbyte och framtagande av en arbetsplan för affärsfrämjande aktiviteter inom den kinesiska-europeiska vattenplattformen under 2019 anordnade och deltog Havs- och vattenmyndigheten i ett antal möten med andra svenska främjandeaktörer, inklusive IVL Svenska Miljöinstitutet, Sweden-China Trade Council, Energimyndigheten samt inom Team Sweden Kina.
Havs- och vattenmyndighetens samarbeten med Kina fokuserar främst på policyarbete och bidrar i hög grad till spridning och exponering av svenskt kunnande, vilket på sikt verkar främjande för svensk export.
Inom Naturvårdsverkets samarbete med Brasilien har olika typer av svensk teknik uppmärksammats under en workshop om hållbar avfallshantering där flera kommuner deltog. I samband med insatsen om förebyggande av matsvinn har Naturvårdsverket fört en dialog med Business Sweden i Brasilien. Myndigheten bedömer att det finns flera möjligheter till exportfrämjande aktiviteter under 2019, till exempel kan ett seminarium med demonstrationer av innovativa tekniska lösningar förläggas till Sverige.
I samarbetena med Brasilien, Kina, Sydafrika, Sydkorea och Vietnam finns det indirekta kopplingar till exportstrategin. Här kan Kemikalieinspektionen bidra genom insatser som syftar till att exempelvis utveckla en strängare brasiliansk kemikalielagstiftning med ökade krav på importörer och tillverkare.
Krav på att minska användning av farliga ämnen kan leda till behov av att ersätta dessa. Sverige har på många sätt redan gjort den omställningen och har därigenom färdiga lösningar, i form av andra ämnen eller tekniska lösningar. Att konkurrenter utanför Sverige och EU måste uppfylla krav liknande dem som ställs i vår kemikalielagstiftning kommer att leda till en mer rättvis konkurrens, vilket bör gynna svensk export.
I SMHI:s samarbete med Colombia kring luftpartiklar har universitetet i Cali, som är samarbetspartner i projektet, bekostat installationen av ett svenskt luftmiljösystem.
Samarbeten 2018 per område
Miljö- och klimatsamarbetena med de strategiska länderna inom det
bilaterala anslaget berör en rad tvärgående frågor och flera av FN:s
globala mål för hållbarhet. Arbetet kopplar även på flera sätt till de
svenska miljökvalitetsmålen, generationsmålet och till flera
internationella miljökonventioner.
Giftfri miljö
I Brasilien har samarbetet bidragit till att stärka kemikaliekontrollen. Detta bland annat genom att presentera svenska erfarenheter på ett seminarium om så kallad institutionell kapacitet om kemikaliekontroll samt delta i en workshop kring Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar. Två miljöriskbedömare från den brasilianska miljömyndigheten praktiserade under två månader på Kemikalieinspektionen och vi har därigenom haft ett utbyte av erfarenheter kring miljöriskbedömningar för bekämpningsmedel.
I Indien, i det starkt förorenade området Bhopal, har Naturvårdsverket påbörjat ett samarbete kring saneringsåtgärder för en hållbar livsmiljö. Samarbetet bidrar till hållbarhetsmålet om rent vatten och sanitet, samt miljökvalitetsmålet om en giftfri miljö.
I Indonesien fokuserades Kemikalieinspektionens aktiviteter bland annat på att bidra till att genomföra Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar. Vid en serie workshops gjordes en genomgång av läget vad gäller den nya kemikalielagstiftningen i landet samt en genomgång av aktiviteter och åtgärder i samband med konventionens implementering.
KOPPLINGAR TILL SVERIGES
MILJÖKVALITETSMÅL OCH DE GLOBALA HÅLLBARHETSMÅLEN
Med Kina genomförs samarbetsaktiviteter till exempel angående kemikaliekontroll. Kemikalieinspektionen deltog vid en årlig konferens om kemikaliekontroll samt vid ett symposium om kemikaliekontroll och cirkulär ekonomi, som organiserades av FN:s utvecklingsprogram. Kemikalieinspektionen deltog vid ett så kallat rundabordssamtal arrangerat av Raoul Wallenberg-institutet i samarbete med svenska ambassaden i Peking. Myndigheten arrangerade ett studiebesök från Taiwans kemikaliemyndighet i Sverige
Ryssland har stor påverkan på såväl luft och klimat liksom på Östersjöns miljö. Reglering av industriutsläpp i landet har därmed stor betydelse för flera svenska miljömål. Naturvårdsverket gav fortsatt stöd till införandet av tillståndsprövning baserad på bästa tillgängliga teknik (så kallat BAT) i Ryssland. Detta genom att delta i ett internationellt seminarium om miljöaspekter för industriell verksamhet samt att ge löpande stöd till ansvariga myndigheter.
I arbetet med särskilt uppmärksammade utsläppskällor inom Barentssamarbetet, så kallade hotspots, bidrar Naturvårdsverkets aktiviteter inom samarbetet till att stärka Rysslands förmåga att hantera dessa miljöproblem. Arbetet bidrar direkt till miljömålet om giftfri miljö och är länkat till Rysslands nya miljölagstiftning.
Naturvårdsverket tog initiativ till och medverkade vid en grundkurs i BAT-anpassad tillståndsprövning och arbete med hotspots under Barentsrådets miljöarbetsgrupp som genomfördes i december 2018. Tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet har Naturvårdsverket bidragit till etableringen av ett första hub för miljöproduktmärkning i Ryssland. Denna samverkar med det internationella nätverket för verifierbar miljömärkning av produkter enligt det patenterade EPD®-systemet.
Sydkorea är en av världens största tillverkare av kemikalier. Varor och kemikalier därifrån handlas på en global marknad och påverkar även Sverige. Sydkorea har antagit kemikalielagar som liknar EU:s, men behöver stöd i genomförandet. En global kemikaliesäkerhet är viktig för Sverige och miljökvalitetsmålen om en giftfri miljö. Vid ett internationellt seminarium i Sydkorea gav Kemikalieinspektionen en presentation om kemikalier i varor och hade även ett möte med deltagare från ministerier för att utbyta erfarenheter.
Vietnams kemikaliemyndighet har samarbetat med Kemikalieinspektionen kring utveckling av landets kemikalielagstiftning. Processen inkluderar aktiviteter kring införande av Minamatakonventionen om kvicksilver i landet samt hur Vietnam kan förbättra och implementera lagstiftning om förebyggande kemikaliekontroll. Under hösten genomförde Kemikalieinspektionen en utbildning av inspektörer från central och lokal nivå i Vietnam. Utbildningen fokuserade särskilt på tillsyn enligt FN:s system för klassificering och märkning av kemikalier.
Naturvårdsverket bidrar med löpande arbete och utveckling av projektförslag i samtliga fyra expertgrupper under Arktiska rådets åtgärdsprogram mot föroreningar. Särskild vikt läggs på arbetet i expertgruppen för långlivade organiska föroreningar och kvicksilver, där Naturvårdsverket leder arbetet.
Inom ramarna för det svenska ordförandeskapet i Barentsrådets miljöarbetsgrupp leder Naturvårdsverket arbetet i Barentsrådets grupp för avveckling av så kallade hotspots, särskilt uppmärksammade utsläppskällor. Naturvårdsverket har initierat en rad gemensamma stödinsatser, bland annat vidareutbildning i BAT för regionala myndigheter.
Jämställdhet och jämlikhet
Aktiviteter i Arktis ska öka ursprungs- och lokalbefolkningarnas engagemang och delaktighet i miljöarbetet och på innovativa sätt tillgängliggöra det för dessa grupper. Naturvårdsverkets arbete bidrar på så sätt till inkluderande samhällen och skapar möjligheter för betydligt mer jämlik tillgång till miljöinformation och framförallt att bli hörd och involverad i förändringar och beslut.
Samarbetet i Brasilien handlar delvis om att stärka allmänhetens tillgång till
KOPPLINGAR TILL DE GLOBALA HÅLLBARHETSMÅLEN
miljöarbetet. Aktiviteter där Naturvårdsverket deltar ska säkerställa att beslutsfattandet på alla nivåer är lyhört, inkluderande, deltagandebaserat och representativt. Samarbetet har direkt koppling till FN:s hållbarhetsmål om jämställhet och inkludering.
I Indonesien fokuserar Kemikalieinspektionen sitt samarbete på genomförandet av Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar, samt landets nya kemikalielag. Insatserna bidrar till att arbetet med reglering och riskbedömning av kemikalier tar hänsyn till ett likvärdigt skydd för alla människor i samhället.
I Kina deltog Kemikalieinspektionen bland annat vid ett rundabordssamtal organiserat av Raoul Wallenberg-institutet. Vid mötet medverkade bland andra FN:s speciella rapportör för mänskliga rättigheter och farliga ämnen. Samtalet inkluderade kopplingen mellan kemikalier och de globala hållbarhetsmålen, inklusive jämställdhet och mänskliga rättigheter.
Inom samarbetet med Ryssland stödde Östersjöstaternas råd ett ökat engagemang av ryska ungdomar i genomförandet av Agenda 2030. Rådet gav stöd till ungdomars deltagande i ett första möte för den nya rörelsen för ungdomar i Norden och Östersjöregionen som önskar delta i Agenda 2030-arbetet. Därutöver engagerade sig ungdomarna i forumet för strategisk planering av regioner och städer i Ryssland och dess ungdomsplattform.
I USA bidrar Naturvårdsverkets samarbete till en analys som ska belysa ett jämställdhetsperspektiv kopplat till frågor om transporteffektiva samhällen i delstaten Kalifornien respektive i Sverige. Analysen fokuserar bland annat på hur styrmedel påverkar kvinnors respektive mäns resmönster. Diskussioner kring upplägget av analysen har pågått under vintern och analysen kommer att tas fram under våren 2019.
Vietnam deltog i aktiviteter om ökat inflytande över vattenförvaltningen. Mekongfloden, Vietnam. Foto: Anne Lin
Havs- och vattenmyndighete arrangerade i Brasilien en session om vikten av koordinerad vatten- och havsförvaltning ur ett fattigdomsperspektiv. Detta i samband med konferensen World Water Forum i Brasilien, där myndighetens samarbetspartner från Vietnam deltog. Bland annat lyftes vikten av att människor som direkt berörs av myndigheters arbete med vatten- och havsförvaltning får ökat inflytande över förvaltningen. Detta för att stärka delaktigheten inom vatten- och havsförvaltningen.
Flera myndigheter har tagit hänsyn till en jämn könsrepresentation bland deltagare i seminarier, konferenser och studiebesök samt i projektgrupper. Detta kan anses som ett första steg, i synnerhet i länder där jämställdhet inte anses som en viktig fråga. För ett effektivt miljö- och klimatarbete, både i Sverige och i anslagets samarbetsländer, behöver jämställdhetsperspektivet integreras i sakfrågorna. För att åstadkomma detta finns behov av att från svensk sida höja kunskapsnivån i dessa frågor.
Hållbara samhällen
I Brasilien bidrar Naturvårdsverkets samarbete till att minska städernas negativa miljöpåverkan, bland annat genom aktiviteter kring luftkvalitet samt hantering av kommunalt avfall. Aktiviteterna ska bidra till att väsentligt minska mängden avfall genom åtgärder för att förebygga, minska, återanvända och återvinna avfall.
KOPPLINGAR TILL SVERIGES
MILJÖKVALITETSMÅL OCH DE GLOBALA HÅLLBARHETSMÅLEN
SMHI:s samarbete i Brasilien bidrar till ny metodik för att inkludera klimataspekter direkt i stadsplanering, med sikte mot värmetålighet och minskad sårbarhet för värmeböljor. Att Sverige får ökad kunskap om miljöer som kraftigt berörs av höga omgivningstemperaturer bidrar till att uppfylla de miljökvalitetsmålen samt de globala målen om god bebyggd miljö samt hållbara städer och samhällen.
I Kina fokuserar Naturvårdsverket samarbetet på bland annat samverkan kring policyfrågor med miljörådet China Council samt på att främja innovativa, energi- och kostnadseffektiva centraliserade energisystem. Detta har strategisk betydelse för såväl hållbar utveckling i Kina, landets samarbeten med omvärlden och landets bidrag till en hållbar global utveckling. Samarbetet är delvis inriktat på att så energieffektivt som möjligt fasa ut ozonfarliga ämnen. Det omfattar förnyelsebar energi och hållbar avfallshantering.
Naturvårdsverket genomförde flera insatser i Ryssland. Myndigheten anordnade ett avfallsseminarium med ryska deltagare från myndigheter och branschorganisationer. Det ryska miljö- och naturresursministeriet valde under 2018 ut två ryska län till att på prov införa resurseffektiviseringsstrategier för kommunalt hushållsavfall. Naturvårdsverket genomförde en studieresa till länen och påbörjade arbetet med att ta fram projektplaner för dessa, med fokus på producentansvar. Naturvårdsverket färdigställde en sammanhängande analys och sammanställning av svenska erfarenheter av stödprogram och projekt för klimateffektivitet, samt andra områden inom hållbar stadsutveckling. Naturvårdsverket medverkade i mötet med Moskva stads internationella råd för hållbar stadsutveckling och presenterade detta bl.a. på Moskva stads klimatforum.
SMHI:s aktiviteter i Brasilien bidrar till minskad sårbarhet för värmeböljor i storstäder. São Paulo, Brasilien. Foto: Vanessa Bumbeers
Aktiviteterna i Sydafrika ska genom Naturvårdsverkets medverkan bidra till en bättre avfallshantering och därmed minskade utsläpp av bland annat växthusgaser. Detta bidrar till de svenska och globala målen om exempelvis giftfri miljö samt hållbara städer och samhällen.
USA-samarbetet mellan Naturvårdsverket och partner i delstaten Kalifornien fokuseras delvis på att kartlägga och utbyta erfarenhet kring styrmedel för ett transporteffektivt samhälle. Genom detta kan både Sverige som USA bidra till att uppnå hållbarhetsmålen om hållbara städer och samhällen.
Flera av Naturvårdsverkets samarbetsländer som Sydafrika, Brasilien och Ryssland har beslutat att införa producentansvar för flera produktgrupper. Då efterfrågan på kunskap om svenska erfarenheter av producentansvaret är stor, har Naturvårdsverket initierat tre rapporter om planering, implementering och utvärdering av det svenska producentansvarssystemet. Rapporterna ska publiceras under 2019 och inkluderar producentansvar för förpackningar, elektriska och elektroniska produkter samt batterier, uttjänta bilar och däck.
Luft och klimat
I Brasilien har SMHI:s samarbete bidragit till en metodik för snabbare diagnoser av städers luftmiljöproblem. Projekten myndigheten driver syftar i stort till att utvärdera effekterna på luftkvalitén och befolkningens hälsa, samt förstå problem med så kallad urban hette och hur vegetation kan användas för att minska värmestress. Dessa aktiviteter bidrar direkt till miljökvalitetsmålet om ren luft samt det globala målet om att bekämpa klimatförändringar.
Naturvårdsverkets arbete i Kina och Indien om nedfasning av de kraftfulla växthusgaserna fluorkolväten (HFC) med hjälp av ett centraliserat energisystem och
KOPPLINGAR TILL SVERIGES
MILJÖKVALITETSMÅL OCH DE GLOBALA HÅLLBARHETSMÅLEN
om minskning av HFC som är kopplat till Montrealprotokollet om ozonstörande ämnen. Under året arrangerade Naturvårdsverket, tillsammans med andra svenska aktörer, en workshop i Kina om fjärrkyla och -värme, ett stort användningsområde för HFC.
I samarbete med energi- och resursinstitutet Teri i Indien har Naturvårdsverket organiserat ett seminarium om fjärrkyla och -värme under en global konferens om hållbar utveckling. Projektet har tagit fram en förstudie om alternativ för kylapplikationer fria från potenta växthusgaser. På grund av bristande interna resurskapacitet kunde ett planerat utbildningspaket om centraliserat energisystem som en tvärgående insats tyvärr inte tas fram under året.
Samarbetet i Sydafrika, där SMHI bidrar med att analysera halter av exempelvis svarta sotpartiklar, kopplar direkt till FN:s luftvårdskonvention som reglerar utsläpp samt till FN:s klimatkonvention.
I USA bidrar Naturvårdsverkets samarbete i Kalifornien både till mer effektiva system för handel med utsläppsrätter och till transporteffektiva samhällen, vilka båda är nycklar till att nå miljökvalitetsmålen om begränsad klimatpåverkan samt om frisk luft.
Inom samarbetet med Ryssland har Naturvårdsverket tillsammans med ryska parter arrangerat ett seminarium om energieffektivisering i byggnader och industrier samt ett seminarium om transporter och anpassning. Naturvårdsverket medverkade i Moskva stads klimatforum samt arrangerade ett seminarium kring hållbar planering för kollektivtrafik och andra transporter och klimatanpassning.
Inom Barentsrådet stödde Naturvårdsverket tillsammans med länsstyrelserna i Norrbottens och Västerbottens län genomförandet av Barentsrådets klimatplan. Ett nätverk för klimatrelevanta aktörer i Barentsregionen har etablerats under året och Naturvårdsverket arrangerade ett seminarium kring hållbar planering för kollektivtrafik. Moskva, Ryssland. Foto: Tom Gimbert
en fördjupad studie om växthusgasutsläpp från energiproduktion och konsumtion har genomförts.
Inom Arktiska rådet stödde Naturvårdsverket det löpande arbetet inom expertgrupper för kortlivade klimatgaser. Naturvårdsverket har tillsammans med fler länder bidragit till OECD:s arbete kring analyser av nyttan av att minska utsläpp i Arktis. Projektet ska analysera ekonomiska konsekvenser av åtgärder för att uppnå Arktiska rådets mål om minskat utsläpp av sotpartiklar.
Hav och marina resurser
I sina samarbeten med strategiska länder främjar Havs- och vattenmyndigheten en koordinerad förvaltning för att säkerställa hållbara ekosystem. Detta från källa till hav1, alltså i hela kedjan från land, till vattendragen och ut i öppet hav. Under senare
år har intresset och metodiken för havsplanering växt till en betydande del av förvaltningen av hav- och kustzoner i många delar av världen. Genom havsplanering sker en geografisk planering över havets användning tillsammans med centrala aktörer och intressenter. En av många komponenter i ekosystembaserad havsplanering är miljöbedömningar av den samlade miljöpåverkan. Inom detta har Havs- och vattenmyndigheten utvecklat metoden Symphony. Metoden har väckt intresse internationellt och kommer att vara en komponent i flera av de bilaterala samarbetena som utifrån i tidigare arbete nu planeras för år 2019 och framåt.
1Från källa-till-hav (på engelska source to sea approach) är en förvaltningsansats som syftar till en mer koordinerad och sammanhållen vatten- och havsförvaltning. Miljöproblemen i kust- och havsområden orsakas till stor del av aktiviteter som sker på land. För att nå hållbara akvatiska ekosystem från källa-till-hav behöver vi hantera de nyckelflöden (vatten, sediment, biota, föroreningar och material) som knyter samman förvaltningen på land och i vattendrag med den i kust- och havsområden samt främja ökad samverkan mellan sektorer och aktörer i olika geografiska skalor och mellan
KOPPLINGAR TILL SVERIGES
MILJÖKVALITETSMÅL OCH DE GLOBALA HÅLLBARHETSMÅLEN
Brasilien är i en inledande fas med att utarbeta havsplaner. Havs- och vattenmyndigheten bidrar i arbetet med Sveriges erfarenheter och utbyten har skett mellan myndigheten och dess brasilianska motpart inom såväl havsplanering som artskydd. Svenska erfarenheter kring artskydd, främst med att skydda tumlaren i Östersjön, delas med Brasilien i landets arbete med att skydda den hotade laplatadelfinen.
Ett resultat av Naturvårdsverkets samarbete med Brasilien är ett pilotprojekt inom marin nedskräpning som finansieras av vårt plastanslag. Projektet genomförs tillsammans med Santos kommun och syftar till att identifiera landbaserade utsläppskällor samt upprätta åtgärdsplaner.
I Kina bidrar Havs- och vattenmyndighetens arbete inom den så kallade kinesisk-europeiska vattenplattformen med mer miljöanpassade energisystem och bättre nyttjande av vattenresursen samt mer integrerad vatten- och havsmiljöförvaltning. Inom plattformen fortsatte myndigheten arbetet i två EU-finansierade projekt samt stärkt exportfrämjande.
I Ryssland bidrog Havs- och vattenmyndigheten till att förbättra de ryska myndigheternas kunskap och kapacitet att förvalta floder och den marina miljön på ett mer hållbart sätt. Detta genom inledande samarbeten om havsplanering, metoden Symphony och koordinerad förvaltning från källa till hav. Ryssland är en strategiskt viktig partner både för arbetet inom Helsingforskonventionen om Östersjöns marina miljö och samarbete kring konventionen om biologisk mångfald.
Med Sydafrika finns det förutsättningar för ett fördjupat samarbete som stärker implementeringen av hållbarhetsmålen. Havs- och vattenmyndigheten arrangerade 2018 ett studiebesök för bland annat det sydafrikanska miljödepartementet som Samarbetet med Kina bidrar till bättre nyttjande av vattenresurser. Tibet, Kina. Foto: Amy Skyer
genererade fördjupad kunskap om hur Sverige och Sydafrika bedriver miljöövervakning i marin miljö.
SMHI:s samarbete med Sydafrika har under 2018 även riktats mot vattenfrågor genom att utvärdera hur klimatförändringar påverkar vattenkvantitet och -kvalitet, att inkludera hela Sydafrika i ett modellsystem, förbättra modellsystemet genom insamling av nya data och processbeskrivningen genom samarbete med sydafrikanska experter.
I sitt samarbete med USA fokuserade Havs- och vattenmyndigheten på kunskapsinsamling om marina habitat och hade möten med amerikanska forskare, vilket bidrog till att stärka samverkan mellan Sverige och USA. Det tidigare bilaterala samarbetet inom havsplanering och utveckling av Symphony har under året stämts av i syfte att förbereda för en samlande workshop år 2019.
Vietnams tillämpning av från källa till hav-strategi stärktes genom Havs- och vattenmyndighetens samarbete med landet. Rekommendationer som utarbetades vid ett seminarium i Hanoi kommer att kunna användas av vietnamesiska myndigheter i arbetet med att förbättra förvaltningen av landets större flodsystem.
Ekosystem och biologisk mångfald
I Brasilien initierade Havs- och vattenmyndigheten ett samarbete kring marina däggdjur i havsförvaltningen. Projektet fokuserar på att studera den rödlistade och inhemska laplatadelfinen.
I Ryssland bidrar Naturvårdsverkets samarbete kring genetisk förstärkning av den svenska vargstammen till miljökvalitetsmålet om ett rikt växt- och djurliv. Den
KOPPLINGAR TILL SVERIGES
MILJÖKVALITETSMÅL OCH DE GLOBALA HÅLLBARHETSMÅLEN
lättare att bedöma ur vilka populationer och områden de genetiskt mest intressanta vargarna bör komma, för att bidra till en så livskraftig svensk vargstam som möjligt. Naturvårdsverket medverkade i förberedelsen av den internationella konferensen om områdesskydd, som vartannat år organiseras av Barentsrådets miljögrupp.
Samarbetet bidrar till arbetet med områdesskydd i Barentsregionen. Gällivare, Norrbottens län. Foto: Geran de Klerk
Samarbeten 2018 – per land eller
region
Samarbetsländerna inom bilaterala anslagets aktiviteter är länder av
stor strategisk vikt för det globala miljö- och klimatarbetet – Brasilien,
Ryssland, Indien, Indonesien, Kina, Sydafrika samt Sydkorea, USA
och Vietnam. Samarbete sker även inom Arktiska rådet, Barentsrådet,
Nordiska ministerrådet samt med länder kring västra Indiska oceanen.
Samarbetsländer där projekt bedrivits under 2018 inom det bilaterala anslaget.
Land/Område
Arktiska rådet
1 935 000
Barentsrådet
953 000
Brasilien
3 190 000
Colombia
400 000
Indien
2 150 000
Indonesien
456 000
Kina
5 791 000
Ryssland
3 865 000
Sydafrika
4 402 000
Sydkorea
308 000
USA
1 140 000
Vietnam
1 230 000
Brasilien
Havs- och vattenmyndigheten genomförde bilaterala möten och aktiviteter med Brasiliens miljöministerium samt en tvärsektoriell kommission under marinen. Kontakterna genererade förslag på prioriterade samarbetsområden som ligger till grund för kommande arbetsplan för 2019.
Ett samarbete kring havsplanering inleddes under 2018. Detta har hittills resulterat i en ömsesidig förståelse för ländernas havsplaneringsprocesser. Samarbete kring marina däggdjur i havsförvaltningen påbörjades också under året. Havs- och vattenmyndigheten initierade ett samarbete med universitetet i Joinville för att studera laplatadelfinen, en rödlistad och inhemsk delfinart. Samarbetet har redan resulterat i direkt kontakt mellan brasilianska aktörer med ömsesidigt utbyte om prioriteringar, önskemål och utvecklingsmöjligheter.
Kemikalieinspektionen har under flera år samarbetat med Brasilien om utformningen av en ny kemikalielag för landet. Under 2018 beslutades det huvudsakliga innehållet i lagen och nästa steg blir att anta den.
Kemikalieinspektionen presenterade svenska erfarenheter på ett seminarium om så kallad institutionell kapacitet för att hantera kemikalierisker. Seminariet riktade sig till politiker, myndigheter och ideella organisationer. Kemikalieinspektionen arrangerade en workshop om metoder för att begränsa riskerna med farliga kemikalier. Arrangemanget hade deltagare från flera brasilianska myndigheter och ministerier och även representanter från Argentinas miljöministerium.
På initiativ av det regionala centret för Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar deltog Kemikalieinspektionen i en workshop i Brasilien, med syfte att utveckla upplägget av ett utbildningsprogram i förebyggande kemikaliekontroll.
Under 2018 utökades samarbetsformerna med Brasilien genom att två miljöriskbedömare från den brasilianska miljömyndigheten fick praktisera på Kemikalieinspektionen. Under två månader deltog de i arbetet och fick utbyta erfarenheter om miljöriskbedömningar för bekämpningsmedel med svenska kollegor.
Naturvårdsverket fortsatte samarbetet med fokus på hållbar avfallshantering och miljödata i Brasilien. Aktiviteterna handlar i stort sett om att stödja identifierade initiativ rörande avfall samt att stärka allmänhetens tillgång till miljöinformation och därmed deras möjligheter att delta i beslut och påverka miljöarbetet i Brasilien. Naturvårdsverket medverkade i ett seminarium i huvudstaden Brasilia om förebyggande av matavfall. Seminariet, där deltagare från olika samhällssektorer deltog, arrangerades av EU och Brasilien. Tillsammans med aktörer inom området etablerades en plattform för ökat samarbete kring matavfall.
Två seminarier hölls under året inom ramen för samarbete om beräkning av avfallstaxor och design av återvinningscentraler. En training of trainers-kurs som startas under 2019 planerades.
Beräkningen av avfallstaxor har genererat stort intresse i många brasilianska kommuner och kommunen Curitiba har visat fortsatt intresse för att vara pionjär i uppförandet av en återvinningscentral.
Inom området miljödata medverkade Naturvårdsverket som rådgivare i en brasiliansk kommission om utsläppsregister. Målet är att kommissionen ska ta fram ett lagförslag under 2019.
Ett resultat av Naturvårdsverkets samarbete med Brasilien är ett pilotprojekt inom marin nedskräpning som finansierades av myndighetens plastanslag under 2018. Projektet pågår tillsammans med Santos kommun där deltagare från projektet under året besökte Sverige, bland annat för olika studiebesök med syfte att identifiera landbaserade utsläppskällor samt upprätta åtgärdsplaner som sedan ska kommuniceras till andra kustkommuner.
Naturvårdsverket har under 2018 påbörjat att ta fram tre rapporter om planering, implementering och utvärdering av det svenska producentansvarssystemet. Rapporterna ska kunna användas bland annat i samarbete med Brasilien.
SMHI fortsatte under 2018 projektet om påverkan av utsläpp från partiklar och sot på luftkvaliteten i storstadsregionen Curitiba. Årets aktiviteter syftade till att definiera scenarier för urbana planeringsmöjligheter och alternativa trafiklösningar. Det övergripande målet är att utvärdera effekter på luftkvaliteten och befolkningens hälsa utifrån alternativa scenarier.
Samarbetet bidrar till åtgärder mot marin nedskräpning och för renare stränder. Cabo Frio, Brasilien Foto: Victor Freitas
I projektet har SMHI bildat en intressentgrupp av lokala aktörer. Myndigheten har påbörjat arbetet med datainsamling för att kunna simulera det lokala klimatet i staden Fortaleze.
Colombia
SMHI har i sitt samarbete med Colombia haft som utgångspunkt att landet har en ny och förhållandevis ambitiös lagstiftning som reglerar så kallade fina partiklar (PM 2.5). Den regionala miljömyndigheten i Cali har efterfrågat samarbete med SMHI om hur fina partiklar och de mer hälsofarliga och klimatpåverkande delarna från förbränning, utsläpp av sot, ska utvärderas och kontrolleras.
SMHI har inlett ett samarbete för att implementera en metodik för hur colombianska städer lättare ska kunna åtgärda problem med höga halter av hälsofarliga partiklar och sot. Efter en inledande internationell workshop om sot finns ett bra kontaktnät av colombianska experter inom området, och det bilaterala samarbetet med Cali kan eventuellt utökas till att omfatta fler städer, framförallt den större kuststaden Barranquilla.
Indien
Naturvårdsverket har under året genomfört utbildningar för miljötjänstemän från olika indiska delstater. Projektet har pågått sedan 2012. Utbildningsnivån bland indiska miljötjänstemän kan generellt beskrivas som bristfällig. Många upplever att de har svårigheter att implementera den indiska miljölagstiftningen. De aktiviteter som Naturvårdsverket genomfört i samarbete med ett indiskt forsknings- och miljöcenter har därför varit uppskattade. Aktiviteterna har riktats både mot miljötjänstemän från hela Indien och från den centrala miljömyndigheten.
Colombia har en ny och förhållandevis ambitiös lagstiftning som reglerar så kallade fina partiklar. Bogotá, Colombia. Foto: Flavia Carpio
Utbildningsinsatser inom Naturvårdsverkets samarbete med Indien har under 2018 har fokuserats på:
- goda styrnings- och förvaltningsprinciper - tillståndsprövning och tillsyn av industrier - goda branschexempel
- hållbar stadsutveckling.
Naturvårdsverket har fortsatt samarbetet om Indiens ambitioner att fasa ner användningen av de kraftfulla växthusgaserna fluorkolväten. I samarbete med det indiska energi- och resursinstitutet Teri har Naturvårdsverket organiserat ett seminarium om fjärrkyla och -värme under en global konferens om hållbar utveckling. En förstudie om alternativ för kylapplikationer fria från potenta växthusgaser har tagits fram.
Kemikalieinspektionen har fått förfrågan om samarbete från tjänstemän i jordbruksministeriet i Indien, med efter vidare sondering har nödvändigt stöd för projektet högre upp inom den indiska förvaltningen inte bekräftats och några insatser har därför inte genomförts.
SMHI deltog tillsammans med experter från bland annat Indien i en konferens i Nepal om svårigheter och kunskapsluckor i samband med modellering av luftkvalitet. Konferensen riktades till forskare och beslutsfattare från södra Asien. För SMHI:s del var det av stort värde att återupprätta och etablera nya kontakter med forskare och handläggare i Indien och andra delar av södra Asien.
Samarbetet med Indien bidrar till hållbar stadsutveckling. New Dehli, Indien. Foto: Arianna Flores Corral
Indonesien
Under 2018 genomförde Kemikalieinspektionen två seminarier inom ramen för samarbetet med Indonesien. Ett kring andets nya kemikalielagstiftning samt ett om av aktiviteter och åtgärder för genomförande av Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar. Vid det senare tillfället deltog också en expert från Naturvårdsverket. I samband med seminarierna genomfördes möten med bland annat det indonesiska industriministeriet och Sveriges ambassad.
Naturvårdsverket deltog under 2018 i ett antal kortare insatser i Indonesien. Bland annat som expertstöd i en OECD-granskning av Indonesiens miljöprestanda samt i Kemikalieinspektionens workshop om långlivade organiska föroreningar.
Kina
Havs- och vattenmyndighetens bilaterala samarbete med Kina under 2018 skedde framförallt genom deltagande inom den kinesisk-europeiska vattenplattformen. Plattformen har som syfte att främja samarbete mellan Kina och EU inom en rad vattenrelaterade områden, såsom forskningssamarbete, policydialog och affärssamarbete.
Havs- och vattenmyndigheten representerade Sverige i samband med ett så kallat högnivåmöte i Peking, samt vid plattforms- och styrgruppsmöten. I samband med Världsvattenveckan i Stockholm tog myndigheten emot en högnivådelegation från det kinesiska vattenministeriet. Mötena med delegationen resulterade i fördjupad dialog mellan partner inom den kinesisk-europeiska vattenplattformen.
Under året lanserade Havs- och vattenmyndigheten ett fyrårigt projekt om hållbar vattenkraft i EU och Kina. Myndigheten lanserade också ett innovationsnätverk om Kinesisk.europeiska vattenplattformen främjar samarbete inom vattenrelaterade områden. Xitang, Kina. Foto: Carol Jeng
hållbar vattenkraft i anslutning till konferensen Nordic Clean Energy Week i Malmö och Köpenhamn.
Havs- och vattenmyndigheten har stärkt sitt engagemang inom ett EU-finansierat projekt om integrerad vatten- och havsmiljöförvaltning. Myndigheten anordnade bland annat en workshop i Peking om konceptet från källa till hav, där Sveriges miljöarbete inom Östersjöregionen presenterades och diskuterades.
Havs- och vattenmyndigheten har under året anordnat och deltagit i ett antal möten med svenska aktörer i Kina för att sprida information och diskutera planerade exportfrämjande aktiviteter.
Kemikalieinspektionens samarbete med Kina har under året påverkats av förändringar av strukturerna för landets ministerier och myndigheter på kemikalieområdet. Detta har inneburit att samarbetena både mellan och med dessa aktörer har bromsats upp. Flera aktiviteter har dock genomförts, varav en på inbjudan från kinesiska miljöministeriet.
Kemikalieinspektionen presenterade sitt arbete kring förebyggande kemikaliekontroll vid ett rundabordssamtal arrangerat av Raoul Wallenberg-institutet i samarbete med svenska ambassaden. Myndigheten bidrog till finansieringen av fyra artiklar om Kinas utmaningar kring kemikalier.
Kemikalieinspektionen organiserade ett studiebesök i Sverige för Taiwans kemikaliemyndighet efter intresse från Taiwan. Besöket resulterade främst i en förbättrad dialog med Taiwan och en önskan om ett fortsatt samarbete under 2019, bland annat planeras ett förkortat så kallat internationellt träningsprogram.
Vid en årlig konferens om kemikaliekontroll i Kina höll Kemikalieinspektionen presentationer om bland annat högfluorerade ämnen som används i textil- och läderimpregnering. Ämnena är prioriterade för utfasning och det var därför bra att få förmedla hur arbetet med riskbedömning för detta genomförs. Många varor som bidrar till spridningen av dessa ämnen och liknande substanser är tillverkade i Kina. Kemikalieinspektionen deltog även vid en kemikaliekonferens som arrangerades av FN:s miljöprogram i samarbete med internationella branschorganisationen för kemikalieindustrin och den kinesiska kemikalieindustrin.
Naturvårdsverkets arbete med Kina är delvis inriktat på utfasning av ozonfarliga ämnen på ett så energieffektivt sätt som möjligt. Detta omfattar förnyelsebar energi och hållbar avfallshantering. Arbetet är nära kopplat till Montrealprotokollet om ozonstörande ämnen och Kigalitillägget om minskning av de kraftfulla växthusgaserna fluorkolväten. Under året arrangerades bland annat ett seminarium om fjärrkyla och -värme tillsammans med andra svenska aktörer, bland andra
I det pågående arbetet med miljörådet China Council har Naturvårdsverket bidragit till att etablera en struktur och rutin för Sveriges ekonomiska stöd till organisationen. Naturvårdsverket har bidragit till att samla svenska aktörer i Kina med gemensamma intressen i miljöfrågor, bland annat genom att etablera en samarbetsplattform för de svenska myndigheter som samarbetar med Kina.
SMHI har under 2018 påbörjat planeringen av en konferens om regional klimatinformation i Kina. I detta syfte har SMHI genomfört en resa till Kina.
Ryssland
Ryssland är medlemsland i Östersjöstaternas råd och en av de viktigaste aktörerna för att utveckla hållbarhet i Östersjöregionen.
Östersjöstaternas råds expertgrupp för hållbar utveckling publicerade i samarbete med Nordiska ministerrådet en rapport som analyserar de globala hållbarhetsmålen för regionen och ger rekommendationer för åtgärder. Rapporten var ett användbart verktyg för att kommunicera vikten av Agenda 2030 i Ryssland. Östersjöstaternas råd bidrog till en analys av befintligt internationellt samarbete inom Östersjöregionen kring genomförandet av FN:s globala hållbarhetsmål. Östersjöstaternas råd gav stöd till ett ökat engagemang av ryska ungdomar i genomförandet av Agenda 2030. Rådet bidrog till ett toppmöte för
ungdomar om den nya rörelsen för ungdomar i Norden och Östersjöregionen som önskar delta i Agenda 2030. Ungdomarna i forumet gavs möjlighet att engagera sig i strategisk planering av regioner och städer i Ryssland.
Östersjöstaternas råd organiserade flera aktiviteter för bland annat ryska aktörer i samband med flera internationella konferenser, exempelvis Baltic Sea Future Congress.
Under 2018 initierade Östersjöstaternas råd en uppföljning av ett ledarskapsprogram om kapacitetsutveckling kopplat till hållbarhetsmålen. Programmet syftar till ökad kunskap om Agenda 2030 i strategisk planering på lokal nivå och ska fokusera på cirkulär ekonomi med praktiska exempel.
Havs- och vattenmyndigheten deltog vid konferensen Baltic Sea Days och presenterade den svenska havsplaneringen. Myndigheten arrangerade ett möte med Rysslands miljö- och naturresursministerium i samband med Världsvattenveckan i
Stockholm. Under mötet diskuterades bland annat innehåll i det kommande arbetsprogrammet för Sveriges och Rysslands samarbetsavtal inom vattenfrågor för perioden 2019–2021.
Havs- och vattenmyndigheten genomförde ett seminarium i Moskva om metodik för att genomföra så kallade kumulativa miljöbedömningar, det vill säga bedömningar som tar hänsyn till samlad miljöpåverkan i vattenmiljö. Havs- och vattenmyndigheten har till stöd för havsplanering utvecklat metoden Symphony för sådana bedömningar i så kallade utsjöområden. Det finns från rysk sida ett stort intresse att initiera en pilotstudie kring metoden med användande av ryska data och med fokus på vattendrag, vilket tidigare aldrig gjorts. Ryska samarbetspartners har för avsikt att genomföra den planerade studien med stöd av Havs- och vattenmyndigheten och Sveriges geologiska undersökning.
Aktiviteterna har resulterat både i ökat intresse kring samarbete om åtgärder som förbättrar miljön i Ryssland och ökad samverkan kring åtgärdsplanen för Östersjöns marina miljö, inom arbetet med Helsingforskonventionen om att värna miljön i Östersjön.
Naturvårdsverkets samarbete med Ryssland omfattar framför allt områdena: • naturvård och biologisk mångfald
• klimat och luftvård
• miljöskydd och bästa tillgängliga teknik • avfallshantering och hållbar stadsutveckling.
Inom området naturvård och biologisk mångfald har samarbetet kring att förstärka den svenska vargstammen resulterat i att svenska och ryska experter delat erfarenheter om förekomst, genetisk status samt förvaltningsmodeller för stora rovdjur. Insatsen har inneburit förbättrad kunskap, bland annat om den genetiska variationen samt utbredning av varg i nordvästra Ryssland.
Ryssland har visat intresse för planering av hav och vattendrag. Bajkalsjön, Ryssland. Foto: Ekaterina Sazonova
Insatserna kring stadsnära, skyddade områden, bildandet av en marin nationalpark i Finska viken och ekoturism i skyddade områden kom inte igång under 2018 och medlen omfördelades till andra projekt.
Inom området klimat och luft har Naturvårdsverkets varit med och arrangerat ett seminarium om energieffektivisering i byggnader och industrier och medverkade i Moskva stads klimatforum. Myndigheten arrangerade ett seminarium i Stockholm kring hållbar planering för kollektivtrafik och andra transporter samt klimatanpassning. Inga aktiviteter gjordes kring utsläppsinventeringar av partiklar. Naturvårdsverket gav fortsatt stöd till införandet av tillståndsprövning baserad på bästa tillgängliga teknik (BAT) i Ryssland. Exempelvis medverkade Naturvårdsverket vid ett internationellt seminarium i St. Petersburg om miljöaspekter på industriell verksamhet. Omkring 50 externa experter deltog i seminariet.
Naturvårdsverket bidrar till utformningen av aktiviteter för gruppen för avveckling av så kallade hotspots (särskilt uppmärksammade utsläppskällor), som tillhör Barentsrådets miljöarbetsgrupp. I samband med detta medverkade myndigheten vid en grundkurs i BAT-anpassad tillståndsprövning och hotspot-arbete.
Naturvårdsverket bidrog till en utbildning för ryska experter i livscykelanalys, utförd av IVL Svenska Miljöinstitutet. Insatsen har nått målsättningen med att etablera den första hubben för miljöproduktmärkning i Ryssland och få den att samverka med det internationella nätverket för verifierbar miljömärkning av produkter. Detta enligt det av IVL patenterade EPD®-systemet. Naturvårdsverket har under 2018 påbörjat tre rapporter om planering, implementering och utvärdering av det svenska producentansvarssystemet, delar av arbetet kan användas i samarbetet med Ryssland.
Inom området avfallshantering och hållbar stadsutveckling genomfördes ett avfallsseminarium med ryska deltagare från myndigheter och branschorganisationer. Det ryska miljö- och naturresursministeriet valde under 2018 ut två ryska län till att på prov införa strategier för resurseffektivisering för kommunalt hushållsavfall. Försöken kommer att genomföras under 2019, och samarbetet därmed att fördjupas. Naturvårdsverket genomförde en studieresa till länen och påbörjade framtagandet av projektplaner för dessa, med fokus på producentansvar.
Under insatsen om en plattform för hållbara städer tog Naturvårdsverket fram en analys och sammanställning av svenska erfarenheter av stödprogram och projekt för klimateffektivitet, samt andra områden inom hållbar stadsutveckling. Naturvårdsverket medverkade i mötet med Moskva stads internationella råd för hållbar stadsutveckling.
Under året har Naturvårdsverket också arbetat med att identifiera förslag på insatser som ska genomföras i det nya arbetsprogrammet för Sverige och Ryssland, under perioden 2019–2021.
Sydafrika
SMHI fortsatte arbetet med modellsimuleringar av luftkvalitet över delarna av Afrika söder om ekvatorn. Dessa har jämförts med högupplösta simuleringar över Sydafrika. Aktiviteterna har genomförts av forskare vid Sydafrikas forskningsråd för vetenskap och industri. Fokus för arbetet har varit luftkvalitet i industri- och gruvdistriktet nära Pretoria och Johannesburg. Utkast till en vetenskaplig publikation har tagits fram gemensamt och avsikten är att det ska bli en sampublikation med forskarna på forskningsrådet.
SMHI:s samarbete med Sydafrika har även riktats mot vattenfrågor, genom att: - utvärdera hur klimatförändring påverkar vattenkvantitet och -kvalitet - inkludera hela Sydafrika i ett modellsystem
- förbättra modellsystemet genom insamling av nya data
- förbättra processbeskrivningen genom samarbete med sydafrikanska experter.
I aktiviteterna kring vattenfrågor har även en storskalig modell använts för att beräkna sediment- och vattenflöden för Sydafrika, i dagsläget och i ett framtida klimat.
SMHI arrangerade under året kurser om HYPE, en metod för så kallade hydrologiska förutsägelser för miljön. Detta arbete kopplar till varnings- och prognostjänster i SMHI:s samarbete med Sydafrika inkluderar bland annat luftkvalitet och vattenfrågor. Foto: Lina Loos
såväl Sverige som i Västafrika för nära 20 deltagande länder. Metoden testas inom varnings- och prognostjänster i flera länder i Västafrika.
Havs- och vattenmyndigheten arrangerade ett besök i Sverige för sydafrikanska miljödepartementet och Sydafrikas nationella utsläppslaboratorium, som har ansvar för landets miljöövervakning. Flera svenska aktörer deltog i besöket, vilket gav fördjupad kunskap och utbyte av erfarenhet om hur Sverige och Sydafrika bedriver miljöövervakning i hav och sötvatten.
Under året har Havs- och vattenmyndigheten initierat en studie om förvaltning enligt konceptet från källa till hav. Studien ska knytas till arbetet med att testa konceptet i Sydafrika och genomföras i ett utpekat flod- och kustområde i landet under 2019. Några av de aktiviteter som planerats har inte kunnat genomföras, bland annat på grund av politiska omständigheter i Sydafrika.
Naturvårdsverket har under året bidragit till aktiviteter kring farligt hushållsavfall i samarbete med det sydafrikanska miljöministeriet och kommunen i Buffalo City. I årets aktiviteter ingick en utbildning om att genomföra en plockanalys av hushållsavfall från ett antal utvalda områden i kommunen. Själva plockanalysen genomfördes på en lokal avfallstipp under en veckas tid för att få en uppfattning om mängden av och innehållet i det farliga avfallet.
Under en av årets projektaktiviteter deltog Gästrike återvinning, ett kommunalförbund inom avfallsområdet med fem medlemskommuner i Gävleborgs län. En sydafrikansk delegation besökte under slutet av året Gävle för studier av insamlingsmetoder.
Naturvårdsverket har tagit emot studiebesök från det sydafrikanska miljöministeriet och då stått som värd för besök på flera avfallsanläggningar, bland annat i Vänersborg. Naturvårdsverket fungerar som experthjälp till miljöministeriet i olika avfallsrelaterade frågor.
Naturvårdsverket har under 2018 påbörjat tre rapporter om planering, implementering och utvärdering av det svenska producentansvarssystemet, delar av arbetet kan användas i samarbetet med Sydafrika.
I samarbete med Sydafrika har Kemikalieinspektionen fokuserat på en ny lagstiftning som ska inkludera FN:s system för klassificering och märkning av kemikalier. Regelverket beräknas införas under 2019. Kemikalieinspektionen ordnade en utbildning för inspektörer på Sydafrikas arbetsmarknadsdepartement för att förbereda dem för införandet av den nya lagen. Aktiviteten vänder sig till utbildare som i sin tur ska förmedla kunskapen vidare till sina kollegor (training of trainers). Kemikalieinspektionen har under året bidragit med skriftliga synpunkter för att förtydliga det lagförslag som departementet tagit fram.
Det sydafrikanska miljöministeriet ska i framtiden genomföra miljöriskbedömningar när företag ansöker om godkännande för bekämpningsmedel. Kemikalie-inspektionen arrangerade därför en utbildning med syfte att lägga grunden för kunskap om och metoder för hur man genomför miljöriskbedömningar av användningen av bekämpningsmedel. Deltagare vid utbildningen representerade bland annat ministerierna för miljö, samt jordbruk, skogsbruk och fiskeri.
Sydkorea
Kemikalieinspektionen har mottagit ett flertal studiebesök från Sydkorea de senaste åren och landet har visat stort intresse för samarbete med Sverige. Under 2018 har myndigheten knutit kontakter med Sydkoreas ministerier för miljö respektivearbetsmarknad, samt med flera institut med koppling till kemikaliefrågor.
Sydkorea är den femte största marknaden i världen när det gäller försäljning av kemikalier. Landet har en kemikalielag som under det kommande årtiondet kommer att införas stegvis.
Kemikalieinspektionen har gjort insatser för ökad förståelse både för vad som redan är gjort och vilka fortsatta utmaningar landet står inför i det faktiska genomförandet av lagstiftningen.
Vid ett internationellt seminarium gav myndigheten en presentation om kemikalier i varor. Därefter hölls ett möte med de två sydkoreanska ministerierna. Vid mötet diskuterades gemensamma utmaningar och önskemål om erfarenhetsutbyte från Sydkorea.
USA
Kemikalieinspektionen har under året knutit kontakter med systermyndigheter i Kalifornien och ett federalt laboratorium i USA. Informationsutbyte har skett kring identifiering av farliga ämnen i exempelvis konsumentprodukter. Detta underlättar Sveriges tillsyn av regelefterlevnaden kring kommandes lagstiftning för breda ämnesgrupper, såsom högfluorerade ämnen vilka bland annat används i textil- och läderimpregnering.
Kemikalieinspektionen genomförde en studieresa till USA:s federala forskningslaboratorium. Detta för att utbyta erfarenheter om bland annat effektivare insamling och bearbetning av information om hur kemikalier används på marknaden. Myndigheten deltog i möten med Kaliforniens miljömyndighet samt vid en internationell konferens för att diskutera utfasning av så kallade högfluorerade ämnen och metodik för att ersätta farliga kemikalier. Samarbetet med Kalifornien ska inledas under 2019, och kommer att finansieras med medel utanför det bilaterala anslaget 1:13.
Naturvårdsverket inledde under året ett samarbete med Kalifornien inom områdena handel med utsläppsrätter samt ett transporteffektivt samhälle.
Inom samarbetet kring handel med utsläppsrätter har Naturvårdsverket initierat aktiviteter med den kaliforniska luftmyndigheten i Sacramento och hållit möten där parterna getts inblick i Sveriges respektive Kaliforniens system för handel med
utsläppsrätter. Syftet med projektet är att på sikt bidra till praktiska förbättringar vid utformning och implementering av systemen i såväl Sverige som Kalifornien. Under 2018 inleddes ett projekt om transporteffektiva samhällen tillsammans med det kaliforniska rådet för strategisk tillväxt. Som första aktivitet ska en studie genomföras i samverkan med Lunds universitet.
Studien ska kartlägga likheter och skillnader i Sverige och Kalifornien kring politiska styrmedel för ett mer transporteffektivt samhälle. Studien, med en tillhörande genusanalys, kommer färdigställas under 2019.
Havs- och vattenmyndigheten deltog vid en konferens och ett seminarium om kunskapsinsamling om marina habitat. Myndigheten hade möten med forskare från bland annat USA:s federala myndighet för hav och atmosfär, samt universitetet i Kalifornien. Mötenas fokus var att diskutera möjliga samarbetsytor samt deltagande på seminarier om marina skyddade områden i Sverige våren 2019. En av de amerikanska forskarna som deltog i mötena deltog också i ett lunchseminarium på Havs- och vattenmyndigheten under hösten 2018.
Vietnam
Kemikalieinspektionens samarbete med Vietnams motsvarande myndighet har pågått under många år och myndigheterna är väl förtrogna med varandra. Under 2018 har samarbetet tagit ny fart och flera aktiviteter har genomförts. Kemikalieinspektionen har tillsammans med myndigheten arbetat kring utveckling av Vietnams kemikalielagstiftning. Möten har fokuserats på befintlig lagstiftning och möjligheter till och behov av att revidera den, införande av Minamatakonventionen om kvicksilver samt hur Vietnam kan implementera och förbättra sin befintliga lagstiftning och implementeringen av ny lagstining om förebyggande kemikaliekontroll.
Under hösten genomfördes en utbildning av inspektörer på olika nivåer kring tillsyn enligt FN:s system för klassificering och märkning av kemikalier. Genom att förbättra kunskapen om klassificeringssystemet och hur tillsyn ska genomföras minskar risken för skador från farliga produkter.
Havs- och vattenmyndigheten deltog vid Vietnams internationella vattenvecka i Hanoi. Ett seminarium om konceptet från källa till hav genomfördes i samarbete med stiftelsen Stockholm International Water Institute, Internationella naturvårdsunionen (IUCN) och SMHI. Vid seminariet presenterades myndighetens treåriga strategi kring konceptet från källa till hav.
Havs- och vattenmyndigheten deltog i möten med det vietnamesiska miljöministeriet tillsammans med Sveriges ambassad och den svenska klimatambassadören. Mötet handlade om behovet av havsplanering, inrättandet av marina skyddsområden samt hållbar vattenkraft.
