sökbarhet för.
Ansökan sker senast 1 april året innan utbildningsvägen startar.
Prissättning och prislistor
Överenskommelsen om interkommunala ersättningar för de i samverkansavtalet ingående utbildningarna utgör en del av
samverkansavtalet. Interkommunala ersättningar betalas här i enlighet med en för GR gemensam prislista.
En årlig översyn av priserna görs och priserna fastställs varje år av kommunerna efter rekommendation från GRs förbundsstyrelse på förslag från Utbildningsgruppen.
Priser för år 2007 Arbete 2006:
Jan - Aug Arbetsgruppen tar fram förslag till priser
Aug - Sep Utbildningschefsgruppen tar ställning till förslaget om priser
Sep - Okt Utbildningsgruppen föreslår priser Okt GRs förbundsstyrelse rekommenderar kommunerna priser
Nov - Dec Kommunerna fastställer priser Priser för år 2008
Arbete 2007:
Jan - Aug Arbetsgruppen tar fram förslag till priser
Aug - Sep Utbildningschefsgruppen tar ställning till förslaget om priser
Sep - Okt Utbildningsgruppen föreslår priser Okt GRs förbundsstyrelse rekommenderar kommunerna priser
Nov - Dec Kommunerna fastställer priser Priser för år 2009
Arbete under 2008:
Jan - Aug Arbetsgruppen tar fram förslag till priser
Aug - Sep Utbildningschefsgruppen tar ställning till förslaget om priser
Sep - Okt Utbildningsgruppen föreslår priser Okt GRs förbundsstyrelse rekommenderar kommunerna priser
Nov - Dec Kommunerna fastställer priser Priser för år 2010
Arbete under 2009:
Jan - Aug Arbetsgruppen tar fram förslag till priser
Aug - Sep Utbildningschefsgruppen tar ställning till förslaget om priser
Sep - Okt Utbildningsgruppen föreslår priser Okt GRs förbundsstyrelse rekommenderar kommunerna priser
Nov - Dec Kommunerna fastställer priser
Bakgrund till avtalet
1. Syfte med samarbetet
GRs Utbildningsgrupp har sedan starten 1995 metodiskt och målmedvetet verkat för ett fördjupat samarbete på skol- och utbildningsområdet
medlemskommunerna emellan. Med fokus på barnens / ungdomarnas behov, förutsättningar och önskemål har unika steg i denna riktning tagits. Ingen annanstans i Sverige kan en region uppvisa en så omfattande
samverkan på detta för regionernas framtid så viktiga område. Inför avtalsåren 2002/2003-2005/2006 fördjupades samarbetet, vilket gav
möjligheter att på regional nivå utveckla gymnasieskolans utbildningsutbud, dels vad gäller samlade kvantiteter / volymer i regionen, dels avseende kvaliteten på utbudet. Detta sammantaget har bidragit till att seriösa satsningar har gjorts för att optimera de resurser som avsatts för gymnasieutbildning i regionen.
Detta samarbete har tillskapat ett för landet unikt utbud av utbildningar både avseende bredd och djup, faktorer vilka aktivt medverkar till att öka
Göteborgsregionens attraktions- och konkurrenskraft. Detta breda utbildningsutbud innebär att den samlade ”utbildningsomsättningen” på gymnasieområdet stannar kvar i Göteborgsregionen, då endast ett fåtal elever behöver söka sig utanför regionen för att få sina utbildningsbehov tillgodosedda.
Avtalet innehåller regionala styrinstrument, som gör det möjligt att stimulera elevens fria val i för studie- och arbetsmarknaden önskvärd riktning. Detta genom de övergripande strategiska dimensioneringsbeslut, som tillskrivs Utbildningsgruppen, samt med de redskap som står till Utbildningsgruppens förfogande när det gäller statistik, information, data avseende elevens preferenser vid val, och den kunskap / information på detta område som produceras inom uppföljnings- / utvärderingsområdet, men också via de informationskanaler kring studie- och yrkesvägledning som är uppbyggda på GR Utbildning.
skapat inom en struktur som idag är väl känd och helt accepterad av ledande politiker och tjänstemän på utbildningsområdet i regionen.
2. Ett öppet utbildningslandskap med ett unikt utbildningsutbud
Den s k friskolereformen innebär att alla ungdomar kan söka en
utbildningsplats på en fristående skola oavsett var i landet skolan bedriver sin verksamhet. År 2000 fattade GRs medlemskommuner beslut om att på samma sätt öppna upp också de kommunala gymnasieskolorna. Genom detta har alla skolor i Göteborgsregionen fått samma förutsättningar. För ungdomarna spelar det inte längre någon roll vem som äger och driver verksamheten. Den kan vara kommunal eller fristående. Samma öppenhet gäller i regionen oavsett ägarform.
GRs beslut har skapat ett för landet helt unikt utbud. Ungdomarna har idag ca 110 olika utbildningar / ca 300 sökalternativ vid nästan 60
gymnasieskolor att välja mellan. Detta ger en enastående valfrihet att välja studier efter sina egna intressen. Utöver den fördel detta ger ungdomarna kan andra argument för detta öppna utbildningslandskap lyftas fram:
- Känslan för en elev att fritt välja utbildning i en öppen struktur, där kommun- och förvaltningsgränser är utsuddade ska inte underskattas.
- Psykologin runt ett fritt val spelar stor roll, vilket i sin tur ökar den enskildes motivation och därmed troligtvis också studieresultaten.
- Jämförelser skolor emellan ökar i ett öppet system. Man lär av varandra och reflekterar oavbrutet runt frågor som handlar om bemötande av eleverna, utbildningarnas innehåll, form, kvalitet och kostnad. Detta driver på kvalitetsutvecklingen och formar på ett mycket effektivt sätt framtidens skolor.
Det är uppenbart att denna öppenhet kan bidra till att bryta segregation. Det finns i Göteborgsregionen många exempel på detta. Nya mötesplatser skapas tack vare ungdomarnas möjlighet till ett fritt val.
Enligt gymnasieförordningen ska kommunerna bidra till att eleverna får sina förstahandsval tillgodosedda. Detta har stadigt ökat sedan ”frisöket”
infördes i Göteborgsregionen. Samtidigt har antalet lediga platser totalt sett minskat genom en bättre samordning av det totala antalet utbildningsplatser.
3. Regionalpolitiska utbildningsmål
Införandet av fördjupat samarbete på gymnasieområdet harmonierar väl med de av Utbildningsgruppen föreslagna, av förbundsstyrelsen år 2001 fastställda, regionalpolitiska utbildningsmålen, där det bland annat
formuleras ett mål för samverkan inom gymnasieskolan enligt nedan; ”Den bärande och grundläggande visionen för Göteborgsregionen som
kunskapsregion är att den studerandes behov och önskemål sätts i främsta rummet. Den som studerar skall ha stor frihet att, i progressiva och
spännande lärmiljöer av mycket god standard, utveckla sina kunskaper och insikter, utan hänsyn till begränsningar av t ex geografisk, administrativ, social och kulturell art.”
Denna utveckling leder till tydligare profilering av de program som erbjuds den studerande, vilket ses som helt nödvändigt. Alla utbildningar kommer inte att finnas överallt, men inom samverkansområdet skall ett brett utbud erbjudas eleverna, där tydliga programprofiler utvecklats.
Dnr: 06-65.63 Styrelseärende 2006-04-21 Till förbundsstyrelsen