Dnr: 04-288.21 Styrelseärende 2006-04-21 Till
Förbundsstyrelsen
Förslag till Yttrande över
Komplettering av Vägutredning Väg 155 delen
Västra Hisingen-Öckerö kommun
GR har i skrivelse 2004-12-16 från Vägverket region Väst beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad utredning.
Förslag till yttrande, daterat 2006-02-28, har upprättats.
Styrgruppen för Regional planering har diskuterat ärendet vid möte 2006-03-09 och för egen del beslutat att tillstyrka förslag till yttrande. Kia Andreasson (mp) reserverade sig mot beslutet.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att godkänna förslag till yttrande, daterat 2006-02-28.
Göteborg 23 mars 2006 Bo Aronsson
Dnr: 04-288.21 28 februari 2006
Förslag till Yttrande över
Komplettering av Vägutredning Väg 155 delen
Västra Hisingen-Öckerö kommun
GR har i skrivelse 2004-12-16 från Vägverket region Väst beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad utredning.
Som underlag för GR:s yttrande har kansliet bett Göteborg och Öckerö kommuner inkomma med synpunkter på utredningen.
Öckerö kommun har i frågan haft en rådgivande folkomröstning och kommunen avstyrker Vägverkets förslag i den kompletterande vägutredningen.
Göteborgs Stad har beslutat att i nuläget inte binda sig vid bro eller färja. Det behövs en samsyn för att kunna planera ett större projekt.
Kollektivtrafikåkandet måste stärkas på väg 155. För att möta det
utbyggnadsbehov som finns i området förordar Göteborgs stad att det byggs en ny väg norr om befintlig väg 155.
Båda kommunernas synpunkter finns bilagda detta yttrande.
Bakgrund
Vägutredning för väg 155 delen Västra Hisingen – Öckerö kommun, sändes ut på remiss i juni 2001. Efter att ha inhämtat synpunkter från Öckerö resp. Göteborgs kommun, yttrade sig GR i april 2002 över utredningen. I GR:s remissvar föreslogs Vägverket att kompletterar vägutredningen med en studie över förutsättningarna för att bygga en broförbindelse mellan enbart Öckerö och Björkö, samt att finna alternativa lokaliseringar för ett färjeläge som kan ansluta till vägkorridor enligt Hästeviksalternativet.
Vägverket beslutade att komplettera vägutredningen enligt GR:s förslag och har 2004-12-16 sänt den kompletterande vägutredningen på remiss.
Sammanfattning av utredningen
Väg 155 och förbindelserna till Öckerö kommun ingår i det regionala vägnätet. Väg 155 har idag ett körfält i vardera riktning. De flesta korsningarna är ombygda till mindre cirkulationsplatser. Trafiken är intensiv under högtrafik morgon och eftermiddag. Bebyggelsetrycket är stort för kustnära boende och trafiken växer snabbt år från år längs väg 155. Vägen är både en genomfartsled och en länk i det lokala gatunätet.
Syfte
Syftet med kompletteringen är att se över möjligheten att komplettera bro Öckerö – Björkö med färjetrafik till Hästevik från befintliga eller nya färjelägen. Dessutom utreds möjligheten att anlägga bro Öckerö – Björkö med färjetrafik till Lilla Varholmen. Det senare kan ses som en
etapputbyggnad inför fast förbindelse till Hisingen.
Förutsättningar
Invånarantalet i Öckerö kommun har ökat med ca 100 personer per år. Kommunen bedömer att ökningstakten blir densamma fram till år 2020. Utpendlingen har ökat vilket avspeglas i trafikökningarna på färjorna. I den aktuella delen av Västra Hisingen planeras ytterligare områden för bostadsbebyggelse och Göteborgs kommun gör antaganden om en relativt stor tillväxt i Hjuvik och Hästevik.
När vägutredningen genomfördes bedömdes trafikökningen för väg 155 till 1% per år fram till 2010 och en något lägre takt mellan 2010 och 2020. Utförda trafikmätningar visar att trafiken redan år 1998 på Hjuviksvägen har ökat med nästan 5% per år, dvs det förväntade trafikflödet för 2010 var uppnått redan 2001.
Spårburen trafik har inte utretts vidare i kompletteringen med motiveringen att en spårdragning till Lilla Varholmen skulle innebära stora intrång både på boendemiljön samt på natur- och kulturmiljön, samt att en spårdragning längs en ny väg 155 till Hästevik inte anses ha tillräckligt stort
boendeunderlag för att motivera kostnaderna.
Alternativ och konsekvenser
Den kompletterande Vägutredningen är en studie där bro mellan Öckerö och Björkö kombineras med färjor till Hästevik och därifrån en ny väg mellan Hästevik och Amhult.
Tre olika alternativ för lokalisering av färjelägen i Hästevik beskrivs. Även ett alternativ med färja från Björkö till befintligt färjeläge i Lilla Varholmen har studerats.
De utredda alternativen ”bro och färja Hästevik” innebär att det blir två trafiklänkar anpassade till trafikens funktioner, infartsled
(”Hästeviksvägen”) respektive huvudgata (Hjuviksvägen).
Trafikstörningarna inkl miljöstörningar på Hjuviksvägen minskar. En ny vägkorridor, till Hästevik, innebär stora konsekvenser för kulturmiljön och oåterkalleliga inbrytningar i ett ur kulturhistorisk synvinkel värdefullt område. En barriär skapas mellan bostadsbebyggelse och
rekreationsområden. Bron medför konsekvenser för landskapet med bland annat försämrade utblickar. Markområden tas i anspråk i Hästevik och på Björkö.
Bron ökar Björkös kontakt med huvudöarna, samtidigt som färjetrafiken till Västra Hisingen medför att ”ö-identiteten” kvarstår. Alternativet kortar restiderna för kollektivtrafiken med buss och underlättar matartrafik inom Öckerö kommun, vilket ökar kollektivtrafikens attraktivitet. På Hönö frigörs mark. Hjuvik och Hästevik får ökade möjligheter att expandera.
I alternativ med färja till befintligt färjeläge förslås Hjuviksvägen breddas till fyra körfält. Alternativet innebär små intrång i natur- och kulturmiljön. Däremot får den stor påverkan på boendemiljön och ett flertal fastigheter kan behöva lösas in. Bron mellan Öckerö och Björkö innebär konsekvenser på landskapet. Markområden tas i anspråk på Björkö och längs
Hjuviksvägen. Vidare behöver färjeläget på Öckerö utvidgas.
Insparade färjedriftkostnader
Enligt utredningen kan Vägverket ta lån för investeringar i broar som ersätter färjor och där inbesparade färjedriftkostnader täcker räntor och amorteringar av lån. Detta skulle göra det möjligt att finansiera en fast förbindelse mellan Öckerö kommun och Hästevik.
Utredningens slutsatser
Utredningens bedömning är att den kraftigt ökande trafiken längs Hjuviksvägen inte kan klaras utan ombyggnadsåtgärder. Vad det gäller framtida kraftiga trafikökningar kommer färjetrafiken att få stora svårigheter att tillgodose framtida resbehov.
Utredningen konstaterar att en kombination av bro och färja ger vissa positiva effekter för trafikanterna med kortare restider och bättre kontakt mellan Björkö och huvudöarna. Alternativet ger dock fortsatt höga driftkostnader för färjetrafiken samt stora investeringskostnader i bro och nya terminalområden. Projektet är inte finansierat.
De kompletterande alternativen medför högre bullerstörningar från färjetrafiken än broalternativen och nollalternativet.
Tät trafik i Björköfjorden skapar konflikter och säkerhetsproblem med annan sjöfart.
”Broar till Hästevik”, enligt den ursprungliga vägutredningens alternativ, kan i sin helhet finansieras med hjälp av inbesparade färjedriftkostnader. Alternativet har dessutom god samhällsekonomisk lönsamhet.
De totala utsläppsmängderna för samtliga alternativ blir lägre än för nollalternativet. Mängderna är under gränsen som MKN anger.
Den kompletterande utredningens slutsats är att det endast är ”Alternativet Broar till Hästevik” som tillgodoser det efterfrågade transportbehovet.
Kansliets kommentarer
GR vill verka för att varje kommun skall ha goda förutsättningar till regional integration, samtidigt som varje kommun måste få möjlighet att bevara sin egen särart. Ur ett regionalt perspektiv är Öckerö kommun unik med sin speciella miljö präglad av närheten till havet. Öckerö är en tillgång för hela regionen när det gäller både boendemiljö och rekreation. Öckerö kommun har genom sitt beslut i kommunfullmäktige beslutat att avstyrka fast förbindelse till Västra Hisingen och därmed markerat att kommunen önskar bevara den speciella ö-karaktär som finns.
Tillväxtmöjligheterna för regionen står och faller inte med att Öckerö kommun integreras än starkare i regionen. Då heller ingen av kommunerna i
dagsläget tar en tydlig ställning för en fast förbindelse, kan och vill inte GR hävda motsatsen.
Det av GR tidigare föreslagna alternativet med bro till Björkö och nytt färjeläge i Hästevik har enligt Vägverkets kompletterande utredning flera fördelar, men det innebär också höga anläggningskostnader och till stora delar bibehållen driftskostnad för färjetrafiken. Ny bro och väg får då finansieras inom ramen för de medel som tilldelas den regionala
infrastrukturplaneringen. I en situation med begränsade resurser är i nuläget detta inte ett prioriterat projekt i regionen.
Kvarstår gör dock kapacitetsproblemen på Hjuviksvägen som måste åtgärdas. Detta kan göras med fysiska insatser i och kring vägsystemet och på färjeterminalen, göra kollektivtrafiken mer attraktiv, samt att bearbeta hushåll och företag att välja att resa kollektivt.
Vägverket har genomfört en problemstudie för att finna alternativa möjligheter att komma till rätta med framkomlighetsproblemen på
Hjuviksvägen. Trafikkontoret i Göteborg kommer inom kort att presentera en studie gällande åtgärder för att förbättra framkomligheten på väg 155 för både kollektivtrafik och bil. I studien finns förslag på åtgärder som kan förbättra dagens situation och vägens kapacitet fram till år 2020. Merparten av Trafikkontorets förslag överensstämmer med Vägverkets, men de
föreslår dessutom ett antal åtgärder för att förbättra kollektivtrafiken för att öka det kollektiva resandet.
Göteborg Stad, Öckerö kommun, Västtrafik och Vägverket, måste i samverkan finna lösningar för färjedrift, färjeterminal, kollektivtrafik och framkomligheten på väg 155. Kommunerna måste i sin framtida
bebyggelseplanering i området vara observanta på den trafik som ny bebyggelse skapar och tillse att en attraktiv kollektivtrafik finns som ett alternativ till bilen. Kommunerna måste aktivt verka för att öka
kollektivtrafikresandet.
På västra Hisingen finns flera attraktiva områden för bostadsbebyggelse. I ett längre perspektiv bör det finnas en planeringsberedskap för att kunna utveckla bebyggelsen i detta område. En ny väg norr om befintlig väg 155 måste då troligen byggas.
För att säkerställa framtida handlingsmöjligheter bör kommunerna i sina planer upprätthålla utrymme för ev nya färjeterminaler och vägar.
Sammanfattande synpunkter:
• Ingen av kommunerna tar i dagsläget en tydlig ställning för en fast förbindelse. GR gör inget annat ställningstagande i den frågan. • Bro till Björkö och färja till Hästevik innebär höga
anläggningskostnader och till stora delar bibehållen driftskostnad för färjetrafiken. Förslaget kan därför inte finansieras med driftspengar som Vägverkets huvudalternativ; ”Broar till Hästevik”. Projektet måste finansieras inom ramen för de ordinarie medel som tilldelas den regionala infrastrukturplaneringen. I en situation med
begränsade resurser är i nuläget inte ”alternativ färja till Hästevik” ett prioriterat projekt i regionen.
• Kapacitetsproblemen på Hjuviksvägen kan troligen, för en
överskådlig framtid (10-15 år), lösas genom de förslag till åtgärder som Vägverket och Göteborgs Stad föreslår.
• Göteborg Stad, Öckerö kommun, Vägverket och Västtrafik, måste i samverkan finna lösningar för färjedrift, färjeterminal,
kollektivtrafik och framkomligheten på väg 155.
• Kommunerna måste aktivt verka för att öka kollektivtrafikresandet. • För att kunna utveckla bebyggelsen på västra Hisingen måste, i ett
längre perspektiv, troligen en ny väg byggas norr om befintlig väg 155.
Dnr: 03-291.39 Styrelseärende 2004-04-21 Till
Förbundsstyrelsen
Förslag till yttrande över ”Förslag till
kompletterande åtgärder för att klara
miljökvalitets-normen för kvävedioxid i
Göteborgsregionen”
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från
Länsstyrelsen i Västra Götalands län, daterad 2006-01-24, beretts tillfälle att lämna synpunkter på rubricerat förslag.
Förslag till yttrande, daterat 2006-03-24, har upprättats. Yttrandet har arbetats fram tillsammans med företrädare för medlemskommunerna. Styrgruppen för regional planering kommer att behandla yttrandet vid sitt sammanträde 2006-04-20.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att godkänna förslaget till yttrande daterat 2006-03-24
Göteborg 2006-03-24 Bo Aronsson
Dnr: 03-291.39 Styrelseärende Tjänsteutlåtande 2006-03-24 Cecilia Kvist
Förslag till yttrande över ”Förslag till
kompletterande åtgärder för att klara
miljökvalitets-normen för kvävedioxid i
Göteborgsregionen”
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från
Länsstyrelsen i Västra Götalands län, daterad 2006-01-24, beretts tillfälle att ge synpunkter över ”Förslag till kompletterande åtgärder för att klara
miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Göteborgsregionen”.
Bakgrund
Regeringen gav i november 2001 länsstyrelsen i uppdrag at ta fram förslag till åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Göteborgsregionen. Länsstyrelsen redovisade sitt förslag till
åtgärdsprogram ”Frisk luft på väg” i juni 2003. Förslaget innehöll åtgärder inom följande fyra områden:
• Åtgärder för att stärka kollektivtrafikens konkurrenskraft • Åtgärder för att dämpa trafikökningen
• Åtgärder för att främja ny teknik • Åtgärder för att anpassa lagstiftning
Regeringen fastställde i september 2004 delar av länsstyrelsens förslag till åtgärdsprogram. De åtgärder som undantogs var de vilka krävde
lagstiftningsåtgärder eller statlig medfinansiering. Samtidigt som regeringen fastställde åtgärdsprogrammet gavs länsstyrelsen i uppdrag att upprätta ett kompletterande åtgärdsprogram, eftersom regeringen bedömde att det fanns en risk att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid skulle överskridas efter 2005 även med fastställt åtgärdsprogram.
Länsstyrelsen har tolkat regeringens uppdrag att programmet med förslag på kompletterande åtgärder endast kan innehålla åtgärder som den lokala och regionala nivån har rådighet över. Det innebär att det kompletterande förslaget inte kan innehålla åtgärder som kräver beslut av regering och
riksdag, t ex lagstiftning eller statlig medfinansiering. Det kompletterande åtgärdsprogrammet kan dock innehålla beslut om att länsstyrelsen skall tillskriva regeringen i frågan.
I arbetet med att ta fram ett förslag på kompletterande åtgärder har GR deltagit både i styrgrupp och i projektgrupp. Förslag på kompletterande åtgärder är resultatet av en process för att nå samsyn bland de deltagande organisationerna.
Sammanfattning av förslaget
Aktuell kvävedioxidsituation
Mätresultaten visar att uppsatta gränsvärden för kvävedioxid överskridits på ett flertal platser i Göteborgsregionen under 2005. Mätning sker dels med fasta stationer i tak- respektive gatunivå samt dels med mobila mätstationer. Gränsvärdena redovisas i tim-, dygns- och årsmedelvärde. Länsstyrelsen konstaterar att miljökvalitetsnormen:
• för timme - har överskridits med bred marginal vid gatustationerna i Haga och Friggagatan, men klaras vid takstationen i Femman • för dygn - klaras inte vare sig i gatu- eller taknivå
• för år - klaras inte i gatumiljö.
Länsstyrelsen påpekar dock att de svenska miljökvalitetsnormerna skiljer sig från EU:s regelverk. Inom EU:s regelverk finns ingen dygnsnorm, det är en specifik svensk norm som infördes i samband med att Miljöbalken trädde i kraft 1999. Den europeiska timnormen är något högre än den svenska vilket innebär att den europeiska timnormen klaras utan svårighet i
Göteborg. Sverige har dessutom valt att tim- och dygnsnormerna skall gälla fr o m år 2006, medan de flesta länderna i Europa valt att följa EU:s regler med år 2010 som startår.
Förslag till kompletterande åtgärder
Länsstyrelsen har i sitt förslag till kompletterande åtgärder diskuterat följande:
• Ökad framkomlighet för busstrafiken.
• Informera allmänheten om nyttan av att välja andra färdmedel än bil. • Informera större arbetsgivare och affärsidkare om nyttan av att upprätta
• Åtgärder för att följa upp tillämpning av reglerna om förmånsbeskattning av fri parkering.
• Utvidgad miljözon för tung trafik i Göteborg. • Skärpta miljökrav vid upphandling.
Länsstyrelsen föreslår inga ytterligare åtgärder rörande utbudet av
kollektivtrafik utöver redan planerade, inga ytterligare åtgärder i fråga om trafikinformatik samt inga åtgärder för att öka fyllnadsgraden i
distributionsfordon i inre delar av miljözonen.
Kostnader
Länsstyrelsen har endast kunnat göra en mycket översiktlig bedömning av kostnaderna för de föreslagna åtgärderna. I några fall bedöms inga direkta merkostnader uppstå.
Länsstyrelsens bedömning
Länsstyrelsen gör bedömningen att det är för tidigt att säga om normen formellt kommer att klaras under 2006. Pågående åtgärdsprogram och förslag till kompletterande åtgärder måste ges tid att verka innan man säkert kan säga att det leder till bättre luft. Även om kvävedioxidnormen kommer att överskridas utgör det ännu inte grund för ingripande mot utbyggnad av bostäder och verksamheter i Göteborg.
Kansliets kommentarer
Samlad bedömning av förslaget till kompletterande åtgärder
GR ställer sig i huvudsak bakom länsstyrelsens förslag till kompletterande åtgärder, men vill poängtera vikten av att ansvaret för att åtgärderna
genomförs och att åtgärdsprogrammet följs upp tydliggörs. Arbetet med att förbättra luftkvalitén och skydda människors hälsa är av stor vikt. I
Göteborgsregionen pågår sedan länge ett långt gånget samarbete genom
luftvårdsprogrammet för att gemensamt kartlägga luftmiljön och att arbeta
för förbättringar.
När Göteborgsregionen växer får inte miljökvalitetsnormerna vara en
bromsande faktor i utvecklingen. GR vill framhålla att i Göteborgsregionens medlemskommuner pågår en politisk diskussion om uthållig tillväxt och
hållbar regional struktur. Den diskussionen har bäring på den framtida
attraktiv och kraftfull kollektivtrafik samt lokalisering av ny bebyggelse i kollektivtrafiklägen.
Styrgruppen för regional planering har genom beslut visat på vikten av investeringar i kollektivtrafiken. Medel från Göteborgsöverenskommelsen har medfinansierat flera projekt inom kollektivtrafiken. Genom att låta resterande medel i Göteborgsöverenskommelsen, den s k Gökungen, enbart finansiera åtgärder inom kollektivtrafiken har styrgruppen poängterat vikten av att ge möjligheter till att välja att resa kollektivt.
Uppfyllandet av normen på kort och lång sikt
GR kan konstatera att gränsvärdena för kvävedioxid har överskridits och att uppfyllandet av normen i ett kort perspektiv blir svårt. Flera åtgärder pågår och fler är planerade men dessa är troligen inte tillräckliga för att klara normen på alla platser inom en nära framtid. Den målkonflikt som kan uppstå mellan Miljöbalkens krav på att miljökvalitetsnormen skall klaras och pågående arbete med att utveckla Göteborgsregionen, får inte äventyra utbyggnaden av ett ändamålsenligt transportsystemet eller möjligheterna att tillgodose behovet av nya bostäder och verksamheter i kollektivtrafiknära lägen. Enligt förordningen om miljökvalitetsnormer har kommunerna skyldighet att kartlägga kvävedioxidhalterna för att se utvecklingen av halterna och vad effekten med åtgärderna blir. Framtida bedömningar får visa om det behövs ytterligare åtgärder för att förbättra luftkvalitén och hur kraftfulla dessa bör vara. GR delar därför länsstyrelsens uppfattning att pågående åtgärdsprogram och förslag till kompletterande åtgärder måste ges tid att verka.
Uppfyllandet av normen i ett längre perspektiv kräver långsiktiga och kontinuerliga insatser från flera aktörer. Det är angeläget att det nu pågående arbetet med att nå ett hållbart resande (bl a genom K2020 och Västlänken) i regionen fortsätter. Avgörande för genomförandet av aktuella projekt är att finansieringen kan lösas.
Noterat är att regeringen har, som de utlovade i sitt beslut 2004, lagt fram flera propositioner inom trafikområdet, men propositionen om
skrotningssystem för bilar saknas fortfarande.
Synpunkter på föreslagna kompletterande åtgärder
ger förslag på åtgärder i de inre delarna av Göteborgsregionen och att det har skickats på remiss till kommunerna. Vi vet ännu inte utgången för den målbild och de förslag som förs fram i utredningen. Lika viktigt som utökat utbud av kollektivtrafik är kvalitén och tillförlitligheten i kollektivtrafiken. Som resenär måste man kunna lita på att tåg, spårvagnar och bussar kommer i tid.
Avsnitt 4.2: Att förbättra framkomligheten för kollektivtrafiken genom att bygga ut busskörfält är lovvärt och GR instämmer i länsstyrelsens förslag till utbyggnad av fler busskörfält. Beträffande frågor rörande trafiken på väg 155, som tas upp i programmet, vill vi framhålla att det f n pågår ett arbete för att lösa framkomligheten genom Trafikkontoret i Göteborg.
Avsnitt 4.3 och 4.5: Länsstyrelsen gör bedömningen att det inte är effektivt att satsa resurser på att förmå människor att samåka. De projekt som
initierats har lagts ned p g a bristande intresse. GR anser dock att frågan kan komma att aktualiseras då länsstyrelsen föreslår bearbetning av företag med att upprätta bl a gröna resplaner. Tiden kanske är mogen att trafikportalen, www.trafiken.nu utökas med möjligheter till att finna partners för
samåkning.
Avsnitt 4.4: I avsnittet om att informera allmänheten om nyttan att välja andra färdmedel än bil föreslår länsstyrelsen bl a att Göteborgsregionens övriga kommuner (på samma sätt som Göteborgs stad) genomför
direktbearbetning av hushållen samt att de inför den europeiska trafikantveckan informerar om alternativ till bilåkandet. Förslaget är intressant men för flera av kommunerna i Göteborgsregionen finns inte tillräckligt med resurser, ekonomiska och personella, att tillgå. Frågan har därför väckts om en gemensam Klimp-ansökan för medlemskommunerna. Styrgruppen för regional planering har gett kansliet i uppdrag att ta fram ett förslag på ansökan, som kan komma att omfatta de av länsstyrelsen
föreslagna åtgärderna.
Avsnitt 4.6: Det är viktigt att förbättra pendelparkeringarna och det räcker inte att Västtrafik låter utreda vilka åtgärder som kan genomföras för att höja säkerheten vid pendelparkeringar. Åtgärderna måste också genomföras. Västtrafik bör då också se på möjligheten med motorvärmare på
pendelparkeringarna.
Avsnitt 4.7: Länsstyrelsen föreslår att Skatteverket följer upp tillämpningen av förmånsregler kring fri arbetsplatsparkering. Samtidigt bör regeringen tillskrivas i frågan om sådana förändringar i skattelagstiftningen som ger
företagen möjlighet att ge kollektivtrafikkort och cykelförmåner utan att betala sociala avgifter.
Avsnitt 4.10: I avsnittet om skärpta miljökrav vid upphandling föreslår länsstyrelsen att kommunerna inom Göteborgsregionens kommunalförbund ökar andelen miljöfordon till 90 % år 2008. Det är ett bra initiativ men utbytestakten tar för flera av kommunerna längre tid och kommunerna har svårt att uppnå det utsatta målet till år 2008. De flesta kommuner strävar i dagsläget att öka andelen miljöfordon men utbytestakten för dem är satt på några års längre sikt.
Avslutande kommentarer
Vad som saknas i det kompletterande åtgärdsprogrammet, och som vi ser ett behov av, är att utveckla en metod för att se effekterna av de
kompletterande åtgärderna. Det gäller framförallt vad minskningen av halten kvävedioxid beräknas bli.
De senaste åren har Göteborgs lokala arbetsmarknadsregion (LA) vuxit betydligt, vilket har inneburit en ökande inpendling från kommunerna utanför Göteborgsregionen (Orust, Vårgårda, Bollebygd och Mark). En betydande inpendling sker även från andra kommuner (t ex Borås och Varberg). Dessa kommuner utanför Göteborgsregionen måste också nås av och ta ansvar för genomförandet av berörda delar av åtgärdsprogrammet. GR vill avslutningsvis att länsstyrelsen för fram till regeringen vad som redovisats ovan samt i yttrandet av ”Frisk luft på väg” beträffande genomförande och finansiering. Flera av de i tidigare åtgärdsprogram beslutade åtgärderna är, liksom de nu föreslagna kompletterande åtgärderna, i dagsläget ofinansierade. Avgörande för programmens genomförande är
statens vilja att bidra med medel. En kraftfull utbyggnad av
kollektivtrafiken kräver betydande investeringar i infrastruktur och vagnpark. Om inte angelägna infrastrukturinvesteringar (t ex Västlänken) kan genomföras inom en snar framtid, minskar möjligheterna att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid avsevärt.
Dnr: 03-169.22 Styrelseärende 2006-04-21
Till
Förbundsstyrelsen
Delegering av beslutanderätt gällande yttrande
över järnvägsutredning för Västlänken – en
tågtunnel under Göteborg
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Banverket, daterad 2006-02-01 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad utredning. Kansliet har begärt in synpunkter från medlemskommunerna på
järnvägsutredningen till den 26 april, Göteborgs Stad behöver ytterligare tid, till den 24 maj. Banverket önskar våra synpunkter senast den 9 maj, men kansliet har fått förlängd remisstid till den 1 juni.
Då förbundsstyrelsen inte har något inplanerat möte efter den 16 maj måste beslutanderätten delegeras. Alternativet är att ett extra styrelsemöte
sammankallas, t ex i samband med förbundsfullmäktiges sammanträde den 13 juni, men det innebär i så fall att Banverkets planprocess förskjuts ytterligare.
Ärendet kommer att beredas i styrgruppen för regional planering den 1 juni och det finns möjlighet för styrelsen att ta upp en diskussion i frågan på styrelsemötet den 15-16 maj.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att delegera beslutanderätten i ovanstående ärende till styrelsens presidium.
Göteborg 2006-04-05
Bo Aronsson
Styrelseärende 21 april 2006 Dnr: 06-64.713 Till Förbundsstyrelsen Förslag till
Samverkansavtal för vuxnas lärande i
Göteborgsregionen Etapp 3 2006/2007
Föreliggande förslag till Samverkansavtal för vuxnas lärande i Göteborgs-regionen Etapp 3 för år 2006/2007, daterat 060309, har framtagits av GRs nätverk för vuxnas lärande, Vuxgruppen.
Utbildningsgruppen har 060309, för sin del, godkänt förslaget.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att för GRs del godkänna föreliggande förslag till samverkansavtal för vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3 för år 2006/2007,
att rekommendera medlemskommunerna att, dels godkänna avtalet, dels att föreslå att varje kommun själv avgör på vilken politisk nivå beslut om godkännande fattas,
att besked från kommunerna om godkännande ska vara GR tillhanda senast 2006-06-30, samt
att förbundsstyrelsens beslut förklaras vara omedelbart justerat.
Göteborg 9 mars 2006 Börje Rådesjö
Förslag till
Avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3 -
2006/2007
1. Avtalsparter
Avtalets parter utgörs av Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR) och dess medlemskommuner; Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum,
Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö.
2. Avtal i Etapp 3
Föreliggande avtal utgör Etapp 3 och omfattar andra halvåret 2006 och första halvåret 2007. Den första etappen utgjordes av andra halvåret 2004 och första halvåret 2005, den andra etappen utgjordes av andra halvåret 2005 och första halvåret 2006. Avsikten är att i en förlängning av
genomförda tre etapper skapa ett mer långsiktigt avtal kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen.
3. Den kommunala vuxenutbildningens särdrag
Det utbildningspolitiska målet för verksamhetsområdet vuxnas lärande är att "Alla vuxna ska ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling, demokrati, jämställdhet, ekonomisk tillväxt, sysselsättning och rättvis fördelning" (Riksdagens beslut 2001-05-18 om Regeringens proposition Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen, Prop 2000/01:72).
Den kommunala vuxenutbildningen skiljer sig från statligt finansierad arbetsmarknadsutbildning och enskilt driven utbildning, inhandlad av företag eller enskild, och konkurrerar därför inte med dessa utbildningar. Det som utmärker den kommunala vuxenutbildningen och skiljer den från statlig arbetsmarknadsutbildning och enskilt finansierad utbildning är, att;
- utbildningen vänder sig till speciella målgrupper definierade i Förordning om kommunal vuxenutbildning (2002:1012),
- vuxenutbildningen huvudsakligen består av s k nationella kurser och till sin form och omfattning är styrd av krav i lagstiftning och förordning, samt leder fram till betyg.
Den enskilde har i stort sett aldrig ett reellt val att göra mellan ”motsvarande” utbildning i kommunal, statlig eller enskild regi då;
- de studerande som prioriteras för exempelvis arbetsmarknadsutbildning följer andra än ovan nämnda urvalsregler och målet för dessa utbildningar är enbart arbete och anställning,
- arbetsmarknadsutbildningen har ofta en pedagogisk form som avsevärt skiljer sig från kommunal vuxenutbildning,
- kommunal vuxenutbildning är avgiftsfri och berättigar till studiestöd.
Det ligger i linje med den kommunala vuxenutbildningens uppdrag att samverka såväl med myndigheter som med andra aktörer som stödjer vuxnas lärande. Kommunal vuxenutbildning finansieras med statliga och kommunala medel avseende utbildning på grundläggande, gymnasial, påbyggnads- och särvuxnivå.
4. Avtalsområde
Den vuxenutbildning som bedrivs enligt föreliggande avtal är yrkesinriktad och ska främja, dels tillväxten i Göteborgsregionen, dels den enskilde medborgarens kompetensutveckling. Avtalet reglerar samverkan kring regionrekryterande utbildningar och kurser som kommunerna, enskilt eller i samverkan, är huvudman för och som GRs Utbildningsgrupp fastställer (bilaga 2). Av de 30 föreslagna utbildningarna i Etapp 3 kvarstår 15 utbildningar från Etapp 2 medan 15 är nya.
Kommunerna ska i samband med att man erbjuder en utbildning i avtalet, inom ramen för individuella studieplaner, erbjuda undervisning i kärnämnen för behörighetskomplettering till gymnasienivå. Denna kan genomföras, dels i hemkommunen, dels i kommun där man genomgår regionrekryterande utbildning.
De faktorer som har påverkat valet av utbildningar i avtalet utgörs av tillväxtskapande och regionala aspekter samt möjlighet för individen att skaffa behörighet för vidare studier. Dessutom ska kontinuitet säkerställas gentemot utbildningarna i föregående etapper (bilaga 1).
Regionrekryterande utbildning förläggs till enskild kommun eller till flera kommuner separat eller i samverkan. Den kommun som har uppdraget att genomföra utbildningen ansvarar för planering, genomförande, uppföljning och ekonomi enligt självkostnad. Regionrekryterande utbildningar bygger på flexibelt lärande bl a med inslag av distansstudier.
5. Samråd med arbetslivets parter
De utbildningar som ingår i avtalet är framtagna i samråd med ett trettiotal personer, som representerar näringslivet och det offentliga arbetslivet och i detta sammanhang utgör GRs kompetensråd för vuxnas lärande (bilaga 3).
6. Genomförande
Erfarenheter från etapperna 1 och 2 ligger till grund för det avtal som reglerar Etapp 3. Utbudet har tagits fram av kommunernas ansvariga för vuxenutbildningen samt GRs Utbildningsgrupp. Nya utbildningar certifieras enligt en checklista, som utgör underlag till samrådet inför anmälan av nya regionrekryterande utbildningar (bilaga 1).
7. Antagning
Antagningen delas mellan utbildningskommunen och hemkommunen. Hemkommunen prövar den sökandes behörighet enligt
vuxenutbildningsförordningen samt bestämmer om den sökande ska ges möjlighet att vara med i den antagning som utbildningskommunen gör. Ansökningarna skickas, med bilagda yttranden, från hemkommunen till utbildningskommunen. Utbildningskommunen genomför därefter antagningen enligt för utbildningen fastställda antagningskrav. Utbildningskommunen ger den sökande besked samt meddelar
hemkommunen beslut om vilka studerande som antagits till utbildningen.
8. Ekonomi
Åtagande under Etapp 3
Avtalet innebär ett åtagande för kommunerna att betala för de studerande, som antagits till utbildningarna.
Finansiering
Finansiering av utbildningarna sker så att den studerandes hemkommun av anordnande kommun faktureras hela kostnaden.
Avstämning och betalning
Avstämning görs tre veckor efter utbildnings start. Betalning utgår inte för dem som dessförinnan har avbrutit studierna. Betalning sker, efter
fakturering mellan kommunerna,
15 mars och 15 oktober för respektive halvår. Hemkommun står för
utbildningskostnaden även om den studerande under studietiden flyttar från kommunen. Om utbildningen inte kommer till stånd anmäls detta till GR. Avsättning av särskilda medel
Gemensamt avsätts medel för marknadsföring och utvärdering, uppgående till 400 tkr, vilka betalas av kommunerna i proportion till deras folkmängd 2005-12-31.
Prislista
Överenskommelse om ekonomisk ersättning för de i samverkansavtalet ingående utbildningarna görs för respektive utbildning, vilken inkluderar alla kostnader för utbildningen. Utbildningskostnaderna följer
överenskommen prislista (bilaga 4).
9. Utbildningarnas kvalitet
Uppföljning och utvärdering
Varje huvudman för regionrekryterande vuxenutbildning genomför kvalitetsredovisning enligt ett helhetsperspektiv samt enligt en checklista (bilaga 5). Kommunerna förbinder sig att till GR årligen redovisa
sökandetryck och studerandeströmmar till de i avtalet reglerade utbildningarna/kurserna. Detta görs i syfte att över tid och i samverkan/dialog mellan kommunerna skapa ett så relevant regionrekryterande vuxenutbildningsutbud som möjligt.
GR följer upp och utvärderar, dels arbetet med att realisera de av Utbildningsgruppen fastslagna regionalpolitiska utbildningsmålen, dels arbetet med samverkansavtalet. Den bild av regionala utbildningsbehov som härigenom skapas kommer att tjäna som ett redskap i syfte att
kvalitetsutveckla den regionrekryterande utbildningen inom vuxenutbildningen.
Resultat av uppföljnings- och utvärderingsarbetet presenteras bland annat på GR Utbildnings hemsida, vilket ökar tillgängligheten för politiker, ledare och skolpersonal samt för vuxenstuderande.
Åtgärder vid kvalitetsbrist
Bedömer GRs Utbildningsgrupp att kvalitetsbrister föreligger i någon del av det utbildningsutbud som detta samverkansavtal omfattar, förbinder sig den kommun där dessa brister anses föreligga att bereda Utbildningsgruppen möjlighet att i den aktuella kommunen redovisa sin ståndpunkt. Vidimerar berörd kommun framförd kritik förbinder sig kommunen att i
Utbildningsgruppen redovisa de åtgärder som beslutas vidtas för att eliminera de kvalitetsbrister som påtalats av Utbildningsgruppen.
10. Idé- och erfarenhetsutbyte för personal inom vuxnas lärande
Göteborgsregionens samlade kompetens inom området vuxnas lärande tas tillvara genom ett idé- och erfarenhetsutbyte på olika nivåer. Inom
vuxenutbildningen främjas detta genom gemensam kompetensutveckling kring aktuella frågor i GR Utbildnings regi. Erfarenhetsutbytet sker i regional nätverksform kring t ex kvalitetsfrågor, ledarskap,
utvecklingsarbete, omvärldsbevakning och lobbyverksamhet. Sambruk i kompetenspooler bidrar till att personal i annan kommun kan anlitas för tidsbegränsade projektanställningar.
11. Övriga villkor
Information
Varje kommun ska marknadsföra och informera om samtliga utbildningar som omfattas av avtalet. Utbildningskommunen har ansvar för att
information tas fram. Marknadsföringen av utbildningarna sker i gemensam form.
Studerandeförsäkring
Kostnader för reguljär försäkring hanteras enligt gängse rutiner, dvs att utbildningskommun tecknar försäkring för studerande i regionrekryterande utbildning.
Tvister
Tvist i anledning av detta avtal löses i första hand genom lokala
Godkännande
Föreliggande avtal ska efter godkännande i respektive kommun,
undertecknat och tillsammans med kopia av beslut i nämnd/styrelse, senast 30 juni 2006 vara GR tillhanda.
För Göteborgsregionens kommunalförbund Datum Namn Namnförtydligande För Ale kommun Datum Namn Namnförtydligande För Alingsås kommun Datum Namn Namnförtydligande För Göteborgs kommun Datum Namn Namnförtydligande
Datum Namn Namnförtydligande För Kungsbacka kommun Datum Namn Namnförtydligande För Kungälvs kommun Datum Namn Namnförtydligande För Lerums kommun Datum Namn Namnförtydligande
För Lilla Edets kommun Datum Namn Namnförtydligande För Mölndals kommun Datum Namn Namnförtydligande För Partille kommun Datum Namn Namnförtydligande För Stenungsunds kommun Datum Namn Namnförtydligande För Tjörns kommun Datum Namn
För Öckerö kommun
Datum Namn
Namnförtydligande
Villkor och checklista vid val av utbildningar
1. Övergripande villkor vid val av utbildningar
Utbildningarna ska bidra till strategisk tillväxt i Göteborgsregionen genom att;
- generera tillväxt i näringslivet samt personalförsörjning för den offentliga sektorn på kort och lång sikt,
- vara efterfrågade av arbetsmarknaden,
- kommunala och statliga resurser utnyttjas på bästa sätt genom samverkan.
Regioninvånarna ska gynnas av samverkansavtalet genom att;
- det ger vidgad möjlighet för individen att skaffa behörighet för vidare studier,
- utbudet av yrkesutbildningar breddas,
- samverkan sker i olika former vid planering och genomförande av berörda utbildningar,
- samverkan kring parallella utbildningar i olika kommuner sker, - samarbetet mellan kommunerna främjar utvecklingen av flexibla lärformer.
2. Checklista
1. Behövs utbildningen?
2. Hur ser utbudet i Göteborgsregionen ut på liknande utbildningar? 3. Hur ser prognosen på arbetsmarkanden ut?
4. Finns möjlighet till yrkespraktik?
5. Kan utbildningsformerna utvecklas till att ligga i pedagogisk framkant med flexibla lärformer?
6. Riktas verksamheten mot de grupper som statligt finansierade utbildningsanordnare inte har som naturliga målgrupper?
7. Konkurrerar utbildningen med redan etablerade privata utbildningar? 8. Varför anses utbildningen vara tillväxtskapande?
Styrelseärende 21 april 2006 Dnr: 05-189.712 Till Förbundsstyrelsen Förslag till
Samverkansavtal för gymnasieskolan i
Göteborgsregionen år 2007/2008 - 2010/2011
Föreliggande förslag till samverkansavtal för gymnasieskolan i Göteborgs-regionen år 2007/2008 - 2010/2011, daterat 060309, har framtagits genom en arbetsgrupp utsedd av Utbildningschefsgruppen. Förslaget har vid fleratillfällen behandlats i Utbildningschefsgruppen och i Utbildningsgruppen. GRs nätverk för IV-utbildningar (individuella programmet) har även medverkat i arbetet.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att för GRs del godkänna föreliggande förslag till samverkansavtal för gymnasieskolan i Göteborgsregionen 2007/2008 - 2010/2011,
att till kommunerna för godkännande översända förslaget till samverkansavtal, vilket undertecknat ska vara GR tillhanda senast 061130,
att föreslå att varje kommun avgör på vilken politisk nivå beslut om godkännande fattas, samt
att förklara förbundsstyrelsens beslut vara omedelbart justerat.
Göteborg 9 mars 2006 Börje Rådesjö /Peter Holmström Förslag till
Samverkansavtal för gymnasieskolan i
Göteborgsregionen år 2007/2008 - 2010/2011
1. Bakgrund och motiv
Bakgrund och motiv till avtalet återfinns i bilaga 1, vilken även innehåller förklaringar och förtydliganden jämte referenser till de regionalpolitiska utbildningsmålen och beskrivning av fördelarna med ett öppet
utbildningslandskap. I bilaga 3 finns en checklistan inför anmälan av nya gymnasieutbildningar till samverkansavtalet.
2. Avtalsparter
Avtalets parter utgörs av kommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö, vilka ingår i Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR) intagnings- och samverkansområde.
3. Avtalets innehåll
Parterna enas om att avtalskommunerna utgör samverkansområde vad avser intagning till alla nationella och specialutformade program i området jämte delar av det individuella programmet (bilaga 2), samt till lokala inriktningar
inom gymnasieskolan oavsett om utbildningen anordnas i elevens hemkommun eller inte.
Elevens möjlighet att genomföra ett individuellt program som inte omfattas av avtalet i annan kommun än hemkommunen bygger på separata
överenskommelser mellan berörda kommuner.
Avtalet, som är fyraårigt, bygger på innehållet i skollagens 5 kap. 8-11§§ och gymnasieförordningen vilka reglerar;
dels elevernas rättigheter att erbjudas utbildning på de nationella programmen,
dels elevernas rätt att tas emot som sökande till dessa utbildningar, dels kommunernas skyldighet att erbjuda och ta emot elever på
utbildning inom de nationella programmen och delar av det individuella programmet (bilaga 2).
Individuella programmet (IV-programmet)
Vissa delar av IV-programmet ingår i avtalet och är regionalt sökbara. De platser inom IV-programmet; PRIV och utbildningar som är anpassade till elever i behov av extra stort stöd, som regleras i detta avtal, är regionalt sökbara för att;
dels utveckla kvaliteten inom IV och på programnära platser (bilaga 2) i nationella program,
dels kraftsamla kring särskilda kompetenser,
dels bredda möjligheten för elev att söka till en programnära plats på ett nationellt program i annan kommun än hemkommunen.
Definitionen av PRIV-utbildning kan innebära;
dels en utbildning under ett år i särskild grupp ibland med en stor del riktad praktik mot ett visst program,
dels en tre- eller fyraårig utbildning i särskild grupp med inriktning mot ett nationellt program,
ordinarie gruppen i ett nationellt program under studietiden och ”gör sig behöriga” under tiden.
Utbildningar anpassade till elever i behov av extra stort stöd kan innebära inriktning mot t ex Aspergers syndrom, autism och dyslexi och till elever med särskilda behov t ex nyanlända ungdomar med invandrarbakgrund (PRIVIK).
Dessa sökbara platser återfinns i vissa av utbildarkommunen anmälda och kvalitetssäkrade utbildningsvägar.
Den kommun som anmäler en utbildningsväg inom IV som sökbar ska, senast förste april året innan utbildningsvägen görs regional, anmäla, dels utbildningsvägen genom en beskrivning av innehållet, dels hur många utbildningsplatser som är regionalt sökbara. Utbildningsvägen ska kvalitetssäkras (bilaga 3) genom att beskriva de insatser som görs för att eleven ska kunna genomföra utbildningen på ett tillfredsställande sätt i annan kommun än hemkommunen. Ett förslag till prisbild för
utbildningsvägen ska presenteras.
Byte av studieväg från nationellt program till IV-program
Elev som tagits in på en utbildning som regleras i detta avtal i en av
medlemskommunernas gymnasieskolor och avbryter sina studier inom valt program har rätt att antingen påbörja ett individuellt program i
utbildarkommunen eller i hemkommunen. Eleven har då rätt till studier på ett individuellt program i annan kommun än hemkommunen fram till övergång tillnationellt program.
Rapportering
Rapportering av ändrad studieväg eller avbrott sker, via en databas kopplad till det regionala intagningssystemet Indra, till hemkommunen, som har att uppfylla det kommunala uppföljningsansvaret.
Urval vid frisök
Gymnasiekommitténs avsikt med förslaget till frisök är att öka elevens möjlighet att studera i annan kommun. Detta innebär att först när elever från samverkansområdet är placerade har frisökseleverna rätt att bli intagna till återstående lediga platser och hemkommunen är då skyldig att betala. Detta gäller intagningen till år ett såväl som till år två och tre. Frisök gäller ej program där lokala inriktningar erbjuds inom
samverkansområdet. Inte heller vad gäller specialutformade och individuella program.
Ändring i gällande avtal
Innehållet i och formen för den samverkan som föreslås i detta avtal kan komma att ändras under avtalsperioden med anledning av eventuella nationella förändringar i tillämpliga lagar och förordningar.
Övriga samverkansavtal på gymnasieskolenivå
Gymnasiesärskolan regleras i separat avtal mellan kommunerna och GR. Gymnasieskolans naturbruksprogram regleras genom särskilt
samverkansavtal mellan 12 av kommunerna och Västra Götalandsregionen, som är huvudman för dessa utbildningar. Kungsbacka har samverkansavtal kring naturbruksprogrammet med Region Halland.
Gymnasial lärlingsutbildning och utbildning på entreprenad
Beträffande gymnasial lärlingsutbildning och utbildning på entreprenad kommer Utbildningsgruppen, när reglerna för dessa är fastställda av Regeringen, att ta ställning till hur ett regionalt perspektiv ska anläggas på verksamheten i Göteborgsregionen.
4. Samverkansformer
Samråd kring berörda utbildningar
De lokala initiativen ligger till grund för det samlade regionala
gymnasieutbudet. Samverkan sker genom samråd och möten på politiker och/eller tjänstemannanivå. Samarbetet omfattar intagning av elever inom det gemensamma intagningsområdet.
Dimensionering
Avseende förändringar av utbildningsutbudet ansvarar och beslutar den enskilda kommunen. Utbildningsanordnaren beslutar i enlighet med skollagen och i samråd med GRs politiska styrgrupp för utbildning,
Utbildningsgruppen, om förläggning och dimensionering av de utbildningar som man är huvudman för.
Utbildningsgruppen ska i enlighet med fastställda regionalpolitiska utbildningsmål, långsiktigt säkerställa ett kvalitativt utbildningsutbud tillgängligt för alla elever i alla delar av regionen och därmed motverka segregation skolor och elever emellan. För att åstadkomma detta har
Utbildningsgruppen möjlighet att fatta övergripande dimensioneringsbeslut. Elevens fria val ska vara vägledande för dessa dimensioneringsbeslut. Utbildningsgruppens uppgift i detta sammanhang blir att balansera elevens behov, lokala och regionala utvecklingsperspektiv. Utbildningsgruppen har vidare i denna roll uppgiften att stimulera regionens utbildningsanordnare att utveckla ett utbud som motsvarar individens såväl som samhällets behov. Samtliga medlemskommuner har ett ansvar för att följa den regionala
demografiska utvecklingen / elevutvecklingen. I samband med den avstämning, som sker årligen den förste april, ska också demografiska prognoser tas fram och värderas, samt handlingsplaner avseende respektive kommuns dimensionering, med anledning av dessa prognoser, diskuteras. Med utgångspunkt i denna planprocess föreläggs sedan Utbildningsgruppen ett förslag som inte bara presenterar planerat utbildningsutbud utan också planerad dimensionering med hänsyn till denna demografiska utveckling. GRs förvaltningschefer på utbildningsområdet, Utbildningschefsgruppen, genomför årliga samråd i oktober månad med utgångspunkt från
erfarenheterna av avslutad intagning och med statistik avseende elevutveckling och sökmönster som underlag. Ett regionalt perspektiv anläggs då på dimensioneringen av antalet platser inom befintliga program inför kommande intagning. Samtliga kommuner ska, utifrån befintligt samlat antal platser i regionen, på resp program enas om en ökning resp minskning i regionen som helhet inför intagningsarbetet som startar förste december samma år. Justering av organisationen kan ske i enlighet med fastlagd tidplan för gymnasieintagningen.
Elevens förstahandsval ska, i så stor utsträckning som möjligt, tillgodoses vad gäller valt program.
Utbildningsutbud
Sådana förändringar som berör en eller flera i samverkansområdet ingående kommuner, ska i god tid, senast den förste april året innan utbildning startar, innan de beslutas och genomförs föregås av information till och samråd med Utbildningschefsgruppen och Utbildningsgruppen (bilaga 1). Detta i syfte att ge samtliga i samverkansområdet ingående kommuner möjlighet att via Utbildningsgruppen lägga synpunkter på de planerade förändringarna innan dessa beslutas och genomförs. Om Utbildningsgruppen finner den
föreslagna förändringen olämplig från ett regionalpolitiskt
utbildningsperspektiv förbinder sig den kommun där förändring av detta slag föreslås, att bereda Utbildningsgruppen möjlighet att i den aktuella kommunen redovisa sin ståndpunkt innan beslut om förändring fattas i aktuell kommunal nämnd eller styrelse.
Intagning till gymnasieskolan
Intagningsorganisationen inom samverkansområdet är gemensam för de kommuner som ingår i samverkansområdet och har GR som huvudman. Beslut om intagning fattas av Utbildningsgruppen, som dessutom är
regional intagningsnämnd. Utbildningsgruppen är ansvarig för intagningen till de utbildningar som genomförs i intagningsområdets kommuner. Samråd sker dessförinnan med samverkansområdets förvaltningschefer på
utbildningsområdet eller av dessa utsedda. Samråd sker också vid andra tillfällen under året då behov finns.
Elev söker till program och anger samtidigt vilken skola eleven vill genomföra sin utbildning i. Eleven prövas sedan på sitt val. Urvalet till programmet sker enligt gymnasieförordningen. Om eleven inte tas in på programmet på den skolan, prövas eleven på nästa val i ordningen.
Skolplaceringsregler i kommuner med fler än en
gymnasieskola
I några kommuner finns fler än en kommunal gymnasieskola. Då fastställer respektive kommun vilka skolplaceringsregler som ska gälla vid
fördelningen av platser. Om antalet platser vid en viss skola inte skulle motsvara elevernas val kan fördelningen ske i form av betygsintag, lottning, enligt närhetsprincip eller genom en kombination av dessa. Information om beslutade regler lämnar kommunen omgående till Utbildningsgruppen. Dessa regler ska vara tydliga och väl kända för alla elever inom
samverkansområdet.
Information om utbildningar
Kommunerna har ett gemensamt ansvar för information till elever och föräldrar samt övriga berörda om de utbildningar som avses i avtalet. Denna information ges såväl kommunalt som regionalt via exempelvis
samlade utbildningsutbud, som bygger på elevernas fria val, kommuniceras årligen med arbetsmarknadens organisationer.
5. Utbildningarnas kvalitet
Checklista
Innan en utbildning, som ska omfattas av avtalet, startas ska ett antal uppgifter redovisas till GR som underlag för samråd i Utbildningsgruppen och Utbildningschefsgruppen. Dessa uppgifter är sammanställda i en checklista (bilaga 3). Uppgifterna ska redovisas till GR senast den förste april året innan utbildningen startar.
Överlämning
Kommunerna ska verka för att relevant kommunikation kommer till stånd vid övergång från grundskola och individuellt program till nationellt program i gymnasieskola.
Regional uppföljning / utvärdering / utveckling
De regionalpolitiska utbildningsmålen och samverkansavtalet för
gymnasieskolan utvärderas och följs upp regelbundet. Denna verksamhet ska samverka med den forskning på området, som bedrivs vid landets högskolor och universitet, samt tillvarata och sprida resultat av annan likartad verksamhet, som bedrivs i statens regi i Göteborgsregionens och i landets övriga kommuner. Dessa resultat appliceras på GRs samtliga samverkansavtal.
Resultatet av uppföljnings-, utvärderings- och utvecklingsarbetet presenteras fortlöpande bland annat via GRs hemsida på Internet, vilket ökar tillgängligheten för politiker, ledare och skolpersonal och inte minst för föräldrar och elever. Om Utbildningsgruppen bedömer att
kvalitetsbrister föreligger i någon del av det utbildningsutbud som detta samverkansavtal omfattar, förbinder sig den kommun där dessa brister anses föreligga att bereda Utbildningsgruppen möjlighet att i den aktuella
kommunen redovisa sin ståndpunkt. Om berörd kommun vidimerar
framförd kritik förbinder sig kommunen att i Utbildningsgruppen redovisa de åtgärder som beslutas vidtas för att eliminera de kvalitetsbrister som påtalats av Utbildningsgruppen.
Lokal uppföljning / utvärdering
Kvalitetsredovisning
Medlemskommunernas egna kvalitetsredovisningar utgör ett viktigt underlag för den regionala redovisningen. En del bör fokusera på ett regionalt gymnasieskolperspektiv vilken redovisas årligen i
Utbildningsgruppen. Avstämningsdatum
Rapportering ska ske från utbildarkommun till hemkommun per 15 oktober och 15 april eller så snart möjligt angående;
dels elever som bedöms ha ”påtagliga studiesvårigheter”,
dels elever som behöver fler än tre år för att avsluta sina studier, dels vid programbyte eller avbrutna studier.
Uppföljningsansvar för ungdomar under 20 år
Enligt Skollagen är varje kommun skyldig att erbjuda gymnasieutbildning i form av specialutformade eller individuella program för de ungdomar som inte tagits in till nationellt program i gymnasieskolan. Detsamma gäller för dem som tagits emot på ett nationellt program i gymnasieskolan, men som lämnat utbildningen. Kommunen är skyldig att löpande hålla sig informerad om hur ungdomarna är sysselsatta; i utbildning, arbete eller
arbetsmarknadsåtgärd.
För att kommunerna ska kunna fullgöra sitt ansvar har
kommungemensamma rutiner och ett gemensamt IT-stöd utarbetats. Kommunerna förbinder sig att följa dessa rutiner och att verka för att fristående gymnasieskolor inom den egna kommunen gör likaledes. Varje kommun ansvarar för att utse kontaktperson för ovanstående rapportering samt informerar övriga kommuner om vem som är utsedd.
6. Ekonomiska förutsättningar
Prislista
Interkommunala ersättningar betalas i enlighet med en för GR gemensam prislista. Överenskommelsen om interkommunala ersättningar för de i
även för lokala inriktningar och profileringar samt för vissa utbildningar inom det individuella programmet. Alla extra kostnader för hemkommunen ska vara väl kända innan eleven väljer utbildning. Prislistan, som är baserad på bokslutsuppgifter, löper kalenderårsvis och revideras årligen i samband med att utbildningsutbudet revideras.
Utbildning i kombination studier/idrott
Utbildning i kombination studier/idrott följer prislistan för interkommunala ersättningar i GR och enligt samma rutiner som övriga utbildningar i
samverkansområdet. Extra tillägg för utbildningar med regional elitnivå kan debiteras av kommunen. Förutsättningarna är att kommunen i så fall har slutit avtal om dessa platser på elitnivå med respektive regionalt förbund.
Avstämningsdatum
Den interkommunala ersättningen erläggs efter fakturering två gånger per år i anslutning till avstämningsdatum den 15 oktober och den 15 februari.
Studieavbrott eller byte av studieväg
För elev som avbryter studierna före avstämningsdatum respektive termin debiteras hemkommunen ingen kostnad. För elev som avbryter studierna efter avstämningsdatum erlägger hemkommunen hela terminsbeloppet. Detta gäller även elev som byter program.
Resor
Elevs hemkommun svarar för kostnaden för resor mellan bostad och skola och/eller eventuellt inackorderingstillägg. Kostnader för utbildning förlagd på annan plats eller annan tid än ordinarie skoltid bekostas av anordnande kommun.
Elever i behov av särskilt stöd
Om elev har specifika, individuella behov av extrastöd/och eller resurser ska utbildarkommunen kontakta hemkommunen för inhämtande av hemkommunens godkännande innan extra kostnader faktureras. Hemkommunen betalar den faktiska kostnaden.
Kostnader för reguljär ansvarsförsäkring hanteras så att utbildarkommun tecknar ansvarsförsäkring för elev för vilken det utgår interkommunal ersättning.
Investeringar
För investeringskostnader ansvarar anordnande kommun.
7. Regional garanti
Medlemskommunerna garanterar gemensamt vissa regionalt strategiska utbildningars genomförande. GRs Utbildningsgrupp beslutar om regionalt ekonomiskt åtagande, s k regional garanti, avseende vissa specifika
gymnasieutbildningar som bedöms vara strategiskt viktiga för regionen och som uppvisar låg beläggning, vilket medför höga kostnader per elevplats. Vidare ska utbildningen vara unik i så motto att den endast anordnas på en skola i Göteborgsregionen (bilaga 2).
Regional garanti kan också beviljas om en utbildning är under uppbyggnad och har en tydlig profilering mot lokal / regional avnämare. Samtliga medlemskommuner ska bedöma utbildningen som strategiskt viktig. Huvudmannen står då för investeringar.
Kommuner som bedriver utbildningar av ovan nämnt slag och som önskar regional garanti för dessa skall senast den förste april året innan den
regionala garantin önskas träda i kraft ansöka om regional garanti för dessa utbildningar. Ansökan ställs till GRs Utbildningsgrupp och ska innehålla uppgift om antal platser, kostnad per plats, gjorda informations- och marknadsföringsinsatser.
Utbildningen har krav på återkommande investeringar och har ett
dokumenterat väl utvecklat samarbete med lokalt / regionalt näringsliv. För att öka elevantalet ska utbildningen kontinuerligt marknadsföras och informeras om. Varje år beskrivs utbildningen i en särskild
kvalitetsredovisning.
Kostnadsfördelningsprincipen är den att medlemskommunerna gemensamt beslutar om gruppstorlek för den berörda utbildningen. Kostnadstäckning ges för icke belagda platser enligt GRs vedertagen fördelningsmodell baserad på kommunernas folkmängd.
enligt ovan. Elev, som tagits in på inriktning som omfattas av regional garanti, garanteras att slutföra sin utbildning inom vald inriktning.
Beviljande av regional garanti föregås av en presentation av en prognos från utbildarkommunen i god tid innan utbildningen startar.
Utbildningschefsgruppen beslutar om att bevilja regional garanti för en utbildning. Avstämningar av antal elever och kostnadsfördelningen sker årligen 15 oktober respektive 15 februari innan debitering sker.
För planerad ny utbildning med regional garanti gäller att
utbildarkommunen lägger fram förslag kring utbildning senast förste april året innan utbildningen planeras starta. Underlaget ska följa checklistan (bilaga 3), samt kompletteras med uttalande från berörd branschorganisation eller liknande.
Om inte samtliga medlemskommuner är eniga om att bevilja regional garanti kan utbildarkommunen ändå starta utbildningen, men då med egen finansiering.
8. Särskilda verksamheter reglerade genom detta avtal
Med detta avtal är gymnasieskolans alla nationella och specialutformade program, jämte delar av det individuella programmet, öppna för elever från hela samverkansområdet i och med att utbildningen anmälts till avtalet och i beskriven ordning genomgått kvalitetssäkring enligt den gemensamma checklistan (bilaga 3). För utbildningar inom IV-programmet som är sökbara gäller en särskild checklista för kvalitetssäkring. Detta gäller även om motsvarande utbildning erbjuds i hemkommunen, vilket innebär att de aktuella kommunerna är skyldiga att ta emot elever från kommuner som ingår i samverkansavtalet. Det står elev fritt att söka anordnande skola inom samverkansområdet och hemkommunen är bunden att svara för kostnader enligt överenskommen prislista.
Byte av studieväg till individuellt program vid studier i annan kommun
Elev som tagits in på en utbildning som regleras i detta avtal i en av
medlemskommunernas gymnasieskolor och avbryter sina studier inom valt program har rätt att antingen påbörja ett individuellt program i
utbildarkommunen eller i hemkommunen. Varje fall prövas individuellt med utgångspunkt från elevens önskemål. Eleven har då rätt till studier på ett individuellt program i annan kommun än hemkommunen fram till övergång till nationellt program.
Betalningsansvar vid elevflytt mellan kommuner
I enlighet med försöksverksamhet som pågår sedan hösten 1998 gäller, beträffande en situation som inte ekonomiskt regleras genom skollagen, att elev har rätt att fullfölja påbörjad utbildning i annan kommun i
samverkansområdet enligt följande exempel: En elev flyttar mellan två kommuner i samverkansområdet. Båda kommunerna anordnar själva, eller genom samverkansavtal, den utbildning eleven påbörjat. Eleven väljer att gå kvar i den f d hemkommunen eller därmed jämställd kommun enligt
samverkansavtalet. Den nya hemkommunen påtar sig då betalningsansvar tills eleven fullgjort utbildningen.
Gemensamma Gymnasiet (gemensamt kursutbud)
I syfte att underlätta för elev att erhålla individuella val och i de fall kurs inte anordnas i hemkommunen erbjuds möjlighet för eleven att välja ur ett gemensamt kursutbud. Varje gymnasieskola kan vara anordnare av sådana kurser och har formellt ansvar för planering, genomförande, uppföljning och ekonomi enligt självkostnadsprincip. I enlighet med, sedan 1999/2000 bedriven verksamhet, ska gemensam kurs förläggas på central plats i samverkansområdet under kvällstid, helger och / eller ferier om inte andra omständigheter talar för en för eleven bättre lösning. Kurser kan även erbjudas med inslag av distansstudier.
Verksamheten ligger i linje med ett eventuellt kommande entreprenadförfarande.
9. Idé- och erfarenhetsutbyte för skolans personal
Göteborgsregionens samlade kompetens på utbildningsområdet tas tillvara genom ett intensivt idé- och erfarenhetsutbyte på olika nivåer. Inom
gymnasieskolan främjas detta genom gemensam kompetensutveckling kring aktuella frågor i GR Utbildnings regi, erfarenhetsutbyte i regional
nätverksform kring t ex kvalitetsfrågor, ledarskap, utvecklingsarbete, omvärldsbevakning och lobbyverksamhet. Sambruk i kompetenspooler, bidrar till att personal i annan kommun kan anlitas för tidsbegränsade projektanställningar av längre eller kortare karaktär.
10. Formalia
Avtalet avser verksamheten år 2007/2008 – 2010/2011, med möjlighet att komplettera avtalet årligen.
Tvister
Tvist i anledning av detta avtal löses i första hand genom lokala
förhandlingar. Om parterna inte kommer överens sker medling genom GR. Force majeure
Om fullgörande av åtagande från anordnande kommuns sida förhindras av omständigheter som kommunen ej kan råda över såsom arbetskonflikt, eldsvåda, krig m.m. är den anordnande kommunen inte ansvarig för skada eller förlust som därigenom kan uppkomma för motparten.
Godkännande
Föreliggande avtal ska efter godkännande i kommunen, undertecknat och tillsammans med kopia av beslut i nämnd/styrelse, senast 31 oktober 2006 vara GR tillhanda. För Ale kommun Datum Namn Namnförtydligande För Alingsås kommun Datum Namn Namnförtydligande För Göteborgs kommun
Datum Namn Namnförtydligande För Härryda kommun Datum Namn Namnförtydligande För Kungsbacka kommun Datum Namn Namnförtydligande För Kungälvs kommun Datum Namn Namnförtydligande För Lerums kommun Datum Namn Namnförtydligande
För Lilla Edets kommun Datum Namn Namnförtydligande För Mölndals kommun Datum Namn Namnförtydligande För Partille kommun Datum Namn Namnförtydligande För Stenungsunds kommun Datum Namn Namnförtydligande För Tjörns kommun
Datum Namn Namnförtydligande För Öckerö kommun Datum Namn Namnförtydligande
Informationscykel – tidplan
I det följande redovisas tidpunkterna under året när beslut ska vara fattade och nödvändiga åtgärder ska vara vidtagna. UC står för GRs
Utbildningschefsgrupp och UG står för GRs politiskt sammansatta Utbildningsgrupp.
1:e april året innan start Utbildningschefsgruppen informerar och samråder om nytt utbud enligt
checklistan, samt diskuterar elevutvecklingen för kommande år och
därtill eventuellt förslag till åtgärder med anledning av den förmodade
utvecklingen
Mitten av april UG informerar och samråder om nytt utbud enligt checklistan
April - Maj Beslut om regional garanti
April - Augusti Prislista med belopp för interkommunal ersättning tas fram
Underlag kring utbildningsutbud produceras (VSJV, Sju89)
Oktober Regional mässa (Gymnasiedagarna) kring utbildningsutbudet
Avstämning av demografisk utveckling och dimensioneringsdiskussion
November - Januari Öppna Hus på gymnasieskolorna 1:e december Intagningssystemet/Indranet öppnar för valprocessen
Grundskolornas höstterminsbetyg lämnas till GRs gymnasieintagning
1:e februari Sista datum för ansökan till gymnasieskolan Februari - September Vägledningsarbetet fortsätter
April Preliminärt intagningsbesked lämnas Juni Grundskolornas slutbetyg lämnas in Senast 1:e juli Definitivt intagningsbesked lämnas.
Kommentarer till innehållet i avtalet
Regional garanti inom gymnasieskolan Ett brett utbud
Läsåret 99/00 anordnades samtliga nationella program och grenar (utom gren för flygteknik inom fordonsprogrammet) inom Göteborgsregionen. Dessutom erbjöd kommunerna en rad specialutformade program och lokala grenar som komplement till de nationella utbildningarna. Det fanns också en grundläggande önskan att även fortsättningsvis kunna erbjuda ungdomarna ett brett utbud av utbildningar inom regionen.
Ett avsnitt i samverkansavtalet behandlar s k regional garanti. Begreppet innebär att regionens kommuner gemensamt åtar sig att garantera vissa utbildningars fortlevnad inom regionen. De utbildningar som kan anses aktuella för regional garanti är i första hand nationella program och grenar samt övriga för regionen strategiskt viktiga utbildningar som av olika skäl är svåra för en kommun att ensamt ansvara för. Orsakerna härför kan
