Rekommendationer för fortsatt arbete

Under arbetets gång framkom en del frågeställningar som behöver utredas närmare:

 Kan det innebära några juridiska problem i och med att Luleå kommun valde att ändra VO avlopp rakt av till VO spillvatten år 2008? Fastighetsägare inom före detta VO avlopp tappade rättigheten till dagvattenanslutning i och med den förändringen.

 Hur ska man lösa det med avtal med de som är anslutna till dagvattennätet men ej kom-mer att tas med i det nya verksamhetsområdet?

 Om samtliga områden ej hunnits utredas, går det ur juridisk synvinkel att föra upp de områden som är färdigutredda till kommunfullmäktige för beslut?

 Går det ur juridisk synvinkel att införa en taxa med brukningsavgift för dagvatten gata respektive dagvatten fastighet även om alla verksamhetsområden ej hunnits gå igenom och beslutats av kommunfullmäktige?

24

6 SLUTSATSER

Kommunen har ett ansvar att ordna verksamhetsområde enligt § 6 vattentjänstlagen (SFS 2006:412). I och med att dagvatten gata respektive dagvatten fastighet är två olika avgiftskollektiv inom VA-kollektivet enligt § 30 i vattentjänstlagen (SFS 2006:412) får det anses föreligga en skyldighet att upprätta separata VO för dagvatten gata respektive dagvatten fastighet för att kunna fördela avgifterna rättvist i de områden där det finns ett behov av dagvattentjänster i ett större sammanhang.

Det skiljer en del i arbetssättet mellan de intervjuade kommunerna, och de har även kommit olika långt i arbetet med att ta fram verksamhetsområde för dagvatten. Norrköping kommun och MittSverige Vatten har haft en tät dialog under arbetets gång med en VA-jurist, vilket de rekommenderar. En gemensam faktor för samtliga tillfrågade kommuner är att ingen av dem har genomfört modellering vid framtagning av verksamhetsområden för dagvatten.

En arbetsmetodik för framtagning av verksamhetsområde för dagvatten gata/fastighet har tagits fram, i vilken nivån på lämplig arbetsinsats framgår. En viktig del i arbetsmetodiken är framta-gandet av principer utifrån vilka de geografiska områdena för dagvatten gata respektive dagvatten fastighet bestäms samt även framtagande av en rutin för revidering av verksamhetsområde. Exempel på underlag som behöver tas fram är principer utifrån vilka de geografiska områdena för dagvatten gata respektive dagvatten fastighet bestäms samt en förteckning över alla fastigheter som ingår i verksamhetsområdet med uppgifter om vilka vattentjänster som varje fastighet ska anslutas till. Denna förteckning ingår i kommunfullmäktiges beslutsunderlag vid formellt faststäl-lande av verksamhetsområdets gränser.

Många kommuner står inför liknande utmaningar då det gäller att ändra sina verksamhetsområ-den för att få en tillämpning som går hand i hand med lagstiftningen, och det vore därför ration-ellt att samverka i ökad omfattning och dra lärdom om varandras erfarenheter.

25

7 REFERENSER

Alm, H., Banach, A. och Larm, T. (2010). Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller

samt vissa övriga ämnen i dagvatten, Rapport 2010-06. Svenskt Vatten AB Hämtat från:

http://vav.griffel.net/filer/Rapport_2010-06.pdf den 16 maj 2015

Hallin, A. & Karrbom Gustavsson, T. (2012). Projektledning. (1. uppl.) Malmö: Liber. Lagen om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412)

Malmgren, C. (2010). Dagvattenhantering i Luleå, inventering av utsläppspunkter och deras

miljöpåverkan (Examensarbete, Luleå tekniska universitet, Institutionen för Samhällsbyggnad).

Hämtad från: http://epubl.ltu.se/1653-0187/2010/040/LTU-PB-EX-10040-SE.pdf den 22 maj 2015

Miljöbalken (SFS 1998:808)

MittSverige Vatten (den 2014-01-30). Sundsvallsregionen. Hämtat från:

http://www.mittsverigevatten.se/default.aspx?id=1599&ptid=0 den 26 april 2015 Regeringens proposition 2005/06:78 Allmänna vattentjänster

SMHI. (den 23 apr 2014). Kraftig nederbörd. Hämtat från:

http://www.klimatanpassning.se/hur-forandras-klimatet/nederbord/kraftig-nederbord-1.21297 den 20 apr 2015

SMHI. (den 9 mar 2015). Översvämning. Hämtat från:

http://www.klimatanpassning.se/hur-forandras-klimatet/nederbord/oversvamning-1.21324 den 20 april 2015

Svenskt Vatten. (2007). Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster Utbildningskompendium, Stock-holm

Svenskt Vatten. (u.å.). Vanliga frågor och svar. Hämtat från:

http://www.svensktvatten.se/Vattentjanster/Management/Juridik/Vanliga-fragor-och-svar1/ den 10 maj 2015

Umeva. (den 2 maj 2012). Frågor och svar om dagvatten. Hämtat från:

http://www.umeva.se/kundservice/fragorochsvar/fragorochsvaromvattenochavlopp/frago-rochsvaromdagvatten.4.48b2be28131fe7dd8cf8000850.html den 25 maj 2015

Umeva. (den 13 feb 2015). Ägardirektiv/Målsättning för Umeå Vatten och Avfall AB perioden 2015

– 2018. Hämtat från:

http://www.umeva.se/omoss/agardirektiv.4.6cb02deb13d3f84af7aa41c.html den 28 april 2015 Qviström, J. (2008). Vattentjänstlagen: en handbok. 1:3 uppl., Stockholm: Norstedts juridik. ISBN 978-91-39-10948-8

26

Muntliga källor

Bäckman, K. (2015), Sektionschef Utredning, VA-avdelningen, Luleå kommun, maj 2015 Marklund, S. (2015), f.d. VA-chef, Luleå kommun, mars 2015

1 (2)   

Namn: Klicka här för att ange text.

Kommun: Klicka här för att ange text.

Syftet med denna enkät är att inhämta kunskap och erfarenheter gällande framtagande av verksamhetsområde för dagvatten. Insamlad data skall ligga till grund för ett förslag på arbetsmetodik som Luleå kommuns VA-avdelning kan tillämpa vid sitt arbete att ta fram ett verksamhetsområde för dagvatten.

Vänligen besvara enkäten senast 2015-04-22.

1. Hur har er kommun valt att dela in verksamhetsområdena (VO), dvs. är det ett VO för avlopp eller separata VO för dag- respektive spillvatten i er kommun?

Klicka här för att ange text.

2. Vad är den huvudsakliga anledningen till att ni har valt att dela in verksamhetsområdena som ni har gjort?

Klicka här för att ange text.

3. Om er kommun har verksamhetsområde för dagvatten: Har ni skilda verksamhetsområden för dagvatten gata respektive dagvatten fastighet?

Klicka här för att ange text.

4. Om er kommun har verksamhetsområde för avlopp: Är det spillvattnet eller dagvattnet som styrt utformningen av det geografiska området?

Klicka här för att ange text.

5. Hur ofta revideras verksamhetsområdena i er kommun? Är det samma tidsintervall för samtliga typer av VO?

Klicka här för att ange text.

6. Kan ni beskriva er arbetsmetodik/tillvägagångssätt som användes vid framtagande av verksamhetsområde för dagvatten? Beskriv så utförligt som

möjligt hur arbetet bedrevs, t ex hur många personer deltog i arbetet, vilka

2 (2)   

Klicka här för att ange text.

7. Har ni gjort modellering i samband med framtagande av verksamhetsområde för dagvatten?

Klicka här för att ange text.

8. Vilka lärdomar har ni tagit med er från arbetet med att ta fram

verksamhetsområde för dagvatten, dvs. är det något ni skulle ha förändrat i ert arbetssätt med ”facit” i hand?

Klicka här för att ange text.

9. Känner ni till någon annan kommun som har stor erfarenhet av VO dagvatten, och i så fall vilken/vilka? Ange gärna namn på personer med stor erfarenhet, som

Luleå kommuns VA-avdelning kan kontakta för mer information. Klicka här för att ange text.

1 (2)    medföra att det kommer in för  lite indata från Plan/Miljö‐ sidan  4  4  16  med indata från referensgruppens olika  kompetenser, bör projektledaren lägga in  regelbundna möten med referensgruppen i  tidplanen. Eftersom ett effektivt arbetssätt  eftersträvas bör endast de personer i  referensgruppen som berörs av aktuellt  område kallas in vid respektive möte  Intressenter är ej identifierade  (aktiviteten intressentanalys  saknas i arbetsmetodiken)  3  5  15  I initieringsskedet av projektet ska en  intressentanalys upprättas där det framgår  vilka som är projektets kärn‐, primär‐  respektive sekundärintressenter. Det ska även  tas fram en kommunikationsplan utifrån  resultatet i intressentanalysen  Ingen tidplan tas  fram/problem med  resurssäkring  ^{2  4  8}     Problem att hitta erfaren VA‐ jurist inom dagvatten  2  5  10  Kontakt bör tas med andra kommuner för att  ta reda på vilken jurist de har anlitat vid  framtagande av verksamhetsområde för  dagvatten  Framtagna principer för  framtagande av VO dagvatten  gata/fastighet får inte den  dignitet som de bör ha och  efterföljs inte  4  4  16  Det är viktigt att beslutsgången gällande dessa  principer fastställs tidigt i projektet för att  principerna ska få den dignitet som de bör ha. I  och med detta ökar sannolikheten att  principerna ska efterföljas 

2 (2)    över vattentjänster som  fastigheter ska anslutas till,  vilket kan leda till att det blir  svårt att göra en realistisk  tidplan  3  4  12  ska ske på "rätt sätt", dvs. enligt  fastighetsgränser och ej ritas in "för hand"  Digitalisering av  verksamhetsområdets gränser  görs på ogenomtänkt sätt,  vilket leder till att det blir svårt  att identifiera fastigheter som  ingår i VO  2  5  10  Digitalisering av verksamhetsområdets gränser  ska ske på "rätt sätt", dvs. enligt  fastighetsgränser och ej ritas in "för hand"  Revideringsrutin efterlevs inte,  vilket leder till att VO blir  inaktuellt.  ^{4  4  16}  Lägg in i årsplaneringen och koppla till VA‐ taxan   

Tjänsteställe/Handläggare Projektnr Sida

Linnea Mothander 216001 1(2)

C:\Users\carsat-0\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet

Files\Content.IE5\NLVPM9K9\Principer Dagvatten Gata och Fastighet_Bilaga 3.docx

Principer för framtagande av verksamhetsområden

Dagvatten Gata och Dagvatten fastighet

Med ”större sammanhang” brukar 20-30 fastigheter avses.

1. PRINCIPER FÖR ATT RITA DAGVATTEN FASTIGHET

 Vi har redan ett verksamhetsområde för dagvatten (avlopp, där dagvatten ingår). När vi ska inskränka detta måste vi visa att fastigheterna inte har behov av dagvattenavledning i ett större sammanhang i de områden vi vill utesluta ur verksamhetsområdet. Det innebär att vi antingen visar att de:

1. kan ta hand om dagvattnet själva (tillräckligt bra markförutsättningar och storlek på tomt för att infiltrera/avleda dagvattnet utan att förstöra för grannar) eller

2. inte ingår i ett större sammanhang (för glest bebyggt) 3. inte använder våra dagvattentjänster idag

 Med tanke på ovanstående är vi generösa med vilka fastigheter som ska ingå i Df. I centrala stan (mellan Kubal-Mårtensro-Nacksta-Österro-Granloholm-Bosvedjan-Ortviken) utgår vi ifrån att det är Df, liksom i centrala delar av mindre orter. Vi utgår ifrån en karta från kommunen av vad som är att betrakta som ”tätort”. (Det är inte SCB:s juridiska karta över

LAGEN OM ALLMÄNNA VATTENTJÄNSTER 2006:412

Kommunens skyldighet att ordna vattentjänster

6 § Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas

vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen

1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och

2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va-anläggning.

En allmän va-anläggnings verksamhetsområde

8 § Om verksamhetsområdet behöver omfatta en eller flera fastigheter som ingår i en

samfällighet för va-frågor, skall verksamhetsområdet bestämmas så att det omfattar alla fastigheter som ingår i den särskilda samfälligheten. Om det finns synnerliga skäl, får verksamhetsområdet bestämmas med avvikelse från kravet i första stycket.

9 § Om det inom verksamhetsområdet finns en fastighet eller bebyggelse som uppenbarligen inte

behöver omfattas av det större sammanhang som avses i 6 §, får verksamhetsområdet inskränkas så att det inte omfattar den fastigheten eller bebyggelsen. En sådan inskränkning av

verksamhetsområdet får göras endast om fastighetens eller bebyggelsens behov av

vattenförsörjning och avlopp lämpligen kan ordnas genom enskilda anläggningar som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.

C:\Users\carsat-0\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet

Files\Content.IE5\NLVPM9K9\Principer Dagvatten Gata och Fastighet_Bilaga 3.docx

tätorter, men lik den). Sedan går vi igenom utkanterna i tätorterna och gör bedömningar av var gränsen ska gå.

 Utanför Df betraktar vi ledningarna som finns som spillvattenledningar. Finns det någon eller några fastigheter som vill eller måste koppla dräneringsvatten till våra spillvattenledningar får de ansöka om dispens för att få göra det.

2. PRINCIPER FÖR ATT RITA DAGVATTEN GATA

 Vi anser att där det finns ledningar, finns det ett dokumenterat behov av vattentjänsten

Dagvatten gata (Dg) och därför anger vi Dg runt de gator som avvattnas (av Sundsvall Vatten, oavsett ägare av gatan). Vi ringar in gatan + de fastigheter som ligger vid gatan.

 Generellt sett tittar vi inte på fastigheterna en och en utan på lite större områden och har en generös hållning när det gäller att inkludera fastigheter/områden i Dg. Precis som för Df så försöker vi hitta motiv till att utesluta fastigheter/områden. Hittar vi inga motiv så ska de ingå.  I villaområden (och liknande) ska även de fastigheter som har nytta av att åka på en torr gata

(som vi avvattnar) för att ta sig till närmaste huvudgata ringas in och ingå i Dg, se principskiss Dg nedan. Förtydligas ska att även huvudgatan ska ingå i Dg om vi avvattnar den.

 Vi anser att en rännstensbrunn (RB) avvattnar 50 m gata. Alltså ritas Dg 50 m från

rännstensbrunnen (om vi antar att alla RB finns med på kartan. Det är troligen inte fallet och därför är det oftast rimligare att ringa in gatan istället).

 Bostadsområden där samfälligheter äger dagvattenledningarna i gatan och sedan leder ut vattnet till den kommunala anläggningen betraktas som en fastighet/kund med en anslutningspunkt (jmf sjukhuset, en industri) och inkluderas inte i Dg.

Principskiss Dagvatten Gata (Dg)

Projektgrupp för framtagande av principer: Linnea Mothander (PL), Eliane de Sousa e Silva, Owe Westerlund, Kaj Engström, Lotta Johansson, Peter Roslund och Åsa Snith. Principerna har diskuterats i MittSverige Vattens ledningsgrupp 2013-06-05 och godtagits för att arbeta vidare utefter.