Företagsrekommendationerna som presenteras i detta kapitel baseras på examensarbetets resultat. I samband med projekt av denna typ, uppkommer idéer om möjliga produktionsförbättringar och lösningsförslag. Trots att detta inte ingick i uppdragsbeskrivningen så anses de vara till nytta för Ovako, och de redovisas därför nedan i detta avsnitt. Förslagen på fortsatt arbete skulle kunna utföras genom företagsinterna projekt eller som examensarbeten.
Den första rekommendationen är att införa det nya riskidentifieringsverktyget inom Ovako. Nästa steg kan vara att presentera verktyget för andra företag som är en del av Sveriges stålindustri. För att förbättra företagets säkerhetskultur vore det en god idé att utöka rutinerna för hur introduktion av nyanställda och omplacerade operatörer ska gå till. Utöver det som rutinerna innehåller i dagsläget bör det eventuellt finnas krav på certifikat, utbildningar och ett skriftligt godkännande från handledaren innan den nyanställde kan anses som godkänd för arbete utan handledare. Ytterligare en sak som skulle kunna förbättra säkerhetskulturen är att göra operatörerna ännu mer delaktiga i
riskidentifieringsarbetet och riskanalyserna. En något högre participation har skapats tack vare detta examensarbete, men genom att se till att alla kan använda de verktyg och checklistor som används i riskanalyserna skulle en ännu större delaktighet kunna uppnås.
Förmedla, gärna med hjälp av tydliga grafiska visualiseringar, den geografiska spridningen på olycksfall och tillbud. Vid vilka maskiner och områden som flest olyckor av sjukskrivande respektive icke-sjukskrivande karaktär sker. Ge de olika olyckskaraktärerna individuella poängnivåer och värdera sedan de olika geografiska områdena utifrån den sammanlagda poängen samt det tekniska systemets klassificering. Åtgärda de mest drabbade områdena i första hand och fortsätt sedan med de områden som är mindre drabbade.
För att öka sannolikheten att kroppslig hantering av material eller maskindelar endast sker när maskinen är i manuellt läge rekommenderas Ovako att skapa rutiner, eller att eventuellt införa påminnelsefunktioner, som gäller och träder i kraft vid sådana arbetssituationer. Operatörernas attityder till säkert arbete och tekniska lösningar påverkar också om de väljer eller inte väljer att sätta maskinen i manuellt läge i samband med arbete nära rörliga maskindelar. Att öka tillgänglighet till kontrollen/knappen som styr maskinens produktionsläge skulle kunna vara en åtgärd som leder till att det manuella och säkrare läget används i större utsträckning. Om kontrollerna redan sitter tillgängligt uppmanas Ovako AB att undersöka rotorsaken till varför operatörerna handlar på ett sådant sätt att de utsätter sig för en risk på grund av att maskinen producerar på automatik. Beroende på rotorsak kan därefter rätt åtgärd, för att komma tillrätta med problemet, tas.
En ytterligare uppmaning till Ovako är att placera en magnettravers vid Ormgropen i byggnad 519. I dagsläget känner operatörerna sig osäkra under tömningen av Ormgropen och en magnettravers hade minskat behovet av fysisk hantering i stor grad. En magnettravers hade även kunnat användas som ett hjälpmedel för att kontrollera huruvida stängerna ligger i spänn eller ej. En kontroll som i dagsläget kräver att operatörerna befinner sig på ett riskfyllt avstånd från stängerna.
I dagsläget korsas valslinjen ofta av operatörerna i Valsverket. Detta sker i många fall på riskfyllda sätt då passagerna sker på platser som egentligen ej är anpassade för passage. Valslinjens
grundkonstruktion är anpassad för operatörer positionerade på båda sidorna om valslinjen och detta gör det svårare att skapa optimala och säkra övergångar. Men även om det inte går att skapa helt optimala övergångar så kan de, i dagsläget, mest osäkra passagerna göras säkrare. Grundproblemet, att operatörerna går över valslinjen på platser som ej är avsedda för detta, verkar vara svårt att eliminera. En rekommendation till företaget är därför att öka säkerheten på de osäkra passagerna, till exempel genom att utrusta dessa med plana och tillräckligt stora trappsteg.
Ovako rekommenderas även att ta fram en lösning som förenklar placeringen av dimensionsklossar som är av samma typ som de klossar som används vid påläggningsbordet vid Riktverk 324. Att sköta positioneringen med hjälp av en lasermätare vore en bra men något dyr lösning. Ett billigare alternativ är att markera vilka ”klosshål” och dimensionsklossar som hör till vilka stångdimensioner.
Det vore väldigt bra om övriga enheter, inkluderat underhållsenheterna på Bar och Bright Bar, kunde undersökas på samma sätt som fokusenheterna i detta examensarbete har undersökts. Genom att genomföra ytterligare och fler intervjuobservationer kan de faktiska arbetsuppgifterna på hela produktionsanläggningen i Hällefors kartläggas mer noggrant. Examensarbetets tidsbegränsning erbjöd inte utrymme för undersökning av produktionsanläggningens alla arbetsmoment eller yrkeskategorier. Testet av riskanalysverktyget som genomfördes under juni 2015 gör det mindre troligt att riskfyllda arbetsuppgifter inte kontrolleras av verktyget, men samtidigt existerar risken fortfarande.
Fortsatt arbete skulle även kunna innebära att undersöka varför kvinnliga operatörer procentuellt skadar sig mer än män. Ett annat fortsatt arbete skulle kunna vara att förbättra, optimera och anpassa den grafiska utformningen på riskanalysverktygen utifrån Ovakos grafiska profil och teorier om perception och gränssnitt. Att skapa riskanalysverktyg i ett mobilvänligt format och därmed öka tillgängligheten känns rätt utifrån ett framtidsperspektiv. Fortsatt arbete skulle därför kunna innebära att undersöka de tekniska möjligheterna för att utveckla och införa ytterligare kanaler för riskanalys- och riskbedömningsarbetet.
På Ovakos anläggning i Hällefors finns en efterfrågan på ett verktyg som bidrar till att operatörerna, i samband med den manuella hanteringen av stänger, ej behöver använda händer och armar i lika stor utsträckning. Fortsatt arbete, eventuellt i form av ett examensarbete, skulle därför kunna handla om att undersöka möjligheten att utveckla ett generellt och anpassningsbart verktyg. Viss manuell hantering är svår att helt undvika, och därför rekommenderas Ovako AB att implementera KIM 1
(Arbetsmiljöverket, 2008) eller liknande verktyg för att genomföra snabba men grundläggande bedömningar av riskerna som skapas i samband med denna manuella hantering.
Sökfunktionen som i dagsläget används för att hitta en specifik arbetsinstruktion är väldigt känslig för vilket eller vilka sökord sin används. Detta, i kombination med att många slanguttryck används när operatörerna samtalar med varandra, leder till att de nyanställda, som är de som är i störst behov av arbetsinstruktioner, har svårt att hitta rätt instruktion. Att förbättra sökfunktionen skulle därför kunna medföra att användningen av arbetsinstruktioner ökar. Det är dessutom viktigt att Ovako håller instruktionerna uppdaterade och informerar alla anställda om var de går att hitta.
Fortsatt arbete skulle kunna bestå av att bestämma den grundläggande orsaken till varför operatörer genomför riskfyllt handlande. En större kunskap om det mänskliga beteendet ökar chanserna för att rätt metod används för att förhindra det riskfyllda beteendet. Ovako bör även undersöka hur det stundande generationsskiftet kan komma att påverka säkerhetsarbetet och arbetsstyrkans gemensamma attityd gentemot säkert arbete.
Det är viktigt att påpeka att en studie av denna typ kräver uppdatering efter några år. Detta eftersom saker, till exempel arbetssätt och arbetsuppgifter, förändras med tiden.