Rekommendationer:

7.1.3.1 Tryckluftsdriven spärrmutterdragare

Fältarbetet genererade mycket kunskap och insikter om den kommande processen att

sammanfoga de två väggelementen till ett hörnelement. Framförallt upptäcktes problem med utrymmet för att manövrera långa skruvar och skruvdragare inne i väggkonstruktionen vid sammanfogningen. Detta resulterade i vår rekommendation att istället sammanfoga

väggelementen med en tryckluftsdriven spärrmutterdragare. Vidare rekommenderar vi att processen i väggfixturen kompletteras med förberedande borrhål i högra väggelementet genom den Masonitebeam balk som fästskruvarna ska träs igenom för att skruva in i vänstra

elementets anliggande Masonitebeams. Som fästelement kan träskruv med hexagonformad skalle, så kallad franskskruv, användas

7.1.3.2 Färgmärkning och processinstruktioner

Då ingen mekanisk lösning hittades på problemet att vältskyddet inte blir tillräckligt långt inskjutet i dockningsstationen, rekommenderas att vältskyddens fot markeras med färg som indikerar minimalt instick i dockningsstationen. Det är nödvändigt att insticket kan variera, då det möjliggör att högra elementet kan passas in mot det vänstra elementet och styrramarna för att säkerställa en korrekt montering. Det är dock avgörande för godtagbar säkerhetsnivå att vältskyddet skjuts in ett minimum att 40 mm. Efter att inpassning mellan väggelementen gjorts kan vältskyddet skjutas in resterande längd tills det ligger dikt mot panelbrädorna. Först

därefter bör trucken kopplas loss från lyftredskapet och sammanfogningen mellan elementen påbörjas. Tydliga processinstruktioner rekommenderas också inför momentet.

Vi ser även betydelsen av mycket tydliga processinstruktioner inför lyftet av hörnelementet ur dockningsstationen för att reducera risken av kvarglömda expanderbultar i gavelramen.

7.1.3.3 Serviceintervaller

Vi rekommenderar införande av en schemalagd serviceintervall av kulrullarna i dockningsstationen för att bibehålla en låg friktion mellan dockningsstationen och

anläggningsytan på väggelementen. En god belastningsergonomi är beroende av låg friktion vid inpassning mellan väggelementen och styrramarna då den sker med handkraft och innebär drag och tryckbelastning för medarbetaren. Att blåsa rent kulrullarna från trädamm med tryckluft efter varje processcykel och kontinuerlig smörjning av penetrerande olja rekommenderas.

7.1.3.4 Protyptillverkning för test av belastningsergonomi

Då projekttiden inte medgett prototypframtagning vill vi rekommendera att man låter tillverka en prototyp av lyftredskapet för att bedöma vikten av valt material i en praktisk processtest.

56(92)

Lyftredskapet kan troligen tillverkas i aluminium istället om det upplevs bli för tyngt. Nuvarande material är stål och enligt programberäkning i SolidWorks kommer vikten av lyftredskapet motsvara ca 9,4 kg. Detta värde ligger inom det uppsatta marginalvärdet, men är över målvärdet. Värdena för vikt är satta utifrån Arbetsmiljöverkets rekommendationer för underarmslängd/vikt. För att uppnå god belastningsergonomi krävs dock även att hänsyn tas till belastningstid samt eventuella repetitionsfrekvenser. Dessa ligger utanför projektets

avgränsningar och därmed rekommenderar vi att en prototyp av lyftredskapet produceras i det tänkta materialet och används i praktiska tester för att avgöra om god belastningsergonomi kan uppnås med redskapets vikt. Alternativet att tillverka lyftredskapet i aluminium, skulle enligt SolidWorks programberäkningar reducera vikten till ca 3,3 kg. Eftersom lyftredskapet klarar specifikationernas marginalvärde samt att stålmaterialet bör innebära kortare tillverkningstid och därigenom lägre pris, har dock inga FEM-analyser eller rekommenderade

aluminiummaterial tagits fram.

7.1.3.5 Transport till byggplats

Transport till byggplats ligger utanför avgränsningarna på grund av att de bör koordineras med transporter av övriga element i egna transportfixturer samt annat byggmaterial. Dock vet vi att hörnelementen bör kunna transporteras logistikeffektivt genom att transporteras i par på europapallar. För detta ändamål behövs totalt fyra europapallar för att transportera två

hörnelement. Två EUR pallar placeras bredvid varandra med långsidorna tätt ihop. Två pallar till ställs i samma mönster ovanpå dessa. Pallarna behöver sammanbindas till en gemensam enhet för att utföra lyftet till transportbilen på ett säkert sätt. Denna konstruktion skulle kunna ingå som en del i ett framtida examensarbete. Därefter kan två hörnelement placeras ovanpå och bildar då en rektangel som kan sammanbindas t.ex. genom inplastning. Två pallars höjd krävs för att den nedstickande delen av ytterpanelen inte ska skadas av truckgafflarna. På detta sätt kan hörnelementen lyftas upp på transportbilen, se Figur 39 som visar två leveransklara hörnelement på pall. På byggplatsen avlägsnas plasten som sammanbinder hörnelementen för transporten och därefter kopplas lyftredskapen till lyftanordningen med samma typ av kedja som utnyttjas i fabrik. En säkerhetshöjande fångsele kan behöva utnyttjas som komplement för CE godkännande av lyftprocessen på byggplats. Vi rekommenderar att transport och lyft av hörnelementen på byggplats genomförs enligt beskriven process.

Figur 41: Två leveransklara hörnelement, placerade omlott på två EUR pallar i dubbel höjd

57(92)

8 Litteraturförteckning

Allan, R. (1990). Modern Approaches to Aanufacturing Improvement: The Shingo System. New York: Productivity Press.

Arbetsmiljöverket. (den 12 Juni 2012). Belastningsergonomi. Hämtat från av.se:

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/belastningsergonomi- foreskrifter-afs2012-2.pdf?hl=f%C3%B6rfattningssamling%20AFM%202012:2 Arbetsmiljöverket. (den 9 Juni 2012). Belastningsergonomi. Hämtat från av.se:

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/presentationer/belastningsergonomi- presentation.pdf

Arbetsmiljöverket. (den 22 Maj 2012). Belastningsergonomi. Hämtat från av.se:

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/belastningsergonomi- foreskrifter-afs2012-2.pdf?hl=f%C3%B6rfattningssamling%20AFM%202012:2 Arbetsmiljöverket. (den 13 december 2016). Maskiner AFS 2012:2. Hämtat från av.se:

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/maskiner-som-slappts-ut- pa-marknaden-efter-29-dec-2009-foreskrifter-afs2008-3.pdf

Arbetsmiljöverket. (den 18 september 2018). Arbetsställning och belastning – ergonomi. Hämtat från av.se: https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/arbetsstallning-och-belastning- --ergonomi/

Arbetsmiljöverket. (u.d.). Krav på CE-märkta maskiner. Hämtat från av.se: https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/maskiner-och- arbetsutrustning/maskiner/#9

Arbetsmiljöverket. (u.d.). Krav på CE-märkta maskiner. Hämtat från av.se: https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/maskiner-och- arbetsutrustning/maskiner/

EUROPEAN COMMISSION. (Juli 2017). Guide to applicaton of the Machinery Directive. Hämtat från ec.europa.eu:

https://ec.europa.eu/docsroom/documents/24722?fbclid=IwAR2nsi-VSuqcIs9uhd- Y8BaFN83wHqj8PyCrG875d2DR_RYY6cHPdV6oriM

Europeiska unionens officiella tidning. (den 17 Maj 2006). EUROPAPARLAMENTETS OCH

RÅDETS DIREKTIV 2006/42/EG. Hämtat från av.se:

https://www.av.se/globalassets/filer/produktion-industri-och-logistik/maskiner- maskindirektivet-2006-42-eg.pdf

Hallin, A., & Karrbom Gustavsson, T. (2015). Projektledning. Stockholm: Liber AB. Häggström, D. (den 08 Mars 2016). On synchronization of heavy truck. Hämtat från diva-

portal.org: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:898709/FULLTEXT01.pdf Internordic. (u.d.). Kulrullar. Hämtat från internordic.com:

https://www.internordic.com/produkter/lager/kulrullar

Johannesson, H., Persson, J.-g., & Pettersson, D. (2013). Produktutveckling-Effektiva metoder

för konstruktion och design. Stockholm: Liber AB.

Nationalencyklopedin. (u.d.). datorstödd konstruktion. Hämtat från ne.se:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/datorst%C3%B6dd- konstruktion

58(92)

Nationalencyklopedin. (u.d.). dragprov. Hämtat från ne.se:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/dragprovning Svensk Byggtjänst. (2009). AMA Hus 08 GSN. Svensk Byggtjänst.

Tibnor. (u.d.). Stålrör och hålprofiler. Hämtat från tibnor.se: https://www.tibnor.se/vart- erbjudande/produkter/st%C3%A5lr%C3%B6r-och-

h%C3%A5lprofiler?ac=ac5DB376E02DD8436EB1054BC53A33304A

Ullman, D. G. (2003). The machanical design process. New York: Elisabeth A. Jones. Ullman, D. G. (2010). The mechanichal design process. New York: the McGraw-Hill

companies.

Ulrich, K. T., & Eppinger, S. D. (2014). Produktutveckling : konstruktion och design. Lund: Studentslitteratur.

59(92)

Bilagor