Rekommendationer

SOU 2008:80 rekommenderade att frikopplingen skulle träda i kraft från januari år 2011 men regeringen har varit avvaktande och framtiden är fortfarande ett öppet kort. Detta har givit oss möjligheten att spekulera kring förutsättningar för förslagets framtid. Vi har ur detta formulerat vissa rekommendationer som vi tycker är viktiga att ta i beaktning.

Dagens samband har en djupt rotad praxis. För att förstå frågan kring sambandets vara eller icke vara måste vi först och främst bli medvetna om att redovisningsunderlag och beskatt-ningsunderlag är två skiljda områden. Skillnaden blir tydligare när man reflekterar kring vad det är som driver och styr utvecklingen inom de olika områdena. Frågor kring redovisning drivs av den finansiella sektorn och styrs av normgivande organ med starka internationella influenser och beskattning är i sin tur styrt av ett starkt nationellt intresse. Det har visat sig mycket svårt att samordna skatteregler mellan stater. Dessa olikheter talar starkt för vår re-kommendation mot en fortsatt utveckling mot en frikoppling mellan redovisning och be-skattning.

Frikopplade redovisnings- och beskattningsregler kommer att medföra behov av parallella redovisningar. Genom de pågående förenklingar inom redovisningsområdet för mindre företag tror vi att ett alternativ är att K1- och K2-företagens redovisningar baseras på skatteunderlag, snarare än dagens motsatta förhållande. Detta skulle minimera arbetet med dubbla redovisningar. Därför rekommenderar vi ett fortsatt partiellt samband. I de större bolagen, det vill säga K3- och K4-företag, är egennyttan med dubbla redovisningsunderlag så pass hög att det inte medför några betydande materiella, ekonomiska eller administrativa konsekvenser. En frikoppling mellan redovisning och beskattning för större företag skulle reducera de problem våra respondenter nämner med bland annat jämförbarhet. Som en avslutande rekommendation förelår vi ett samarbete mellan K-projektet och en föreslagen frikoppling mellan redovisning och beskattning för att på så sätt effektivisera implementering och underlätta användarnas förståelse kring förändringens innebörd.

KÄLLFÖRTECKNING

Litteratur

Bryman, A. & Bell, E. (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Upplaga 1:1. Malmö:

Liber Ekonomi.

Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod. Upplaga 4. Lund: Studentlitteratur

Jacobsen, D. (2002). Vad, hur och varför: om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämne. Lund: Studentlitteratur

Nilsson, S. (2007). Redovisningens normer och normbildare, En nationell och internationell översikt. Lund: Studentlitteratur

Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Repstad, P (2007). Närhet och Distans, kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund:

Studentlitteratur

Skatteverket (2008). Handledning för sambandet mellan redovisning och beskattning.

Stockholm: Fritzes.

Smith, D. (2006). Redovisningens språk. Lund: Studentlitteratur.

Elektroniska källor

121.nu (2010) http://www.121.nu/onetoone/foretag/molnet-redovisningskonsult, hämtad den 2010-12-07.

Bokföringsnämnden (2010) http://www.bfn.se/info/skv282-3.pdf, hämtad 2010-11-26.

Deloitte (2009)

http://www.deloitte.com/view/sv_SE/se/tjanster/finansiell-rapportering/0dca0fa75200e110VgnVCM100000ba42f00aRCRD.htm, hämtad 2010-12-07.

Deloitte (2010) http://www.deloitte.com/view/sv_SE/se/om-oss/index.htm, hämtad 2010-12-07.

http://www.deloitte.com/view/sv_SE/se/branscher/d4e53f976658b210VgnVC M2000001b56f00aRCRD.htm, hämtad 2010-12-07.

Ernst & Young (2010) http://www.ey.com/SE/sv/Newsroom/Facts-and-figures/Press-Fakta, hämtad 2010-12-07.

FAR SRS (2009) Noteringar: FAR SRS kritisk till förslaget från SamRob – utredningen. Balans Nr 3. Tillgänglig: FAR komplett 2010-11-04

FAR SRS (2010) http://www.far.se/portal/page?_pageid=114,355323&_dad=portal&_schem

a=PORTAL, hämtad 2010-12-09.

Rating (2010) http://www.rating.se/static/faq, hämtad 2010-12-07.

Redovisningsportalen (2010) http://www.redovisningsportalen.se/sambandet-mellan-redovisning-och-inkomstbeskattningen.html, hämtad 2010-12-05.

Skatteverket (2010) http://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/blanketterbrosch yrer/broschyrer/info/152.4.6efe6285127ab4f1d2580006902.html?posid=6&sv.

search.query.allwords=Skatter i ett ekonomiskt perspektiv, hämtad 2010-11-22.

http://www.skatteverket.se/rattsinformation/redovisning/svarparedovisningso chskattefragor/aldrear/1996/notiser199611.4.6c878d7e103dae55db48000142 19.html, hämtad 2010-12-06

Svenskt näringsliv (2010) http://www.svensktnaringsliv.se/material/debattartikel/stoppa-utredningsforslaget_72744.html, hämtad 2010-11-28

http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00016/Remissvar_2008-252-B_16614a.pdf Hämtad 2010-12-07

Nordstedt Juridik (2010)http://www.nj.se/NJAB/nj/Home.nsf/ByKey/svsktidn/$file/svskt10_

friex.pdf, hämtad 2010-12-06

BILAGA 1 - Intervjufrågor

Frågor till Carl Magnus Bäck, revisor Ernst & Young

 Har du läst utredningen SOU2008:80?

 Vad anser du vara bakgrunden till kategori indelningen?

 Om både Samrob (SOU2008:80) förenklar borde de kanske kunna utvecklas tillsammans?

 Hur länge har du arbetat som revisor?

 Har du märkt av någon reaktion hos företagen angående Samrob förslaget?

 Verkar företagen vara medvetna om Samrobs existens?

 Märker du av sambandet mellan redovisning och beskattning i ditt dagliga arbete?

 Vad tycker du om att god redovisningssed ligger till grund för beskattning?

 Hur lång tid bedömer du att det skulle ta att implementera en sådan här förändring?

(SOU 2008:80 föreslår januari 2011.)

 Tror du internationaliseringen ligger till grund för utredningen?

 Tror du det blir lättare?

 Vad ser du för problem med det starka samband som finns idag? Hur påverkar detta ditt arbete?

 Tror du att det kommer att bli en mer rättvisande bild utan sambandet?

 Huvudargument för frikoppling, samma skatteregler trots olika K indelningar, vad känner du inför de?

 Hur det kommer påverka arbetet som revisor?

 Vad tror du av framtiden, blir det en total frikoppling?

 Tycker du att redovisningsprinciper ska nämnas mer i lag?

 Känner du att vi missat någon viktig aspekt av frågan?

Frågor till Lars Andersson, skattejurist Ernst & Young

 Upplever du att det finns kunskap bland era kunder kring förslaget?

 Är sambandet främst ett problem för att följa den internationella

harmoniseringen av redovisningregler, eller ser du även nationella problem som grund för förslaget?

 Om du får gissa - kommer förslaget att gå igenom, och isåfall från när tror du det börjar tillämpas?

Frågor till Christian Johansson, auktoriserad revisor, Deloitte

 Hur insatt är du i det nya förslaget samrob, eller SOU2008:80?

 Hur märker du av sambandet i ditt dagliga arbete?

 Skulle du vilja tala fritt kring de argument för och emot som har förts fram;

 Att god redovisningssed ofta ligger till grund för beskattningen fungerar?

 Varför fungerar det bra eller dåligt? Dels utifrån rollen som revisor? Dels utifrån ett företagsperspektiv? Tror du att det är det som ligger till grund för den här

utredningen?

 Vilka problem uppkommer genom det starka sambandet mellan redovisning och beskattning som idag finns i Sverige?

 När du läste det här förslaget var det några synpunkter du kände att du hade?

 Vad du tänkte om förslaget som inte tagits mot med öppna armar..

 Blir det en mer rättvisande bild om det materiella sambandet försvinner?

 Man menar ju nu att de här två hämmar varandra lite.

 Det finns vissa huvudargument för att frikoppling bör ske, vill du kommentera dem?

 Samma skatteregler trots olika regelverk beroende på företagskategori

 Internationella regelverks inflytande på Sverige

 Det konstitutionella problemet med ett materiellt samband

 Beskattningens och redovisningens syften har glidit isär

 Tror du mindre företag har kunskap om, är medvetna om det förslaget som ligger ute?

 Revisorns arbete vid en frikoppling? Vad har Ni idag för ansvar att undersöka företagets underlag för det beskattningsbara resultatet?

 På vilket sätt skulle en frikoppling påverka revisorns arbete?

 Hur skall skillnaden mellan det redovisade och det skattemässiga resultatet behandlas i redovisningen så att utdelning av obeskattade vinster förhindras?

 Vad tror du om utvecklingen i framtiden? ( Blir det en total frikoppling eller kommer det att

bli en typ av mellan väg?)

 Skatteverket har önskat ytterligare ett år är det rimligt att vi har ett frikopplat system om ett år?

 Är det en politisk fråga? Många menar att det rimmar illa med vallöftet att det ska bli enklare?

 Upplever du att redovisningsbranschen gör någon förberedelse?



Frågor till Kent Eriksson, redovisningskonsult, Molnet redovisningskonsult.

 Berätta kort om vem du är, vad du arbetar med och hur länge du arbetat med detta.

 Hur insatt är du i det nya förslaget i SOU 2008:80?

 Hur tycker du att det nuvarande systemet med ett materiellt samband, där god redovisningssed ofta ligger till grund för beskattning fungerar?

 Hur märker du av det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning i ditt dagliga arbete?

 Vilka problem kan uppkomma genom det starka materiella sambandet mellan redovisning och beskattning i dagens svenska system?

 Anser du att avskaffandet av det materiella sambandet kan ge en mer rättvisande bild?

 På vilket sätt skulle en frikoppling av det materiella sambandet påverka ditt arbete som redovisningskonsult?

 Vad tror du om den framtida utvecklingen? Kommer det bli en total frikoppling?

 Övriga tankar kring ämnet?

Linnéuniversitet – kvalitet och kompetens i fokus

Den 1 januari 2010 gick Växjö universitet och Högskolan i Kalmar samman och bildade Linnéuniversitetet.

Linnéuniversitetet är resultatet av en vilja att öka kvalitet, attraktionskraft och utvecklingspotential för utbildning och forskning, och spela en framträdande roll i samverkan med det omgivande samhället. Linnéuniversitetet erbjuder en attraktiv kunskapsmiljö med hög kvalitet och konkurrenskraftig kompetens.

Linnéuniversitetet är ett modernt internationellt universitet som betonar nyfikenhet, nytänkande och nyttiggörande. För oss är närhet till studenterna, världen och framtiden i fokus.

Linnéuniversitetet

391 82 Kalmar/351 95 Växjö Telefon 0772-28 80 00