Rekommendationerna vi gör i denna studie riktar sig till svenska och finska försvarsmakten, som syftar till åtgärder som kan förbättra och underlätta arbetet inom ramen för det pågående
försvarssamarbetet. Vi väljer också här att reflektera kring de modeller som stått som referens i vår studie för att knyta detta till hur vi ser att en fortsatt studie eller värdering av samarbetet kan genomföras. Kapitlet avslutas med förslag till fortsatta studier.
7.1. Rekommendationer till försvarsmakterna
Tydliggör målsättningar
Inom den svenska försvarsmakten möter man på lägre nivå en stor okunskap om FISE
samarbete. Vilka målsättningar som finns samt vilken ambition försvarsmakterna skall lägga på detta är ännu otydligare. Denna okunskap skapar i vissa fall ett motstånd och en skepsis till det gemensamma arbetet. Här tror vi att en tydligare målbild för samarbetet med riktlinjer om hur långt och till vilken nivå interoperabilitet skall eftersträvas. En sådan målbild skulle kunna utformas utifrån strukturen i ”Organisational Interoperability Maturity Model”, där
interoperbilitet graderas i ”Independent, Co-operative, Collaborative, Combined, Unified”. Genom att uttrycka sig i termer som förtydligar nivåer av samarbetet tror vi att det blir enklare att kommunicera hur utveckling skall ske och vilka anpassningar som är önskvärda. Det
tydliggör för alla ingående delar hur långt man skall gå i interoperabilitet i såväl tekniska system som i samövning mellan förband.
Organisationernas olikheter
Vi tror det är viktigt att försvarsmakterna bejakar olikheter som finns, och samtidigt arbeta aktivt för att bygga vidare på relationer. Låt relationsskapande verksamhet få ta plats, då vi tror att genom att bygga relationer lär vi känna varandras egenheter och förstå varandras militära kultur. Allt för att öka förståelse för den andra parten i en komplex situation där missförstånd kan få stora konsekvenser. Samverkansofficerare vid varandras staber är ett mycket bra sätt att lära känna varandras ledningskultur och bygga relationer.
Uppmärksamma språkets påverkan vid gemensam verksamhet på lägre nivå och implementera rutiner för att hantera den. Inom detta område tror vi att man behöver belysa olika tolkning av gemensamma begrepp.
Oaktat vilka åtgärder man vidtar för att öka förståelsen i samarbetet bedömer vi att
arméstridskrafterna för närvarande saknar förutsättningar att fullt ut agera under gemensam ledning på en lägre taktisk nivå. Främsta orsak till detta är språkliga förutsättningar, kulturella olikheter samt avsaknad av gemensamt ledningsstödssystem. Härvid ser vi det olämpligt att blanda manöverförband under brigad.
Rekommendationer
75 Även om samarbetet inriktas på en brigadnivå och där över, kommer ledningssystem vara en förutsättning för att kunna utveckla gemensam effekt. Det är därav viktigt att prioritera arbetet med FMN och arbeta för att få till stånd ett interoperabelt ledningsstödsystem som sträcker sig ned till den nivå där underställande kan ske.
Skapa förståelse för ledningskultur
Med hänsyn till betydelsen av olikheterna i ledningskultur som lyfts i denna studie, ser vi att detta är ett område försvarsmakterna bör uppmärksamma. Med hänsyn till att denna faktor är mycket trögrörlig samt att ledningskulturen var för sig fungerar bra, ser vi ingen orsak att försöka ändra på något. Istället bör åtgärder som ökar förståelsen för grannationens ledningskultur prioriteras.
Ett sätt detta skulle kunna genomföras på är att nyttja det redan befintliga utbytet med fältövningar som finns mellan arméstaberna. Genom att adressera olikheter och prioritera
diskussioner om ledningsmetod och ledningskultur kan dessa forum skapa ökad insikt och skapa förståelse. Härvid bör man också säkerställa att deltagare anpassas så kunskapen hamnar på rätt plats i organisationen.
7.2. Förslag på vidare studier
En intressant faktor som följt med under hela vår studie är olikheterna i ledningskultur och ledarskap. Här tror vi att en fördjupad studie på kompani – bataljons – brigadnivån skulle kunna ta denna studie till nästa nivå. Nyttan av en sådan studie ur ett försvarsmaktsperspektiv torde vara stort, då detta skulle kunna bidra till ökad förståelse mellan nationerna och ytterligare medvetandegöra vår möjligheter att komplettera varandra över nationsgränserna. En tänkbar väg att gå är att utgå från påverkansmodellen och komplettera denna med aspekter från OIM som tar upp både ledningskultur och moralisk åskådning vid värdering av interoperabilitet. Vi ser också att en jämförande studie genom textanalys, där taktiska och doktrinära styrdokument från respektive nation analyseras, kan bidra till att belysa aspekter av dessa olikheter.
Vidare är det intressant att jämföra svensk-finska försvarssamarbetet inom armén med de liknande europeiska samarbeten som är mer etablerade. Både Storbritannien – Frankrike samt Tyskland – Nederländerna har under en längre tid haft samarbeten på taktisk nivå där
erfarenheter kunde vara intressant att nyttja. I dessa samarbeten har man valt tydligare gemensamma förband och det är intressant att studera om påverkansmodellen är applicerbar även på dessa organisationer. Man kan även studera hur DOTLMPF och OIM tillämpas för värdering för att ge ingångsvärden till hur en värdering av FISE skulle kunna genomföra.
Rekommendationer
76
7.3. Påverkansmodellen i relation till andra värderingsmodeller
Under analys och konceptualisering hittade vi ett antal likheter mellan påverkansmodellen och de modeller vi studerade under inläsningen. Trots likheterna ser vi ändå tydliga skillnader i utformning och användningsområden. Vi ser att detta är intressant ur perspektivet att de kan nyttjas för att komplettera varandra i studier. Beroende på studieobjekt och inriktning kan olika modeller nyttjas i kombination med varandra eller delar ur olika modeller nyttjas separat. Med denna bakgrund väljer vi här att utveckla våra reflektioner kring detta.Av de tre modellerna i referensramen så har DOTLMPF och OIM ingen direkt koppling till organisatorisk nivå utan modellerna värderar enheter fritt från hierarkisk nivå. Valášeks modell däremot är skapad för att värdera möjligheterna för ett samarbete utifrån att studera den
strategiska nivån. OIM och Valášek är tydligt inriktade på interoperabilitet och
försvarssamarbete medan DOTLMPF ställer upp kategorier som kan nyttjas vid analys av organisationer i en mängd olika syften.
Vad som är intressant att konstatera är ett faktorerna som identifierats i denna studie återfinns på flera platser i de andra modellerna. Beroende på vad modellen har för syfte finns förskjutningar och parametrar som blir unika för just den modellen. Figur 7:1 visar var påverkansmodellen har de tydligaste beröringspunkterna med de övriga tre, och den visar också var modellerna ej täcker in påverkansmodellens faktorer och där igenom vår empiri.
Figur 7:1 Kopplingar mellan modeller
I modellernas olika utformning kan vi se att det finns områden som inte täcks in av den ena modellen men tillsammans bildas en överlappande effekt vilket täcker in ett större område. Utifrån detta resonemang kan modellerna nyttjas tillsammans eller som komplement till varandra i en studie för att värdera eller belysa det som passar för valt studieområde.
Rekommendationer
77
Modellens modifierbarhet.
Påverkansmodellen nyttjas i denna studie för att förklara studiens slutsatser. Modellens utformning möjliggör även att den modifieras och nyttjas i andra syften. I respektive
huvudkategori kan de faktorer som är relevant för det specifika syftet lyftas in. Under studiens datanära analys såg vi ett samband mellan flertalet av de faktorerna som identifierades (figur 4.1) och faktorer som finns i de andra värderingsmodellerna vi refererat till tidigare. Dessa faktorer kan lyftas i modellen för att omfamna ett visst område. Med denna modifierbarhet kan modellen nyttjas för t.ex. värdering eller jämförelse av andra försvarssamarbeten.
Källförteckning
78