Uppdragsutbildningsprogram för Försvarsmakten i samarbete med Högskolan i Halmstad
Svenskt-finskt armésamarbete på taktisk nivå
– Vad finns det för förutsättningar?
Författare: Daniel Andersson & Jesper Sparre
Huvudområde: Företagsekonomi med inriktning internationella relationer, 15 hp Kurskod: FÖ9014
Stockholm 2020-06-05
KANDIDAT uppsats
Handledare: Professor Mike Danilovic Examinator: Docent Fawzi Halila
Innehåll
2
Sammanfattning
Försvarssamarbetet mellan Sverige och Finland har accelererat under de senaste åren. Sist ut och kanske även den mest komplicerade delen i detta samarbete är samarbetet mellan de båda
ländernas arméer. Markförbandens unika kontext sätter den mänskliga interaktionen i centrum då stora mängder människor, fordon och system skall ledas och samordnas i tid och rum på en begränsad geografisk yta. När denna verksamhet involverar två försvarsmakter uppstår en interaktion som är intressant att studera.
Ur ett arméperspektiv belyser studien de förutsättningarna och de faktorer som påverkar det svensk-finska militära samarbetet, med den taktiska nivån som utgångspunkt. Studien baseras på intervjuer med officerare från både svenska och finska försvarsmakten, och tar upp och förklarar både faktorer som förenar och driver samarbetet framåt respektive faktorer som försvårar
samarbetet.
Slutsatserna i studien förklaras kring en modell som beskriver de faktorer som i störst utsträckning påverkar samarbetet samt hur dessa förhåller sig till sin kontext.
Studien visar att det finns olikheter mellan försvarsmakterna som påverkar samarbetet, men också aspekter som stärker det gemensamma arbetet. Sammantaget pekar studien på fem faktorer inom olika områden som har tydlig påverkan på samarbetet. Faktorerna påverkar samarbetet på olika sätt med olika påverkansgrad på olika nivåer i organisationen.
Samarbetets drivkraft är starkt knutet till den tydliga politiska viljan.
Den svenska och finska ledningskulturen skiljer sig år vilket återspeglas på alla nivåer men är tydligast och får störst påverkan på den lägre nivån.
Språket är en skiljande faktor. Lösningen med ett gemensamt arbetsspråk är logisk men studien visar att det innebär utmaningar av större dimension än vid första anblick. Att bygga ett samarbete utan avtalade förpliktelser gör att tillit och förtroende får en
betydande roll.
För ett samarbete mellan arméstridskrafter är vikten av ett ledningsstödsystem central. Det gemensamma arbetet inom ledningssystemområdet kan skapa dessa förutsättningar. Olikheterna till trots så har Sverige och Finland redan ett väl fungerande samarbete, vilket nutida erfarenheter visar bland annat från våra gemensamma beredskapsförband och internationella insatser. Man har också genom tydlig målsättning och ambition mycket goda förutsättningar att fördjupa samarbetet ytterligare.
Nyckelord: FISE, försvarssamarbete, drivkrafter, arméperspektiv, ledningskultur, FMN,
Innehåll
3
Abstract
The defence cooperation between Sweden and Finland has accelerated during the last couple of years. Last into the cooperation, and maybe the most complex part is the cooperation between the two armies. The unique context of land forces puts human interaction in focus when large amounts of people, vehicles and technical systems are to be commanded and coordinated in time and in a limited geographical space. When this type of action involves two defence forces the dynamics that occurs is worth studying.
This thesis project studies the conditions and factors that affect the Swedish-Finnish defence cooperation on a tactical level, from an Army perspective. The study explains both the driving and the constricting factors in the cooperation
The research is based on interviews with Swedish and Finnish army officers. Conclusions are drawn supported by a model built on the factors that are most influential on the cooperation and how these factors apply to the context of the cooperation.
The thesis shows that there are differences between the two defence forces that affect the cooperation, but it also shows aspects that strengthens the efforts. The factors have different effects and different impact depending on the organisational level in the defence forces. The conclusions points to five strong factors in different areas that influence the cooperation.
The main drive has a strong connection to the political will
Swedish and Finnish leadership culture is diversified, this shows and has the greatest impact on lower organisational levels.
Language is a dividing factor. It is a logical solution to use a common working language, but this study shows that the common language results in great challenges.
Building a cooperation without obligations means that trust and confidence are of substantial importance.
In a cooperation between Armies a common command and control system is vital. The collaboration on system development can set the condition for a common command and control system.
Even though this study found differences it also found a working cooperation. Proof of this is our bilateral high readiness units and international operations. Through clear and common goals and ambitions there are prerequisites for an even deeper cooperation.
Key words: FISE, defence cooperation, driving factors, Army perspective, leadership culture, FMN, interoperability, military support, MoU
Innehåll
4
Yhteenveto
Ruotsin ja Suomen puolustusyhteistyö on edennyt nopeasti viime vuosina. Viimeinen ja ehkä monimutkaisin osa tätä yhteistyötä on molempien maiden maavoimien välinen yhteistyö. Maavoimien yksikköjen ainutlaatuisuus asettaa keskeiseksi ihmisten vuorovaikutuksen, jossa suuria määriä ihmisiä, ajoneuvoja ja järjestelmiä on johdettava ja koordinoitava aikaan ja paikkaan rajoitetulla maantieteellisellä alueella. Kun tähän toimintaan liittyy kahden maan puolustusvoimaa, muodostuva dynamiikka on pohdinnan arvoinen.
Maavoimien näkökulmasta tutkimuksessa tuodaan esiin olosuhteet ja tekijät, jotka vaikuttavat Ruotsin ja Suomen väliseen sotilaalliseen yhteistyöhön, lähtökohtana taktinen taso.
Tutkimuksessa tarkastellaan ja selitetään sekä yhteistyötä yhdistäviä ja eteenpäin vieviä tekijöitä että yhteistyön vaikeuttavia tekijöitä.
Tutkimus perustuu sekä Ruotsin että Suomen armeijan upseerien haastatteluihin. Tutkimus perustuu johtopäätöksiin mallista joka kuvaa tekijöitä jotka vaikuttavat yhteistyöhön eniten ja miten nämä liittyvät sen kontekstiin.
Tutkimus osoittaa, että asevoimien välillä on eroja jotka vaikuttavat yhteistyöhön, mutta myös aspekteja jotka vahvistavat yhteistä työtä. Kaiken kaikkiaan tutkimus osoittaa viisi tekijää eri alueilla, joilla on selvä vaikutus yhteistyöhön. Tekijät vaikuttavat yhteistyöhön eri tavoin ja erilaisilla vaikutustasoilla organisaation eri tasoilla.
Yhteistyön liikkeellepaneva voima liittyy kiinteästi selkeään poliittiseen tahtoon. Ruotsin ja Suomen johtamiskulttuuri eroavat, mikä heijastuu kaikilla tasoilla, mutta on
selkein ja vaikuttaa enempi alemmalla tasolla.
Kieli on erottava tekijä. Yhteinen työkieli on ratkaisuna looginen, mutta tutkimus osoittaa, että se asettaa suurempia haasteita kuin ensi silmäyksellä voisi todeta. Yhteistyön rakentaminen ilman sopimusvelvoitteita tarkoittaa, että luottamuksella on
merkittävä rooli.
Komentotukijärjestelmän merkitys on keskeinen maavoimien yhteistyölle. Yhteinen työskentely johtamisjärjestelmän alueella voi luoda nämä olosuhteet.
Eroista huolimatta Ruotsilla ja Suomella on jo hyvin toimiva yhteistyö, jonka nykypäivän kokemukset osoittavat esimerkiksi yhteisistä valmiusjoukoista ja kansainvälisistä
rauhanturvaamis- ja kriisinhallintatehtävistä. Selkeät tavoitteet ja pyrkimykset luovat myös erittäin hyvät edellytykset syventää yhteistyötä entisestään.
Innehåll
5Innehåll
1. Inledning ... 6 1.1. Bakgrund ... 7 1.2. Problemformulering ... 8 2. Metod ... 10 2.1. Vetenskaplig design ... 10 2.2. Studiens genomförande ... 12 2.3. Forskningsetiska ställningstaganden ... 15 3. Referensram ... 17 3.1. Tidigare forskning ... 173.2. Organisationsteori – De fyra perspektiven ... 19
3.3. Modeller för värdering av försvarssamarbeten ... 19
4. Datanära tolkning och analys ... 22
4.1. Intervjuresultat ... 22 4.2. Strukturella faktorer ... 23 4.3. Drivkrafter ... 29 4.4. Social Interaktion ... 34 4.5. Kulturella faktorer ... 42 5. Analys ... 53
5.1. Analys utifrån fyra perspektiv ... 54
6. Slutsatser ... 67
6.1. Förklaring av modell ... 67
6.2. Faktorer som tydligast påverkar det svensk-finska samarbetet ... 69
6.3. Sammanfattning ... 71
6.4. Reflektioner relaterat till tidigare forskning ... 72
7. Rekommendationer ... 74
7.1. Rekommendationer till försvarsmakterna ... 74
7.2. Förslag på vidare studier ... 75
7.3. Påverkansmodellen i relation till andra värderingsmodeller ... 76
Inledning
6
1.
Inledning
”En av de största utmaningarna med det här,
är en brist på medvetenheten om de olikheter vi har. Att man någonstans tror, bara för att det har gått så bra, att de olikheterna inte är
viktiga, men de ÄR viktiga.”1
Ett samarbete som skall kunna fungera i de svåraste tänkbara förhållanden ställer stora krav, och kan komma pröva såväl förståelse och medvetenhet som tillit och förtroende för den andra parten. Om detta kommer att realiseras eller ej har ingen större betydelse för samarbetets fortskridande, utan det måste oavsett vilket byggas för att möta dessa krav. Att två olika arméer är olika i stort som smått kan för vissa vara en uppenbar självklarhet, men för andra kan det vara svårare att se.
Vi som författare i denna studie, har båda omfattande erfarenheter av internationellt militärt samarbete, framför allt i kontexten av internationella militära operationer. Tillsammans har vi flera års erfarenhet av att samarbeta med finska förband och enskilda officerare. Vi har upplevt många möjligheter och utvecklats mycket då vi har löst uppgifter tillsammans med förband och personer från andra länder, vi har även upplevt tillfällen då våra olikheter har påverkat resultatet negativt.
Sverige har nu börjat trappa ner fokuseringen på den internationella verksamheten, som har varit dominerande under huvuddelen av våra karriärer, och det nationella försvaret är åter igen
prioriterat. Därav känner vi att det är viktigt att de erfarenheter vi och andra inom
Försvarsmakten har dragit under åren av internationellt fokus förvaltas och appliceras på det svensk- finska försvarssamarbetet. Möjligheterna bör belysas samt utmaningarna hanteras så tidigt som möjligt i samarbete.
Denna studie undersöker de faktorer som påverkar samarbetet mellan de två arméerna på en taktisk nivå. Studien belyser vilka faktorer som stärker och för samarbetet framåt, samt vilka faktorer som upplevs begränsa samarbetet.
På grund av reserestriktioner och förändrade arbetsuppgifter till följd av Coronapandemin, har deltagandet ur den finska försvarsmakten i studien blivit mindre än planerat. För att kompensera för detta och belysa ytterligare dimensioner i relationen mellan nationerna utökades studien med svenska respondenter med fördjupad erfarenhet av att tjänstgöra i finsk nationell verksamhet.
Inledning
7 Detta gör att det svenska perspektivet får en mer framträdande roll inom vissa områden, men sammantaget är vår uppfattning att slutresultatet ger en balanserad bild av förutsättningarna för samarbetet.
1.1. Bakgrund
Sverige och Finland har en lång gemensam historia som en nation i över 650 år, efter 1809 då Sverige-Finland splittrades har nationerna utvecklats parallellt. Sverige har haft förmånen att utvecklas fritt med en mindre extern påverkan eller inblandning i krig, medan Finland utvecklats under inledningsvis ryskt styre och efter självständigheten, genom inbördeskrig och stor
påverkan under andra världskriget. Trots olikheterna under de senaste 200 åren är banden mellan nationerna starka. För den här studien är det dock de båda nationernas vägval under den andra halvan av 1900-talet och början av 2000-talet som är intressant eftersom det är där vi anser att den mest relevanta grunden och eventuellt hindren för dagens svensk-finska försvarssamarbete skapas.
Tack vare det svenska navigerandet genom andra världskriget stod landet vid krigsslutet i ett mycket bra utgångsläge inför återuppbyggnaden av Europa, en industri i gott skick samt en befolkning i princip utan krigsförluster. Den inslagna neutralitetsvägen som i Sverige har varit rådande, med vissa undantag sedan 1809, fortsatte att prägla Sverige under hela kalla kriget. En bra sammanfattning av den gängse synen på den svenska linjen under och åren efter kalla kriget kan man finna i förslaget till riksdagsbeslut angående Sveriges fortsatta alliansfrihet från 2007 ”Sverige är militärt alliansfritt”. Denna säkerhetspolitiska linje, med möjlighet till neutralitet vid konflikter i vårt närområde, har tjänat oss väl.”2 Sverige hade med framgång lyckats kryssa sig igenom det kalla kriget. Vad avser Finland befann man sig i en helt annan situation efter andra världskriget, med en av de segrande nationerna som granne. Den finska strävan var att genom nödvändiga eftergifter till Sovjetunionen säkerställa att Finland, med så små landavträdelser och krigsskadestånd som möjligt, skulle fortsätta att existera som en suverän stat.3
Finland stod, till skillnad från många östeuropeiska länder, utan ett säkerhetspolitiskt avtal med Sovjetunionen vid andra världskrigets slut. Det dröjde fram till 1948 innan ett sådant avtal undertecknades.4 Avtalet som undertecknades 1948 var fördraget om vänskap, samarbete och ömsesidigt bistånd. Den praktiska innebörden av avtalet var att Finland åtog sig att försvara det egna landet samt bistå Sovjetunionen vid den händelse att västmakterna angrep Sovjetunionen genom Finland. Sovjetunionen skulle enligt avtalet på finsk begäran bistå vid försvaret av Finland. Finland förbehåll sig rätten att förhålla sig neutralt i den händelse Sovjetunionen skulle
2 Motion 2007/08:U356, Sveriges militära alliansfrihet., s.1
3 mannerheim.fi, The Agreement of Friendship, Cooperation and Mutual Assistance,
http://www.mannerheim.fi/11_pres/e_yya.htm (Hämtad 200129).
4 heninen.net, The Agreement of Friendship, Cooperation, and Mutual Assistance between The Union of Soviet
Inledning
8 hamna i krig under andra omständigheter.5 Avtalet kom att gälla fram till 1992 och kom att prägla finsk säkerhetspolitik under andra halvan av 1900-talet. Efter murens fall har både Sverige och Finland sökt nya allianser och inte minst genom att båda länderna 1995 inträdde i EU blev det tydligt att den gamla alliansfriheten tillhör historien.
Under de senaste åren, med ”Rysslands undergrävande av den europeiska säkerhetsordningen”6
, har båda länderna närmat sig NATO utan att ta steget helt in i alliansen. I detta läge har Sverige och Finland vänt sig till varandra. Samarbetet har succesivt vuxit fram och i juli 2018
undertecknade Sverige och Finland ett samförståndsavtal rörande det svensk-finska
försvarssamarbetet (FISE) 7. Avtalet omfattar övning, utbildning, träning, övervakning samt hävdande av den territoriella integriteten och spänner över såväl fred som kris och krig.8 Tidigare studier som vi återkommer till längre fram i uppsatsen har visat att det förvisso finns många positiva upplevelser av samarbetet, men det går också att se att det finns ett antal aspekter som påverkar samarbetet mellan länderna.
1.2. Problemformulering
Det svenska och det finska flygvapnet har en lång historia av att samarbeta. I modern tid har man sedan tidigt 00-tal genomfört gemensamma övningar och utbyten.9 Inom marinen går samarbetet mellan nationerna ännu djupare. Sedan 90-talet har man genomfört en gemensam övningsserie och under åren har både en gemensam amfibiestyrka Swedish Finish Amphibious Task Unit (SWEFIN ATU), och senare en gemensam marin styrka Swedish Finish Naval Task Group (SFNTG) växt fram10. Samarbeten inom armen har funnits men enbart i en internationell
kontext. Marinen och flygvapnet har förutsättningar för detta samarbete som skiljer sig avsevärt från armén. Förenklat kan man beskriva det som att de kan utgå från sina ordinarie baser, förflytta sig till ett gemensamt övningsområde, knyta upp sig mot gemensamt samband, öva och sedan återgå till egen bas. Förutsättningarna för markförbanden är mer komplexa.
För att arméförbanden skall kunna samöva eller samarbeta kräver det att man sammanför människor till ett och samma område. Ledning och samverkan inom armén bygger på att människor fysiskt interagerar med varandra, oaktat om man har ledningsstödssystem eller ej. Samordningen mellan förband sker kontinuerligt på flera olika nivåer, och är avgörande för att koordinera olika enheters rörelser, eldområden och logistikflöden. Denna mänskliga interaktion
5 WIKIPEDIA, VSB-avtalet, senast ändrad191031, https://sv.wikipedia.org/wiki/VSB-avtalet, (Hämtad 200129).
6
DS 2019:8, Värnkraft – Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2012-2025. s.65
7 Memorandum of understanding between the government of the republic of Finland and the government of the
kingdom of Sweden on defence cooperation, s.2
8 Ibid, s.3
9
Engvall Johan et al., Nordiskt operativt försvarssamarbete, FOI, FOI-R-4628-SE, 2018. s.38
Inledning
9 är avgörande för att skapa den gemensamma lägesbild och gemensam förståelse för uppgiften. Förutsättningarna för denna ömsesidiga förståelse skapas inom nationellt genom gemensam skolning och träning, utgående från gemensamma doktriner och handböcker samt år av nedärvd organisatorisk erfarenhet. I skärningen mellan svenska och finska förband uppstår nu denna interaktion när vi utvecklar samarbetet mellan arméerna. Samspelet i ledning och samordning är fortfarande beroende av gemensam förståelse, men parterna är nu mer eller mindre okända för varandra. Ju mer två människor liknar varandra i kultur, språk, utbildning och bakgrund, desto lättare förstår de varandra. Samma logik kan tillämpas på folkgrupper eller organisationer.11 Ur detta perspektiv tror vi att i mötet mellan nationernas arméer uppstår en situation som skapar speciella utmaningar som är nödvändiga att förstå. Genom att identifiera faktorer som påverkar samarbetet och hur de påverkar, kan vi skapa medvetande om samarbetets styrkor och potentiella svagheter. Ur denna problemställning har studiens forskningsfråga fötts. Området som studien riktar in sig mot är i stora drag outforskat vilket har medfört att frågeställningen är
förhållandevis öppet formulerad.
Forskningsfråga
Vilka faktorer, ur ett arméperspektiv, påverkar ett svensk-finskt militärt samarbete?
Syfte
Syfte med studien är att klargöra och förstå de faktorer som påverkar samarbetet mellan de finska och svenska arméstridskrafterna.
Metod
10
2.
Metod
Detta kapitel syftar till att beskriva studiens utformning och vilka överväganden vi har gjort när vi har valt metoder för hur den ska bedrivas. Här beskrivs även yttre påverkan på studien och hur dessa implikationer har hanterats.
Vi beslutade oss tidigt för att studera det svensk-finska försvarssamarbete, men vinkeln var inledningsvis inte klar. Från att ha övervägt en jämförande studie av förutsättningar för
samarbetet och dess doktrinära grund, beslutade vi oss för att fokusera på hur representanter från de båda Försvarsmakterna upplever det gemensamma försvarssamarbetet. Vi ser ett större värde i att visa hur samarbetet upplevs än att teoretiskt beskriva samarbetet eller att genomföra en värdering av framgången i samarbetet. Enskilda individers upplevelse utgör den helhet som skapar den kollektiva bilden som är samarbetet. Studien värdesätter därav enskilda respondenters utsagor och har inte ambition att söka efter kvantifiering. Dessa ställningstaganden ger oss en hermeneutisk grund som har utgjort avstamp för denna kvalitativa studie.
I studien är empirin central och respondenternas egna upplevelser ligger till grund för den tolkning som bygger denna uppsats. Varje respondent bidrar med sin unika syn och tillmäts värde i sig själv, eller tillsammans med andra utsagor. Kunskapen som vi ser den ligger i att skapa förståelse om hur olika aspekter av samarbetet uppfattas, varvid vi inte ser det relevant att söka kvantitativa svar.
2.1. Vetenskaplig design
För att beskriva studiens design och dess genomförande har vi skapat en skiss (figur 2:1) som åskådliggör huvuddragen i studien samt de viktigare stegen. Processen har varit iterativ och vi har behövt röra oss både framåt och bakåt mellan stegen under studiens genomförande. Inledande delen av studien genomfördes med en tydlig formativ inriktning. I likhet med en formativ studie, 12 utforskades ämnesområdet för att pröva och forma frågeställningen. Studiens strukturerings- och analysfas genomfördes inspirerad av Grounded theory, vilket beskrivs nedan. Hela studien har genomförts med en induktiv ansats där vi försökt undvika att färgas av empirin allt för tidigt.
Metod
11
Induktiv ansats
2.1.1.
Studien har genomförts med en induktiv ansats, med utgångspunkt i den insamlade empirin och forskningsfrågan. Valet att ta en induktiv ansats gjordes med bakgrund av viljan att låta detta arbete bygga från empirin. Empirin utgår till del från tidigare forskning inom området, försvarssamarbetet mellan Sverige och Finland, men även på forskning kring internationella samarbeten generellt. FISE-samarbetet inom armén är som vi tidigare beskrivit tämligen nytt och därmed relativt outforskat. Detta tillsammans med svårigheterna att få access till
försvarsmaktsintern dokumentation försvårar förutsättningarna att genomföra en deduktiv studie, och ytterligare förstärker lämpligheten i att nyttja en induktiv ansats.
Inspirerad av Grounded theory
2.1.2.
Med utgångspunkten att låta respondenternas upplevelser av samarbetet vara det centrala i denna uppsatts fann vi tidigt i processen ett intresse för Grounded theory (GT). Som oerfarna forskare med begränsad tid till förfogande valde vi bort klassisk GT och lät oss istället inspireras av GT i studiens genomförande.
Vi hämtade inspiration från GT för vår studie så till vida att vi strävade efter en öppenhet inför var empirin skulle leda oss. Vi har även nyttjat de metoder för kodning, öppen kodning och selektiv kodning, och analys som nyttjas inom GT för att leda oss fram till kunskap.
Figur 2.1. Studiens Design och genomförande (fritt efter Lekvall och Wahlbin 2001)13
Metod
12
2.2. Studiens genomförande
Studiens inledande steg (1 till 3) genomfördes med en tydlig formativ inriktning, där vi inriktade oss på inläsning och kunskapsuppbyggnad för att bättre förstå problemområdet. I detta skede arbetade vi även med metodval och utveckling av forskningsstrategi för att hitta en lämplig riktning för studien. Under fasen skapades en bild av vad som var utforskat i ämnet, hur långt samarbetet kommit och vilka styrdokument vid sidan av samförståndsavtalet som berör vår forskning. Ämnet visade sig vara väl utforskat på en politisk och strategisk nivå, men den taktiska nivån var inte tidigare studerad, vilket innebar att litteratur och dokumentation för inläsning inom vissa områden saknades. Detta medförde att vi vid sidan av litteraturstudier genomfördes två intervjuer med personer vid svenska högkvarteret med god insikt i svensk-finska samarbetet. Dessa intervjuer syftade till att skapa en förståelse för hur samarbetet
genomförs, hur långt arbetet kommit, resultat av arbetet så här långt samt att identifiera lämpliga intervjupersoner. I takt med kunskapsuppbyggnad kunde vi under den formativa fasen pröva frågeställningar och utforma intervjuunderlag samt att lägga ut kursen för den fortsatta studien. När steg 1-3 var genomförda hade vi en tydlig inriktning och en utvecklad frågeställning att bygga fortsatt arbete på. I detta skede utvecklades en inriktning av hur analys och bearbetning skulle genomföras samt en grov bild av vilken typ av resultat som kunde förväntas.
Under steg 4 genomfördes intervjuer med relevant personal i svenska och finska försvarsmakten. Under detta steg började bilden succesivt växa fram av ett antal intressanta områden kring
samarbetet som studien skulle kunna fördjupa sig i, men det var först i steg 6 fokus för uppsatsen valdes.
Under steg 5 genomfördes en datanära tolkning och analys som inleddes med kodning som efter hand övergick i strukturering och analys.
Därefter, i steg 6, följde en fördjupad analys av vår samlade empiri från de föregående stegen utifrån Bolman och Deals teorier om organisation och ledarskap.
I det sista steget vägdes det samlade arbetet ihop och slutsatser växte fram. Resultatet av detta byggde “påverkansmodellen” vilken förklarar och sätter studiens slutsatser i relation till relevanta faktorer.
Valet att genomföra en intervjustudie
2.2.1.
Vid analys av uppgiften fördes resonemang om hur kunskapen vi sökte skulle nås. Från att inledningsvis titta på att genomföra en textanalys för att se likheter och olikheter mellan nationerna och hur samarbetet fortlöper, kunde vi tidigt konstatera att med den redan
genomförda forskningen inom området skulle vi ha begränsad möjlighet att bidra med någon ny kunskap. Den information vi inhämtade visade också att samarbetet hade utvecklats mer än förväntat och befann sig nu i en ny fas som inom markarenan innebär mer praktisk verksamhet på en lägre nivå än tidigare. Detta ledde oss in på spåret att fördjupa oss i den upplevelse
enskilda individer har av det praktiska samarbetet. Vi tillskrev denna upplevelse relevans utifrån antagandet att grunden för samarbetet mellan våra nationer bygger på mellanmänskliga
Metod
13 relationer, där individens upplevelser är centralt. För att kunna få tillgång till information kring dessa upplevelser valde vi intervjuer som verktyg.
Verktyget enkät valdes bort eftersom antalet lämpliga respondenter i den grupp av officerare av intresserade var så pass begränsat att tidsuttaget för att administrera en enkätstudie skulle
överstiga det för intervjuer. Vidare skulle det vara svårt att fånga upp nyanser i upplevelserna på ett annat sätt än genom intervjuer.
Nyttjade intervjumetoder
2.2.2.
Vad avser intervjuerna genomfördes dessa som semistrukturerade14, individuella öppna
intervjuer.15 Vi fann att metoden för semistrukturerade intervju var lämplig dels för att det rörde sig om ett relativt litet antal respondenter samt att vi för studien sökte den enskilde individens upplevelse och uppfattning om det studerade området. Vi ville även i intervjusituationen kunna ha en flexibilitet att följa upp de svar som respondenterna gav. Vi valde inledningsvis att skilja på intervjuer för att bygga upp bakgrundskunskap och intervjuer för empiriskt underlag, men vi har sedan valt att se allt som användbar empiri. Intervjuerna som vi genomförde mot
kunskapsbyggande genomfördes dock som ostrukturerade intervjuer och hade en annan inriktning och syfte än övriga. Dessa tidiga intervjuer analyserades inte i samma form som övriga intervjuer, utan nyttjades mer för att komplettera den bild de övriga intervjuerna gav. Vid insamlingen av empiri som genomfördes som semistrukturerade intervjuer, använde vi oss av ett fastställt intervjuunderlag med huvudfrågorna:
Hur upplevs samarbetet? (Drivkrafter, ambitioner, förutsättningar)
Vilka olikheter finns? (kulturella, strukturella, språkliga, teknikmässiga etc.) o Hur påverkar detta samarbetet?
Praktiskt samarbete inom arméstridskrafterna - Möjlighet att nå målsättning att kunna underställda förband
Med utgångspunkt från dessa tre huvudfrågor genomfördes intervjun med stöd av följdfrågor. Följdfrågornas uppgifter att vid behov stimulera intervjun om vi upplevde att behov fanns. Det fanns inget självändamål att avhandla alla följdfrågor utan det fanns en öppenhet för att följa upp det svar vi fick även med andra frågor.
14 WIKIPEDIA, Semi-structured interview, senast ändrad 200226,
https://en.wikipedia.org/wiki/Semi-structured_interview, (hämtad 200227).
15
Metod
14
Urvalet av respondenter
2.2.3.
Efter att studiens inriktning börjat ta form insåg vi att gruppen respondenter som kunde svara mot frågeställning var tämligen begränsad, därav var urvalet till del styrt. Urval av respondenter vid en kvalitativ studie skall dock göras ändamålsstyrt,16 vilket nu föreföll naturligt.
De respondenter som valdes ut har samtliga god insyn och personlig erfarenhet av
FISE-samarbetet inom armén. Huvuddelen av respondenterna tjänstgör på taktisk nivå med spridning från högre taktisk nivå och dess chefs- och stabs-perspektiv, till chefer på mer fältnära
förbandsnivå. För att sätta armésamarbetet i rätt perspektiv kände vi det att var viktigt att fånga även uppfattningen på närmast högre nivå varvid vi valde att även intervjua respondenter på denna nivå. Vi hade hela tiden en ambition att spegla respektive nivå och område med lika många svenska som finska respondenters för att få en bra balans i empirin. Genom vår access och personkännedom i svenska försvarsmakten fick vi respondenter som mycket väl fyllde våra kriterier och kunde ge stort bidrag till studien. Till del på grund avsaknad av personkännedom, men framför att på grund av Coronapandemins utbrott lyckades vi inte med spegling på finsk sida fullt ut.
Utfallet av respondenter har således en något större representation av svenska officerare. Önskvärt hade varit att ha en större medverkan av finska officerare på lägre taktisk nivå för att fånga detta perspektiv bättre. Brist på respondenter från finska armén har vi försökt balansera genom att komplettera med ytterligare respondenter från svensk sida. Respondenterna valdes ut specifikt för att de hade stor erfarenhet av samarbetet tillsammans med en djup insikt i den finska armén.
Empiri – insamling av data
2.2.4.
I studien har vi genomfört 12 intervjuer som var och en varat i mellan 40 till 80minuter.
Författarna har växlat att leda intervjun, men båda har deltagit under alla intervjuer. Den person som inte har lett intervjun har haft som roll att ta anteckningar och lyssna av intervjun för att fånga upp och ställa följdfrågor på intressanta områden. Huvuddelen av intervjuerna gjordes under fysiska möten, men på grund av Coronapandemin fick resan till Finland ställas in och intervjuerna fick istället genomföras som distansintervjuer via telefon och videosamtal. Dessa metodmässiga förändringar har haft en viss påverkan på empirins kvalitet. Det vi har märkt är att det är svårare att bygga relationen mellan intervjuare och respondent på distans. Telefon och videosamtal ger inte samma naturliga uppbyggnad av samtalet som vi har upplevt vid de direkta intervjuerna.
Alla intervjuer förutom en intervju har spelats in för att sedan transkriberats. Intervjun som ej spelats gjordes så på grund av sekretesskäl.
Metod
15 Transkribering genomfördes enligt s.k. bas-transkribering där fokus låg på att återge samtalets innehåll. Talspråkliga drag återspeglas till del i transkribering, dock återges inte dialektala nyanser, volym, känslouttryck eller andra gester. Utfyllnadsord och ofullbordade ord och meningar skrivs inte ut annat än där de tjänar ett syfte eller underlättar för läsaren att förstå respondentens tankeföljd. Översättningen har således inte gjorts ordagrant utan gjorts så innebörden speglas på bästa sätt.
Vid citering i uppsatsen har vi tagit oss friheten att göra språkliga justeringar så som att ta bort visst talspråk, skriva ut ofullständiga ord etc. Vi har dock varit noga med att inte ändra citatets innebörd. De intervjuer som genomförts på engelska har vid citering översatts till svenska i syfte att skapa en likformighet i uppsatsen.
Kodning och strukturering
2.2.5.
Efter transkribering har underlaget kodats enl. metoder inspirerad av Grounded theory. Första steget var en öppen kodning där all data kodades mer eller mindre förutsättningslöst. Kodningen genomfördes av intervjuerna var och en separat, vilket resulterade i över 160 unika kodord. I nästkommande två steg sammanfogades och klustrades dessa kodord till koder, som i sin tur sammanfördes och bildade kategorier. 160 kodorden blev 70 olika koder som byggde 13 kategorier. Dessa två steg genomfördes genom ett arbete där vi skrev ut och synligt lade ut alla kodade intervjuer med tydlig etikettering. Därefter nyttjade vi oss av whiteboardtavlor och blickfång för att synliggöra samband och genom gemensamt resonemang och diskussion bygga den logik vi tolkade ur underlaget.
Ur detta arbete ansattes sedan den datanära tolkningen och analysen som återges i kapitel 4. Under denna analys bildades 4 huvudområden av de 13 kategorier från föregående steg.
2.3. Forskningsetiska ställningstaganden
Vi har tagit stöd i Vetenskapsrådets skrifter i våra etiska ställningstaganden. Frågorna om
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet, nyttjandekravet17 har vi hanterat på
följande sätt:
Allt deltagande i studien har varit frivilligt, vilket har informerats om både i den skriftliga och muntliga kontakt vi har haft med våra respondenter inför intervjuerna. Vid intervjutillfället har detta dessutom lyfts och tydliggjorts att de är ett helt frivilligt deltagande i studien.
Den krets av respondenter som vi har valt att intervjua är snäv och huvuddelen av dem har och kommer även fortsättningsvis vara involverade i samarbete, vilket gör att konfidentialitet har
Metod
16 varit en viktig fråga. För att kunna få så ärliga svar som möjligt om respondenternas personliga upplevelser och uppfattningar har vi valt att anonymisera deras svar. Detta har vägts mot
möjlighet att ge studien en större tyngd genom att redovisa vilka som är respondenterna, men har kommit till slutsatsen att en möjlighet till högre grad av öppenhet är viktigare för oss och skapar bättre möjlighet att uppnå studiens syfte.
Samtliga respondenter har informerats om hur den insamlade empirin ska nyttjas och den
överenskommelse som är gjord är att det insamlade underlaget sparas, men om empirin avses att nyttjas i en annan studie kommer respondenterna att kontaktas för att ånyo ge sitt medgivande. Vetenskapsrådet skriver också om sekretess och tystnadsplikt.18 Våra respondenter arbetar med verksamhet som omfattas av sekretess och även om de inte omfattas av någon tystnadsplikt så kan de inte delge hemlig information till obehöriga. Sekretess har varit en beaktad faktor vid studiens genomförande men varken vi som författare eller respondenterna har upplevt att detta har varit en begränsning för det sätt som studien har genomförts.
Referensram
17
3.
Referensram
För att ge en bild över aktuellt forskningsläge inleds detta kapitel med en redogörelse för de tidigare studier som ligger närmst vårt arbete och angränsar till vår frågeställning. Därefter förklaras den övriga teoretiska referensram studien lutar sig mot.
3.1. Tidigare forskning
Sveriges säkerhetspolitiska läge och svenska försvarssamarbeten är väl utforskade områden. Även det svensk-finska försvarssamarbetet har varit föremål för ett antal studier och rapporter. Några av de studier som ligger närmst vårt arbete är Rönnlund & Lyckfjäll: Att planera ett
samarbete mellan försvarsmakter 2018,19 Andersson & Karlberg: Gemensamt mål eller
gemensamma medel? 2019.20 Även Peder Hertzberg har studerat området i: Från väster till öster 201421 som i vissa delar angränsar vår forskning.
I dessa studier dras olika slutsatser kring samarbetet som både pekar på goda förutsättningar men också friktioner och negativa faktorer. Framför allt tidsaspekten är intressant att ha med sig när man läser dessa i relation till denna studie. Samarbetet har utvecklats mycket fort inom alla områden vilket gör att de problem man stod inför bara för något år sedan kan vara något helt annat idag.
Lyckfjäll & Rönnlunds studie syftar till att utreda förutsättningarna för planeringen och genomförandet av logistiken i FISE på operativ nivå ur ett arméperspektiv.22 I studien sammanfattar de sina slutsatser enligt följande:
“De faktorer som vi identifierat har störst negativ påverkan på samarbetet är det svenska
Högkvarterets organisation, dess utformning leder till att deltagarna i FISE har svårt att fatta eller få
beslut, arbetet blir tidskrävande samt att de finska deltagarna har svårt att hitta vem de ska samverka med. Den andra faktorn är bristen på resurser i form av tid och ekonomi. Där framför allt
personalbristen tagits upp. Den tredje faktorn är otydlighet, deltagarna upplever att det saknas en
tydlig och fastställd målbild för arbetet”23
19
Lyckfjäll, Magnus, Rönnlund, Peter, Att planera ett samarbete mellan försvarsmakter, Halmstad högskola, 2018.
20 Andersson, Linus, Karlberg, Fredrik, Gemensamt mål eller gemensamma medel?, Halmstad högskola, 2019.
21 Hertzbetg, Peder, Från Väster till Öster, Försvarhögskolan, 2014.
22 Lyckfjäll, Magnus, Rönnlund, Peter, Att planera ett samarbete mellan försvarsmakter, Halmstad högskola, 2018.
S.6
Referensram
18 Studien genomfördes under första halvan av 2018 och sedan dess har mycket hänt. En av de tydligare milstolparna i försvarssamarbetet är tecknandet av samförståndsavtalet.24 Troligtvis har detta bidragit till samsyn i samarbetet men frågan är hur långt ner i organisationen detta avtal har haft inflytande. Även omorganisation av högkvarteret har genomfört efter studien publicerades vilket också kan ha påverkat den uppfattade negativa påverkan i samarbetet. Lyckfjäll & Rönnlunds studie bygger delvis på intervjuer med svenska och finländska militära företrädare vilket ger denna studie en nyans av samarbetet som textanalyser inte fångar. Denna nyans gör att vi bedömer det intressant att följa upp om deras slutsatser fortfarande är aktuella.
Andersson & Karlberg har genomfört en undersökning med syfte att identifiera vilka skillnader som finns mellan Sveriges och Finlands säkerhetsstrategier.25 Studien, som är en kvalitativ textanalys, förhåller sig till strategisk och politisk nivå men har ändå en intressant slutsats som kan återkomma eller motsägas i denna studie. Som ett resultat av att inga förpliktelser finns i avtalet mellan länderna och att nyttan av samarbetet i sig själv har för liten drivkraft
argumenterar Andersson & Karlberg i sin uppsats för att förtroende mellan parterna saknas. Då deras slutsats är tagen ur ett politiskt och strategiskt perspektiv, är det intressant att se om det återspeglas i samarbetet längre ut i organisationerna.
Även Hertzberg har studerat det bilaterala samarbetet mellan Sverige och Finland. Fokus för Hertzberg var ländernas utbyten och samarbeten inom fältarbetsfunktionen. I studien har han även undersökt förutsättningarna för fördjupat bilateralt samarbete.26 I Studien tar Hertzberg hjälp av Valášeks modell för att analysera samarbetet och drar därigenom slutsatsen att det finns
goda förutsättningar för ett fortsatt samarbete27. Hertzbergs analys genomfördes 2014 när samarbetet mellan nationerna var relativt nytt och outvecklat. Man kan fundera på hur denna analys står sig nu, 6 år senare, i ett samarbete som fortsatt utvecklas och som nu genomförs på en helt annan nivå än vad han studerade 2014.
Så vad kan då denna studie tillföra?
Det senaste avtalet mellan nationerna sätter samarbetet mycket högt på dagordningen och försvarssamarbetet går nu framåt i en mycket rask takt. Samarbetet har tagit ett steg till och inkluderar nu även gemensam operativ planering. Detta påverkar arméstridskrafterna på ett sätt det inte gjort förut och som därav inte heller är studerat. De angränsande studierna vi tagit del av berör i vissa fall till del våra frågeställningar, men är på grund av den snabba utvecklingen redan obsoleta. Tidigare studier har rört sig på en generellt operativ och strategisk nivå och lämnat den lägre nivån och det praktiska genomförandet ostuderat. Vår ansats på ämnet blir således nytt och vi tror att vissa av de slutsatser tidigare forskare dragit behöver studeras på nytt.
24 Memorandum of understanding between the government of the republic of Finland and the government of the
kingdom of Sweden on defence cooperation.
25 Andersson, Linus, Karlberg, Fredrik, Gemensamt mål eller gemensamma medel?, Halmstad högskola, 2019. S.10
26
Hertzbetg, Peder, Från Väster till Öster, Försvarhögskolan, 2014, s.6
Referensram
19
3.2. Organisationsteori – De fyra perspektiven
I vår studie identifierade vi tidigt att samarbetet kunde analyseras ur ett organisationsteoretiskt perspektiv. Vi valde att nyttja Bolman och Deals nya perspektiv på organisation och ledarskap28 då den har en bred ansats och är relativt öppet skriven, vilket gör att teorierna är modifierbara och kunde nyttjas i vår studie.
Bolman och Deal har skapat en modell där fyra teoretiska perspektiv nyttjas för att på ett strukturerat sätt kunna betrakta och förklara en organisation. De fyra perspektiven; det strukturella perspektivet, HR-perspektivet, det symboliska perspektivet och det politiska
perspektivet, kan hjälpa till att förstå och hantera organisatorisk komplexitet.29 Bolman och Deal har byggt sin modell ur den samlade etablerade vetenskapen inom organisationsämnet, där var och en av perspektiven vilar på vetenskaplig grund.30 En av modellens styrkor blir således att den har en bred bas och att varje perspektiv i sig har en omfattande ansats.
Centralt i Bolman och Deals modell ligger vad de kallar perspektivväxling. Var och en av perspektiven kan nyttjas separat, men det är när de nyttjas tillsammans och samma sak betraktas ur olika synvinklar som modellen får sin fulla potential.
De fyra perspektiven är tämligen generella i sin utformning vilket möjliggjorde att vi kunde nyttja dessa perspektiv även om det inte är en utan två organisationer och samarbetet däremellan som är fokus i vår studie. Vi såg att en analys ut organisationsteoretiskt perspektiv skulle ge oss en djupare förståelse för vår empiri och komplettera vår bild som vi byggt under datainsamling och kodning. Efter hand hittade vi formerna för detta där vi valde att applicera de fyra
perspektiven efter vi genomfört vår initiala datanära analys. I denna analys tvingades vi tolka vår empiri och samarbetet i sin helhet ur nya perspektiv som gav ett helt annat utslag än vi förväntat, vilket är en av Bolman och Deals grundtankar. Vi har valt att låta denna analys ha en central roll i studien då resultatet från denna skapade en god förståelse som tillsammans med empirin i sig själv kunde bygga studiens slutsatser.
3.3. Modeller för värdering av försvarssamarbeten
Vi har i studien tagit inspiration från tre olika modeller som är skapade för värdering och bedömning av organisatoriska samarbeten. De tre modellerna har i sig inte nyttjats för analys, utan funnits med från början som referens. När resultatet från våra analyser var bearbetade återblickade vi mot dessa modeller och kunde jämföra våra resultat med vedertagna metoder för värdering av samarbeten. I denna jämförelse såg vi ett antal likheter med vår modell samt
28 Bolman, Lee G, Deal, Terrence E., Nya perspektiv på organisation och ledarskap, 4 uppl, Lund, Studentlitteratur,
2012.
29
Ibid, s.46
Referensram
20 möjlighet att utveckla analys genom att kombinera olika delar från modellerna, vilket vi återkommer till i studiens rekommendationer och förslag för fortsatta studier.
Valášeks kriterier för ett lyckat försvarssamarbete är en av de modeller som har utgjort referensramen som belyser den studerade typen av samarbete i sin rätta kontext. Även om vi i denna studie riktar oss mot en lägre nivå och dynamiken i ett förbandsnära samarbete finns det relevans att belysa grundförutsättningarna för ett bilateralt försvarssamarbete. Huvuddelen av Valášeks faktorer är mer generella i sin natur och torde kunna återfinnas även på nivån vi avser att studera.
Valášek tog fram sin modell med bakgrund av att en lång period av nedskärningar och
reducerade försvarsbudgetar gjort att de flesta medlemsstater i EU befinner sig i en situation med föråldrad materiel och stora interna utmaningar. Detta i kombination med ökade spänningar i omvärlden har medfört ett ökat behov av att stärka den militära kapaciteten. Behovet har medfört ett ökat arbete med försvarssamarbeten i olika konstellationer i hela Europa. Detta har Tomáš Valášek studerat och i rapporten Surviving Austerity beskriver han både framgångsrika och svårighetstyngda europeiska försvarssamarbeten. De nordiska samarbetena och det svensk-finska samarbetet är inga undantag i denna kontext.
Valášek har summerat samarbetena och tagit fram sju kriterier som han uppger att de lyckade projekt han studerat har uppfyllt flera eller alla av.
De kriterierna som Valášek pekar på är31
:
Likhet i strategisk kultur (Similarity of strategic cultures) Tillit och solidaritet (Trust and solidarity)
Militära styrkor av liknande storlek och kvalité (Forces of similar size and quality) Liknande förutsättningar för försvarsindustrin (Level playing field for defence
companies)
Tydliga intentioner samarbetet (Clarity of intentions) Ambition med samarbetet (Seriousness of intent) Låg korruption (Low corruption)
Som en ytterligare del av referensramen med ett fokus på militära samarbeten och
interoperabilitet i ordets vidare bemärkelse har vi använt en modell hämtat från USA och NATO som benämns DOTLMPF. Modellen syftar till att åskådliggöra hur väl förband eller militära enheter kan integreras i en kontext.32
31 Valášek, Tomáš, Surviving Austerity - the case for a new approach to EU military collaboration, Centre for
European Reform, London, 2011, s.21-27
32
US ARMY WAR College, DOTMLPF,
Referensram
21 De områden som modellen omfattar är:
Doktrin (Doctrine): Ramverket för hur enheten ska agera
Organisation (Organization): Hur enheten är uppbyggd och strukturerad för att genomföra sin verksamhet
Träning (Training): Hur enheten är utbildad, från enskild individ till samträning av helheten.
Ledning (Leadership): Hela spektret från ledarskap till metoder för att utöva ledning. Materiel (Materiel): Den totala samansättningen av enhetens materiel
Personal (Personnel): Personella tillgångar i enheten.
Anläggningar (Facilities): Installationer och infrastruktur till stöd för enheten som t.ex. baseringar och industri.
En tredje modell som utgjort referens i studien är Organisational Interoperability Maturity Model for C2, eller OIM, som värderar militära organisationers interoperabilitet.33 För denna studie har de fyra kategorierna framför allt varit intressanta eftersom de visar vilka områden som är
centrala för ett fungerande samarbete. De fem nivåerna har haft mindre betydelse eftersom deras syfte främst är relevant vid en värdering av ett samarbete.
Beredskap (Preparedness): En organisations beredskap för samarbete, finns anpassad doktrin, erfarenhet och utbildning.
Förståelse (Understanding): Delning och delgivning av information inom organisationen för att medvetandegöra samarbetet.
Ledningskultur (Command Style): Metoder och metodik som nyttjas vid ledning och beslutsfattning, fördelning och delegering av roller och ansvar.
Moralisk åskådning (Ethos): Kultur och värdesystem inom organisationen, trovärdighet, tilltro och förtroende mellan parterna. Målsättningar och strävan i samarbetet.
Tillsammans ger dessa tre modeller en bild av vilka faktorer, på olika nivåer, som förekommer vid värdering av samarbeten och interoperabilitet. Även om dessa modeller är modifierbara såg vi en fara med att nyttja dem i vår studie då risken var att vi anpassade oss efter modellerna istället för studiens frågeställning och det vi i grunden ville studera. Istället har vi tagit
inspiration av hur de är uppbyggda och vilka kategorier man valt att belysa. I studiens avslutning återkommer vi till dessa modeller och hur de förhåller sig till studiens slutsatser samt i
rekommendationer och förslag till fortsatta studier.
33
Clark, Thea, Jones, Richard, Organisational Interoperability Maturity Model for C2, Department of defence, Canberra, s3-7
Datanära tolkning och
analys
22
4.
Datanära tolkning och analys
Empirin i detta kapitel är hämtat ur de 12 intervjuer som vi genomfört. Intervjuerna är transkriberade och därefter kodade. Kodningen är genomförd enligt metoder inspirerade av Grounded theory, vilket innebär att all data i form av transkriberade intervjuer på ett eller annat sätt fått utrymme i en första datanära analys. Efter den initiala kodningen strukturerade vi den insamlade empirin genom att i flera steg klustra koder som vi upplevde hörde ihop eller vara närbesläktade. Klustringen kan ses som ett träd med fyra samlingsbegrepp som stam och sedan förgreningar i flera led till det enskilda citatet längst ut på grenen. Vad vi väljer att presentera i detta kapitel är däremot ett resultat av vår bearbetning och tolkning av empirins huvuddrag. Vi har valt att låta kapitlet ta ganska mycket utrymme och få en central del i vår uppsats av två anledningar; För det första bygger vår studie till huvuddel på empirin hämtad ur intervjuerna, vilket i sig talar för att den skall ha en central plats och vara utförligt beskriven så att läsaren kan följa våra resonemang och tolkningar. För det andra skapar en noggrann beskrivning av empirin en möjlighet att korta ner förklaring under fortsatt analys längre fram i uppsatsen.
4.1. Intervjuresultat
Det samlade intervjuresultatet ger en bild av hur individer på både taktisk och operativ nivå upplever samarbetet i den form det genomförs för stunden. Vi har haft avsikten att fokusera på taktisk nivå men det är tydligt att samarbetets olika dimensioner sträcker sig genom alla ledningsnivåer. Det har även blivit tydligt att det finns ett engagemang och en förståelse på taktisk nivå för vad man försöker åstadkomma genom samarbetet på strategisk och politisk nivå. Det samlade intervjuresultatet har en stor bredd men samtidigt en samstämmighet vilket lett fram till att olika områden utkristalliserats under processen fram till analys. De fyra huvudområden som empirin rör sig i är sprungna ur kodningens olika steg samt vår tolkning av
intervjuunderlaget
De fyra huvudområden vi har förhållit oss till är:
Datanära tolkning och
analys
23 Vi vill understryka att dessa områden gränsar till varandra och att gränserna i många fall är flytande. Huvuddelen av de intressanta fenomen som vi har anträffat under studien har
beståndsdelar från flera av dessa områden. Illustrationen ska ses som ett verktyg för att förenklat åskådliggöra empirin vi har samlat in genom intervjuer.
I efterföljande analys är det bra att ha med sig vad Bolman och Deal beskriver som ”organisationsdiagnostikens vanligaste fallgropar”34
. I vår studie är två av dessa särskilt aktuella. Den första fällan handlar om att man lägger skulden för problem och brister på individen.
Kopplat till vår studie skulle det kunna vara att man lägger för stor vikt vid enskilda individers olikheter och övertolkar dessa, eller att individens roll i samarbetet i stort tillmäts för stor vikt. Den andra fällan som beskrivs påvisar hur ofta och hur lätt det är att lägga skulden på byråkratin. Man kan även vidga detta fenomen genom att lägga till de övriga faktorerna utanför en persons räckvidd som gärna skuldbeläggs, så som organisationen, chefer på högre positioner, politiken, resurser osv. I viss mån ser vi detta fenomen i vår studie, vilket vi har försökt balansera i relation till övrig empiri.
4.2. Strukturella faktorer
Figur 4.2. Empirins fyra huvudområden Strukturella faktorer
Strukturella faktorer kan kopplas till hur en organisation är uppbyggd och hur den fungerar, men även till andra strukturer som påverkar organisationens verksamhet. En del av dessa faktorer är mer uppenbara än andra, men tillsammans utgör de en grund och ett ramverk för samarbetet. I våra intervjuer har respondenter lyft fram flera strukturella aspekter som påverkar
förutsättningarna för samarbetet, vilket skapat detta huvudområde.
Organisationer i denna bemärkelse är respektive nations försvarsmakt och i vissa fall respektive armé inom försvarsmakterna. Organisationsstrukturer kan analyseras på en mängd olika sätt men vi försöker i detta kapitel att avgränsa till de generella och övergripande faktorer som för oss blivit synliga genom respondenternas berättelser. Vi har utöver organisationsrelaterade strukturella faktorer även lagt till aspekter som i någon mån skapar regler eller strukturella förhållningssätt i samarbetet. Vårt bilaterala samarbete styrs och påverkas på olika sätt av de
34
Lee G Bolman & Terrence E. Deal, Nya perspektiv på organisation och ledarskap, 4 uppl, Lund, Studentlitteratur, 2012, S.51
Datanära tolkning och
analys
24 nationella politiska, strategiska och samhälleliga strukturer som finns i respektive land, vilket är en naturlig del för en statlig aktör som försvarsmakten. Dessa olika strukturella faktorer finns med i hela organisationen ner på taktisk nivå varvid de är intressanta att belysa.
Kategorin berör faktorer som är svåra att påverka, ofta kopplade till komplexa strukturer, och berör såväl traditioneraspekter som samhällsaspekter, och har formats under lång tid. Vi ser därav en tydlig tidsaspekt i denna huvudrubrik där faktorerna har gemensamt att de tar lång tid att bygga upp och förändra och är i den bemärkelsen trögrörliga.
Man kan dela in strukturella faktorer i två kategorier, interna och externa faktorer, där interna faktorerna kan kopplas till organisationen och dess verksamhet och externa faktorer ligger utanför respektive försvarsmakts räckvidd.
Strategisk påverkan
På ett övergripande plan finns faktorer som ligger ovanför, och utom räckvidd för
försvarsmakten, men ändå påverkar det praktiska samarbetet på taktisk nivå. Det är helt naturligt att två suveräna stater med olika internationella intressen, som skall enas i en så central fråga som säkerhetssamarbete har olika spelregler. Det är också helt naturligt att försvarsmakterna nyttjas och utformar sin verksamhet utifrån politiska styrningar där aspekter som
säkerhetspolitik, militärgeografi och geo-politiskt fokus påverkar. Närheten till dessa aspekter återspeglas i följande citat:
”För det är så det är, i fredstid arbetar vi för att facilitera att ge stöd till varandra, det är samverkan, vi kommunicerar för att uppnå en STRAT-COM effekt för att höja tröskeln, men inget kommer att sättas
på räls innan det finns ett beslut på båda sidor om att så ska bli fallet”.35
I vårt intervjuunderlag framgår det tydligt att samarbetet på alla nivåer kopplas till de strategiska och politisk motiv som finns, även på en lägre nivå. En respondent på taktisk nivå kommenterar samarbetet få följande sätt:
”Här har vi ett samarbete som är konkret kopplat till vad våra försvarsmakter skall lösa kris och krig. Det är det tydligaste, och är ju det politiska målet också, där våra försvarsministrar har varit
jättetydliga”.36
Samarbetet, även ur ett taktiskt perspektiv, kopplas mot strategisk kommunikation och s.k. tröskeleffekt, men också mot det praktiska genomförandet i olika scenarier. Stödet för samarbetet finns odelat hos de respondenter vi intervjuat oavsett nationalitet.
Det finns olika nationella intressen som påverkar samarbetet på ett strategiskt plan. För svenskt vidkommande har Östersjöregionen en dominans i försvarsplanering, emedan Finland har en mer kluven syn där både Östersjöregionen samt norra Skandinavien ses som potentiella
35
Citat från intervju med svensk officer
Datanära tolkning och
analys
25 konfliktområden.37 Olikheterna som tas upp av respondenterna talar om dessa olika geografiska intressen men även förhållanden mot övriga internationella aktörer. Även här upplevs det finnas en stor förståelse mellan nationerna, vilket kan exemplifieras med följande citat ut
intervjuarbetet:
”Sverige har ett större intresse i södra Östersjön på grund av att Finland inte har något territorialvatten
i södra delarna”.38
Även om båda länderna har andra gemensamma samarbetspartners så påverkar det svensk-finska samarbetet de internationella relationerna.
”Om vi skulle göra något tri-lateralt, om Norge blir inblandat, eller om USA blir inblandat, eller om NATO blir inblandat… det skulle kräva noggrannare diskussioner, för det är inte alltid solklara
fall”.39
Militärgeografi
Ur ett geografiskt perspektiv påtalas olikheter på flera olik sätt. Det är naturligt ur ett arméperspektiv att geografin fokuserar där det finns en landgräns mellan länderna och där arméförbanden naturligt samövar. Detta gör att stor del av samarbetet inom markarenan kommer kretsa kring norra Sverige och norra Finland och fokuseras till de förband som är grupperade där.
Ur ett taktiskt eller militärstrategiskt perspektiv belyses nationernas olika geografiska förutsättningar och hur det påverkar respektive försvarsmakt. En respondent belyser denna aspekt:
”Det är STOR skillnad på att ha 150 mil landgräns mot mannen i öster, mot att som vi har, ha ett vattendrag á 40mil mellan oss och grannen i öster. Det är en jättestor skillnad i hur man med
markstridskrafter tänker, agerar och fungerar”.40
Denna skillnad, i kombination med olika terrängförhållanden, upplevs påverka såväl
organisation som taktisk tänkande och nyttjande av arméstridskrafter. De öppna landskap som finns i mellan- och södra Sverige har präglat svenska armén och vårt taktiska tänkande, emedan finska skogarna med dess karaktär påverkat den finska armén. Vid en av intervjuerna resonerar en av respondenterna på följande sätt:
”Deras terräng gör att fienden inte kan uppträda överallt, hur som helst. De backar gärna, sedan låter man artilleriet, De har ju 13000 kanoner eller vad det är, så låter man de jobba och sedan rensar man
upp det som kanske överlevt. Och då vill man inte manövrera på samma sätt som vi”.41
37 Engvall Johan et al., Nordiskt operativt försvarssamarbete, FOI, FOI-R-4628-SE, 2018, s.76
38 Citat från intervju med finsk officer
39 Citat från intervju med finsk officer
40
Citat från intervju med svensk officer
Datanära tolkning och
analys
26 Vidare under intervjun fortsätter respondenten att beskriva hur de själva uppmärksammat skillnaden och hur de ökat den gemensamma medvetenheten:
”vi var ju i Skaraborg i höstas när vi tittade på vår öppna terräng och var runt omkring här. Då började de förstå varför vi sa att vi hela tiden behöver röra på oss. Det är klart att man behöver göra, för hur skall man kunna greppa fienden på den här ytan. De har ju inte den här typen av terräng speciellt
mycket i Finland.”42
Såväl de strategiska som geografiska förutsättningarna utgör olikheter som på olika sätt lyfts fram under intervjuer, dock mer som konstaterande än som starkt påverkande faktorer.
Juridik och administration
Samtliga respondenter har på något sätt berört de juridiska eller administrativa hinder som finns kopplat till samarbetet.
”Det krävs förändringar i både den svenska och den finska lagstiftningen för att det här skall fungera
smidigt. Och den processen är inte lätt, utan en stor utmaning.”43
Sedan försvarssamarbetet fått högre prioritet i såväl svensk som finsk politik har förändringar skett. Den 5 mars 2020 lämnades ett lagförslag till riksdagen som skall möjliggöra att ge och ta emot militärt stöd mellan nationerna.44 Lagen föreslås träda i kraft 1 augusti 2020. Från finskt håll hänvisar man till ett lagpaket från 2017 som reglerar finsk militärt nyttjande utomlands.45 Vid sidan av de juridiska förutsättningarna finns ytterligare regelverk som för närvarande inte stöttar samarbetet.
”Kan ju nämna bara enkla saker som att passera en gräns mellan två länder. Den administrationen
som är kring det, den är ju enorm!”46
Förutom bestämmelser för hur förband skall hantera gränspassage eller hur de skall bevaka sin utrustning under övning i grannlandet, har även logistiska utmaningar lyfts upp under
intervjuerna. Här nämns myndighetsinternas bestämmelser som hindrar nyttjande av grannationens ammunition, och nationella tekniska regleringar om drivmedelskvalité.
Organisationsstrukturer
Nästa område vi har samlat under strukturella faktorer, kan kopplas till institutionella aspekter så som försvarsmakternas organisation, arbetsprocesser, traditioner och verksamhet. Detta område är tämligen omfattande och olikheterna är många. Den finska och den svenska försvarsmakten har olika organisatorisk uppbyggnad vilket återkommer ur olika perspektiv i intervjuerna. En av de tydligare olikheterna, som är studerat i tidigare undersökningar, är hur Sverige till skillnad
42
Citat från intervju med svensk officer
43 Citat från intervju med svensk officer
44 Proposition 2019/20:110, Operativt militärt stöd mellan Sverige och Finland.
45 Hufvudstadsbladet, Sverige får detaljerad lag om finska soldater på svensk mark, 180427,
https://www.hbl.fi/artikel/sverige-far-detaljerad-lag-om-finska-soldater-pa-svensk-mark/, (hämtad 200406).
Datanära tolkning och
analys
27 från Finland valt att dela den militära organisationen i en produktions del (PROD) och en insats del (INS). Finska försvarsmakten nyttjar en och samma struktur för båda frågorna. Initialt i samarbetet var detta orsak till en del friktioner men något som man nu har insikt om47. Trots det återkommer detta i flera intervjuer på olika sätt.
”Men på operativa nivån. Chefen INS här är inte helt direkt motsvarande till våran DCOS OPS, för vi har ingen produktionsstab i Finland. Det betyder att våra DCOS OPS handhar många saker som här är under chefen insats OCH chefen PROD. Det är inte helt klart alltid. Skulle vi ta detta med C INS eller
C PROD eller båda?”48
Det finns andra olikheter i organisationen som påtalats under intervjuerna. Ledning av
försvarsmakterna skiljer sig något och indelning av förband har olika struktur. Dessa olikheter har inte ansetts påverka samarbetet utan mer som en konstaterad olikhet. En respondent beskriver olikheter på militär-politisk och strategisk nivå:
”Till exempel ÖB Mikael Bydén, en general, men på den finska sidan "Chief of defence" general
Timo Kivinen han är inte ÖB. Vår ÖB är presidenten. Hela "chain of command" är lite annorlunda.”49
Ur ett taktiskt perspektiv gör en annan respondent följande observation:
”Sedan har de en annan ledningsstruktur i hela landet, De är indelade på ett helt annat sätt än vad vi
är. De har regionala chefer. Lite grand som vi hade MILO-chefer förr. Det har man kvar i Finland.”50
När det kommer till ländernas olika arméer kan man även här se en del olikheter. Finland är ett av de få länder som hållit fast vid värnplikten. Finland utbildar varje år en värnpliktskull om ca 21000 soldater och har en krigsorganisation som totalt omfattar ca 230 000 personer varav ca 180 000 enbart i armén51. Detta kan jämföras med Sveriges krigsorganisation om totalt ca 60 000 personer52. Utöver numerärer så skiljer sig personalförsörjnings och utbildningssystem åt mellan de olika arméerna. Sverige har med sina anställda soldater fått förband med djupare kunskap och mer erfarenhet, men på bekostnad av volym. Även svenska befälssystemet är anpassat för en yrkesarmé med officerare som chefer ner på gruppnivå. Finska armén vilar på en allmän
värnplikt med en utbildningstid på mellan 165 – 347dagar, samt en stor reserv som i olika delar repetitionsutbildas varje år. Dessa grundläggande olikheter påverkar hur man övar och tränar sina soldater och förband i respektive land.
47 Lyckfjäll, Magnus, Rönnlund, Peter, Att planera ett samarbete mellan försvarsmakter, Halmstad högskola, 2018,
s.59
48
Citat från intervju med finsk officer
49 Citat från intervju med finsk officer
50 Citat från intervju med svensk officer
51 Nordlund, Peter, Öström, Bernt, Svenska försvarsutgifter – i nordisk jämförelse, FOI, Mars 2016, s.37-47
52
DS 2019:8, Värnkraft – Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2012-2025. s.172
Datanära tolkning och
analys
28
Resurser
Vid flera intervjuer har olika typer av resurser berörts som faktorer som påverkar samarbetet. Resurser som anges är i form av personal, ekonomi, och tid. Intressant i detta perspektiv är att både svenska och den finska sidan har gett uttryck för att samarbetspartnern har mer resurser på sin sida. En svensk officer utrycker sig på följande sätt:
”Men i Finland har man en större kärna, som har detta som enda huvuduppgift. Dom har avdelat en resurs på det sättet. Om det beror på att de prioriterat internt eller att de har så pass många officerare att göra det med, det framgår inte, men de har en större kärntrupp som är FISE-officerare. De jobbar
med de här frågorna enbart."53
Ser vi enbart på den upplevda resursbristen så är den en av de faktorer som framhålls i intervjuerna som påverkar samarbetet mest. En officer beskriver detta på följande sätt:
”Vi upplever från båda sidor att det är ont om tid, ont om folk för att komma någon vart i samarbetet. Nu har vi börjat, i arméperspektivet, kommit ner i organisationen och spritt både uppgifter och när vi
har möten, fler deltagare. Och det gör att vi kan få en större träffyta.”54
Ett annat sätt att beskriva den upplevda resursbristen är att koppla den till prioriteringar. Att samarbetet har hög prioritet framgår på alla nivåer, men även annan verksamhet ses som prioriterat vilket skapar frustration. Ur ett förbandsperspektiv beskrivs situationen så här:
”Om man ser på regements- och brigadnivån och den motsvarigheten mellan länderna, och man har väldigt mycket pålagor med annat så kan man inte lägga för mycket resurser på detta.(…) Vi har haft personal konstant i Afghanistan, Irak, Mali och ofta samtidigt, plus operativ reserv parallellt med GU
och allt annat.”55
Tekniska strukturer
Som en sista del i detta område har vi tagit med faktorer som berör interoperabilitet ut ett icke-mänskligt perspektiv. I det praktiska genomförandet benämns fysiska förutsättningar så som lednings- och sambandssystem samt systemmässiga olikheter. I en intervju sammanfattas detta enlig följande:
”Det största är ledningssystemet, och då pratar jag de tekniska systemen, inte människorna, utan det är ledningssystemet som är det stora problemet. … , för det når ända ner till enskild soldat, från
brigadchefen ner till enskild soldat och allting där emellan. Och även på högre nivå. Det är den biten
som jag ser som problemet.”56
Det är uppenbart att detta blir en mycket kritisk förmåga när man kommer till praktiskt
samarbete genom övningar etc. Förmågan att kunna kommunicera och överföra information till varandra mellan förbanden i fält är helt avgörande för ett samarbete. Ju mindre förbandsdelar som skall kunna integreras desto högre krav ställs på ledningssystemet.
53 Citat från intervju med svensk officer
54 Citat från intervju med svensk officer
55
Citat från intervju med svensk officer
