6. Slutsats
6.2 Rekommendationer
Nedan följer några utvalda rekommendationer till praktiker.
En förutsättning för utformningen av en bra kravspecifikation är att det görs en
ordentlig marknadsanalys. Detta för att kraven ska formuleras bra från början och onödiga kostnader, som kan uppstå i ett senare skede, undvikas.
Då beställarna inte alltid har tillräcklig specialistkunskap för att ställa krav i enlighet
61
också i mycket upphandlarens ansvar att beställaren har god kompetens att specificera krav samt att hålla sig uppdaterad om nya upphandlingsformer och använda dem.
En kravspecifikation med endast relevanta krav ökar förutsättningarna för att en tjänst
levereras som verkligen motsvarar verksamhetens behov, samtidigt som kostnaderna hålls nere.
Det är viktigare att kravspecifikationen är välformulerad och tydlig än att den är
detaljrik. Tydliga och lättmätbara krav underlättar konkurrensutsättningen då det blir lättare att avgöra om rätt tjänst mottagits.
En kravspecifikation bör inte vara alltför detaljerad. Anledningar till detta är bland annat att detaljrikedomen stänger vägen för utveckling och rationaliseringar men också att det är tidskrävande, samt att alltför detaljerade krav kan missförstås av leverantören och ibland innebära att ingen leverantör kan leva upp till dem varför upphandlingen måste avbrytas. Detaljerade krav kan dock vara positivt i fall då upphandlaren vill kunna styra leverantören.
Leverantörerna bör involveras vid utformningen av en kravspecifikation, för att deras
kunskaper och idéer ska kunna tas till vara på och för att rätt nivå ställs på kraven.
Funktionsbaserade kravspecifikationer kan ge leverantören större incitament till att
utveckla nya metoder att utveckla en tjänst, vilket kan leda till större effektivitet samt främja hela branschens utveckling. Vidare kan en funktionsupphandling underlätta både utvärdering och uppföljning. Funktionsupphandling kan anses positiv ur upphandlarens synvinkel eftersom ansvaret flyttas över på leverantören att uppnå resultatet, men det är viktigt att leverantören förstår upplägget.
Svårigheten med att definiera kvalitet på en tjänst kan till viss del lösas genom att utforma kravspecifikationen efter den funktion som verksamheten är i behov av. Detta förutsätter dock att verksamheten vet precis vad de behöver, i vilket en ordentlig behovsanalys kan underlätta.
Fler anbud kan leda till bättre konkurrens och dess påstådda fördelar. Antalet anbud är
bland annat beroende av nivån och detaljrikheten i kraven. Alltför många anbud leder dock till högre hanteringskostnader varför en avvägning bör göras.
62
7. Litteraturförteckning
Litteratur
Aljian, G. W. (1982). Alijan´s Purchasing Handbook. New York/Baskerville: McGraw-Hill/ The Kingsport Press.
Almqvist, R. (2006). New Public Management- om konkurrensutsättning, kontrakt och kontroll. Malmö: Liber AB .
Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Arnerud-Cooper, B., & Edvardsson, B. (1998). Tjänstemarknadsföring i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Arvidsson, G. (1998). Ledningsarbetets förutsättningar, förnyelse och framtid. i G. Arvidsson, & R. Lind, Ledning av företag och förvaltningar (ss. 221-252). Stockholm: SNS Förlag.
Arvidsson, G. L. (1998). Ledning av företag och förvaltningar: förutsättningar, former och förnyelse. Stockholm: SNS Förlag.
Axelsson, B., & Wynstra, F. (2002). Buying Business Services. Chichester: John Wiley & Sons Ltd. Bartlett, W., & Le Grand, J. (1993). Quasi-markets and social policy. London: Mcmillan.
Bergman, B., & Klefsjö, B. (2007). Kvalitet från behov till användning. Lund: Studentlitteratur. Bergman, M., Indén, T., Lundberg, S., & Madell, T. (2011). Offentlig upphandling: På rätt sätt och till
rätt pris. Lund: Studentlitteratur.
Bergman, M., Nilsson, J.-C., & Pyddoke, R. (2005). Den svåra beställarrollen: om konkurrensutsättning och upphandling i offentlig sektor. Stockholm: SNS Förlag.
Birley, M. (2007). A fault analysis for health impact assessment: Procurement, competence, expectations, and jurisdictions. Impact Assessment and Project Appraisal, 25(4), 281-289. Blom, H. H. (1999). Konkurrens för fortsatt välfärd? - om förekomst, omfattning, effekter och
erfarenheter av konkurrensutsättning och alternativa driftformer. Stockholm: Svenska Kommunförbundet.
Boyne, A. G. (2002). Public and private management: What´s the difference? Journal of Management Studies, 39(1), 97-122.
Boyne, G. (1998). Competitive Tendering in Local Government: A Review of Theory and Evidence. Public Administration, 76(4), 695-712.
Brunsson, N. (1998). Politisering och företagisering. i G. Arvidsson, & R. Lind, Ledning av företag och förvaltningar (ss. 253-275). Stockholm: SNS Förlag.
Bryntse, K. (1996). The purchasing of pulic services exploring the purchasing function in a service context. European Journal of Purchasing & Supply Management, 2(4), 193-201.
63
Carlsson, L., & Waara, F. (2006). Offentlig upphandling ur upphandlares perspektiv. Resultat från två studier med fokus på byggupphandling och ekologisk hållbarhet. Institutionen för teknikens ekonomi och organisation. Lund: External organization.
Chein, I. (1981). An introduction to sampling. i L. Kidder, Sellitz Wrightsman & Cook´s Research Methods in Social Relations (s. 440). New York: Rinehard & Winston.
Chen, J. H., Kuao, C.-Y., Hsu, S. C., & Lee, C.-C. (Mars 2010). A preliminary study toward mechanism of contractor selection for public sector. Journal of Chinese Institute of Civil and Hydraulic Engineering, 22(1), 113-123.
Christiansson, M. & Christiansson, B. (2006). Mötet mellan process och komponent - mot ett ramverk för en verksamhetsnära kravspecifikation vid anskaffning av komponentbaserade
informationssystem. Linköping: Linköping University Electronic Press.
Christensen, T. L. (2005). Organisationsteori för offentlig sektor. Malmö: Liber Ekonomi.
Christiansson, M.-T., & Christiansson, B. (2006). Mötet mellan process och komponent – mot ett ramverk för en verksamhetsnära kravspecifikation vid anskaffning av komponentbaserade informationssystem. Institutionen för datavetenskap. Linköping: LiU-Tryck.
Collin, S. O., & Hansson, L. (1993). Kommuner och landsting i förändring. Lund: Studentlitteratur. Compton, H. K., & Jessop, D. (1989). Dictionary of purchasing and supply management: Terminology
for Buying, Selling and Trading. London: Pitman Publishing .
Danvers, K., & Nikolov, P. (2012). Does Outsourcing Affect Hospital Profitability? Journal of Health Care Finance, 37(1), 13-29.
Denzin, N. K. (1970). The Research Act in Sociology . Chicago: Aldine .
Domberger, S. (1998). The Contracting Organization: A Strategic Guide to Outsourcing. Oxford, England: Oxford University Press.
Domberger, S., & Jensen, P. (1997). Contracting out by the public sector: theory, evidence, prospects. Oxford Review of Economic Policy, 13(4), 67-78.
Edvardsson, B., & Larsson, P. (2004). Tjäntegarantier. Lund: Studentlitteratur.
Enarsson, L. (2008). Outsourcing and Strategic sourcing - from strategic models to practical experience. Göteborg: BAS Publishing
Ferraz-Nunes, J., Karlberg, I., & Bergström, G. (2007). Hälsoekonomi - begrepp och tillämpningar. Malmö: Studentlitteratur.
Fitzsimmons, J., Noh, J., & Thies, E. (1998). Purchasing business services. Journal of Business & Industrial Marketing, 13(4), 370-380.
64
Ghodeswar, B., & Vaidyanathan, J. (2008). Business process outsourcing: an approach to gain access to world-class capabilities. Business Process Management Journal, 14(1), 23-38.
Grönroos, C. (1990). Service Management and Marketing: Managing the Moments of Truth in Service Competition. Lexington: Lexington Books.
Grönroos, C. (1998). Marketing services: the case of a missing product. Journal of Business & Industrial Marketing, 13(4), 322-338.
Grönroos, C., & Monthelie, C. (1988). Service Management i den offentliga sektorn. Malmö: Liber. Guba, E. G., & Lincoln, Y. S. (1994). Competing Paradigms in Qualitative Research. i N. K. Denzin, & Y.
S. Lincoln, Handbook of Qualitative Research. Thousand Oak, California: Sage.
Gummesson, E. (1991). Kvalitetsstyrning i tjänste- och serviceverksamheter. Karlstad: Centrum för tjänsteforskning, Högskolan i Karlstad.
Gummesson, E. (1992). Quality Dimensions: What to Measure in Service Organiszations. i T. A. Swartz, D. E. Bowen, & S. W. Brown, Advances in Service Marketing and Management (ss. 177-205). Greenwich, Connecticut och London: JAI Press Inc.
Gummesson, E. (1998). Tjänstekvalitet ur ett ledningsperspektiv. i G. Arvidsson, & R. Lind, Ledning av företag och förvaltningar: förutsättningar, former och förnyelse (ss. 187-220). Stockholm: SNS Förlag.
Gummesson, E. (2004). Fallstudiebaserad forskning. i B. Gustavsson, Kunskapande metoder (ss. 115- 144). Lund: Studentlitteratur.
Hart, O., Shleifer, A., & Vishny, R. (1997). The Proper Scope of Government: Theory and an Application to Prisons. The Quarterly Journal of Economics, 112(4), 1127-1161 .
Hartman, L. (2011). Konkurrensens konsekvenser - Vad händer med svensk välfärd? Stockholm: SNS Förlag.
Jackson, R., Neidell, L., & Lunsford, D. (1995). An empirical investigation of the differencesin goods and services as percieved by organisational buyers. Industrial Marketing Management, 24(2), 99-108.
Jacobsen, D. (2002). Vad, hur och varför: om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur.
Johannessen, A., & Tufte, P. A. (2010). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Liber AB. John, P., Ward, H., & Dowing, K. (2004). The Bidding Game: Competitive Funding Regimes and the
Political Targeting of Urban Programme Schemes. British Journal of Political Science, 34(3), 405-428.
Kammarkollegiet. (2011). Upphandlingsprocessen steg för steg - Vägledning för upphandlare. Kammarkollegiet. (2011). Utformning av förfrågningsunderlag för upphandling av varor och tjänster
65
Karlsson, J. (1995). Towards a strategy for software requirements selection. Linköping: LiU Tryck. Konkurrensverket. (2010). Lilla konkurrensboken. Stockholm: Elanders AB
Konkurrensverket. (2011). Upphandlingsreglerna - en introduktion. Stockholm: Konkurrensverket. Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lamothe, M., & Lamothe, S. (2009). Beyond the Search for Competition in Social Service Contracting:
Procurement, Consolidation, and Accountability. The American Review of Public Administration, 39(2), 164-188.
Lidestam, H., & Abrahamsson, M. (2010). Optimerad offentlig upphandling av busstjänster: miljökonsekvenser av dagens detaljerade upphandling av busstrafik. IEI. Linköping: LIU. Lind, R. (1998). Organisatoriskt ledningsarbete. i G. Arvidsson, & R. Lind, Ledning av företag och förvaltningar: förutsättningar, former och förnyelse (ss. 19-56). Stockholm: SNS Förlag. Linder, J. C. (2004). Outsourcing for Radical Change: A Bold Approach to Enterprise Transformation.
New York: AMACOM Books.
Lindquist, H., & Persson, J. E. (1997). Kundupplevd kvalitet i tjänsteverksamheter: En analys och kritik av den företagsekonomiska dialogen. Lund: Lindquist & Persson
Lindskog, H. (2008). Public procurement and the development of the Swedish telecommunication market. Linköping: Department of Management and Engineering, Linköping: LIU-Tryck McConnel, J. D. (1968). Effect of Pricing on Perception of Product Quality. Journal of Applied
Psychology, 52(4), 301-304.
Merriam, S. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Milgrom, P., & Roberts, J. (1992). Economics, organization and management. Englewood Cliffs: Prentice Hall.
Neuman, W. L. (2000). Social research methods : qualitative and quantitative approaches. Boston: Allyn and Bacon.
Nilsson, J.-E., Bergman, M., & Pyddoke, R. (2005). Den svåra beställarrollen: Om
konkurrensutsättning och upphandling i offentlig sektor. Stockholm: SNS Förlag.
Nuseibeh, B., & Easterbrook, S. (2000). Requirements engineering: a roadmap. Proceedings of the Conference on The Future of Software Engineering (ss. 35-46). New York: ACM.
Olander, F. (1970). The Influence of Price on the Consumer´s Evaluation of Products. i B. Taylor, & G. Wills, Pricing Strategy. Princeton: Brandon/Systems Press.
Ollila, P. (1989). Coordination of supply and demand in the dairy marketing system – with special emphasis on the potential role of farmer cooperatives as coordinating institution. Journal of Agricultural Science in Finland, 61(3), 135-321.
66
Parasuraman, A., Zeithaml, V. A., & Berry, L. L. (1985). A Conceptual Model of Service Quality and Its Implications for Future Research. Journal of Marketing, 49(4), 41-50.
Pedersen, K. (2011). Upphandlingens grunder- en introduktion till offentlig upphandling och upphandling i försörjningssektorerna. Stockholm: Jure.
Perry, J., & Porter, L. (1982). Factors affecting the content for motivation in public organisations´. Academy of Management Review, 7, 89-98.
Raiborn, C., Butler, J., & Massoud, M. (2009). Outsourcing support functions: Identifying and managing the good, the bad, and the ugly. Business Horizons, 52(4), 347-356.
Ringqvist, M. (1996). Om den offentliga sektorn: Vad den ger och vad den tar. Stockholm: Fritzes Förlag AB.
Shostack, G. (1977). Breaking free from product marketing. Journal of Marketing, 41(2), 73-80. Silverman, D. (2000). Doing Qualitive Research. A Practical Handbook. Kalifornien: Sage.
Smeltzer, L., & Ogden, J. (2002). Purchasing professionals´ percieved differences between purchasing materials and purchasing services. Journal of Supply Chain Management, 38(1), 54-70. Smyth, J. D. (1997). Competition as a means of procuring public services: Lessons for the UK from the
US experience. International Journal of Public Sector Management, 10(1), 21-46. SOU, R. (2011:73). På jakt efter den goda affären – analys och erfarenheter av den offentliga
upphandlingen. Stockholm: Elanders Sverige AB.
Stake, R. E. (1995). The Art of Case Study Research. London: Sage.
Stuart, I. (1991). Purchasing in an R&D environment: Effective teamwork in business. International Journal of Purchasing & Materials Management, 27(1), 29-34.
Sundgren, D. (2003). Offentlig upphandling av komplexa IT-system i elbranschen - Skapar lagen affärsmässiga upphandlingar? Department of Electrical Engineering. Stockholm: Universitetsservice US AB.
Sundin, E., & Tillmar, M. (2010). Masculinisation of the public sector: Local-level studies of public sector outsourcing in elder care. International Journal of Gender and Entrepreneurship, 2(1), 49-67.
Thomsen, M. (2010). Beställarkompetens vid upphandling och utveckling av IT – Om
kompetensframväxt i skuggan av kunskapsfragmentering. Department of Informatics, Lund: Lunds universitet
Thurén, T. (2005). Källkritik. Stockholm: Liber AB.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Upphandlingsutredningen. (2011). På jakt efter den goda affären – analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen . Stockholm: Elanders Sverige AB.
67
van der Valk, W., & Rozemeijer, F. (2009). Buying business services: towards a structured service purchasing process. Journal of Service Marketing, 23(1), 3-10.
Walker, G., & Weber, D. (1987). Supplier competition, uncertainty, and make-or-buy decisions. Academy of Management Journal, 30(3), 589-596.
Williamson, O. (1975). Markets and hierarchies: analysis and antitrust implications: a study in the economics of internal organization . New York: Free Press.
Williamson, O. (1979). Transaction Cost Economics: The Govenance of Constructural Relations. Journal of Law and Economics, 22(2), 233-261.
Williamson, O. E. (1981). The Economics of Organization: The transaction Cost Approach. The American Journal of Sociology, 87(3), 548-577.
Woktorin, L. (2007). Systemutveckling på 2000-talet. Lund: Studentlitteratur.
Wyckham, R. G., Fitzroy, P. T., & Mandry, G. D. (1975). Marketing of Services. European Journal of Marketing, 9(1), 59-67.
Zeithaml, V. A. (1981). How Consumer Evaluation Processes Differ between Goods and Services. i J. Donnelly, & W. George, Marketing of Services (ss. 186-190). Chicago: American Marketing. Zeithaml, V., Parasuraman, A., & Berry, L. (1985). Problems and Strategies in Services Marketing.
Journal of Marketing, 49(2), 33-46.
Öberg, L.-M. (2009). Project TIC - Krav och kvalitetskrav inom teknisk information med fokus på offentlig upphandling. Mittuniversitetet.
Ödman, P. J. (2004). Hermeneutik och forskningspraktik. i B. Gustavsson, Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen (ss. 71-93). Lund: Studentlitteratur.
Elektroniska källor
Arnek, M. (2002). Empirical Essays on Procurement and Regulation - En svensk sammanfattning. Nerladdad 2012-04-02, från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-1617 Eriksson, A., & Jönsson, S. (2011). Siffror och fakta om offentlig upphandling. Stockholm:
Konkurrensverket. Nerladdad 2012-02-24, från
http://www.kkv.se/upload/Filer/Trycksaker/Rapporter/rapport_2011-1.pdf
Kammarkollegiet (u.d.). Kammarkollegiet - Upphandlingsstödet. Nerladdad 2012-03-08, från http://www.upphandlingsstod.se/grunderna-i-offentlig-upphandling den 8 Mars 2012 Konkurrensverket (2009). Effektivare offentlig upphandling – problem och åtgärder ur ett
rättsekonomiskt perspektiv. Nerladdad 2012-03-12, från
http://www.upphandlingsstod.se/files/dokumentbibliotek/strategisk- upphandling/Effektivare_offentlig_upphandling_-
68
Konkurrensverket (2012). Frågor och svar - upphandling. Nerladdad 2012-04-04, från
http://www.kkv.se/t/Page____2100.aspx#skillnad offentlig upphandling resp upphandling Regeringskansliet (2008). Kommuner och landsting - organisation, verksamhet och ekonomi.
Nerladdad 2012-03-25, från http://www.regeringen.se/content/1/c6/09/97/36/cf5a656d.pdf SIFO, T. (2012). Outsourcing Barometern – 2012. Nerladdad 2012-01-23, från
http://www.se.issworld.com/branschl%C3%B6sningar/offentliga_kunder/Documents/ISS_Ou tsourcingbarometern_2012.pdf
Statistiska centralbyrån (2011). Kommunernas och landstingens verksamhetsindelade bokslut 2010. Nerladdad 2012-04-30, från
http://www.scb.se/Pages/PublishingCalendarViewInfo____259923.aspx?publobjid=14371 Sveriges Kommuner och Landsting (2011). Kommuner, landsting och regioner. Nerladdad 2012-04-02,
från http://www.skl.se/kommuner_och_landsting
Vetenskapsrådet. (1990). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig
forskning. Nerladdad 2012-05-12, från http://www.iei.liu.se/fek/722A35-examensarbete-30- hp/filarkiv/1.296619/HSFR.pdf
69
8. Bilagor
Bilaga 1 - Intervjuguide 1
1. Inledning
Kan du berätta lite om dig själv och hur det kom sig att du började jobba här? Kan du berätta om din avdelning?
Vad är din roll i organisationen och i upphandlingsprocessen?
För hur mycket upphandlar ni för årligen? Vågar du uppskatta hur stor andel av detta som är stöd- och servicetjänster?
2. Allmänna frågor om upphandling
Hur går upphandlingsprocessen till?
Hur föränderlig är inköpsprocessen för tjänster?
Hur påverkar LOU upphandlingsprocessen? Hur bemöts eventuella hinder?
Vilka medverkar vanligtvis i en upphandlingsprocess? Involveras slutanvändaren?
Vad anser du att det finns för förståelse inom organisationen för
upphandlingsprocessen?
3. Bakgrund till beslutet att upphandla
Hur uppmärksammas vanligtvis behovet av en tjänst?
Vad brukar vara ert främsta syfte då ni väljer att köpa in en tjänst?
Gör ni alltid en jämförelse med hur väl ni själva skulle ha kunnat utföra tjänsten?
4. Val av leverantörer
Hur utformas en kravspecifikation?
Vilka kriterier används och vilka väger tyngst? Varierar det beroende på hur nära tjänsten ligger kärnverksamheten?
Ser du några svårigheter i att bedöma vissa kriterier och hur möter ni dessa?
Anser du att pris är ett bra kriterium för val av leverantör för tjänster som ej tillhör kärnverksamheten?
Anser du att det är viktigt med en detaljerad kravspecifikation?
Har du något exempel på gånger då det inte har funnits en välfungerande kravspecifikation? Hur påverkade det upphandlingsprocessen?
Vilken utvärderingsgrund brukar ni använda?
70
Har ni någon gång uppfattat antalet som för få för att uppnå det ni strävar efter med upphandlingen? Hur hanteras en sådan situation?
Hur fattas besluten om val av leverantör?
5. Tecknande och uppföljning av avtal
Vad specificeras i kontrakten?
Vad finns det för svårigheter i att utforma ett bra avtal och hur påverkar dessa upphandlingsprocessen?
Anser du att det finns någon problematik i tiden det tar från att ett behov uppstår till att ett kontrakt tecknas?
Händer det att avtalen ändras? Om ja, varför?
Hur följs tjänsteavtalen upp? Vad finns det för svårigheter och förbättringsmöjligheter i ert uppföljningsarbete?
Händer det att det uppstår oenighet om huruvida en tjänst är väl utförd eller ej? Vad tror du detta kan bero på?
Vad anser du om längden på avtalen? Medför den någon problematik?
6. Leverantörer
Hur ser ni på relationerna med era leverantörer?
Hur uppfattar du informationsasymmetrin vid upphandling?
Hur viktigt är det att tjänsteleverantörerna arbetar efter liknande mål som er organisation? Har ni någon gång upplevt att målen inte överensstämt?
Har ni någon gång övervägt att byta tjänsteleverantör och i så fall varför?
7. Slutligen
Tycker du att ni har tillgång till de resurser som behövs för att genomföra en bra upphandling?
Vilka svårigheter och problem anser du överlag vara mest påtagliga vid upphandling av tjänster? Hur påverkar dessa upphandlingsprocessen? Hur hanteras svårigheterna? Är det något du vill tillägga, något du tycker att jag missat?
71
Bilaga 2 - Intervjuguide 2
1. Inledning
Kan du berätta lite om dig själv och hur det kom sig att du började jobba här? Kan du berätta om din avdelning?
Vad är din roll i organisationen och i upphandlingsprocessen?
Hur stor andel av er verksamhet är konkurrensutsatt och hur stor andel av detta är tjänster?
2. Allmänna frågor om upphandling
Hur går upphandlingsprocessen till?
Vilka medverkar vanligtvis i en upphandlingsprocess? Hur påverkar LOU upphandlingsprocessen?
3. Bakgrund till beslutet att upphandla
Hur uppmärksammas vanligtvis behovet av en tjänst? Har verksamheterna tillräcklig kunskap om vad de vill ha?
Vad brukar vara ert främsta syfte då ni väljer att köpa in en tjänst?
4. Utformning av kravspecifikation
Hur utformas kravspecifikationen för en tjänst? Vilka tar fram den?
Brukar de tekniska specifikationerna av en tjänst utformas med hänvisning till en standard eller i form av prestanda- eller funktionskrav?
Använder ni er av funktionsupphandling? Hur definierar ni en funktion?
Hur viktigt är det att ställa ”rätt krav” i förfrågningsunderlaget? Vad finns det för svårigheter i att formulera krav för en tjänst? Anser du att det är viktigt med en detaljerad kravspecifikation? Vad är för och nackdelarna med en detaljerad kravspecifikation? Vad är för- och nackdelarna med funktionsupphandling?
Vad finns det för skillnad i att utforma en kravspecifikation för en kärntjänst jämfört med för en kringtjänst?
Vad i den övriga upphandlingsprocessen underlättas och försvåras av en bra/dålig kravspecifikation?
72
Hur många anbud får ni generellt in vid en annonsering?
Har ni någon gång uppfattat antalet som för få för att uppnå det ni strävar efter med upphandlingen?
Hur följs tjänsteavtalen upp?
6. Avslutningsvis
Tycker du att ni har tillgång till de resurser som behövs för att genomföra en effektiv upphandling och en bra kravspecifikation?
Vilka svårigheter och problem anser du överlag vara mest påtagliga vid upphandling av tjänster eller utformandet av en kravspecifikation?