8. REKOMMENDATIONER
8.2 Rekommendationer till vidare studier
Följande punkter är förslag för vidare studier som uppkommit under arbetets gång
• Hur kan kostnaden minskas för kompletta dörrmiljöer?
Genom att köpa en komplett dörrmiljö kan man integrera samordningsansvar vid produktion av dörrmiljöer. Men kompletta dörrmiljöer medför oftast mer kostnad, och den problematiken som uppstår för vanliga dörrmiljöer går inte heller att undvika. Hur påverkar denna
framtagning av dörrmiljöer? Och vilka åtgärder finns för att hantera dessa problem?
• Hur kan databasen utvecklas i framtiden?
Databas är ett väldig viktig verktyg när det gäller projektering och produktion av dörrar, det finns ett önskemål idag om att databasen ska vara så digitalt som möjligt. Denna rapport har endast haft möjlighet att studera kring BIMeye, men det finns flertal databaser och
supportverktyg som kan väljas. Vilka för- och nackdelar finns för de verktygen? Vilka problem medföljer?
REFERENSER
Internetbaserade källor
Akademiska hus 2017. Byggprocessens olika skeden
https://www.akademiskahus.se/om-oss/vanliga-fragor/hur-gar-byggprocessen-till/
Hämtad: 2018-05-14 BBR 5. Brandskydd
http://www.boverket.se/globalassets/vagledningar/kunskapsbanken/bbr/bbr-22/bbr-avsnitt-5 Hämtad: 2018-04-11
BIMeye 2018. Vad är BIMeye?
https://docs.bimeye.com/sv/bimeye/vad-är-bimeye Hämtad: 2018-04-09
CadWare 1, 2018. KeyControl http://www.keycontrol.se Hämtad: 2018-04-09
CadWare 2, 2018. Moduler och tilläggsfunktioner för KeyControl http://www.keycontrol.se/Program/kc_moduler.pdf
Hämtad: 2018-04-09
IN3PRENÖR 1, 2018. Vision, affärsidéer, kärnvärden.
http://in3prenor.se/om-oss/var-verksamhet/
Hämtad: 2018-03-27
IN3PRENÖR 2, 2018. Samverkansmodellen http://in3prenor.se/om-oss/samverkansmodellen/
Hämtad: 2018-03-27
Personliga källor
Följande personer och företag har varit delaktiga under arbetet och intervjuer, de personer/företag som inte ville bli nämnd med namn och varumärke kallas för ”En dörrproducent”.
Smajo Stender, Byggnadsingenjör, T+E arkitekter AB Tobias Rosberg, Arkitekt, AIX arkitekter AB
Bengt Jansson, Byggingenjör, Svensk låsprojektering AB Anders Strömvall, Projektör, ASSA AB
Per Anderson, C/W Cadware AB
Hans Flodin, Säljare/Tekniker i Mellansverige, Kaski Dörrar AB Peter Karlsson, VD, Finanschef, Robust Ståldörrar AB
Daloc AB
Rikard Lindegrén, Brandingenjör, Blandgruppen AB Tove Siöwall, Arkitekt, Codesign
Jörgen Gröndahl
”En dörrproducent”
Bildkällor
Bild 3.1
En standard dörrpartihttp://www.moelven.com/ImageBank/_FAH0326.jpg Hämtad: 2018-04-10
Bild 3.2 Dörrautomatik
http://www.globustt.se/produkter/dorrautomatik/
Hämtad: 2018-04-10
Bild 3.3 Kortläsare kompletterad med dörröppnare
http://www.t-d.se/sv/TD2/Bilder/?image-id=149848&maxwidth=800 Hämtad: 2018-04-10
Bild 3.4 Dörrstängare
http://www.eastin.eu/sv-se/searches/products/detail/database-vlibank/id-E30924 Hämtad: 2018-04-10
Bild 3.5 Måttet som skall ta hänsyn till vid projektering av dörrar enligt BBR https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2015/regelsamling-for-byggande-bbr-2015.pdf (Figur 3:143).
Hämtad: 2018-04-11
Tidigare examensarbeten
Erik Rynnes. ”Hur skapar man en funktionell och beständig dörrmiljö? En närmare studie av ståldörrar”
2015
Louice Kjellberg. ”Hur kan kostnaden minskas för dörrmiljöer utan att försumma funktionen?”
2015
Ej refererat källor
https://www.akademiskahus.se/globalassets/dokument/tekniska-publikationer--bilder/exempel-dorrkort-databas.pdf
BILAGOR
Bilaga.1 Sammanställning av intervjuer Arkitekt
• Hur jobbar arkitekterna idag inom dörrprojektering? Hur ser samarbetet ut med de olika arbetspartnerna?
Smajo Stender: Traditionellt har vi alltid haft ansvar för att upprätta dörrförteckningar utifrån funktionskrav. De senaste 10 åren har vi alltid anlitat en låskonsult i större projekt för att få support och en tvärgranskning. Sista året har jag märkt att även entrepren örer har den expertisen (Byggnadsingenjör, T+E arkitekter AB).
Tobias Rosberg: I nyproduktion utförs beslagning av annan aktör, låskonsult som tar hand om all beslagning som trycken dörrautomatik etc. motstridiga krav mellan brand o säkerhet mm hanteras också av dem i dialog med kunden och arkitekten. I ombyggnation, byggnader med högt kulturhistoriskt värde, förekommer att arkitekter tar hand om allt detta på vårt kontor då vi har den kunskapen. I båda fallen hanterar arkitekten all geometri, ytskikt, tillgänglighet, estetik mm. I pågående projekt arbetar vi i BIM-eye vilket innebär att vi mer och mer går bort från traditionella uppställningar och matar in input i en databas som sammanställer all info och som kopplas till vår 3D-modell (revit) (Arkitekt, AIX arkitekter AB).
Tove Siöwall: Vi gör ofta en planskiss där vi tänker ut placering, slagning och glasning tidigt, i projekteringen fördjupas detta och detaljeras med dörruppställningar som beskriver ytskikt, kvaliteter, material, trösklar, karmar, etc. För att göra detta kontaktas övriga konsulter för att utreda krav (t.ex. Brand, ljud, ventilation) och leverantörer (dörrar, beslagning) kontaktas för att ta fram lösningar (Arkitekt SAR/MSA, Codesign).
• Vad tycker ni som arkitekt kan göras bättre i framtiden?
Smajo Stender: Tydliga funktionskrav från beställare. Ibland ifrågasätts vårt arbete av en entreprenör som vill använda billigare lösningar. Deras låsexpert har inte alltid samma syn som vår låskonsult, vilket gör att det blir rörigt och alldeles för många möten om samma sak (Byggnadsingenjör, T+E arkitekter AB).
Tobias Rosberg: Man börjar normalt sett alldeles för sent att diskutera beslagningen och på vilket sätt den styr användandet av huset (Arkitekt, AIX arkitekter AB).
Tove Siöwall: Oftare frångå standard. Dörrar ger stor inverkan på ett projekt och om en
• Hur avvägs funktionen samt estetiskt tilltalande (utseende) hos ett utvändigt parti av t.ex. stål? Vilke n anser arkitekten som är viktigast?
Smajo Stender: Vår uppgift är ju att få till en så trevlig och estetisk entré som möjligt.
Givetvis måste vi beakta krav på utrymning, skyddsklass m.m. också (Byggnadsingenjör, T+E arkitekter AB).
Tobias Rosberg: Utifrån partileverantörers standardutförande försöker vi alltid åstadkomma ett så vackert parti som möjligt. Val av leverantör påverkar slutliga utförandet. Det skiljer mellan olika leverantörers profilutformning. Kundens val av leverantör påverkar utseendet förutom priset (Arkitekt, AIX arkitekter AB).
Tove Siöwall: Arkitektens uppgift är att bevaka både funktion och estetik, inget kan sägas vara viktigare än det andra. Funktionskrav ställs upp (BBR, kundens önskemål och vad partiet har för uppgift i byggnaden) samtidigt tas den mest tilltalande estetiska lösningen fram (Arkitekt SAR/MSA, Codesign).
• Bör arkitekten ha samordningsansvar för dörrprojektering?
Smajo Stender: Ja (Byggnadsingenjör, T+E arkitekter AB).
Tobias Rosberg: Det har vi idag, det fungerar bäst så då vi är den aktör som har mest överblick över helheten, samtliga funktioner inte enkom estetik (Arkitekt, AIX arkitekter AB).
Tove Siöwall: Samordningsansvaret för dörrprojekteringen sammanfaller med
samordningsansvaret för hela projektet, vilket ges av vilken organisation som väljs för projektet. Arkitekten sitter hursom som spindeln i nätet i sin funktion av att bevaka projektets helhet (Arkitekt SAR/MSA, Codesign).
• Hur ser arbetsflöde ut? Kan detta förbättras och i så fall hur?
Smajo Stender: I större projekt tar vi fram funktionsplaner för att säkerställa att allt kommer med. Sedan stämmer vi av det med vår låskonsult, och först därefter hålls ett dörrmöte med berörda parter, beställare, driftpersonal, brandkonsult, entreprenör (Byggnadsingenjör, T+E arkitekter AB).
Tobias Rosberg: Att utse leverantör i tidigt skede är en stor fördel vid projektering (Arkitekt, AIX arkitekter AB).
Tove Siöwall: Se första frågan. Ja, det går säkert att titta på fler än de största tillverkarna
• Vilka databaser används idag när det gäller dörrprojektering?
Smajo Stender: Mycket av våra uppgifter hämtas från ASSA som är den största aktören på marknaden. De har även Arkitektsupport. Själva utseendet på dörrarna bestämmer vi själva (Byggnadsingenjör, T+E arkitekter AB).
Tobias Rosberg: BIM-eye har vi arbetat med. Det finns fler som vi arbetat med.
(Arkitekt, AIX arkitekter AB).
Tove Siöwall: Inga vad jag vet (Arkitekt SAR/MSA, Codesign).
• Hur tidig under projekteringen bör information om brand komma till arkitekten?
Smajo Stender: I ett tidigt skede, det är ju en av funktionerna som spelar stor roll (Byggnadsingenjör, T+E arkitekter AB).
Tobias Rosberg: Av stor vikt att info från brand kommer initialt, allra först (Arkitekt, AIX arkitekter AB).
Tove Siöwall: Den måste finnas som underlag innan projektering kan påbörjas, då detta är en väldigt avgörande faktor (Arkitekt SAR/MSA, Codesign).
• Hur samarbetar arkitekten med konstruktörerna för att få rätt förstärkning i väggar? Vilka byggtekniska krav finns när det gäller dörrmiljöer och hur tillämpas detta?
Smajo Stender: Om ni tänker på skyddsklasser enl. SSF200 så väljer vi själva rätt
väggkonstruktion. Där pågår en diskussion om vilken version som skall gälla eftersom den senaste ej gillas av entreprenörer (Byggnadsingenjör, T+E arkitekter AB).
Tobias Rosberg: De flesta dörrar/partier hanterar vi utan konsultation med konstruktör. Vi följer montageanvisningar som vald leverantör tillhandahåller (Arkitekt, AIX arkitekter AB).
Tove Siöwall: Personligen har jag aldrig varit i kontakt med en konstruktör gällande dörrar annat än blockväggar, vikväggar etc. utan byggnadsentreprenören kontaktar
konstruktör/tillverkaren för att utreda detta om det uppstår osäkerhet, och då brukar vi inte vara mer inblandade än att rådfrågas om vilken lösning vi föredrar (Arkitekt SAR/MSA, Codesign).
• När tycker ni att information om tillgänglighet och brand borde komma in under projektering av dörrar?
Smajo Stender: Båda saker skall vara med i ett tidigt skede. Tillgänglighet skall numera redovisas redan vid bygglovsansökan/samrådsmöte (Byggnadsingenjör, T+E arkitekter AB).
Tobias Rosberg: Av stor vikt att info från brand och tillgänglighet kommer initialt, allra först (Arkitekt, AIX arkitekter AB).
Lås
• Hur tidig under dörrprojekteringen planeras lås?
Bengt Jansson: När projekteringen kommer igång (Byggingenjör, Svensk låsprojektering AB).
Anders Strömvall: Beslagning ca 1-5 år innan inflyttning. Eventuellt låssystem ca 1-6 månader innan inflyttning (Projektör, ASSA AB).
Jörgen Gröndahl: Under bygghandlingsprojekteringen då detaljprojekteringen påbörjas.
Dock planeras dörrars placering, utformning avseende storlek, enkel- eller pardörrar samt slagriktning redan under systemhandlingsfasen för att uppfylla krav på säkerhet, utrymning och tillgänglighet.
• Vilka databaser används idag? och vilka har ni jobbat med tidigare? Vilka föredrar ni?
Bengt Jansson: CadWare och Door maneger, vi fördrar Door manager (Byggingenjör, Svensk låsprojektering AB).
Anders Strömvall: Alla använder sin egen (Projektör, ASSA AB).
Jörgen Gröndahl: Bimeye är den enda jag arbetat i.
• Hur sker samarbetet mellan lås och arkitekt? Och hur kan detta förbättras?
Bengt Jansson: För att minska antalet ändringar föredrar jag sen projektering av dörrar (Byggingenjör, Svensk låsprojektering AB).
Anders Strömvall: Vi har nyligen lanserat ett nytt projekteringsverktyg. ASSA ABLOY Openings Studio, se https://www.assa.se/sv/site/assa/projektering-och-bim/assa-abloy-openings-studio/ (Projektör, ASSA AB).
Jörgen Gröndahl:
o Arkitekt:
▪ Huvudansvarar för dörrar
▪ Ansvarar för dörrars/partiers storlek, alla funktionskrav förutom inbrottskrav, den estetiska utformningen och draghandtag, trycken, mm som påverkar detta.
▪ Synkroniserar datavärden för dörrar från Revit till Bimeye.
o Lås/Säkerhetskonsulten:
▪ Tillvaratar byggherrens krav på dörrar avseende inbrottsskydd och driftkvalitet/stabilitet och samverkar med A så dörrar inte blir för veka, trycken och draghandtag utgörs av rätt kvalitet, mm.
▪ Förser dörrar med beslagning, ev. inbrottskrav och funktionsbeskrivning.
▪ Samverkar med brandkonsulten för beslagning av utrymningsdörrar och med elkonsulten för infälld kanalisation i vägg till dörrar/partier.
o Samverkan sker på fysiska möten, Skype-möten, via e-post och telefon kontinuerligt under bygghandlingsprojekteringen.
• Vad påverkar valet för utrymningsdörrar?
Bengt Jansson: Aktuella krav på inbrottsskydd samt brandkonsultens tolkning av BBR (Byggingenjör, Svensk låsprojektering AB).
Anders Strömvall: Krav och förutsättningar i aktuell dörrmiljö (Projektör, ASSA AB).
Jörgen Gröndahl: Krav från brandkonsulten och erfarenhet av vilka beslagskombinationer som är enkla att använda för verksamheten och håller över tiden.
• Hur ser kommunikationen ut mellan låskonsulter som samarbetar med arkitekten och låskonsulterna från hyresgästens sida, om sådan finns?
Bengt Jansson: Har inte arbetat på detta sätt (Byggingenjör, Svensk låsprojektering AB).
Anders Strömvall: Låskonsult levererar vanligtvis komplett beslagning till arkitekt.
Hyresgäst ordnar vanligtvis beslagning själv utefter sina krav (Projektör, ASSA AB).
Jörgen Gröndahl:
o Hyresgäster (HG). har sällan låskonsulter, däremot så har de ofta någon säkerhetsansvarig.
o Möten hålls där HG:s krav tas emot, erfarenheter och förslag diskuteras och
• Om det inte finns några krav från hyresgästens sida, vad gäller då?
Bengt Jansson: Bygglagstiftning d.v.s. brand, tillgänglighet och i viss omfattning arbetsmiljöverkets krav (Byggingenjör, Svensk låsprojektering AB).
Anders Strömvall: Då använder ofta HG befintlig beslagning (Projektör, ASSA AB).
Jörgen Gröndahl: Förslag upprättas från vår sida och gås igenom med representanter för HG så de känner sig bekväma med hur deras dörrar omhändertas.
• Hur tidig under projekteringen bör information om brand- och säkerhetskrav komma till låskonsulter?
Bengt Jansson: Innan projektering detta är styrande (Byggingenjör, Svensk låsprojektering AB).
Anders Strömvall: Ju tidigare desto bättre (Projektör, ASSA AB).
Jörgen Gröndahl: Under systemhandlingsprojekteringen.
• Hur ser arbetsflöde ut? Kan detta förbättras och i så fall hur?
Bengt Jansson: Okänd (Byggingenjör, Svensk låsprojektering AB).
Anders Strömvall: Varierar kraftigt ofta beroende på arkitekts nivå av kunskap och it stöd.
Allt från Epost, Excel till AAOS (Projektör, ASSA AB).
• När tycker ni att information om tillgänglighet och brand borde komma in under projektering av dörrar?
Bengt Jansson: Innan projektering är styrande (Byggingenjör, Svensk låsprojektering AB).
Anders Strömvall: Ju tidigare desto bättre (Projektör, ASSA AB).
Jörgen Gröndahl: Under systemhandlingsprojekteringen.
• Tycker du att dörrmiljön skulle bli bättre om bara en person hade helhetsansvar? I så fall vem?
Anders Strömvall: Ja, en dörrmiljöansvarig som följer med från ritning - inflyttning (Projektör, ASSA AB).
• Vart finns de vanligaste felen inom låsprojektering? Och hur kan detta minskas?
Anders Strömvall: Generellt dålig kunskap hos de inblandade i projekten (Projektör, ASSA AB).
Databaser
• Vilka informationer bör vara färdigställda innan man börja satta upp en databas för att få bästa resultat (t.ex. minimera missförstånd).?
Bengt Jansson: Påverkas i varje projekt (Byggingenjör, Svensk låsprojektering AB).
Per Andersson: Man bör veta omfattningen av projektet, hur många byggnader och hur dessa delas in. Detta för att kunna numrera dörrarna på ett bra sätt från början. Man bör också redan innan bestämma hur mycket som ska importeras till dörrbasen och vad som ska skrivas in manuellt och av vilka aktörer. Tänker man även rita låssystemet i dörrbasen och koppla låscylindrarna mot dörrarna så ska det också helst bestämmas innan projektet startas (C/W Cadware AB).
Anders Strömvall: Alla krav samt funktionsönskemål och prestanda (Projektör, ASSA AB).
Jörgen Gröndahl:
o Dörrars utformning bör klar.
o Samtliga invärden från arkitekt bör vara synkroniserade från Revit till dörrdatabasen.
o Samtliga invärden från brandkonsult och tillgänglighetskonsult beslutade.
• Hur ser arbetsflöde ut? Kan detta förbättras och i så fall hur?
Bengt Jansson: Påverkas i varje projekt (Byggingenjör, Svensk låsprojektering AB).
Per Andersson: Arkitekten ritar i sitt CAD-program och exporterar dörrinformationen i den omfattning som har bestämts. Det varierar hur mycket A skriver in i cadmodellen och alltså också exporterar, oftast endast ett littra, dörrens utformning och dimensioner.
Det som A skriver som littra är inte dörrens nummer i databasen utan en egenskap på dörren, men om det ska gå att göra uppdateringsimporter till dörrbasen så måste det finnas ett unikt ID på dörren även i cadmodellen/exportfilen. Uppdateringsimport av dörrar är nödvändigt i större projekt.
Efter importen så loggar de olika aktörerna, lås- larm- passer- brandkonsulten, in och lägger till respektive information. När dörren anses klar så godkänner respektive aktör dörren och projektledningen ändrar dörrens status. Dörrens status i dörrbasen är t.ex.
”Förfrågningsunderlag”. Sedan skrivs dörrarna ut och skickas ut för att få in offerter och eventuellt använder man dörrbasens mängdningsfunktion för att få ut mängder som skickas ut i samband med detta. Processen fortsätter sedan som vanligt med PM och granskning till dess att man kommit fram till att dörrarna kan sättas som ”Bygghandling” vilken skickas till montörerna i en utskrift som också används för egenkontrollen, om den ska göras på papper.
Bättre är att montörerna får en inloggning till dörrbasen som endast tillåter montören att
och minskar risken att montören står där med fel version. Att montören gör egenkontrollen direkt i dörrbasen underlättar också hanteringen högst väsentligt.
Slutligen besiktigas dörren varvid även besiktningsmannen lämpligen också har en läsinloggning i dörrbasen för då kan han se även den egenkontroll som montören har gjort och eventuella avvikelser. I dörrbasen är också dörrens funktion beskriven vilket är viktigt i samband med besiktningen, en dörr har ofta olika funktioner vid olika scenarier, alltså om det ska utrymmas åt det ena eller andra hållet och så vidare. Funktionsbeskrivningen kan bli rätt omfattande (C/W Cadware AB).
Anders Strömvall: I många projekt börjar och slutar nyckelpersoner ofta. Detta ger ofta följderna att engagemanget tryter och det personliga ansvaret försvinner (Projektör, ASSA AB).
Jörgen Gröndahl:
o Ovanstående ska vara klart.
o Lås/Säkerhetskonsulten beslår dörrarna.
o Granskning av berörda parter och ev. justering.
o Arkitekten tar ut dörrkort ur dörrdatabasen med status GH.
o Granskning av berörda parter och ev. justering.
o Arkitekten tar ut färdiga dörrkort med status BH.
Generella frågor
• Vem/Vilka tycker ni bör ha ansvar för samordning vid projekteringsprocessen?
Bengt Jansson: Vet ej, har inte sett detta som ett problem (Byggingenjör, svensk låsprojektering AB).
Per Andersson: Den som leder projekteringen och i övrigt samordnar konsulterna. Ofta är alla kategorier även inblandade i dörrarna numera (C/W Cadware AB).
Smajo Stender: Arkitekten (Byggnadsingenjör, T+E arkitekter AB).
Tobias Rosberg: Projekteringsledaren, under förutsättning att denne har tillräcklig
kompetens, erfarenhet och är lösningsorienterad i en god anda. Viktigt att arkitekten deltar i möten för att kunna hantera sin roll (Arkitekt, AIX arkitekter AB).
Anders Strömvall: Dörransvarig för dörrmiljöerna (Projektör, ASSA AB).
”En dörrproducent”: Av arkitekt/byggherren utsedd representant.
Tove Siöwall: Arkitekt/projekteringsledare (Arkitekt SAR/MSA, Codesign).
Jörgen Gröndahl: Person med kunskap och erfarenhet inom områdena säkerhet och dörrar.
• Vem/Vilka tycker ni bör ha ansvar för samordning vid byggprocessen (produktionen).?
Bengt Jansson: Endast mekaniska dörrar Bygg. Dörrar med Elektriska funktioner Säkerhetsentreprenör (Byggingenjör, Svensk låsprojektering AB).
Per Andersson: Vi har ingen särskild synpunkt (C/W Cadware AB).
Smajo Stender: Huvudentreprenören (Byggnadsingenjör, T+E arkitekter AB).
Tobias Rosberg: En fråga för entreprenören (Arkitekt, AIX arkitekter AB).
Anders Strömvall: Byggaren – platschef (Projektör, ASSA AB).
”En dörrproducent”: Av byggherren utsedd representant.
Tove Siöwall: Beror på upphandlingsform och entreprenadform. Ingen åsikt direkt (Arkitekt SAR/MSA, Codesign).
Jörgen Gröndahl: Byggledare med stöd från ovanstående person.
• Bör byggföretag vara mer delaktig vid projektering av dörrmiljön? D.v.s. bör byggarna göra mer än att granska det som kommer ut?
Bengt Jansson: Dom gör nog så gott de kan, ligger på oss konsulter (Byggingenjör, Svensk låsprojektering AB).
Per Andersson: Nej, enligt vår erfarenhet så har inte byggarna tillräckliga kunskaper för att hantera moderna dörrmiljöer (C/W Cadware AB).
Smajo Stender: De får gärna/bör vara med i tidigt skede om det är en samverkans- entreprenad (Byggnadsingenjör, T+E arkitekter AB).
Tobias Rosberg: De bör vara fullt införstådda i processen och de val som görs och motivet till varför vissa val har gjorts. Samarbete helt enkelt (Arkitekt, AIX arkitekter AB).
Anders Strömvall: Ja, hus byggföretagen saknar ofta kunskap om projektering av dörrmiljöer.(Projektör, ASSA AB).
Tove Siöwall: Vi brukar alltid ha täta kontakter med entreprenörerna för att diskutera fram detaljlösningar, vilket är väldigt givande. På så vis nås bästa resultat och en som arkitekt behöver inte bli förvånad att det ”bara blev” en viss lösning (Arkitekt SAR/MSA, Codesign).
Jörgen Gröndahl:
o Det beror på hur de är upphandlade och vilken erfarenhet de har avseende dörrmiljöer. Men ja, det tycker jag.
o Minsta nivån både vara att inköpare är med tidigt så projekteringen kan anpassas och förtydligas mot inköp.
• De mest kravställande för dörrar är brand och tillgänglighet. Hur stor är kraven på ljudisolerade dörrar?
Bengt Jansson: Påverkas från byggnad till byggnad (Byggingenjör, Svensk låsprojektering AB).
Per Andersson: Ganska stora numera, merparten av dörrarna i de senare projekten som har körts i vårt program är ljudklassade (C/W Cadware AB).
Smajo Stender: Det är främst lägenhetsdörrar i bostadshus och dörrar till konferensrum i kontorshus (Byggnadsingenjör, T+E arkitekter AB).
Tobias Rosberg: Brand, tillgänglighet, ljudisolering och inte minst säkerhet (skyddsklass). är parametrar som måste hanteras i samma grad av angelägenhet, och hur hyresgästen ska använda byggnad är en femte parameter som ofta kan stå i konflikt med de övriga fyra parametrarna (Arkitekt, AIX arkitekter AB).
Anders Strömvall: Förstår inte riktigt frågan? Brand, utrymning, till och frångänglighet samt inbrottsskydd och krav på ljud är förekommande områden där det ställs krav.(Projektör, ASSA AB).
”En dörrproducent”: Ljudisolation blir viktigare och viktigare för att få en komfortabel inomhusmiljö.
Tove Siöwall: Osäker på vad ni menar, men absolut, de ljudklasser som finns med alltid då vi föreskriver dörrar, men i och med att rätt så enkla dörrar klarar bra ljudklassning brukar det inte vara så begränsande (Arkitekt SAR/MSA, Codesign).
Jörgen Gröndahl:
o Olika för olika projekt. För lärosalar mycket styrande.
o Säkerhetskraven är ofta mer påverkande på dörrar än övriga, dock styrs dessa krav inte av lagkrav som brand och tillgänglighet utan av försäkringsbolagens krav och av egen ambition hos fastighetsägare resp. HG.
• Vem har ansvaret att välja rätt dörrmaterial? Exempelvis entredörrar vid sol kan svälla jämfört om det var i skugga. D.v.s. tar hänsyn till situationer, inte produkter.
Bengt Jansson: Arkitekt/ byggnadsingenjör (Byggingenjör, Svensk låsprojektering AB).
Per Andersson: Arkitekten. Som också måste ta hänsyn till allehanda andra krav på hygien,
Per Andersson: Arkitekten. Som också måste ta hänsyn till allehanda andra krav på hygien,