Projektering av dörrmiljöer
Redovisning av upphandlings- och utförandeunderlag för önskad funktion
Projecting of door environments
Presentation of procurement- and execution documentations for desired function
Författare:
Even Halaf
Ruiqi Zhang
Uppdragsgivare:
IN3PRENÖR AB
Handledare:
Magnus Helgesson KTH, ABE
Mikael Nydahl, IN3PRENÖR AB
Examinator:
Per Roald, KTH ABE
Examensarbete:
15,0 högskolepoäng inom Byggteknik och Design
Godkännandedatum:
2018-06-18
SAMMANFATTNING
Dörrar och dess omgivning är en viktig del i alla sorts byggnader. Projektering av dörrmiljöer ingår som en naturlig del i byggprocessen och kräver ett stort samarbete mellan flera olika aktörer för att tillsammans kunna uppfylla de ställa kraven på funktion, säkerhet och miljö.
Detta examensarbete har som syfte att undersöka vilka kravställningar som ställs för projektering av dörrmiljöer och de vanligaste felen som finns under byggprocessens olika skeden. Vidare utmynnas en arbetsprocess som förbättra arbetsflöde samt minimera fel, från inköp av konsult till överlämnande.
För att nå dessa har följande frågeställningar behandlats:
• Vem/vilka kan utföra dörrprojektering på bästa möjliga sätt?
• Vem/vilka bör ha ansvar för dörrmiljöer under olika delar av byggprocessen?
• Vilka krav ställs till vid projektering av dörrmiljöer?
• Hur kan samarbetet ske på bästa sätt mellan de olika parterna?
Den huvudsakliga delen av detta arbete har varit intervjuer och möten med personer från olika arbetsområde som påverkar dörrmiljöer i deras vardagliga arbete. Utöver intervjuer har ett mässbesök på Nordbygg 2018 gjorts för att få en bättre syn på de problemen rörande dörrmiljöer hos leverantörerna. Även ett platsbesök gjorts på nya karolinska sjukhusområde, där de vanligaste fel och brister togs fram på ett pågående projekt.
Respondenterna hade blandade tankar och åsikter, men det framgår av intervjuer att dörrmiljöer är en komplex del som är svårt att upprätta. Anledningar är flera, bland annat otillräcklig kunskapen om helheten, då många är begränsade inom sitt yrkesområde.
Bristfällig kunskap leder till projekteringsmissar, som i sin tur leder till överraskningar och tillbakagångar längre fram i processen. Resultatet av studien har visat att kommunikation och samordning mellan olika aktörerna under hela arbetsprocessen bör förbättras. Det framgår även att kravställningar från beställaren bör vara mer tydliga i början av projekteringsskeden.
Potentialen för utveckling av dörrprojektering finns, utifrån arbetsmiljösynpunkter
rekommenderas IN3PRENÖR AB att tydliggöra redovisningsverktyg och arbetsmetodiker samt handlingar och stödjande dokument så tidig som möjlig under arbetsprocessen för att skapa ett arbetsflöde och underlag för kommande arbete.
Nyckelord: Dörr, dörrmiljö, dörrprojektering, dörrproduktion, databas, arbetsflöde
ABSTRACT
Doors and their surroundings are an important part in all kinds of buildings.
Projecting of door is a natural part of the construction process and requires a great deal of collaboration between several participants to meet the requirements for function, safety and the environment together.
This project aims to examine the requirements for the projecting of door
environments and the most common mistakes that exist during the different stages of the construction process. Furthermore, a process of work is developed which
improves workflow and minimizes mistakes, from purchasing consultant to handover.
To achieve these, the following issues have been addressed:
• Who can perform door planning in the best possible way?
• Who should be responsible for door environments during different parts of the construction process?
• What are the requirements for projecting of door environments?
• How can the cooperation be done in the best between the different parties?
The main part of this work has been interviews and meetings with people from different areas of work that affect door environments in their daily work. In addition to interviews, a fair visit to Nordbygg 2018 has been made to get a better view of the problems regarding door environments for the suppliers. A visit to the new Karolinska Hospital area was also done, where the most common mistakes and shortcomings were identified for an ongoing project.
Respondents had mixed thoughts and opinions, but it appears from interviews that door environments are a complex part that is difficult to establish. There are several reasons, such as insufficient knowledge of the whole work, as many are limited in their field of work. Lack of knowledge leads to project missions, which in turn leads to surprises and slowdowns further in the process. The results of the study have shown that communication and coordination between different participants
throughout the work process should be improved. It also appears that claims from the client should be clearer at the beginning of the projecting phase.
The potential for developing door projecting based on occupational safety,
considerations, IN3PRENÖR AB is recommended to clarify accounting tools and working methods as well as documents and supporting documents as early as possible during the work process to create a workflow and support for future work.
Keyword: Door, door environment, door projecting, door production, database,
workflow
FÖRORD
Detta examensarbete är ett avslutande moment i Byggteknik och Design, en treårig högskoleingenjörsutbildning på Kungliga Tekniska Högskolan.
Examensarbete omfattar 15 högskolepoäng av totalt 180 och utförts under de sista 12 veckor under utbildningen. Examensarbetet är skrivet utifrån inriktningen husbyggnad, projektering och konstruktion, HUPK. Arbetet har utfört i samarbete med IN3PRENÖR AB.
Författarna vill rikta ett stort tack till Magnus Helgesson, handledare vid Kungliga Tekniska Högskolan, Mikael Nydahl, handledare och teknikchef på IN3PRENÖR AB samt Henrik Nyberg, arbetschef på IN3PRENÖR AB. Vi vill tacka för all stöd och vägledning ni har bidragit under arbetets gång. Vidare vill författarna tacka alla som tagit sig tid och deltagit i intervjuer och möten och gjort denna studie möjligt. Information och åsikter som förvärvats har varit oskattbara.
ORD- OCH BEGREPPLISTA
A: Arkitekt
AB: Allmänna Bestämmelser för byggnads- anläggnings- och installationsentreprenader.
ABT: Allmänna Bestämmelser för Totalentreprenader. Föreskrifter avseende byggnads, anläggnings- och installationsarbeten.
B: Beställare
BBR: Boverkets Byggregler. Föreskrifter och allmänna råd som fastställs av boverket, innehåller krav om bland annat brand, hygien, säkerhet, bärförmåga och utformning. Detta gäller för alla svenska byggnader.
BIM: Building Information Modeling.
Dörrkort: Information om dörrar, finns i både pappersform och digitalt som redovisar de egenskaper som dörren har. I dörrkort hittar man bland annat hänvisningar, dörrtyp, placering, hängning, funktionskrav och bilder i vy och plan på dörren.
Egenkontroll: Kontroll som innebär att varje aktör själv skall se till att sin del av arbete är korrekt utförd enligt bestämmande regeln.
Gränsdragningslista: En detaljerad ansvarsfördelning som redovisar vem eller vilka som ska sammankoppla de delar så att allting ska fungera tillsammans.
HG: Hyresgäst
Projektledare: Projektchef. Den som har ett övergripande ansvar på ett projekt från inköp av konsult till slutkunden/överlämnande.
ROT-arbete: ROT står för renovering, ombyggnad, tillbyggnad.
TE: Totalentreprenad. Även kallad funktionsentreprenad. Entreprenadformen där entreprenören har ett ansvar att projektet genomförs enligt beställarens krav.
UE: Underentreprenör. Den som anlitas arbetar åt huvudentreprenören, exempelvis om företag ingår avtal med en låskonsult under ett projekt så är låskonsulten en underentreprenör till företaget.
U-Värde: Värmemotstånd, en egenskap som beskriver ett materialskikts isoleringsförmåga.
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Syfte och målformulering... 1
1.4 Metod ... 2
1.4.1 Litteraturstudie ... 2
1.4.2 Intervjuer... 2
1.4.4 Övriga metoder ... 2
1.4.5 Mässbesök ... 2
1.5 Metoddiskussion ... 3
1.6 Företag... 3
2. NULÄGESBESKRIVNING... 4
2.1 Snabba fakta om IN3PRENÖR AB ... 4
2.2 Kärnvärden ... 4
2.3 IN3PRENÖRs vision ... 5
2.4 Affärsidé... 5
2.5 Samverkansmodell ... 5
3. TEORETISK REFERENSRAM ... 6
3.1 Dörrmiljö ... 6
3.2 Byggprocessens olika skeden ... 8
3.3 Databaser... 9
3.3.1 CadWare... 9
3.3.2 BIMeye ... 10
3.4 Brand ... 11
3.5 Tillgänglighet och utrymning ... 11
3.6 Byggnadsfysik ... 12
4. GENOMFÖRANDE ... 13
4.1 Mässbesök... 13
4.2 Intervjuer... 13
4.3 Platsbesök ... 13
5. RESULTAT... 14
5.1 Deltagande företag - intervju ... 15
5.1.1 Sammanställning av intervjuer ... 15
5.2 Deltagande företag - mässbesök ... 22
5.2.1 Sammanställning av mässbesök ... 22
6. ANALYS OCH DISKUSSION... 28
6.1 Samordning ... 29
6.2 Systemhandling... 29
6.3 Projektering av dörrmiljöer ... 30
6.4 Produktion av dörrmiljöer ... 31
6.6 Databas – BIMeye ... 31
6.7 Dörrkort ... 32
6.8 Estetik ... 32
7. SLUTSATS ... 33
8. REKOMMENDATIONER ... 35
8.1 Rekommendationer till IN3PRENÖR AB ... 35
8.2 Rekommendationer till vidare studier ... 37
REFERENSER ... 38
BILAGOR ... 41
Bilaga.1 Sammanställning av intervjuer ... 41
Bilaga.2 Sammanställning av mässbesök-Nordbygg... 55
Bilaga.3 Sammanställning möte med Brandgruppen AB... 60
Bilaga.4 BIMeye ... 62
Bilaga.5 Dörrkort ... 65
Bilaga.6 Gränsdragningslista ... 66
1. INLEDNING
I detta avsnitt beskrivs bakgrunden för arbetet samt syfte, problemformuleringar, angränsningar och de metoder som använts under arbetes gång.
1.1 Bakgrund
Projektering av dörrar och dörrmiljöer är en mycket komplex del av ett byggprojekt.
Projektering har traditionellt utförs av arkitekten och funktionskrav av senare adderats utan fungerande samordning. Redovisning har dessutom skett av olika aktörer i skilda handlingar, detta orsakar ett antal missförstånd på kommunikationer mellan samarbetspartnerna under projekteringsskeden som inte bara leder till ekonomiska förluster utan även tidsförluster för byggande.
Idag finns en strävan hos företaget och projektets aktörer att söka en förbättring i arbetsprocessen för dörrmiljöer.
De inblandade parterna är beställare, nyttjare/hyresgäst, totalentreprenören, el/lås- underentreprenad, materialleverantörerna för de olika delarna.
1.2 Syfte och målformulering
Målet är genom undersökningar i form av intervjuer med de aktörer som är iblandade i olika skeden, lyfta fram de vanligaste fel som finns idag hos företagets dörr-redovisningar, och sedan utför en framtagning om hur projekteringen kan ske på bästa möjliga sätt och i vilket verktyg.
Syftet med examensarbetet är att utmynna en arbetsprocess som minimera fel hos dagens arbetsflöde, från inköp av konsult till slutkunden/överlämnandet. För att nå dessa har följande frågeställningar behandlats:
• Vem/vilka kan utföra dörrprojektering på bästa möjliga sätt?
• Vem/vilka bör ha ansvar för dörrmiljöer under olika delar av byggprocessen?
• Vilka krav ställs till vid projektering av dörrmiljöer?
• Hur kan samarbetet ske på bästa sätt mellan de olika parterna?
1.3 Avgränsningar
Tyngdpunkten av arbetet kommer framför allt läggas på projekteringsfaserna, där samarbete och kommunikationer mellan olika arbetspartnerna sker mest. Då det finns ett stort antal databaser av dörrmiljöer, fokuseras arbetet endast på BIMeye som är den verktyg som används mest idag inom företagets dörrprojektering.
I och med att arbetet fokuseras på projekteringsskeden så tas inte kostnader upp i siffror för alla dörrmiljöer.
1.4 Metod
1.4.1 Litteraturstudie
Projektet började med att lära sig terminologin angående dörrmiljöer, exempelvis de olika beslag som används. Litteraturstudie hjälpte oss studera de kravställningar som är uppsatta idag. För att skriva den vetenskapliga rapporten på ett bra sätt så har litteraturen “Rapport och uppsatser” av Jarl Backman använts.
För utförande arbete och studera vilka villkor som gäller för totalentreprenader avseende byggnads-, anläggnings- och installationsarbeten har det "Allmänna Bestämmelser ABT 06"
och "Allmänna Bestämmelser AB 04" studerats.
1.4.2 Intervjuer
Ett antal intervjuer med de olika yrkeskategorierna har utfört under arbetsgång.
Nyckelpersonerna var låskonsult, arkitekt och byggherren. Dessa yrkesgrupper har tagit med för att få med olika perspektiv. Intervjuer har genomfört genom att ställa specifika frågor till nyckelpersonerna sedan gemensamma frågor för alla yrkesgrupper. Intervju och
avstämningsmöten har varierat mellan 1 och 1,5 timme.
1.4.4 Övriga metoder
Google Drive är en molntjänst för att skapa samt dela filer. Detta användes för att författarna ska ha lätt tillgång till all material för att utföra arbetet på ett effektivt sätt. En arbetsprocess om dörrmiljon skapades utifrån ritprogrammet Microsoft Paint.
Outlook, Microsoft Word och Powerpoint har använts. För sammanställning av rapport har Microsoft Word använts. Outlook har använt för kontakt och kommunikation via mail med yrkesgrupperna för tidsbestämning för intervjuer och avstämningsmöten. Powerpoint har använt för den muntliga redovisningen.
1.4.5 Mässbesök
Nordbygg är Nordens största mötesplats för bygg- och fastighetsbranschen. Mässan arrangeras jämna år på Stockholmsmässan och samlar ca 900 utställande företag och runt 50000 besökare. Under 10-13 april 2018 har mässan ägt rum på Stockholmsmässan i Älvsjö.
1.5 Metoddiskussion
Samtliga kontaktuppgifter till de personer som har deltagit intervjuer har dels kommit från handledaren och arbetschefen på IN3PRENÖR och dels har författarna själva sökt upp och kontaktat, vilket möjligtvis kan ge en mångfacetterad bild på dagens arbetssätt inom dörrprojektering, detta bör beaktas under läsning av denna rapport.
För att de personer som deltog intervjuer skulle ha sin tid att svara frågorna i lugn och ro och känna sig bekväma så togs det tidigt beslut om att intervjufrågorna skickas ut som en sammanställt Word-dokument i förväg. De respondenter under samma yrkesgrupp har fått samma frågor som handlade just om deras yrkesområde, tillsammans med en del generella frågor som ställs till alla respondenter skapas det samma förutsättningar för att svara på frågorna. Samtliga intervjupersonerna är medvetna och godkänner om att deras tal transkriberas.
1.6 Företag
Detta examensarbete genomförts på uppdrag av IN3PRENÖR AB.
2. NULÄGESBESKRIVNING
I detta avsnitt beskrivs IN3PRENÖR AB:s kärnvärden, vision, affärsidéer, samverkansmodellen samt snabba fakta om företaget.
2.1 Snabba fakta om IN3PRENÖR AB
•
Ett byggbolag i Stockholm och Uppsala• Ungefär 110 person är anställd hos In3prenör idag
• IN3PRENÖR har egna yrkesarbetare
• Företaget har en nettoomsättning på 930 Mkr år 2017
• IN3PRENÖR är certifierade enligt BF9K (IN3PRENÖR 1, 2018).
2.2 Kärnvärden
Enkelhet
• IN3PRENÖR utför uppdraget på ett snabbt och effektivt sätt
• IN3PRENÖR genomför projektet med korrekta affärsrelationer och ömsesidig respekt
• Alla uppdrag skall vara i linje med allmän rättsuppfattning och skall anses acceptabla ur allmänna synpunkter
• IN3PRENÖR tillåter inte att tids- och kostnadskraven inskränker på arbetsskydd och god arbetsmiljö
(IN3PRENÖR 1, 2018).
Engagemang
• IN3PRENÖR skapar trivsel och laganda på arbetsplatser
• IN3PRENÖR eftersträvar att skapa långsiktiga affärspartner- och leverantörsrelationer
• IN3PRENÖR anlitar och samarbetar endast med seriösa aktörer motverkar aktivt svartjobb
• IN3PRENÖR utför alla uppdrag på fackmannamässigt sätt och inom ramen för god affärsetik och moral
(IN3PRENÖR 1, 2018).
Energi
• Positiv, ser möjligheter och är uppriktiga mot varandra
• IN3PRENÖR utför alla uppdrag med kunskap och respekt mot varandra
• IN3PRENÖR efterlever och respekterar ingångna avtal och överenskommelser (IN3PRENÖR 1, 2018).
2.3 IN3PRENÖRs vision
IN3PRENÖR AB har en vision att vara kundens självklara val vid genomförande av
byggentreprenader och att vara den mest attraktiva arbetsgivaren i branschen (IN3PRENÖR 1, 2018).
2.4 Affärsidé
IN3PRENÖR:s affärsidé är att vara en byggentreprenör som i samverkan med kunden levererar totallösningar av entreprenader och tjänster inom kommersiellt byggande. Detta genom en effektiv byggprocess, till rätt pris, -tid, -kvalitet, -miljö, -arbetsmiljö och med kompetenta och engagerade medarbetare. IN3PRENÖR arbetar för långsiktiga kund- och leverantörsrelationer (IN3PRENÖR 1, 2018).
2.5 Samverkansmodell
IN3PRENÖRs Samverkansmodell minskar projekttiderna, höjer kvaliteten och minskar kostnaderna. När IN3PRENÖR AB arbetar enligt företagets modell skapas en större flexibilitet kring vad som ska byggas. Större flexibilitet finns att lägga till och dra ifrån i projekten. Samtidigt säkerställs att kunden får marknadens bästa pris, samarbetspartner och leverantörer (IN3PRENÖR 2, 2018).
Hos IN3PRENÖR inleds ett samverkansprojekt med en gemensam workshop, där kundens och projektets nyckelpersoner lär känna varandra och etablerar en samsyn kring
värderingar och förhållningssätt. Utifrån workshopen tas ett måldokument fram som beskriver syftet med projektet, mål och metoder för att mäta måluppfyllelse (IN3PRENÖR 2, 2018).
Flera workshops hålls löpande under projektets gång. Öppenhet och gemensam kunskapsbas med kunden är nyckelfaktorer i projektets alla delar, som till exempel projektering,
inköp, ekonomistyrning och miljöstyrning. På detta sätt går IN3PRENÖR ifrån
det traditionella sättet att driva byggprocesser där olika sinsemellan oberoende aktörer avlöser varandra under projekttiden. Projektets organisation bemannas efter den kompetens
som krävs vid varje aktuell tidpunkt. Därigenom blir alla som deltar i projektet vinnare (IN3PRENÖR 2, 2018).
För IN3PRENÖR är det en självklarhet med full ekonomisk transparens för vår kund och omedelbar fysisk tillgång till affärs- och projektuppföljningssystem. Det finns alltid en aktuell budget och prognos som levereras efter kundens önskemål. Genom att tidigt i
projektet systematiskt arbeta med gemensamma besiktningar, försyner, provningar, kontroller och dokumentation samt kommande överlämning av projektet för driftskedet skapas
förutsättningar för att entreprenaden kan överlämnas med rätt kvalitet, till rätt kostnad för trygg förvaltning (IN3PRENÖR 2, 2018).
3. TEORETISK REFERENSRAM
I detta avsnitt förklaras vad dörrmiljön enligt definition är, vilka delar består byggprocessen av på ett generellt sätt samt vilka krav ställs till på brand och tillgänglighet enligt BBR.
3.1 Dörrmiljö
Dörrmiljö enligt definition omfattar allt som har med dörrens funktion, gestaltning och krav att göra. Dörrar är kanske den mest intima kontaktpunkt människor har med en byggnad, när man kommer fram till en byggnad är fasader och ytterdörrar som man ser först, och är man inne i en byggnad måste man passera innerdörrar för att ta sig in och ut.
Funktioner som sätt på ett dörrparti är många och varierar beroende på dörrens placering och användning. Största funktion hos en dörr är att kunna släppa in och ut människor och material genom väggen på byggnaden, sedan ska en dörr se bra ut och smälta in i byggnadens design. Utöver dessa finns det även en del tekniska krav som en dörr ska uppnå, så som blockering av kyla, klara av värme, vara hållbara och framför att få människor känna sig trygga och säkra. En dörr behövs oftast lås för att kunna säkerhetsställa att bara de behöriga kan nå och utnyttja den utrymmen. Låssystemet finns i många olika utförande beroende på vilken material dörren har och i vilken miljö är dörren placerad, sedan så finns det olika tillbehör som kan behöva fästas på dörren och kopplas till den. Det som oftast är synliga hos ett dörrparti är dörrhandtag, dörröppnare och dörrstängare. Den funktion som finns men oftast inte syns är censorer för larm och censorer som förhindrar att dörren öppnas och slå på någon vid användning av dörrautomatiken (IN3PRENÖR AB, 2018).
En standard dörrparti
Dörrautomatik
Bild 3.2 Dörrautomatik går på elektricitet och öppnar dörren automatiskt där det behövs av olika skäl.
Kortläsare kompletterad med dörröppnare
Bild 3.3 Ett dörrparti med kortläsare och armbågskontakt i form av knapp.
Dörrstängare
Bild 3.4 Dörrstängarens funktion är att säkerställa att dörren stängs och inte öppnas av oavsiktliga händelser.
3.2 Byggprocessens olika skeden
Byggprocessen varierar beroende på projekttyp och entreprenadform. Generellt består byggprocessen av de här olika faserna:
Tidigt skede – Ärendeberedning
I det tidiga skedet av byggprocessen sker ärendeberedning och utredning. Detta initieras av att ett lokalbehov har uppstått. För att definiera vilka lokaler som behövs görs en
verksamhetsbeskrivning och översikt över de funktionskrav som finns i de nya lokalerna, för att kartlägga såväl kundens behov som fastighetsägarnas krav på fastigheten (Akademiska hus 2017).
Programskede – Programhandlingar
Under programskedet förbereds programhandlingar för projektet, där exempelvis
grundläggande beslut fattas om byggnadens storlek, tekniska standard och utformning i stort.
Programhandlingarna är en sammanfattning av förutsättningarna för ett projekt och utgör det samlade underlaget för beslut om fortsatt projektering (Akademiska hus 2017).
Systemskede – Systemhandlingar
I detta skede utreds vilka tekniska system, material med mera som utgör de optimala lösningarna för projektets kravbild. Systemhandlingarna ger en bild av den planerade
byggnaden, dess konstruktiva utformning och dess tekniska installationssystem, och ligger till grund för en kostnadskalkyl för det kommande arbetet. Även projektets miljöplan och
arbetsmiljöplan läggs fast i detta skede (Akademiska hus 2017).
Bygghandlingsskede – Bygghandlingar, upphandlingar
Med utgångspunkt i systemhandlingarna arbetas bygghandlingar fram, vilka är de
utförandeanvisningar som entreprenörerna använder för att ta fram anbudspris. Därefter görs upphandling av entreprenörer (Akademiska hus 2017).
Byggskede – Produktion
Under byggproduktionsskedet sker den fysiska produktionen av projektets byggnader och anläggningar. Stor vikt läggs vid provning av tekniska funktioner, så kallad samordnad provning, innan slutbesiktning som avslutar byggproduktionsskedet (Akademiska hus 2017).
Överlämningsskede – Uppföljning, förvaltning
Efter genomfört projekt lämnas lokalerna över till kunden, och byggnaden övergår i
förvaltning. Uppföljningsmöten genom förs, för att reda ut eventuella ouppklarade frågor och ta vara på möjligheterna till erfarenhetsåterföring till kommande projekt (Akademiska hus 2017).
3.2.1 Arbetsprocess – dörrmiljön
Utifrån den generella byggprocessen har en arbetsprocess av dörrmiljöer tagit fram tillsammans med IN3PRENÖR som redovisar de olika stegen under projektering samt produktion av dörrar.
Fig. 3.1 Arbetsprocess vid framtagning av dörrmiljöer
3.3 Databaser
3.3.1 CadWare
KeyControl är det ledande dataprogrammet i Norden för administration av lås och nycklar.
KeyControl har hundratals användare i Sverige och övriga Skandinavien. C/W CadWare AB har sedan länge utvecklat datasystem för låsbranschen och garanterar att det är ett kompetent och branschmässigt program som, vilket är viktigt, tar hand om alla låssystem oavsett fabrikat (CadWare 1, 2018).
Genom att dela upp persongrupper och låssystem i Enheter underlättas att arbeta i KeyControl för större organisationer genom att varje ny användare endast behöver anslutas till rätt enhet för att få tillgång till rätt information. Varje enhet kan också̊ arbeta helt självständigt då nya användare liksom nyckelinnehavare som skapas inom enheten
automatiskt kommer att tillhöra endast den enheten. Ett låssystem som skapas eller importeras av en användare kommer också̊ automatiskt att tillhöra användarens enhet (CadWare 2, 2018).
Inköp Arkitekt
Projektering
A Lås El/Brand
Databas
HG
Låsschema
Granskning inför bygghandling Inköp dörrar
Leverans Montage Avprovning
Besiktning
3.3.2 BIMeye
BIMeye är en molntjänst, en webbaserad databas som kommer att underlätta och effektivisera ditt arbete med att beskriva de objekt som finns i BIM modellen. BIMeye består av appar för dörrar, rum, inredning mm som du synkroniserar din design modell till, det kan var data från en eller flera modeller och även olika program och discipliner (BIMeye 2018).
Molntjänsterna är webbaserade, du behöver ingen programvara för att kunna beskriva objekten i databasen utan du loggar in i ett webbgränssnitt och kan jobba med att beskriva data när du vill, hur du vill och tillsammans med vem du vill. I de olika apparna finns verktyg som underlättar samordningen runt dörrar, beskrivningen av inredning och rum mm. Till exempel så kan alla inblandade konsulter i dörrprojekteringen till exempel A, El, Brand och Lås, beskriver sina intressen på samma dörrar en gång på samma plats och alltid ha tillgång till uppdaterad information. Med rättigheter och roller styr man vem som får läsa eller ändra information i databasen. För att jobba i molntjänsten behövs inget CAD-program eller kunskap i det. I databasen har du möjlighet att effektivt hantera och kontrollera mängder av objekt i ditt projekt och sedan sammanställa informationen i tabeller och rapporter, t. ex dörrkort (BIMeye 2018).
Innan man börjar beskriva sina dörrar i BIMeye behöver man synkronisera dem från en modell där dörrarna finns ritade. Vilken information om dörrarna som skall synkas till BIMeye från modellen bestäms i parameterkonfigurationen. Vanligt är att man jobbar med den informationen som skall redovisas på ritningar i modellen samt påverkar dörrens utseende, visning mm synkas från modellen. T.ex. mått, hängning, slagning, placering, funktionskrav med mera. Kompletterande information om dörrens lås, material, anslutningar med mera kan då sedan beskrivas i BIMeye.
När dörrarna är synkroniserade finns de tillgängliga för granskning samt för att beskrivas med ytterligare information. Vem som kan se, läsa eller redigera information i BIMeye styrs med hjälp av olika roller. Varje projektmedlem har en roll.
Vilka och vad som beskrivs angående dörrarna i BIMeye styrs lite av vilka som skall göra det. För att jobba med att beskriva dörrar i BIMeye behöver man inte ha tillgång till modellen samt heller ha kunskap i hur programmet som modellen skapas i fungerar. Man kan jobba med att beskriva dörrarnas egenskaper direkt i webgränssnittet i BIMeye. Information som förs på dörrarna kan sedan synkas in till modellen för att vara tillgänglig på ritningar med mera.
Har man anlitat en expert på lås, kan man även bjuda in den till BIMeye. Låsexperten har då tillgång till alla dörrar samt all data och beskrivningar synkade från modellen men även den information som lagts till i BIMeye. Låsexperten kan ha läsrättigheter på denna information. Som låsexpert beskriver man beslagningen på dörrarna. Med unika
egenskapsparametrar eller med beslagskombinationer. Beskrivningarna om beslagning förs på i BIMeye. Informationen eller delar av den kan sedan synkas till Revit om det behövs. När låsexperten har beskrivit dörrarna kan de som jobbar i BIMeye se och granska informationen, som kan vara låst för redigering för de andra rollerna i projektet.
3.4 Brand
En dörr har flera syften men att skydda oss från farliga gaser och brand är en väsentlig funktion för en dörr. Byggherren har ansvar att brandskyddsdokumentation etableras och att se till att kraven för installation av branddörrar uppfyller kravet och är CE-märkta enligt EN 16034. Om detta inte är uppfylld efter byggnaden är färdigbyggd och händer en olycka på grund av att kraven inte var uppfylld så kan straffet vara böter eller fängelse (BBR 5:1).
Byggherren väljer antingen förenklad dimensionering (BBR 5:111) eller analytisk dimensionering (BBR 5:112). Analytisk dimensionering är för mer avancerade och större byggnader och detta kontrolleras och bestäms genom kvalitativ bedömning, scenarioanalys samt kvantitativ riskanalys. Dessa metoder kan användas beroende på vilket brandskydd byggnaden kräver.
Det finns sex olika verksamhetsklasser. vilken verksamhetsklass väljs beror på hur höga krav byggnaden har, ju högre krav desto större siffra blir det (BBR 5:21).
Brandkraven för enskild dörr kan skrivas som EI XX och utformas i lägst klass EI2 15/EW XX enligt SS-EN 13501-2. Där E motsvarar brand inte sprids genom dörren och I är
isolering. XX står för tids kraven i minuter dörren kan klara av branden. (BBR 5:231).
Då dörren är stängt och har ett högt krav på brand så ska den vara så tät som möjligt för att uppfylla brandteknisk klass SM (BBR 5:241). Brandspridning blir avgränsad genom att hålla dörrarna stängda i brandcellgränserna. För att brandcellgränserna ska ha full funktion så rekommenderas det att det används dörrstängare med klass C1 som lägst (BBR 5:254).
3.5 Tillgänglighet och utrymning
Vid utrymning för bostäder och boenderum ska dörrar öppnas utåt eller inåt eftersom risk för köbildning är liten. Om det uppstår risk för köbildning, ska det endas användas utåtgående dörrar och lätta att öppna samt att hitta fram till dörren. Den största vertikala tryckkraften för att trycka ner dörrhandtagen bör inte överstiga 70 N. Kraften för att trycka upp dörren ska inte överstiga 150 N. För de funktionsnedsatt är kraften för dörrhandtaget och för att trycka upp dörren vara lägre än 25 N. För öppningsfunktionen i större öppningsanordningar accepteras en tryckkraft under 220 N (BBR 5:335).
Tillgänglighetskrav på dörrar finns både som utformningskrav och tekniska egenskapskrav, ett exempel på utformningskrav är passagemått och ett exempel på tekniska egenskapskrav är dörröppnare (BBR avsnitt 3:1).
Dörrar som ska vara tillgängliga och användbara bör förses med automatisk dörröppnare om de har dörrstängare eller är tunga.
Vid dörrar med automatisk dörröppnare är det viktigt att markera utrymmet där dörren slås upp eller att förse dörrarna med säkerhetssensorer eller liknande.
Manöverdon för dörröppnare bör placeras med centrum 0,80 meter från golvet eller marken och minst 0,70 meter, men gärna 1,0 meter, från hörn eller dörrbladets framkant i
ogynnsammaste läge (BBR avsnitt 3:1).
Bild 3.5 Måttet som skall ta hänsyn till vid projektering av dörrar enligt BBR (BBR avsnitt 3:1, figur 3:143).
3.6 Byggnadsfysik
Köldbrygga är ett begrepp inom byggnadsfysik. En köldbrygga kan uppstå i olika
konstruktioner oberoende av dess material, med den skillnaden att till exempel trä leder kyla- värme sämre än stål och betong. Med en köldbrygga menas att en konstruktionsdetalj i en byggnad har kontakt med den kallare utsidan, och kan leda värme från den varma insidan.
Köldbryggor är vanliga vid dörrar och fönster, beroende av att karmen har ett sämre U- värde än konstruktionen i övrigt (Petersson, Bengt-Åke 2009).
4. GENOMFÖRANDE
I detta avsnitt förklaras mer detaljerat på mässbesök, intervjuer och platsbesök som gjorts under arbetet.
4.1 Mässbesök
Ett mässbesök genomfördes under arbetes gång på Stockholms mässa i Älvsjö för att få en bättre syn på de problemen rörande dörrmiljöer. Tre intervjuer gjordes under besöket där personerna fick berätta dem fel och problem som de själva och deras företag har haft med projektering och produktion av dörrar. Besöket började i C-hallen där utställningar av byggmaterial och byggsystem låg.
4.2 Intervjuer
Intervjuer med de olika aktörerna har skett både på arbetsplats där intervjupersonen jobbar samt via mail och telefonsamtal. De personer som deltog intervju via mail fick ett
sammanställt Word-dokument med frågor kring deras arbetsområde samt en viss generella fråga som ställdes till alla aktörerna.
Intervjupersonerna på mässbesöket fick däremot inte tillgång till frågorna i förhand, de blev bara informerade om att vi gör ett exjobb om dörrprojektering och frågorna ställdes direkt vid intervjutillfället. Svaren sammanställs efter samtliga intervju och
intervjupersonerna är medvetna och godkänner om att talet transkriberas.
4.3 Platsbesök
Ett platsbesök genomfördes med Tim Johansson på N-kvarteret Karolinska i Solna för att få en helhets bild på projektering och produktion av dörrar. Under mötet togs upp de vanligaste felen utifrån ett pågående projekt som omfattar ungefär 600 dörrar. Dörrkort togs upp och även databasen BIMeye togs upp, som är ett väldig viktig hjälpmedel vid projektering av dörrmiljöer.
5. RESULTAT
I detta avsnitt presenteras de företag som deltog intervjuer samt en sammanställning av frågor som ställdes till samtliga företag under intervjuer. Fullständiga intervjufrågor redovisas som bilagor.
Fig. 5.1 Fördelning av vem/vilka bör ha samordningsansvar vid projektering av dörrmiljöer
Traditionellt har samordningsansvar legat på arkitekten. Tre av de totala åtta
respondenter som deltog intervjuer tyckte att arkitekten bör ha ansvar för samordning mellan alla aktörer, och det har fungerat bra. Två tyckte att detta ska utförs av en person med tillräcklig kunskap och erfarenheter inom ämnet.
Fig. 5.2 Fördelning av vem/vilka bör ha samordningsansvar vid produktion av dörrmiljöer När det kommer till produktionsprocessen är det tydligt att ansvar för samordning skall läggas
Arkitekt 37%
Projektledare 12%
Person med kunskap och erfarenhet
25%
Dörransvarig 13%
Vet ej 13%
Samordnare vid projektering av dörrmiljön
Arkitekt
Projektledare
Person med kunskap och erfarenhet
Dörransvarig
Vet ej
Entreprenör 75%
Inga åsikter 25%
Samordnare vid produktion av dörrmijön
Entreprenör Inga åsikter
Framtagning av dörrmiljöer är mycket komplex och ingår som en naturligdel av den stora byggprocessen. Då största möjligheten att påverka kvalité på arbetsprocessen finns vid tidig skeden, har sammanfattning av intervjuer baserat på de projektering- och samarbetsrelaterade frågor.
5.1 Deltagande företag - intervju
Fig. 5.3 Samtliga företag har deltagit intervjuer.
5.1.1 Sammanställning av intervjuer
• Vem/Vilka tycker ni bör ha ansvar för samordning vid projekteringsprocessen?
Under projekteringsprocessen är det oftast arkitekten som har samordningsansvar då de har mest överblick på dörrprojektering.
Bengt Jansson: Vet ej, har inte sett detta som ett problem (Byggingenjör, Svensk låsprojektering AB).
Per Andersson: Den som leder projekteringen och i övrigt samordnar konsulterna. Ofta är alla kategorier även inblandade i dörrarna numera (C/W Cadware AB).
Smajo Stender: Arkitekten (Byggnadsingenjör, T+E arkitekter AB).
Tobias Rosberg: Projekteringsledaren, under förutsättning att denne har tillräcklig
kompetens, erfarenhet och är lösningsorienterad i en god anda. Viktigt att arkitekten deltar i möten för att kunna hantera sin roll (Arkitekt, AIX arkitekter AB).
Anders Strömvall: Dörransvarig för dörrmiljöerna (Projektör, ASSA AB).
”En dörrproducent”: Av arkitekt/byggherren utsedd representant.
A
• T+E Arkitekter AB
• AIX Arkitekter AB
• Codesign
Lås
• Svensk
låsprojektering AB
• ASSA AB
Databas
• CadWare AB
• BIMeye
Tove Siöwall: Arkitekt/projekteringsledare (Arkitekt SAR/MSA, Co design).
Jörgen Gröndahl: Person med kunskap och erfarenhet inom områdena säkerhet och dörrar.
• Vem/Vilka tycker ni bör ha ansvar för samordning vid byggprocessen (produktionen).?
Samordningsansvar vid produktionen bör lägga på huvudentreprenören.
Bengt Jansson: Endast mekaniska dörrar Bygg. Dörrar med Elektriska funktioner Säkerhetsentreprenör (Byggingenjör, Svensk låsprojektering AB).
Per Andersson: Vi har ingen särskild synpunkt (C/W Cadware AB).
Smajo Stender: Huvudentreprenören (Byggnadsingenjör, T+E arkitekter AB).
Tobias Rosberg: En fråga för entreprenören (Arkitekt, AIX arkitekter AB).
Anders Strömvall: Byggaren – platschef (Projektör, ASSA AB).
”En dörrproducent”: Av byggherren utsedd representant.
Tove Siöwall: Beror på upphandlingsform och entreprenadform. Ingen åsikt direkt (Arkitekt SAR/MSA, Co design).
Jörgen Gröndahl: Byggledare med stöd från ovanstående person.
• Hur jobbar arkitekterna idag inom dörrprojektering? Hur ser samarbetet ut med de olika arbetspartnerna?
Arkitekternas samarbete med andra arbetspartner varierar beroende på projektets
upphandlingsform samt hur stor projektet är. Arkitekter tar stöd från låskonsulter där de tar hand om all beslagning. När det gäller all geometri, placering, glasning, ytskikt, tillgänglighet och estetik med mera så sköts det av arkitekterna själva. En brandkonsult hyrs in vid behov när arkitekten känner att information om brand och tillgänglighet är begränsade.
Smajo Stender: Traditionellt har vi alltid haft ansvar för att upprätta dörrförteckningar utifrån funktionskrav. De senaste 10 åren har vi alltid anlitat en låskonsult i större projekt för att få support och en tvärgranskning. Sista året har jag märkt att även entreprenörer har den expertisen (Byggnadsingenjör, T+E arkitekter AB).
Tobias Rosberg: I nyproduktion utförs beslagning av annan aktör, låskonsult som tar hand om all beslagning som trycken dörrautomatik etc. motstridiga krav mellan brand o säkerhet mm hanteras också av dem i dialog med kunden och arkitekten. I ombyggnation, byggnader med högt kulturhistoriskt värde, förekommer att arkitekter tar hand om allt detta på vårt kontor då vi har den kunskapen. I båda fallen hanterar arkitekten all geometri, ytskikt, tillgänglighet, estetik mm. I pågående projekt arbetar vi i BIMeye vilket innebär att vi mer och mer går bort från traditionella uppställningar och matar in input i en databas som sammanställer all info och som kopplas till vår 3D-modell (Revit) (Arkitekt, AIX arkitekter AB).
Tove Siöwall: Vi gör ofta en planskiss där vi tänker ut placering, slagning och glasning tidigt, i projekteringen fördjupas detta och detaljeras med dörruppställningar som beskriver ytskikt, kvaliteter, material, trösklar, karmar, etc. För att göra detta kontaktas övriga konsulter för att utreda krav (t.ex. Brand, ljud, ventilation) och leverantörer (dörrar, beslagning) kontaktas för att ta fram lösningar (Arkitekt SAR/MSA, Co design).
• Bör arkitekten ha samordningsansvar för dörrprojektering?
Arkitekten tycker att de ska ha det samordningsansvar när det gäller dörrprojektering då de har ett helhetsperspektiv och kunskap om dörrmiljöer.
Smajo Stender: Ja (Byggnadsingenjör, T+E arkitekter AB).
Tobias Rosberg: Det har vi idag, det fungerar bäst så då vi är den aktör som har mest överblick över helheten, samtliga funktioner inte enkom estetik (Arkitekt, AIX arkitekter AB).
Tove Siöwall: Samordningsansvaret för dörrprojekteringen sammanfaller med
samordningsansvaret för hela projektet, vilket ges av vilken organisation som väljs för projektet. Arkitekten sitter hursom som spindeln i nätet i sin funktion av att bevaka projektets helhet (Arkitekt SAR/MSA, Codesign).
• Vad tycker ni som arkitekt kan göras bättre i framtiden?
Arkitekterna tycker beslagning bör diskuteras i tidigt skede för att undvika flera onödiga möten.
Smajo Stender: Tydliga funktionskrav från beställare. Ibland ifrågasätts vårt arbete av en entreprenör som vill använda billigare lösningar. Deras låsexpert har inte alltid samma syn som vår låskonsult, vilket gör att det blir rörigt och alldeles för många möten om samma sak (Byggnadsingenjör, T+E arkitekter AB).
Tobias Rosberg: Man börjar normalt sett alldeles för sent att diskutera beslagningen och på vilket sätt den styr användandet av huset (Arkitekt, AIX arkitekter AB).
Tove Siöwall: Oftare frångå standard. Dörrar ger stor inverkan på ett projekt och om en vågar gå utanför standard ger det stor effekt (Arkitekt SAR/MSA, Codesign).
• Hur samarbetar arkitekten med konstruktörerna för att få rätt förstärkning i väggar? Vilka byggtekniska krav finns när det gäller dörrmiljöer och hur tillämpas detta?
När det gäller väggens stabilitet och uthållighet så hanterar arkitekterna självs utan hjälp av en konstruktör.
Smajo Stender: Om ni tänker på skyddsklasser enl. SSF200 så väljer vi själva rätt
väggkonstruktion. Där pågår en diskussion om vilken version som skall gälla eftersom den senaste ej gillas av entreprenörer (Byggnadsingenjör, T+E arkitekter AB).
Tobias Rosberg: De flesta dörrar/partier hanterar vi utan konsultation med konstruktör. Vi följer montageanvisningar som vald leverantör tillhandahåller (Arkitekt, AIX arkitekter AB).
Tove Siöwall: Personligen har jag aldrig varit i kontakt med en konstruktör gällande dörrar annat än blockväggar, vikväggar etc. utan byggnadsentreprenören kontaktar
konstruktör/tillverkaren för att utreda detta om det uppstår osäkerhet, och då brukar vi inte vara mer inblandade än att rådfrågas om vilken lösning vi föredrar.
(Arkitekt SAR/MSA, Codesign).
• Bör byggföretag vara mer delaktig vid projektering av dörrmiljön? D.v.s. bör byggarna göra mer än att granska det som kommer ut?
Yrkesgrupperna har olika åsikter när det gäller byggföretagets deltagande under projekteringen. Detta beror oftast på att byggarna har en begränsad kunskap om dörrprojekteringen.
Bengt Jansson: Dom gör nog så gott de kan, ligger på oss konsulter (Byggingenjör, Svensk låsprojektering AB).
Per Andersson: Nej, enligt vår erfarenhet så har inte byggarna tillräckliga kunskaper för att hantera moderna dörrmiljöer (C/W Cadware AB).
Smajo Stender: De får gärna/bör vara med i tidigt skede om det är en samverkans- entreprenad (Byggnadsingenjör, T+E arkitekter AB).
Tobias Rosberg: De bör vara fullt införstådda i processen och de val som görs och motivet till varför vissa val har gjorts. Samarbete helt enkelt (Arkitekt, AIX arkitekter AB).
Anders Strömvall: Ja, hus byggföretagen saknar ofta kunskap om projektering av dörrmiljöer.(Projektör, ASSA AB).
Tove Siöwall: Vi brukar alltid ha täta kontakter med entreprenörerna för att diskutera fram detaljlösningar, vilket är väldigt givande. På så vis nås bästa resultat och en som arkitekt behöver inte bli förvånad att det ”bara blev” en viss lösning (Arkitekt SAR/MSA, Codesign).
Jörgen Gröndahl: Det beror på hur de är upphandlade och vilken erfarenhet de har avseende dörrmiljöer. Men ja, det tycker jag. Minsta nivån borde vara att inköpare är med tidigt så projekteringen kan anpassas och förtydligas mot inköp.
• Vem har ansvar att välja rätt dörrmaterial? Exempelvis entrédörrar vid sol kan svälla jämfört om det var i skugga. D.v.s. tar hänsyn till situationer, inte
produkter.
Att välja rätt dörrmaterial är en viktig del av projekteringen. Frågan om vem bör bär ansvaret för det har visats att det oftast blir arkitekten.
Bengt Jansson: Arkitekt/ byggnadsingenjör (Byggingenjör, Svensk låsprojektering AB).
Per Andersson: Arkitekten. Som också måste ta hänsyn till allehanda andra krav på hygien, brand och även den rent estetiska. A tar numera ofta hjälp av en dörrspecialist (C/W Cadware AB).
Smajo Stender: Det gör Arkitekten (Byggnadsingenjör, T+E arkitekter AB).
Tobias Rosberg: Leverantören har ansvar för att dörren klarar de uppställda kraven (Arkitekt, AIX arkitekter AB).
Anders Strömvall: Bra exempel och intressant fråga. Valet görs vanligtvis av arkitekt vilken ofta saknar ingående kunskap/intresse. Kunskapen om lämpligt val skall finnas hos
dörrmiljöansvarig som därmed också har mandat att göra förändringar i samråd med arkitekt/projektet .(Projektör, ASSA AB).
”En dörrproducent”: Beställaren hos byggherren.
Tove Siöwall: Arkitekten har ansvaret att föreskriva dörrens egenskaper och de krav och klassningar som ska uppnås, alternativt även exakta produkter, men leverantören ansvarar givetvis för att produkten håller rätt kvalitet. Vi arkitekter förlitar oss på att Svensk Standards beskrivningar är tillräckliga som måttstock på att produkter håller hög kvalitet (Arkitekt SAR/MSA, Codesign).
Jörgen Gröndahl: Arkitekten, med stöd av säkerhets/låskonsulten beroende på arkitektens kunskap och erfarenhet (som varierar för mycket mellan olika arkitekter).
• Finns det några kravställningar som bör beaktas under inköp och projektering av dörrmiljön? I så fall vilka?
Alla önskemål och krav skall beaktas under hela projektet. Det visades att beslagning är oftast mest kravställande. En sen ändring eller utbyte av en produkt blir svår att hantera i sent skede.
Bengt Jansson: Produktförutsättningar (Byggingenjör, Svensk låsprojektering AB).
Per Andersson: Vi har ingen direkt synpunkt på vad som behövs utöver att
dörrprojekteringen ska göras i ett verktyg som kan rymma all information om dörrarna och som kan användas av alla aktörer. Att lägga komplex information av den här karaktären i Cad-modellen har visat sig vara en mindre bra metod (C/W Cadware AB).
Smajo Stender: Vi tar som sagt fram funktionsplaner i tidigt skede för att säkerställa att alla krav beaktas. Det som är mest krävande är oftast beslagningen. Om vi har en bra dialog med entreprenören så förekommer det att man vill byta ut en produkt mot en annan p.g.a.
kostnadsskäl. Där brukar vi vara tillmötesgående, om det inte innebär en allt för stor estetisk försämring (Byggnadsingenjör, T+E arkitekter AB).
Tobias Rosberg: Alla kravställningar som formulerats i underlag för köp ska beaktas. Ofta kommer beslagning in i bilden för sent och ändringar av funktioner görs som är svåra att hantera i ett sent skede (Arkitekt, AIX arkitekter AB).
Anders Strömvall: Alla krav och önskemål måste beaktas under hela projektets tid. Det som
”En dörrproducent”: Man måste tydligt gå igenom vilka krav dörren skall leva upp till.
Specificera de prestanda som är av vikt.
Tove Siöwall: Brand, tillgänglighet, ljud, energi, produktens material och sammansättning och miljökrav därtill kundens användning; slagtålighet, beslagning (Arkitekt SAR/MSA, Codesign).
Jörgen Gröndahl: Främst krav avseende funktion, utseende, brand, tillgänglighet, säkerhet, ljud, temperatur, ventilation.
5.2 Deltagande företag - mässbesök
Fig. 5.4 Samtliga leverantörerna har deltagit en snabb intervju under Nordbygg2018 5.2.1 Sammanställning av mässbesök
För att förstå dagens arbetsflöde och ta fram en bättre arbetsprocess för dörrprojektering har dessa frågor tagit upp, där leverantörer besvarar hur de vill att dörrprojektering/produktion skall utföras och hur deras samarbete med andra aktörer ser ut i dagsläge.
Kaski Dörrar AB
• Hur ser samarbetet ut mellan er och de andra aktörerna, t.ex. låskonsulten?
Svar: Bra fråga egentligen, låskonsulten, där har vi nära samarbete med ASSA. Det är ju ganska standard liksom, mer eller mindre gör alla likadant men framför allt ASSA i vårt fall, alla beslag, gångjärn, allting som ASSA har ser vi till att våra dörrar har och kan använda (Hans Flodin, Säljare/Tekniker i Mellansverige).
• Hur ser leveranstiden ut?
Svar: Vi klarar alltid leveranstid på 6 veckor, vi är snabba, det vet vi att vi är snabba på att levererar (Hans Flodin, Säljare/Tekniker i Mellansverige).
Leverantör
• Kaski Dörrar AB
Leverantör
• Daloc AB
Leverantör
Robust
Ståldörrar AB
• Hur tidigt bör information om krav, funktion komma in så att ni kan ha en bra arbetsprocess på det hela?
Svar: Som sagt så har vi 6 veckors leverans tid, det är alltid bra att få in allt så tidig som möjligt. Säg att det kommer en beställning på 600 dörrar så är det inte kul att få in all information sent. Då kan det halveras, upp till 12-14 veckor vid större projekt är det bra att ligga framme, vid större projekt så måste det komma, det gäller att ta höjd för det, men normalt så klarar vi av på 6 veckors marginal (Hans Flodin, Säljare/Tekniker i
Mellansverige).
• Hur ser ni till att dörrar klara av brandkravet?
Svar: Man gör alla tester från fabriken i Finland, så dörrarna är godkända efter en viss standard (Hans Flodin, Säljare/Tekniker i Mellansverige).
• Hur ofta kommunicerar ni med låskonsulterna under arbetets gång?
Svar: Ganska mycket, oftast när vi ska montera någon special grej på dörren, t.ex. vid extra beslagning måste vi titta tillsammans om det finns tillräcklig ytan för installationen och så vidare. Men vi vet ju hur deras lås ser ut, så det är inga konstigheter, det finns ingenting som kräver för extra mycket kommunikation (Hans Flodin, Säljare/Tekniker i Mellansverige).
• Var brukar de vanligaste fel ligga? Både vid projektering och tillverkning av dörrar? Som skulle kunna leda till ekonomiska förluster.
Svar: Det händer ganska sällan, det är ju egentligen vid produktionen, på något sätt, att någonting blev fel.
(Jag: Kan det bero på ett missförstånd mellan er och arkitekter/låskonsulter i tidigare skede?).
Svar: Nej, det tycker jag inte, en beställare får alltid godkänna en produkt. Det har hänt vid något enstaka tillfälle där en beställare ville ha en rödaktig färg, och gav oss sedan en
färgkod. Men sen när produkten kom så påstå han att så där ser det inte ut. Den var inte snygg färg, men det var den som de har beställt.
Annars kan det bli något produktionsfel, det har väl hänt någon gång att stommarna har varit för fuktiga, man har lackat för tidig. Eller byggfirma som har monterat dörren fel, men det varierar från firma till firma, då är det inte något bekymmer från vår del.
Det är en del man ska hålla koll på, men det är inte så mycket nytänkt, det är en gammal bransch, det ska klara av kraven helt enkelt (Hans Flodin, Säljare/Tekniker i Mellansverige).
• Är det någonting som skulle kunna förbättras i framtiden?
Svar: Ja det tycker jag, det är en del praktiska problem. Vad är ett krav från
handikappförbunden? Det får inte vara högre än en viss nivå, skulle man vilja ha mera höjd frampå just där man ska montera t.ex. en sparkplåt, så finns det väldig lite moderna sätt att lösa idag. Det är svårt att säga hur mycket man kan göra det bättre, om man ska ha en ny lösning eller inte.
Materialet skulle också kunna förbättras, gör man en trädörr för plastig så blir det en plastdörr istället, känslan blir fel, det vill inte folk heller ha, någonstans vill ju man en känsla att det är en trädörr. Men det är också en kostnadsfråga, de som har råd köper aldrig en plastdörr, helst inte, då blir det en trädörr (Hans Flodin, Säljare/Tekniker i Mellansverige).
Daloc AB
• Hur ser kommunikationen ut mellan er och arkitekten?
Svar: Vi har en arkitektsupport, arkitekter kan ringa ett nummer när de har frågor. T.ex. när de ska rita en skola kan de ringa in och så får de information om att det ska vara den
ljudklass, brandklass som gäller.
• Hur samarbetar ni med låskonsulter? Har ni egna hantverkare som tar hand om lås?
Svar: Nej, det är ju de som levererar lås som har det ansvar. Vi har en viss form av samarbete med dem när det handlar om klassningar på brand, säkerhet på vissa dörrar, där har vi
kontinuerlig kontakt med dem så att de kan komma fram till vilka lås som krävs för att klara av kraven. Vi måste ha ett godkänt lås på dörrarna när de lämnar fabriken.
• Var tror du de vanligaste fel ligger under hela processen? Alltså under projekteringen och produktionen.
Svar: Det har ju hänt att någon under projekteringen har gjort en felskrivning på en viss sak som låskista, och sedan fördela det, så känner man att det stämmer inte riktig, då skriver man en liten anmärkning. Där kan nämligen hända att den som senare kommer in titta bara på pris och inte anmärkning och sedan gör en beställning utifrån det, vi skriver ju alltid anmärkning till de vi lämnar till, att visa allting kom från ritningen, är det så att de inte titta ordentlig på det så blir det missförstånd.
Annars är montagefel är det vanliga under produktionen, att det inte fungerar riktig som man har förväntat, att dörren kan inte öppna eller stänga ordentligt, ungefär 99 % är det
montagefel.
• Var ligger priset på för en standarddörr?
Svar: Säg en vanlig branddörr, så ligger det på 5000 kr, inklusive lås och karm då, alltså till gång till montage, handtag och så vidare.
Robust Ståldörrar AB
• Vilka databaser använder ni idag för dörrprojektering och vilka föredrar ni?
Svar: Än så länge så använder vi faktiskt inte någon av de som kan delas mellan arkitekten och andra aktörer. Vi kommer att använda sådan BIM-lösning, det är det här året som vi kommer att lansera en sådan lösning (Peter Karlsson VD, Finanschef).
• Hur tidigt under projekteringen planeras lås?
Svar: Vi har ju dörrar som man skulle säga är standarddörrar, alltså alla dörrarna finns fördefinierade, sen kan man plocka på så att säga. Det görs i samband med att när man säljer eller när man konfererar en dörr helt enkelt, det är i det läget man lägger till låset då (Peter Karlsson VD, Finanschef).
• Hur ofta har ni kontakter med de olika aktörerna under projekteringen?
Svar: Vi får ett förfrågningsunderlag, en offertfråga om kan vi göra den här dörren. Då har arkitekten definierat vad han/hon tycker att det ska vara, utifrån den så ritar vi och ger en bild på ungefär hur den kommer bli, vi får ett önskemål och ger en skiss sedan säger de ja eller nej till den. Vi för diskussionen med den som köper, dvs. arkitekten har redan gjort sitt jobb, på själva ritningsunderlagen så står det oftast den dörren som redan är fördefinierad, oftast utgår det ifrån en dörr från DALOC om jag ska vara ärlig. Då gör vi en offert på en liknande dörr, det kan handla om utrymningslås, brandklassning eller säkerhetsklassning. Man kan säga att kommunikationen inte sker med arkitekten utan den sker direkt med inköpare,
beställare/byggherren (Peter Karlsson VD, Finanschef).
• Hur tidig under projekteringen bör information om brand och säkerhetskrav komma in till låskonsulter?
Svar: Egentligen har inte de så mycket mer annat än det vi fördefinierade, de lås som finns då, de är fördefinierade om vad de klarar av. När vi klassificerar en dörr utifrån RC-klassning 1, 2, 3, 4, 5 så finns det då de låsen som passar för samtliga klasser, där finns de låsen som är fördefinierade så man kommer inte in på den diskussionen med låskonsulten på det viset i vår bransch (Peter Karlsson VD, Finanschef).
• Var brukar de vanligaste felen lägga?
Svar: Man får dela in den här i olika stadiet, det första är offertstadiet alltså när man håller på att arbeta fram en dörr, man har produktionsstadiet och sedan leveransstadiet.
Det första stadiet, offertstadiet. Där kan det vara kommunikationsproblem mellan den som köper och beställer från den som ska leverera, dvs. oss. Där kan den typen av
kommunikationsstörningar komma.
I produktionsprocessen så är det faktiskt litet fel som sker om jag ska vara ärlig, det som kan vara och det som kan störa ibland är ju då att när vi köper in en plåt eller ett lås, så kan det bli lite annat än det vi förväntat att vara, ibland. Om man ska titta på lite större problem, så är det ibland svårt att få till det om att man vill hålla ner ett lager med så lite kapital som möjligt även samtidigt inte stör för produktionsprocessen. Men det är mer som en statistikfråga.
I leveransstadiet, kan det vara lite sent, ibland får man leveransförseningar på grund av vilken frakt man väljer om man ska försöka måla det ganska grovt (Peter Karlsson VD, Finanschef).
• Står ni för monteringen av dörrar?
Svar: nej, det gör vi inte utan vi köper in en, så den delen kan jag inte/ vill inte svara på, då jag inte kan ta ansvar för monteringen (Peter Karlsson VD, Finanschef).
6. ANALYS OCH DISKUSSION
Detta avsnitt presenteras de olika stegen vid framtagning av dörrmiljön samt talkning, analys och diskussion av arbetsprocessen.
Utifrån gjorda intervjuer samt fördjupningsarbeten tog denna bild fram som ska presentera en standard framtagningsprocess av dörrmiljöer med utgångspunkten på att minimera fel vid projektering och produktionsfaserna
6.1 Samordning
Dörrmiljöer berör många intressenter och består av ett antal komplexa system, för att detta skall kunna fungera tillsammans och hålla en längre livslängd är det viktig att utse en person som ansvarar för hela projektet om framtagning av dörrmiljön under hela arbetets gång.
Sedan finns det oftast flera olika personer som bär samordningsansvar under de olika delarna av byggprocessen. projektledare bör involveras vid tidiga skeden och därefter styr arbetet tillsammans med de olika aktörerna genom planering, projektering, genomförande, kontroller, provningar och tillslut överlämnande till kunden. De som ansvarar för samordningen under byggprocessens olika skeden måste inte vara en fristående person, utan kan med stort fördel vara en inblandad aktör under förutsättning att den har tillräcklig kunskap, kompetens, erfarenhet inom ämnet och är lösningsorienterad.
6.2 Systemhandling
En utredning av programhandlingar samt de kraven som ställs från myndigheten och verksamheten görs i början av processen för att sedan kunna sammanställas och ta fram den principiella krav inför bygg. Med krav avses tekniska krav och krav för genomförande. Det är viktigt att de handlingar som inte hunnit fastställas i detta skede hanteras vid efterföljande skeden.
Med tekniska krav avses exempelvis:
• Utformning och funktion
• Tillgänglighet
• Brandklass
• Ljudklass
• Säkerhetsklass
Med krav för genomförande avses exempelvis:
• Gränsdragning
• Tidsplanering
• Arbetsverktyg
• Hänvisningar
6.3 Projektering av dörrmiljöer
Framtagning av en god dörrmiljö börjar i projekteringsfasen. Projektering av dörrmiljöer har traditionellt utfört av arkitekten, där arkitekten tillsammans med byggherren först går igenom och bestämma hur byggnaden ska se ut och vilka verksamheter kommer att vara på plats.
Sedan adderar man på de olika funktioner som ska finnas i varje enskild dörr för att klara av myndigheternas- och verksamhetenskrav.
Arkitekten är den som har idag oftast ett ansvar för samordningen mellan de
arbetspartnerna som ingår i projektet, detaljprojektering av dörrmiljöer utförs med hjälp av databas. I databasen samlas egenskaper och värden (siffror) som synkroniseras från ritningsprogrammen Revit som arkitekterna jobbar med och kompletterande värden som adderats in manuellt via webben. Varje enskild dörr har en unikt ID som är kopplat till sin placering i Revit-ritningen. Vid framtagning av arkitekt-, lås-, el-, säkerhet- och
brandhandlingar hämtas information direkt ur databasen, till exempelvis en låsprojektör kan få exakt information om vilka dörrar ska utförs med kortläsare eller endast nyckelhål.
Redovisnings- och arbetsmetoder bör vara fastställda innan detaljerandeprojekteringen påbörjas, och även ett samråd med samtliga aktörer bör hållas för att gå igenom och säkerställa de kraven och handlingar är rätt uppfattade. Efter samrådet borde ett dörrkort kunna tas fram som skall omfatta de allmänna beskrivningar kring dörrar, så som funktion, krav, olika lås- och larmklass.
En granskning genomföras sedan med alla aktörerna, det är med stor fördel att specialistkonsulter (brand, akustik, tillgänglighet) kallas in till granskningen för att se till kraven och funktioner verkligen är optimala. Även leverantören bör kallas in vid detta stadiet, om inte den redan varit med sedan tidigare under projekteringen. Det är viktigt att den som tillverkare uppfattar rätt de kraven och funktioner som ställs på olika dörrar, en välplanerat leveransplan och logistikplan underlättar byggprocessen enormt.
Efter samtliga krav och funktioner är fastställda och godkända kan man gå vidare till de detaljerande delarna, alltså installationer och beslagning. Arbetet skall samordnas väl av dörrsamordnare, det är viktiga att i detta läge får övriga aktörer (specialistkonsulter) förutom säkerhetskonsult och låssmed chans att vara med i de arbetsdelar de kan bidra. För att underlätta processen och minska tidsförlust bör arbetet börja med fokus på typdörrarna så att de färdiga informationerna kan vidare kopieras till resterande dörrar med liknande profiler.
En slutgranskning ägs rum när projektering av dörrmiljöer är fastställd och eventuella justeringar genomförd, även i slutgranskning bör samtliga intressenter vara delaktiga för att säkerställa att dörrmiljön inte påverkas negativt av eventuella ändringar. Vid specialfall av komplexa dörrtyper kan provmontage tillkomma om behovet finns.
6.4 Produktion av dörrmiljöer
Produktionen av dörrar börjar med ett inköp, sedan kommer de olika aktörerna till bygget och börja montera dörrar. Montageordningen är viktig och talar om när varje aktör ska göra sitt jobb på eller omkring dörren. Arbetsflöde varierar beroende på montagesätt och den miljön som dörren är utsatt i. Vid sidan om finns det gränsdragningslista som redovisar vem eller vilka som ska sammankoppla de delar så att allt ska fungera tillsammans. Dörrkort i form av papper eller digital tillämpas. Det är viktigt att HG (kunden) fastställer låsschema (om sådan finns) tidigt i produktionsstadiet för att låscylindrar kan monteras i god tid för att skapa flöde och minska onödiga ändringar.
Egenkontroller sker kontinuerligt under hela produktionen av varje aktör som utför arbetet på dörren, alltså varje UE ser till att sin del är korrekt utförd. Byggaren genomför sedan en provning utgör underlag för slutbesiktningen, där kontrolleras att monteringen är genomförd enligt bygghandlingar och att alla funktionen är uppfyllda.
6.5 Förvaltning
Förvaltningen tar vid efter att byggande är avslutad och projektet är godkänd, då byggnaden kan tas i bruk. Förvaltningen innebär bland annat uthyrning av lokaler, skötsel av byggnader etc. Förvaltningen kan utföras av fastighetsägare, entreprenad eller förvaltningsbolag. Bygg- och installationsföretag anlitas oftast vid löpande ROT-arbete och underhåll, större
förvaltningsbolag kan ha egna hantverkare till mindre underhållsinsats.
I samband med överlämnande av projektet bör en underhållsplan tas fram som
sammanställer eventuella underhållsåtgärder som ska göras i framtiden. Det är viktigt att underhållsplan håller uppdaterad, då en byggnad innehåller stora mängder av
byggnadskonstruktioner och installationer som skall underhållas för att hålla en lång livslängd och driftsäkerhet. Fördelen med en god planering av underhåll är flera, förutom att den underlättar själva förvaltande och ägande, minskas även överraskningar och den totala
underhållskostnaden. En tidig underhållsinsats är oftast mer ekonomiskt än en senare. Det kan vara bra att förutom åtgärder redovisar även i underhållsplan en principiell
kostnadsuppskattning av de insatser som utförs för att minska risken för oförsedda drift- och underhållsutgifter.
6.6 Databas – BIMeye
BIMeye är en databas som används idag. BIMeye är en webbaserad databas där man
synkroniserar information om dörrar från BIM-modellen. Detta webbläsaren är ett enkelt sätt att arbeta med eftersom det krävs endast inloggning för att komma åt den och därtill ingen nedladdning av programmet behövs. BIMeye används som samordning för dörrar, där arkitekten, el-, brand- och låskonsulter kan komma åt samma dörr och kommentera den då alla har tillgång till det uppdaterade informationen om just den dörren. Informationen kan sedan sammanställas till tabeller och rapporter och utgör underlag för dörrkortet.
