En av de viktigaste delarna i handledarskapet är relationen mellan handledare och elev och det klimat som uppstår i detta möte. Relationen mellan handledare och elev är starkt kopplad till människosyn och paralleller dras i studien mellan undersköterskans relation till patienter och arbetskamrater. Om något inte fungerar i den relationen påverkar det hela inlärningssituationen och elevens förutsättningar för en tillfredställande och godkänd APU.
Interaktion:
Ett kunskapsutbyte mellan elev och handledare är värdefullt. Att handledaren kan lära av eleven och inte bara tvärtom. Detta ger eleven en känsla av värde och delaktighet. ”En god kunskap är alltid bra, men sen kan man alltid lära av varann, tycker jag”. E ”Det är ett givande och tagande mellan elev och handledare”. U
Att handledaren fungerar i sitt möte med patienten upplevs som en värdemätare även för samspelet med eleven. Brister undersköterskan i bemötandet av patient minskar förtroendet för handledaren.
”Bemötandet av patienterna är jätteviktigt och tyvärr har man fått se dåligt bemötande. Inget jag ville lära mig…”. E
”Att man är lyhörd för vad patient och elev vill ha. Och att behandla alla lika oavsett vad man söker för, vad man har för social bakgrund. Att jag som kompetent undersköterska klarar att behandla alla lika. Det är bland det viktigaste och det gäller även elever”. U
Ett gott samspel kollegor emellan på arbetsplatsen är också av vikt. Får eleven möta motsatsen skapar det otrygghet för eleven och det kan prägla hela APU – perioden. ”Ibland så möter jag elever som säger att de snackar väldigt mycket skit. Det är inte heller bra att som handledare snacka skit om sina kollegor, men det kan vara mycket bra eller dåliga handledare som gör det. Det upplever eleven som jobbigt”. L
”Sen det här med arbetskollegorna, det är viktigt att de har ett bra samspel. Försöker att respektera varandra, det är också tråkigt om de inte gör det. Det känner man av som elev”. E Trygghet:
Handledaren ska ha kvar känslan av att vara ny. I grupperna tror man att denna känsla gör handledaren mera omhändertagande och förstående.
”Att de sen kan sin sak, att de är duktiga undersköterskor och har de sen gått
handledarutbildningen är det en klar fördel men de ska åtminstone känna till detta med hur man som person, ny, reagerar när man kommer till en arbetsplats där man aldrig har varit”. C Handledarens förhållningsätt i det första mötet med eleven har stor betydelse för
elevens självkänsla och självtroende. Ett bra första möte gör att eleven vågar och kan i situationer med handledaren medan motsatsen gör att eleven inte vågar ta för sig, inte litar på sina kunskaper.
”Då visste inte ens min handledare under de här fyra veckorna vad jag hette, alla andra visste vad jag hette, en sån sak bara att hon inte ens vet det. Det var du eller fel namn på mig, det var
17
jättejobbigt och sen bara när jag kom, välkomnandet liksom, hon såg mig inte ens när jag kom utan det tog en kvart minst innan hon ens hälsade på mig. Dom andra var bra, utan det var just min handledare”. E
”Att det blir en bra start, man hör av sig om det praktiska, att de känner sig välkommen, förberedda…”. U
Det ska finnas ett intresse för att vara handledare. I studien ses detta som en av de viktigaste egenskaperna hos handledaren och den mest nödvändiga förutsättningen för ett lärande.
”Intresse för yrket och att lära ut tycker jag är den stora grejen”. C
”Man ska tycka om elever. Man ska ha ett genuint intresse för elever”. L
”Man måste tycka att det är roligt att lära någon annan, att det är roligt att visa på”. U Trötthet och motivation för handledarskapet ska tas på allvar och att utse handledare inför en elevs APU med bakgrund om detta, är viktigt för känslan av trygghet.
”Ibland upplever man en trötthet hos handledarna, och att det blir för mycket elever på något sätt. De kan vara jätteduktiga handledare, väldigt yrkeskunniga, väldigt motiverade, men just då är de trötta. Det är på ett annat plan. Och då får man spara dem litegrann så man inte bränner ut dem”. L
De ska ta sig tid. Genom att göra detta känner sig eleven sedd och ger eleven en känsla av delaktighet.
”Hon var intresserad av vem jag var och verkligen tog med mig, var intresserad av att lära mig saker och tog sig tid”. E
”Det värsta som kan hända en elev och som jag själv kommer ihåg, det är att bli stående själv i ett hörn och känna sig övergiven och att bli bortglömd. Dom minuterna är långa alltså.
Armarna blir väldigt tunga, så det är ju ett heltidsjobb, man får inte släppa dom eller tappa bort dom nån gång”. U
Beskrivande egenskaper för en god handledare som kan skapa en känsla av trygghet är vänlig, engagerad, entusiasmerad, ödmjuk, prestigelös, förstående, öppen. Motsatsen är självgod, ointresserad, spydig. I studien framkommer beskrivningar av handledare som uppvisat både de bra och de dåliga egenskaperna och dessa lyfts i alla grupper.
”Man behöver inte bli bästa vän men kan ändå skapa lite relation så man känner sig trygg att ställa frågor. För har man inget bra intryck så vågar man inte heller ställa frågor”. E
”Man måste skapa en trygg atmosfär. De (eleverna) måste få känna sig delaktiga, få en känsla av sammanhang, då skapas förutsättningar för lärandet ”. L
”Det är kanske inte alltid den bästa undersköterskan, alltså duktigast att sticka eller plocka fram setet för en lumbalpunktion, de som är effektivast, utan dom som är lite intresserade av varann, de som tar väl hand om sina kollegor”. C
18
4.4 Organisation
Arbetsledningens och arbetskamraters syn på handledarskapet påverkar möjligheten för undersköterskan att vara en kompetent handledare. Yttre omständigheter och möjlighet till utveckling är också viktiga delar. Att samarbete mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och handledare fungerar är också av vikt för att kunna utföra ett gott handledarskap.
Arbetsklimat:
Avdelningschefens syn på elever och handledarskap är betydelsefullt och ett ansvar för att skapa ett bra klimat för lärande åligger chefen.
”Hur ledningen ser ut på avdelningen spelar väldigt stor roll och samtidigt så ger det ju feedback – vad är det som inte är så bra på den här avdelningen, vad borde vi tänka på. Hur övriga undersköterskor ser på det här med att några är handledare. Det är ju en laggrej. Chefen är viktig i de här sammanhangen.”. L
”Man kunde lyfta frågorna; hur är jag som handledare? Vad är det vi ska ha? Att det lyfts upp till dagordningen och det hänger mycket på mig som chef att man lyfter de här frågorna”. C
Att arbetskamrater har en tillåtande inställning till den som handleder elev och också är delaktiga i handledarskapet är påtalat. Det framkommer i studien att klimatet inte alltid är positivt gentemot den som har elev och det gör att handledaren tappar i engagemang och förutsättningarna för ett gott lärande minskar. Att dela på handledarskapet ses som positivt ur flera perspektiv, eleven känner trygghet genom att slippa ”falla mellan stolarna” och bli ensam om handledaren inte är där och handledaren känner ökad trygghet om man inte är ensam om ansvaret. Eleven får också möjlighet att ta del av olika sätt att lära ut.
”Att vara två om handledarskapet, att en har huvudansvaret men att eleven har någon att falla tillbaka på för att känna den här tryggheten. Jag har sett alltför många gånger då elever sitter själva och inte nån har tagit hand om den ”. U
”Att man får förståelse från arbetskamraterna, att det är min första dag med elev ”. U
”I utvärdering har man sett att de värderat väldigt mycket att ha haft en eller två personer som de haft som mentorer men att de fått vara med på mycket saker med andra”. C
Dessa faktorer är förutsättningar för att handledaren ska få tid för eleven och för handledarens känsla av tillräcklighet som handledare.
Utveckling:
Att känna sig trygg i sin yrkesroll och känna att man tillhandahåller ny och tillräcklig kunskap är komponenter som påtalats för undersköterskans möjlighet att vara en kompetent handledare.
”Att ha på fötterna, ha ordentlig kunskap och vara förankrad i sin yrkesroll och känna motivation, det tror jag är a och o för handledarna”. L
”Man måste känna sig trygg och säker i sin yrkesroll själv och känna, ska jag kunna visa min elev det här så måste jag känna mig säker på det själv. Jag måste kanske, är det nåt jag är osäker på så måste jag plugga på det innan så man säger rätt”. U
19
Ska man som undersköterska handleda elever ses det som både nödvändigt och
självklart gå en handledarutbildning, men också annan förkovring/utbildning är viktig. ”Att man har sin egen erfarenhet med sig går man ändå en utbildning så kommer man alltid till viss del att värdera eller ifrågasätta sin egen kunskap och det tror jag är viktigt som
handledare, att du har kommit dit, att du förstår att det är svårt att handleda”. L
”Just med handledare så är det ju att man skulle ha mer utbildning, man skulle ha, ja, kalla det inte repetition, men på nåt sätt att man bygger på undersköterskan”. C
Arbetsgivaren ger oftast möjlighet för undersköterskan att utvecklas i sin yrkesroll och som handledare genom fortbildning i form av att undersköterskan kan gå utbildningar, delta i föreläsningar och utvecklingsarbete på den egna avdelningen.
”Att man tar möjligheterna, det finns ju möjligheter, att man går på föreläsningar”. U ”Det är en arbetsgivarfråga att främja utbildning så det blir en bra arbetsplats för elever att komma till”. U
Hinder för att kunna utnyttja dessa möjligheter tillskrivs ekonomi och tid beroende på en fluktuerande arbetsbörda i verksamheten.
”Ibland saknas förutsättningar som dels beror på ökat vårdtryck och ekonomi. Det finns inte utrymme till att frikoppla en handledare, de måste ingå i vårdlaget”. C
”Mitt ansvar ligger hos mig som chef att ge dom tid, men sen måste man själv också bevaka och se att vissa dagar har vi tid. Att man tar den tiden. Man har ett eget personligt ansvar att utnyttja tiden”. C
”Hindret för mig att söka direkt är att det kostar tid”. U
Annat som påverkar är bristen på utbildningar/föreläsningar riktade till undersköterskor. Många av de utbildningar/föreläsningar som ges upplevs många gånger vara på en för hög nivå och inte alltid relevanta för undersköterskans yrkesroll.
”Lite ont om utbildningar för undersköterskor finns det”. U
”Jag tycker vi ska ha lokala påfyllnadsutbildningar för undersköterskorna, som är intressant. Som de upplever intressant inom deras yrkesutövande för det fattas”. C
Undersköterskans egen inställning till tid för utveckling och förkovring påverkar också. Idag ligger även ett ansvar för undersköterskan att ge av sin fritid för att utvecklas i yrkesrollen och om detta är meningarna delade. Huruvida utbildning/förkovring som görs för yrkesrollen, ska ligga inom ramen för arbetstid eller om delar ska ligga på fritiden är underlag för diskussion på arbetsplatsen.
”Undersköterskan kan sakna viljan att söka ny kunskap och att förkovra sig. På nåt sätt är det där, i den gruppen, att man ska få utav någon, man ska få utbildningen av arbetsgivaren, man ska få den av skolan…”. C
”Det finns utbildningar att gå, som vi får gå. Samtidigt känner man att det kostar något, min tid, mitt engagemang, min fritid”. U
20 Samarbete:
Ett väl utvecklat samarbete mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och handledare är en grundsten för alla inblandade parter i handledarskapet.
”Man skulle kunna samarbeta bättre med skolan, att ha några, träffar per år då man träffar lärarna och diskuterar målsättningarna”. U
”Ha en öppen och bra dialog med lärarna”. U
Att information och utvärderingar ges och fås mellan parterna, att man driver utveckling tillsammans är aspekter som blir belysta.
”Att vi utvärderar arbetsplatser, att vi utvärderar handledare utan att kränka någon. Att vi får en feedback med arbetsgivarna ”. L
”Önskar man hade en handledarutbildning med undersköterskans syn. Att få vara med och utforma en bra handledarutbildning”. U
”Man skriver ju ändå en utvärdering och varför ska man skriva den om man ändå inte hjälper?”. E
”Loggboken har jag upplevt att handledarna inte vet hur de ska hantera. Det är svårt som elev. Det är någon brist i kommunikationen mellan skola/handledare”. E
Att information som ges är tydlig, att den ges/fås i tid. att den information som ges mellan utbildningsanordnare/handledare om elev som ska komma ut för APU, är rätt, det vill säga, väl avvägd vad det gäller vad som är nödvändigt att veta och inte veta för att handledaren ska kunna uppfylla sitt ansvar som kompetent handledare.
”Jag har upplevt, jag märker det inte, de sköter det perfekt ”. C
”Bra att lärarna kommer hit för avstämningarna och har bra kontakt med handledarna”. C ”Ibland behöver man ha lite mer information för att man ska kunna handleda den här eleven till det bästa ”. U
”Bra information från skolan, handledarna har varit förberedda”. E
4.5 Resultatsammanfattning
Syftet med studien var att belysa synen på undersköterskans kompetens som handledare för elever på omvårdnadsprogrammet, utifrån fyra, involverade i handledning, parters perspektiv. I resultat framkommer gemensamma nämnare som grupperna anser beteckna en kompetent undersköterska, men också vissa nämnare som bara vissa grupper lyfter som av vikt för handledarskapet. Nedan följer en konklusion av synen på undersköterskans kompetens som handledare utifrån det som framkommit i resultatet. Undersköterskans kompetens som handledare
Alla grupper lyfter intresse och motivation för att vara handledare och en vilja lära ut som den framträdande komponenten för att vara en undersköterska med kompetens att handleda. Intresset grundar sig i ett genuint intresse för människor. Handledaren ska ha en didaktisk förmåga som utgår från kommunikation och kunskap/färdighet. Främst beskrivs vikten av undersköterskans sätt att lära ut och då pratar man i grupperna om att
21
kunna se eleven där han/hon är, att kunna anpassa sätt att lära ut efter eleven, att kunna se vad det är man ska lära ut, att kunna se när det är dags att släppa eleven för att själv försöka utföra uppgifter självständigt.
Handledaren ska vara uppdaterad i sina kunskaper både inom hälso- och sjukvården men också gentemot skolan gällande kursplaner och mål. Grupperna är också eniga i att en viss erfarenhet inom yrket krävs innan man börjar handleda för att man som
handledare ska ha uppnått trygghet i sin yrkesroll. Man ska själv som undersköterska kunna känna att man behärskar den kunskap och färdighet som krävs på den aktuella arbetsplatsen, innan man ska lära ut detta. . De kan däremot inte precisera hur många antal år det skulle röra sig om. Det upplevs som individuellt.
De behöver inte kunna allting. De ska dock besitta en ödmjukhet inför att aldrig vara fullärd och de ska ha kunna säga till om de inte kan, be andra kollegor om hjälp och söka kunskap tillsammans med studenten. Detta inger trygghet och tillit. Att man som undersköterska och handledare följer de författningar och riktlinjer som styr
verksamheten är också samstämmigt.
Det framkommer en gemensam syn på egenskaper/förhållningssätt som en kompetent handledare ska besitta och dessa är att vara öppen, engagerad, ärlig, lyhörd och ha en god människosyn både i förhållande till eleven men också till patienten. Detta skapar trygghet för eleven vilket ses som en stor förutsättning för lärandet. Framförallt eleverna framhäver bemötande som framträdande i handledarskapet. Andra
omständigheter som möjliggör för undersköterskan att vara en kompetent handledare är arbetsplatsens inställning till elever, men också arbetsplatsens syn på varandra inom arbetsgruppen och där ses chefen som en viktig person i normsättningen.
Att kunna utvecklas i sin yrkesroll genom utbildning i olika former är grundläggande. Här råder dock inte full samsyn på hur tid ska disponeras för utbildning. Ett fungerande samarbete mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och handledare är en förutsättning för ett lyckat handledarskap. Dessa komponenter sammantaget beskriver
22
5 DISKUSSION
Nedan diskuteras styrkor och svagheter i studien, dess validitet och reliabilitet.
5.1 Metoddiskussion
Jag har valt en metodansats som är kvalitativ. Detta för att syftet med studien är att belysa olika gruppers syn på undersköterskans kompetens som handledare, utifrån deras roll i handledarskapet. För att kunna försöka förstå människors sätt att resonera och i det hitta ett mönster, lämpar sig en kvalitativ metod bäst(Trost, 2010). Mitt syfte har inte varit att kunna ange frekvenser vilket mer hade talat för en kvantitativ metod (Trost, 2010). Den kvalitativa metodansatsen utgår från att studera en del i samhället och syftet är att förstå ämnen från vardagslivet ur den intervjuades perspektiv(Kvale & Brinkmann, 2009). Data samlas in, bearbetas och analyseras i syfte att hitta samband eller företeelser. Innehållsanalysen har gjorts efter Graneheim och Lundeman(2009) på grund av att jag upplevde denna innehållsanalys lättförstådd och enkel att använda i praktiken.
Jag valde att inte göra en litteraturstudie då jag från början hade en upplevelse av att området jag ville undersöka var relativt outforskat och att jag därför inte skulle nå så långt med denna ansats.
Intervjuernas genomförande har varit på deltagarnas villkor vad det gäller tid och plats, vilket varit en förutsättning då de flesta deltagarna har en verksamhet som styr deras tid. Verksamheten var också en orsak till att en av deltagarna föll bort och en annan
intressent fick tillfrågas då studien var begränsad i tid och intervjuerna behövdes genomföras inom rimlig tid så även analys skulle hinnas med.
Jag valde att spela in intervjuerna då detta skulle ge mig möjligheten att djupare
analysera materialet, genom att dels transkribera det men också genom att kunna lyssna på intervjuerna flera gånger. Det har dock varit en tidskrävande uppgift som tagit mycket mer tid i anspråk än jag från början trott. Litteraturen säger att man kan välja att låta någon annan skriva ut materialet men detta valde jag bort då jag såg möjligheten till en bättre analys som större om jag gjorde det själv.
Ingen av deltagarna motsatte sig inspelning. Banden kommer att förstöras efter att studien godkänts. Inspelningar kan sparas (Trost, 2010)men också förstöras efter studiens slutförande (Johansson & Svedner, 2006)och jag har sett det som större möjlighet att kunna få godkännande att spela in om deltagaren vet att det kommer att förstöras.
Urvalet bestod av totalt 16 informanter/respondenter. Urvalets storlek har styrts av studiens syfte och från en målsättning att få en så nyanserad kunskap som möjligt
(Holme & Solvagn, 1997). Detta har gjort att urvalet blivit större än det urval på 5-8 som Trost allmänt rekommenderar men för att studiens syfte skall uppnås har bedömningen varit att med 4 grupper med 4 informanter i varje grupp blir urvalet heterogent inom homogeniteten(Trost, 2010). Kvale och Brinkmann(2009) uppger att antalet intervjuer vid en vanlig intervjustudie ligger kring 15+/-10. Val av informanter/respondenter har delvis diskuterats under rubriken urval. För att studien skulle få trovärdighet och
giltighet så har jag sett som viktigt att belysa det undersökta området från de människors perspektiv som är inblandade i det istället för att enbart intervjua en av grupperna. Att ha haft flera informanter/respondenter i varje grupp ökar också trovärdigheten.
Det som kan ses som svaghet och som skulle kunna minska trovärdigheten är att de informanter/ respondenter som ingått känner till mig sedan tidigare, mer eller mindre, då studien är förlagd till en kommun där jag själv arbetar. Det har kunnat göra att de inte
23
fullt ut sagt vad de tycker. Det är en svaghet jag varit medveten om under studiens gång och jag har medvetet jobbat med objektivitet i studien. Det kan också vara en styrka då deltagarna i studien kunnat känna trygghet i detta och min upplevelse är att intervjuerna präglats av avslappnade deltagare och ärlighet. Både positiva och negativa aspekter har