Informanterna har beskrivit att relationen har en stor betydelse för samarbetet. För att ha ett gott samarbete behöver relationen också vara av en vänskaplig men professionell karaktär. Informanterna beskriver också betydelsen av att kunna skapa sig ett nätverk och upprätthålla detta, men även att hela tiden se till så att eleven är i centrum för detta. ”Samarbetet är jätteviktigt, att samarbeta med alla och skapa sig ett nätverk. Eleven står i centrum och det är det viktigaste” (V3). Om relationen fungerar bra och båda parterna
tycker om varandra menar informanterna att det också är lättare att arbeta mer gränsöverskridande och ta hjälp utav varandra. Dessutom menar de att det är lättare att tas sig tid till att hjälpa varandra och att få tid av den andra. Informanterna beskriver att det av stor vikt att inte fastna i sina gamla rutiner utan ta sig tid till samarbetet. Vidare beskrivs nedan att samarbetet mellan yrkesrollerna är någonting som behövs lyftas och att vägledning behövs för alla elever men främst för elever med NPF.
Jaja, har man en bra relation är det viktigt att ha det på pränt, detta gör du, detta gör jag. Tycker man inte om varandra eller inte har tid då blir det svårare. Sedan kan det även bero på att man kör sina gamla rutiner som man alltid har gjort och fastnar i det. Jag tycker detta är ett område som behövs lyftas, samarbetet mellan yrkesrollerna och att alla behöver vägledning men främst dom här barnen (S1).
Informanterna beskriver också att det finns flera likheter mellan de olika yrkesrollerna och att samarbetet och den goda relationen bygger på gemensamma mål, att sträva åt samma håll. ”Oftast är det ju det som förenar oss, alltså mig och specialpedagogen, intresset för eleverna” (V3). Mötena på elevhälsoteamet beskrivs som en grundläggande del för relationen och samarbetet. ”Vi träffas ju en gång i veckan också på möten och vet precis att vi vill samma sak” (V2).
Informanten berättar i citatet nedan att det finns ett gott samarbete men att personkemin vilar till stor del på detta. Studie- och yrkesvägledaren beskrivs av informanten som arbetar som specialpedagog som väl insatt i elevernas problematik och som en i arbetsteamet. ”Personkemin har naturligtvis stor betydelse. Jag har haft tur att under alla mina år högstadiet haft bra samarbete med syv. Syv har alltid varit en i kollegiet som varit väl insatt i mina speciella elevers problematik”(S1). Informanterna menar också att samarbetet sträcker sig även vidare till ett större nätverk, men att personkemi, förtroende och goda relationer är av stor betydelse även här. ”Sedan finns det dom som jobbar i dom här nätverken och är nyfikna, vill hitta möjligheterna. Så absolut spelar personkemi stor roll, skapa förtroende, intresse av att vilja skapa dessa relationer” (V3). Det handlar om att ta till vara på de nätverk som finns på skolan och se vinsterna med att hålla en god relation, alltså jobba gränsöverskridande och ta till vara på personer i nätverken. Informanterna beskriver att en god relation lägger grunden till att kunna utbyta information eller exempelvis som citatet nedan beskriver få ta tid av lärarens lektion för att komma ut till klassrummet och
informera, lika väl som specialpedagogen kan be studie- och yrkesvägledaren prata med en enskild elev där specialpedagogen sett att det finns behov av vägledningssamtal.
Det är klart att det gör det att det blir enkelt att när du kommer så är det alltid någon som tar sig tid, om det sen är specialpedagogen eller en av de andra lärarna så kan man ju alltid komma ut till klassrummet, lika väl som de kan komma hit med en elev och titta in och säg kan jag komma in nu, för just nu så behöver han eller hon prata, och då blir det ju naturligt (V2).
5.5 Svårigheter
Informanterna beskriver att svårigheter med samarbetet kan vara att det ibland är ont om tid. Även som citatet som följer visar på avsaknad av en handlingsplan, vilket kan vara resultatet av tidsbristen. ”Alltså det är ju det här med tidsmässigt i sånna fall, att man inte har mer tid. Svårigheten är isåfall då att jag inte har en specifik handlingsplan” (V1) Flera informanter nämner tiden som en problematik. ”Ja, det är väl det här med tiden. Att vi kanske ses för sällan då om det inte blir dom här informella träffarna i korridorerna utan att man inte ses på två veckor då, om det hänt någonting. Tid är ett problem” (S1).
En annan svårighet som berörs är bristen strategier kring samarbetet samt avsaknaden av regler eller struktur kring studie- och yrkesvägledarens deltagande i elevhälsoteamet. Informanterna beskriver att det inte är alla lärare som träffar alla elever, men att studie- och yrkesvägledaren som träffar alla elever inte är självskriven att vara med i EHT vilket beskrivs som en svårighet.
Det finns inga regler om att studie- och yrkesvägledare ska vara med i EHT team över huvud taget, utan det är min rektor som har valt att hon tycker att jag definitivt ska vara där eftersom jag prata med alla elever. Ja, skolsköterskan, bildläraren och musikläraren är de ända som träffar alla eleverna, så därför så ser hon att jag är en viktig del i det hela. Så att det finns som sagt inget regelverk om att studie- och yrkesvägledaren ska vara med, så därför så finns heller inga speciella strategier utan jag plockas in när de tycker att jag behövs” (V1).
En annan svårighet som nämns är också om yrkesrollerna inte ser varandras kompetenser och kan utnyttja den på bästa sätt för eleven. Informanterna menar att det är eleverna som i slutändan blir lidande om det finns brist på samarbete mellan studie- och yrkesvägledare och specialpedagog vilket visas i citatet på följande sida.
Men studie- och yrkesvägledare över lag, skriker inte högt, man berättar inte vad man kan och vilken kompetens man har, eller så berättar man och så väljer folk att inte lyssna, det är ju en svårighet för många, om man inte kan samarbeta. Då blir eleverna lidande när man inte inser varandras kompetens inom skolan, vi är alla olika delar (V1).
En svårighet kan vara bristen på strategier, vägledarna får ständiga utmaningar som kräver kreativa angreppssätt. Strategierna behöver kunna vara skiftande beroende på elevens individuella behov, en strategi kan vara att ha mer kontakt med föräldrar för de elever som behöver det. Citatet nedan beskriver att behovet av stöd också är varierande från elev till elev.
Sen är det ju så att eftersom att det är ju en grupp som en autismklass så får man ju ta den delen på ett annat vis, alltså då får man ju träffas på ett annat vis och ha en mer kontinuerlig kontakt med föräldrar tillexempel, så strategierna blir ju olika beroende på, men det gäller ju egentligen samma för vilken elev som helst, vissa har ju mer behov än andra varesig de går och får hjälp med någonting eller inte (V2).
5.6 Sammanfattning
De tillfrågade informanterna berättar att de finns ett gott samarbete mellan de två olika yrkesrollerna och att grundstenarna till detta samarbete läggs under elevhälsoteamsmötena, samt att samarbetet sträcker sig utanför EHT under mindre formella omständigheter. Det framkommer även att alla studie- och yrkesvägledaren inte är med i EHT och att samarbetet därför främst sker på egna möten mellan de två yrkesrollerna. Informanterna beskriver att det finns många vinster med samarbetet, främst då den egna yrkesrollen stärks och de får information som i slutändan gynnar eleverna. Eleverna skulle på så vis i större utsträckning kunna göra underbyggda val och få med sig de betygen de behöver. Vidare identifieras relationen och nätverkandet som en viktig komponent där personkemi mellan de olika yrkesrollerna spelar en stor roll för att samarbetet ska fungera och nå sin fulla potential. Dock understryker informanterna att det är av stor vikt att samtidigt ha ett professionellt förhållningssätt utöver personkemin. Den främsta svårigheten som framkommer i samarbetet är tidsbristen. Även avsaknad av strategier och regler för samarbetet identifieras. Ytterliga en svårighet som nämns är om de båda yrkesrollerna inte känner till varandras kompetenser, vilket informanterna menar kan drabba eleven.
6. Analys
Då tidigare forskning visat på att övergångsprocessen upplevs av personer med en diagnos som extra svår vill vi i vår studie undersöka hur specialpedagoger och studie- och yrkesvägledare samarbetar just för att förbereda dessa elever inför gymnasievalet. I detta kapitel analyseras resultatet av det insamlade materialet med hjälp av följande begrepp från utbytesteorin: metodologisk individualism, utbytet, materiella och immateriella fördelar, nytta och egoism samt ömsesidighetsprincipen. Under första rubriken använder vi begreppen metodologisk individualism samt utbytet för att analysera hur samarbetar studie- och yrkesvägledare och specialpedagoger för att förbereda elever med NPF inför gymnasievalet? Under andra rubriken följer begreppen immateriella och materiella fördelar samt nytta och egoism för att besvara hur kommer de sig att studie- och yrkesvägledare och specialpedagoger samarbetar i gymnasievalet? Under den tredje rubriken används ömsesidighetsprincipen för att analysera vilken betydelse beskriver studie- och yrkesvägledare och specialpedagog att samarbetet har för elevernas gymnasieval och den egna yrkesrollen?