Det var oklart huruvida Internet skulle komma att bli en självklar kanal vad gällde försäljning av kläder, eftersom kunder alltid skulle uppskatta fysiska butiker mer, där de hade möjlighet att prova kläderna i förväg. Dock skulle prismedvetna kunder alltid föredra att handla över Internet, men många av dessa skulle först besöka en fysisk butik och se ut sina plagg. De fysiska butikerna skulle alltså inte komma att ersättas av Internetbutiker, utan de skulle snarare bli allt viktigare för den som brydde sig om kvalitet och passform. Detta skulle leda till att det blev viktigare för butiker att ha ett bra urval och service, där skickliga butiksägare skulle komma att bli mer av ett mellanting mellan skräddare och försäljare. Den personliga relationen mellan köpare och säljare skulle alltså antagligen bli annorlunda i framtiden, och säljaren skulle lära sig mer vad kunder efterfrågade och på så sätt kunna beställa rätt storlek till rätt kund.
Svensk design
Under det senaste året hade skandinavisk design blivit ett internationellt begrepp. Under år 2008 rådde dessutom en högkonjunktur för svenskt mode och många duktiga designers gjorde stora framsteg6.
Lotta Lewenhaupt, en svensk modeguru, menade att svensk kläddesign dock inte var särskilt stort globalt sett i dagsläget, förutom när det gällde jeans, vilket var det som främst förknippades med svensk design. Det mest kända jeansmärket, främst i Europa och USA, var nämligen det svenska märket Acne. En viktig parameter att ta hänsyn till var dock att det inte var allmänt känt att detta märke faktiskt var svenskt. Överlag var de svenska märkena som Filippa K, Acne och Whyred främst kända i Norden. Den enskilda svenska designern som var mest känd utomlands var Ann-Sofie Back. En efterfrågan gällande svensk design utomlands var alltså i dagsläget inte stor, och detta påstod Lewenhaupt att det berodde på att det inte fanns något som utmärkte svensk design som annorlunda eller överraskande. ”Ett svenskt modeunder” saknades alltså, och om svenska designers slog igenom var det främst på grund av slumpen.
I dagsläget fanns det i Sverige oerhört trendkänsliga människor, och enligt Lotta följde man enbart en trend åt gången. Det var alltså lite som en ”följa-John-princip”, där svenskarna snabbt nappade på en trend och där denna sedan styrde så att ingen stack ut. Detta tyckte Lotta
34 bevisade att svenskarna inte var särskilt klädmedvetna, eftersom det enligt henne mer var att ha en egen stil och sedan välja kläder därefter. Att till exempel välja kläder efter kvalitetskrav skulle vara ett sätt att vara klädmedveten, vilket faktiskt var en faktor som svenskarna över lag inte tog hänsyn till i dagsläget. Detta berodde troligtvis på att Sverige aldrig haft en klädkultur utan var snarare ett postorderland, det vill säga kläder som kulturyttring utifrån inhemskt högkvalitativ produktion var inget som utmärkte Sverige – i jämförelse med exempelvis Frankrike eller Italien.7
35
Bilaga 7 – Workshopsammanställning
För att en gång för alla ta itu med den upprepade diskussionen om vad Svensson skulle ta sig an och inte ta sig an, ägde en workshop rum nere i Svenssons lagerlokal med Therese, Matias och Mariano. Äntligen fick alla säga sin mening och även skriva ner denna för att tydligt klargöra vilken affärsidé och vision respektive person hade. Då Matias och Mariano var ganska vana vid argumentationer och diskussioner som inte ledde någonstans, var detta ett arbetssätt som fick båda att tänka till. De fick nämligen chansen att bli införstådda i hur samtliga parter i företaget tänkte på ett strukturerat sätt,
vilket var något som de faktiskt känt en viss avsaknad av.
För att få reda på vilket mål som samtliga hade med Svenssons verksamhet började affärsidén att diskuteras. Denna var relativt lika mellan Matias, Mariano och Therese, då samtliga ansåg att det var en affärsverksamhet som skulle erbjuda kläder som ett livsstilsmärke och som låg nära varumärket Svensson, relaterat till en ren känsla och hög kvalitet. En grundläggande och självklar motivering för deras klädverksamhet var givetvis även att få in kapital så att en fungerande ekonomi skulle
kunna uppnås, men även för att kunna förverkliga andra idéer.
Visionerna var däremot något som skilde sig åt, vilket samtliga insåg när diskussionen kom upp, även om en viss röd tråd kunde identifieras. Bilderna 4-6 på post-it-lapparna innehåller det som Therese, Mariano och Matias hade skrivit.
Matias:
- Produktion i Malmö - Butiker runt om i världen
o Strategiskt utvalda huvudstäder o Malmö, Göteborg och Stockholm
i Sverige
- Nära samarbete med högskolor och universitet - Ledande teknologi i produktion och produkt - Jeans on demand
o I viss utsträckning erbjuda möjligheten att anpassa jeansen efter kundens önskemål
- Producera mot efterfråga utan mellanhänder
Therese:
- 10-tal egna klädbutiker, utspridda i världen o Välkända på grund av kvalitet,
företagsvärdering, estetik och service
- En del i företaget som är kreativ och fri, baserat på intresse
- En del i företaget som är en stipendiedel för att främja innovatörer, kreatörer och samhällsfrämjare
- 50-100 stycken erkända framstående återförsäljare i världen
Mariano:
- Internationalisering av företaget i alla kontinenter o Agenturskap, distribution, klädverksamhet etc. - En del i företaget som utgörs av en universitetsdel
o Anknytning och integrering till högskolor och universitet
o Ger en bild av hur man förverkliga idéer
o Fungerar som företagsinspiration- det går att ta en idé till verklighet
- En del av företaget med anknytning till mediaprofilering o Någon form av reklambyrå
o Kreativa projekt som film och publiceringar - En del av företaget som är en experimentell del innehållande
pilotprojekt
o Möbler, konserter, mat – projekt för att testa nya saker
36 Therese kände att hennes punkter var viktigast på grund av att dessa mål var uppnåeliga, att de var spännande samt passade Svenssons koncept.
Mariano motiverade internationaliseringen som ett viktigt mål för honom då han menade att man var tvungen att ha en fungerande ekonomi för att överleva, universitetsanknytningen för att få kontakt med nya människor för att få in det unika unga drivet i företaget, mediadelen för att få ut det budskap som Svensson stod för samt pilotprojektsdelen på grund av eget intresse av att göra småsaker. Målet skulle vidare kännas stort för att man skulle orka arbeta vidare för att uppnå det.
Matias tyckte att hans punkter var viktigast på grund av att de var i linje med hans egna intressen samtidigt som han såg dem som en utmaning.