Relationer mellan CSR och genusaspekten

R1 anser att B1 är ett jämställt företag. På frågan om de är hälften män, hälften kvinnor svarar R1: ”Nej inte exakt, men de är inte rekryterade på grund av att de är man eller kvinna” (R1, personlig intervju, 11 april 2016). Att aktivt arbeta för att jämställa fördelningen mellan män och kvinnor vid rekrytering anser R1 vara en icke fråga då det är kompetensen som ska avgöra. R1 tror att fastighetsbranschen kommer bli mer jämställd per automatik då kvinnor idag utbildar sig mer än män. R1 förklarar att det pågår en diskussion om att ta fram en jämställdhetsplan i företaget, men R1 ställer sig frågande ”Varför ska vi ha en plan, en plan har man om man vill uppnå något, vi är redan ett jämställt företag” (R1, personlig intervju, 11 april 2016). Vi ställer frågan om R2 kan se någon koppling mellan CSR och genus men det ser R2 inte. På frågan om R2 upplever att fastighetsbranschen är jämställd svarar R2 ”Nej. Det är ett långsamt, långsamt, långsamt arbete” (R2, personlig intervju, 18 april 2016). R2 anser att branschen är väldigt traditionell och det har alltid varit fler män än kvinnor och speciellt inom vissa yrkesområden som fastighetsskötare. R2 upplever dock att det har hänt mycket inom fastighetsbranschen under de 14 år R2 varit verksam. I början av karriären upplevde R2 att fastighetsbranschen var ”otroligt mansdominerad och traditionell” (R2, personlig intervju, 18 april 2016). R3 upplever att fastighetsbranschen har varit en manlig bransch men att detta kommer förändras med tiden då den yngre generationen ser jämställdhet som en självklarhet. R3 upplever att den egna organisationen är jämställd men fastighetsbranschen överlag är inte jämställd ”Vi har lika många manliga som kvinnliga chefer” (R3, personlig intervju, 27 april 2016). Generellt i branschen anser R3 att det främst är kvinnor som arbetar med mjuka frågor som uthyrning medan männen arbetar med de hårda frågorna, men alltså inte i den egna organisationen. B3 arbetar aktivt med att jämställda fördelningen mellan män och kvinnor vid rekrytering. De har även ett uppdrag att arbeta med mångfalden i bolaget för att kunna möta omvärlden och sina kunder.

51

B4 tycker generellt att fastighetsbranschen är mansdominerad men anser att den egna organisationen är jämställd ”Vi har fler kvinnliga än manliga chefer i dag. Genus är perfekt, det mångkulturella är jättebra” (R4, personlig intervju, 3 Maj 2016). Det enda R4 reagerat på är antalet män bland fastighetsskötare men som enligt R4 av tradition är överrepresenterade av män. R4 upplever dock att fler kvinnor blir intresserade och söker dessa tjänster. R4 förklarar att kvinnorna som innehar dessa positioner arbetar på ett annorlunda sätt än vad männen gör. På frågan om R4 ser någon koppling mellan CSR och genus funderar R4 ett tag. R4 berättar att olika områden kräver olika insatser inom ramen för socialt ansvarstagande och att det råder olika kulturer mellan killar och tjejer. I socio sociala utsatta områden har tjejerna bättre skolresultat medan killarna har en annan inställning. Det anses tufft och coolt att strunta i skolan och bland killarna råder en gängrelaterad machokultur. R4 upplever att killarna sätter sig i en offerposition med utgångspunkt att allt är någon annans fel. I det mer priviligierade områden förklarar R4 att det råder en mer sofistikerad kriminalitet och där är det pengar som styr. Den med mest pengar anses som cool och tuff, oavsett om du är en tjej eller kille får du vara en i gruppen. På frågan om R5 kan se någon koppling mellan genus och CSR tycker R5 att det ska vara ett bredare fokus på CSR än på genus, men att det är en del i framtidens hållbarhetsarbete att samhället blir mer jämställt. B5 arbetar med måluppfyllelse utifrån sin jämställdhetsplan för att jämställa fördelningen mellan kvinnor och män när de rekryterar ”På fastighetsarbetarsidan har vi lyckats komma en bra bit på väg under de senaste åren”. (R5, mailintervju, 27 april 2016). 4.5 CSR i framtiden R1 hävdar att diskussionen om CSR har följt samma väg som miljöfrågan. R1 tror att CSR- engagemanget kommer fortsätta utvecklas de kommande tio åren på grund av att det är något som konsumenterna och varumärket kräver. R1 tror att vi befinner oss på samma punkt i utvecklingskurvan med det sociala ansvarstagandet som vi befann oss under 1990 med miljödiskussionen. R1:s framtidsvision är att det sociala arbetet snart är lika naturligt som miljöarbetet.

Som tidigare nämnt arbetar B2 för närvarande med att ta fram ett tydligt ramverk för deras framtida CSR-arbete. R2 förklarar att arbetet endast börjat och att det kommer hända mycket inom bolaget den närmsta tiden. R2 anser att CSR-aktiviteter följer

52 samhällsutvecklingen i stort. Just nu skrivs det och pratas mycket om flyktingsituationen som råder, hur vi integrerar, hanterar arbetslöshet och bostadsbrist. Ungdomar är även ett ämne det alltid pratas om då det råder både bostadsbrist och arbetsbrist. ”Vi har insett att vi behöver ta ett omtag över och vara tydliga med vad det är vi menar med hållbarhet både internt och externt. Jag tror att man gör det väldigt svårt för sig som fastighetsägare om man inte engagerar sig. Det är heller inte fördelaktigt för varumärket ur ett affärsmässigt perspektiv” (R2, personlig intervju, 18 april 2016).

R3 menar att om bolaget i framtiden ska göra goda affärer måste man sköta de andra delarna med socialt och miljömässig hållbarhet, de går hand i hand. Respondenten tror inte att företagens samhällsansvar kommer minska, snarare tvärtom ”Vi behöver se till ungdomsarbetslöshet ett tag till” (R3, personlig intervju, 27 april 2016). Bolaget undersöker även möjligheterna för att bygga ungdomsbostäder, men något beslut har ännu inte fattats. R3 ser även att allt fler organisationer söker samarbeten och att allt fler engagerar sig i hållbarhetsfrågor. R3 tror att de kommer finnas fler sociala företag i framtiden. Som fastighetsbolag är det också viktigt att man kan stå för att man har ett bra miljöarbete och R3 tror att frågor som rör energibesparingar kommer bli ännu viktigare.

B4 kommer som det tidigare framgått i kapitlet att i framtiden inte kommunicera sitt ansvarstagande som CSR. De kommer framledes att använda sig av begreppet ”socialt ansvarstagande”. R4 har en känsla av att företag nu försöker konkretisera sitt CSR-arbete och går mer mot begreppet ”hållbarhet”. R4 anser att de flesta bostadsbolagen har insett nyttan med att arbeta med socialt ansvarstagande. Investerat arbete genererar otroligt mycket samt att arbetat med socialt ansvarstagande kommer att öka. Vad det gäller själva aktiviteterna har B4 en tradition om att vara väldigt involverad och engagerade. Framöver kommer bolaget att arbeta för att bli bättre på att lämna över. De ska vara med att starta projekt men endast arbeta fram till en viss gräns för att sedan lämna över och fortsätta med nästa projekt. B4 har insett att de behöver verka på fler område än vad de gjort tidigare. Det pågår en dialog om vart gränsen i framtiden ska sättas och hur den ska bli tydligare. Inför de kommande fyra åren har CSR-frågorna fått större utrymme i B5:s affärsplan. CSR- frågorna kommer nu att genomsyra och leda deras verksamhet. R5 förklarar att bolaget har en väl förankrad och gemensam utarbetad värdegrund, som tar sin utgångspunkt inom CSR- området. R5 hävdar att CSR kommer att bli allt mer viktigt samt fortsätta att

53

öka och genomsyra bolagets verksamhet på flera sätt. Just nu ligger fokus på att tillsätta mer resurser för detta arbete. R5 beskriver att deras främsta styrka inom hållbarhetsområdet har varit att arbeta förebyggande i deras bostadsområden genom att tillhandahålla en lika hög kvalitet i samtliga områden, till en hyra som alla kan betala. Men det är först nu man börjar definiera detta som CSR och låter det nu bli vidare än miljö. 4.6 Enkät Business Arena

I en enkät som delades ut i Malmö under en branschmässa, Business Arena (Lyvall & Staffansson Pauli, 2016) svarade 35 stycken (18 kvinnor, 16 män 1 oklar) bland annat på frågorna om det anser att fastighetsbranschen är jämställd och om de anser att den egna organisationen de är verksamma i är jämställd. Cirka 65 % av de svarande ansåg inte att fastighetsbranschen var jämställd medan cirka 70 % anser att det är jämställt i den egna organisationen. Nedan presenteras en sammanställning utav svaren från enkäten. Diagram 4.6 jämställdhet i fastighetsbranschen 11,1% 66,7% 22,2% 12,5% 62,5% 25,0% 0,0% 20,0% 40,0% 60,0% 80,0% ja nej nja

Är fastighetsbranschen jämställd?

procent kvinnor procent män

54 Diagram 4.7 jämställdhet i den egna organisationen 4.7 Kapitel summering

I empirikapitlet redogörs en sammanställning av hur bostadsbolagen definierar och organiserar sitt CSR-arbete, genom att presentera utförd kartläggning av bolagens hemsidor, årsredovisningar och genomförandet av personliga intervjuer. Kartläggningen innefattar även en undersökning av fördelningen mellan kvinnor och män i bolagen. Majoriteten av respondenterna kom i kontakt med begreppet CSR i början av 2000-talet. Inget av bolagen använder begreppet CSR för att beskriva sitt ansvarstagande, istället används benämningar som hållbarhet, miljö och socialt ansvar. Företagen använder olika begrepp för att presentera aktiviteter som kan förknippas med CSR. Samtliga bostadsbolag publicerar på något sätt vikten av att arbeta med miljöfrågor. Något som är återkommande är energieffektiviseringar och det presenteras som en av de viktigaste åtgärderna för att spara på miljön. De aktuella bolagen anser att ansvaret i den ekonomiska dimensionen handlar om att kunna bedriva sin verksamhet långsiktigt och göra goda affärer för att kunna investera i nya projekt och vara en del av samhällets utveckling. Samtliga bolag anser att det är svårt att mäta CSR-aktiviteter i kronor. De utvärderar sina projekt och mäter i antal arbetstillfällen de är med och skapar. De bolag som erbjuder läxhjälp mäter även deltagarnas prestationer efter avslutad läxhjälpsperiod. De insatser som kan kopplas till den miljömässiga aspekten är dock något bolagen anser är enkelt att mäta och något som alla bolag i dag ägnar sig åt. 83,3% 11,1% 5,6% 56,3% 37,5% 6,3% 0,0% 20,0% 40,0% 60,0% 80,0% 100,0% ja nej nja

Är den egna organisationen jämställd?

procent kvinnor procent män

55

Det sociala ansvarstagandet som presenteras på företagens hemsidor berör främst bolagens hyresgäster, som samtliga bolag anser är deras nyckelintressenter.

Vissa kommunicerar ut sitt ansvarstagande mer än andra. Samtliga företag presenterar någon aktiv handling de genomfört, exempelvis sammansatta policys, certifieringar, hållbarhetsredovisningar, medlemskap samt engagemang i olika projekt som rör sociala projekt eller miljöarbete.

Ingen av respondenterna kan se någon tydlig koppling mellan CSR och genus. Samtliga respondenter anser att fastighetsbranschen överlag är en manlig bransch och att fastighetsbranschen i dagsläget inte är jämställd, men anser samtidigt att den egna organisationen de arbetar i är jämställd. En inställning som stämmer överens med resultatet i enkäten från Business Arena som visar att flera branschrepresentanter resonerar liknande.

Samtliga bolag riktar sitt CSR-arbete inom ramen för socialt ansvarstagande och separerar de miljömässiga- och ekonomiska aspekterna på separata avdelningar. I majoriteten av bolagen är det främst kvinnor som driver CSR-arbetet.

I nästkommande kapitel kommer det teoretiska kapitlet att kopplas ihop med empirikapitlet för en analys över hur väl teorier inom ämnet CSR och genus kan kopplas ihop med den empiriska materialinsamlingen.

56

5. Analys

5.1 Innebörd & definition av CSR 5.1.1 Definition Enligt Grankvist (2012) handlar CSR i grund och botten om företags ansvar i samhället, indelat i tre områden, ekonomiskt -, miljömässigt - och socialt ansvarstagande. Samtliga bolag instämmer att CSR handlar om ekonomiskt, miljömässigt- och socialt ansvarstagande och att CSR handlar om att ta ett samhällsansvar. För att bedriva en långsiktig hållbar verksamhet handlar det om att balansera dessa tre områden. Det spelar med andra ord ingen roll hur mycket ansvar man tar om man inte tjänar några pengar. Majoriteten av bolagen uttrycker dock inte sitt samhällsansvar som CSR utan som hållbarhetsarbete och socialt ansvarstagande. Samtliga bolag har valt att separera de miljömässiga och sociala ansvarstagandet medan ekonomin genomsyrar de båda delarna. Ingen av de intervjuade respondenterna har ett uttalat miljöansvar i deras yrkesroll förutom möjligtvis R1 som är VD och har ett övergripande ansvar.

Carrolls (1991) pyramid består av det ekonomiska, juridiska, etiska och filantropiska ansvarstagandet. Ett företag anses arbeta med CSR endast om de tar sitt ansvar inom samtliga områden vilket alla bolag i studien uppfyller. Den ekonomiska delen innefattar att alla bolag utgår från affärsmässighet när de fattar beslut. För att ett företag ska överleva måste de vara lönsamt. Den juridiska delen innebär att bolagen ska följa lagar och regler vilket är underliggande för att bedriva verksamhet i Sverige. Denna del kommer inte att gås igenom ytterligare i analysen. Den etiska dimensionen styr i grund och botten hur vi gör saker. Att ta ansvar utöver vad lagen kräver är i sig ett etiskt ställningstagande (Grankvist, 2012). R1 förklarar att lönsamhetsaspekten alltid måste vara med men bolaget måste inte vinstmaximera, ”Det som är lagligt är inte alltid rätt” (R1, personlig intervju, 11 april 2016). Det filantropiska ansvaret beskrivs genom företagets frivilliga engagemang och aktiviteter som främjar medborgarnas välfärd och utveckling av samhället (Carroll, 1991). Samtliga bolag i studien arbetar med någon form av filantropisk verksamhet i form av bland annat erbjuda läxhjälp, sommarjobb och att arbeta fram sociala klausuler som bidrar till att fler människor kommer i arbete. Samtliga bolag har även uppsatta miljömål för att minska sin energiförbrukning.

57

begreppet då de är brett, svårt att definiera samtidigt som alla bolag har olika uppfattning om vad begreppet innebär. Även R2 instämmer att CSR är ett brett begrepp som betyder olika saker för olika företag. Hållbarhet är ett enklare begrepp som beskriver arbetet bättre enligt R2. Begreppet Corporate Social Responsibility uppkom i USA, och med tanke på att det engelska ordet ”social” både kan betyda social och även något som har med samhället att göra har det uppkommit en del begreppsförvirringar som än idag lever kvar (Grankvist, 2012). R4 anser att hållbarhet är en term alla människor kan förstå, CSR är inte en lika självklar term i Sverige som den är i USA. Majoriteten av bolagen har en tydlig definition av vad CSR innebär för dem. B2 däremot har i dagsläget inte någon tydlig definition men har däremot ett pågående arbete med att definiera vad CSR innebär för dem. När det gäller miljö har B2 haft en tydlig definition men det sociala samhällsengagemanget har inte varit lika tydligt. För B5 är CSR allt det som rör hur bolaget kan bidra till ett bättre samhälle genom engagemang som ibland går utanför bolagets kärnverksamhet. Den definitionen stämmer väl överens med den Europeiska kommissionen (2016) har publicerat: ”Ansvarsfulla företag gör mer än vad lagen kräver och tar frivilligt hänsyn till sociala och miljömässiga aspekter i sin dagliga affärsverksamhet”.

För att donationer ska ingå i företagens sociala ansvarstagande ska företaget få något tillbaka på ett sätt som bidrar till verksamhetens framgång. Att skänka pengar till välgörenhet är samma som att ge bort resurser utan att få något tillbaka, detta är inte något som bör kallas CSR (Grankvist, 2012). R5 identifierar en donation till FN:s flyktingorgan UNHCR som en CSR-aktivitet, men detta är enligt Grankvist (2012) en handling som inte går inom ramen för CSR.

5.1.2 Aktiviteter

Toppen av Carrolls (1991) pyramid utgörs av det filantropiska ansvaret. Carroll anser att filantropiskt ansvar är en frivillig komponent i CSR som främjar medborgarnas välfärd och utveckling av samhället. Samtliga bolag i studien arbetar med filantropisk verksamhet i olika utsträckning. Fyra av de fem bolagen, B1, B2, B3 och B4 erbjuder läxhjälp till ungdomar som en aktivet inom CSR. Både B1, B3 och B4 använder sig av sociala klausuler vid upphandlingar med entreprenörer för att erbjuda unga, arbetslösa hyresgäster praktikplatser som i många fall har resulterat i fasta anställningar. Samtliga bolag arbetar

58

med miljön genom att energieffektivisera då fastigheter är en av den största miljöboven i samhället. B2, B3 och B4 erbjuder sommarjobb och praktikplatser till ungdomar för att få unga att komma närmare arbetsmarknaden. Både B1 och B5 arbetar även med att skapa utemiljöer där alla ska känna sig välkomna, vilket i sin tur stärker området och fastigheterna. Genom att öka trivseln och tryggheten samt ta hand om området kommer fastighetsägarna få minskade vakansnivåer, lägre driftkostnader och mindre skadegörelse (Blomé, 2012). Många företag arbetar mycket och endast med filantropisk verksamhet men det innebär inte att företaget arbetar med CSR enligt Carroll (1991). Enligt Aguinis och Glavas (2012) har CSR en positiv påverkan på företags attraktionskraft för blivande arbetstagare. Detta stöds av Huang et al. (2014) som i sin forskning visar att CSR har en betydande positiv effekt på företagets image, servicekvalitet och inflyttade. R4 berättar att genom att engagera sig i CSR-aktiviteter ökar företagets image vilket kan bidra till att bolaget ses som en attraktiv arbetsgivare. 5.1.3 Incitament Samtliga bolag vill lyfta fram att deras främsta incitament för arbetet med CSR är att göra gott i samhället, bolagen vill vara med och bidra. B3 och B4 talar även om att trygga skolan vilket i sin tur skapar trygga områden med nöjda hyresgäster som leder till ökat värde på fastigheterna i området. Under ett decennium har frågan om man kan tjäna pengar på att ta ansvar betraktas som stötande, till att bli en av de främsta drivkrafterna. Vissa påstår att man alltid tjänar pengar så snart man effektiviserar sin resursanvändning medan andra påstår att det finns för få akademiska belägg för att ett hållbart agerande bidrar till ökade vinster (Grankvist, 2012). Samhällsansvar kan inte enbart bidra till ökad lönsamhet, det är en nödvändighet för att tjäna pengar. Kunder, anställda och en ny generation av unga människor kräver ett allt större samhällsansvar från företagen. Genom att samarbeta med samhället för att lösa problem kan man skapa ekonomiskt värde genom att skapa samhällsnytta (Porter & Kramer, 2011).

Endast R1 och R3 berättar att CSR även handlar om att tjäna pengar. R1 förklarar att det måste vara lönsamt att vara med och bidra socialt till samhället. B3 har i uppdrag att göra goda och lönsamma affärer och det sociala ansvarstagandet måste med andra ord vara något som är lönsamt för bolaget. Inget av de resterande bolagen nämner att tjäna pengar

59

eller öka lönsamheten som något incitament till arbetet med CSR. Forskning som syftar till att undersöka sambandet mellan socialt ansvarstagande och företagens lönsamhet visar i nuläget inga entydiga resultat (Grafström et al. 2015). Blomé (2012) visar i sin studie att fastighetsföretag som implementerar CSR minskar sina drift- och underhållskostnader med cirka 4,5 %, vilket är ett bevis på ökad lönsamhet för företagen. De dominerande motiven som anges för att företag skall öka sitt engagemang är att det på sikt kan bidra till deras lönsamhet, genom att till exempel förbättra möjligheter att rekrytera och behålla kompetens samt locka allt fler välinformerade kunder (Grafström et al. 2015). B2 tar in praktikanter för att hjälpa unga komma närmare arbetsmarknaden men också för att de ser ett växande rekryteringsbehov. Även B4 ser ett behov av att attrahera nya medarbetare och samarbetar med olika organisationer för att föra unga närmare arbetsmarknaden.

5.2 Socialt ansvarstagande

In document Corporate Social Responsibility Bostadsbolagens sociala ansvarstagande och relationerna mellan CSR och genus (Page 50-59)