Relationers betydelse

Vi har velat undersöka måltiden ur ett relationellt perspektiv, närmare bestämt den relationella teorin eller pedagogiken. Eftersom det saknas forskning om den pedagogiska måltidens förutsättningar för relationsbyggande har vi valt att lyfta fram forskning som visar på vilken betydelse relationer har för barns framgång i skolan. Relevansen för vår studie är att den nutida skolans krav på effektivitet och mätbara resultat hotar relationer. Även om vi argumenterar för att den pedagogiska relationen har ett värde i sig självt, visar de studier vi har valt ut hur en nära relation mellan barn och lärare har inverkan på såväl studieresultat som barnets inställning till skolan. Vi menar att det därför blir kontraproduktivt att satsa på mätbara resultat om det gör att de pedagogiska relationerna hotas eller hamnar i skymundan.

I den studie som Palermo et al. (2007, s. 407) genomfört, upptäcktes starka kopplingar mellan den pedagogiska relationen och barnets akademiska förberedelse. Om den pedagogiska relationen var

nära tycktes barnet ha ökad akademisk beredskap och framgång i skolan. Om relationen var beroende eller konfliktfylld uppstod ett motsatt resultat. Även Birch och Ladd (1997, s. 61) har

dragit liknande slutsatser i sin studie. De upptäckte att om läraren och barnet har en nära relation har detta inverkan på studieresultatet och barns inställningar till skolan. Vi argumenterar för att både Fredrik och Lina har nära relationer till barnen vi observerat. Lina uttrycker lyhördhet som en viktig del i hennes förhållningssätt. Hon uttrycker att det är viktigt att se alla barn och möta deras behov. I våra observationer har vi sett hur Lina med hjälp av sin lyhördhet bygger omsorgsrelationer till barnen där hon identifierar barnens behov och tillgodoser dem efter bästa förmåga. Fredrik uttrycker att det för honom är viktigt att bygga förtroendefulla relationer till barnen. Vi menar att de förtroendefulla relationerna blir synliga genom Fredriks förhållningssätt och hans sätt att bemöta barnen. Fredrik är noga med att hålla det han lovar och bemöter barnen på det sätt som de förväntar sig, vilket fördjupar relationen. Genom Fredrik och Linas agerande vid måltiden menar vi att det byggs nära pedagogiska relationer, som kan ge barnen bättre akademisk beredskap och framgång när de sedan börjar skolan.

6.2 Metoddiskussion

Vi har genomfört en mikroetnografisk studie där vi undersökt den pedagogiska måltidens förutsättningar för relationsskapande ur ett relationellt perspektiv. I en mikroetnografisk studie följs en mindre grupp under en kortare period och för att få så stor förståelse som möjligt används flera slags metoder för att samla in empiri (Alvehus, 2013, ss. 101-102). Vi valde att både göra intervjuer och observationer för att på så sätt försöka få en ökad förståelse. Om vi enbart gjort observationer hade vi inte tagit del av förskollärarnas egna tankar och på så sätt inte fått en lika stor förståelse eller kunskap om varför de agerar och kommunicerar som de gör. Vi hade inte heller fått ta del av deras syn på relationer, förhållningssätt eller den pedagogiska måltidens förutsättningar för relationsskapande. Om vi enbart genomfört intervjuer hade vi fått del av deras tankar men inte fått syn på hur förskollärarna agerade i praktiken. Vi hade varken fått syn på ögonblicken av äkta dialog eller det som hände mellan förskollärarna och barnen. Vi menar att vi genom att kombinera dessa två metoder för insamling av empiri har fått en ökad förståelse och ett rikare material.

Användandet av fältanteckningar har överlag fungerat bra. Det har varit ett enkelt sätt att snabbt kunna påbörja och avsluta dokumentationen när det har behövts. Nackdelen vi kan se med fältanteckningarna är att det vid vissa tillfällen varit svårt att hinna med att dokumentera allt vi sett och hört. Vi kan se fördelar med att göra ljudinspelningar av måltidssituationen för att på så sätt fånga upp allting som sägs. Genom att inte spela in ljud har vi med säkerhet gått miste om sådant som vi inte hunnit skriva upp eller uppfattat. Ljudinspelningar hade gjort att vi kunde fokusera mer på förskolläraren och barnens kroppsspråk och vad de gör och inte behöva tänka på att skriva ner det som sägs. På grund av etiska skäl valde vi att inte göra ljudinspelningar då vi inte hade samtycke att observera alla barn som närvarade vid måltiden.

Vår ambition var att göra icke-deltagande observationer. Genom att vi genomförde observationerna på två förskolor som vi sedan tidigare har en relation till var vår förhoppning att vår närvaro inte skulle vara något ovant eller störa barn och lärare. Vid något tillfälle kunde ett barn ställa någon fråga till oss eller säga något till oss under observationstillfällena, men vår bedömning var att barnen inte stördes av vår närvaro. Även om vi försökte att påverka observationerna så lite som möjligt, är vi medvetna om att vår närvaro hade en påverkan, framförallt på pedagogerna. Vi bad pedagogerna att agera som vanligt, men vi kunde se att vår

närvaro i de inledande observationerna gjorde dem en aning nervösa. Denna nervositet upplevde vi försvann efter de inledande observationerna, och mot slutet kunde det hända att läraren glömde bort att vi satt i rummet.

6.3 Vidare forskning

Då vi inte funnit någon studie eller forskning som undersöker den pedagogiska måltidens förutsättningar för relationsbyggande ur ett relationellt perspektiv, menar vi att det är ett forskningsområde som det saknas kunskap kring. I vår studie har vi utgått ifrån förskollärarnas tankar kring relationsskapande vid måltiden och det är även deras förhållningssätt som vi har lagt vårt fokus på. Barnens tankar och åsikter kring den pedagogiska relationen och måltidssituationen ges därför inget utrymme. Av den anledningen hade vi tyckt det vore intressant att undersöka den pedagogiska relationen utifrån barnets perspektiv, där barnen ges utrymme att uttrycka sina tankar och åsikter. Genom att intervjua barn hade vi kunnat ta del av deras tankar och åsikter. Vi hade även tyckt att det vore intressant att undersöka andra vardagssituationer på förskolan och jämföra de olika platsernas relationella förutsättningar.

6.4 Avslutande ord

Inom relationell pedagogik utvecklas färdigheter och kompetenser i relationer (se Aspelin & Persson, 2011, s. 13; Aspelin & Johansson, 2017, s. 162). När relationen mellan lärare och elev upplevs som äkta har den pedagogisk möjlighet. Detta sker genom dialog i de stunder de verkligen är med varandra (Aspelin & Persson, 2011, ss. 110-111). En förutsättning för att kunna vända sig helt mot varandra och ha äkta dialog är att det finns förtroende mellan deltagarna (Nordström Lytz, 2017, s. 190). De förtroendefulla relationerna byggs inte enbart upp genom den äkta dialogen, utan genom att barnen blir sedda och förstådda av läraren (ibid., s. 173). Vi menar att för att kunna se och förstå barnet måste läraren vara lyhörd för barnens behov och inta sin roll som omsorgsgivare. Genom att barnet får sina behov tillgodosedda fördjupas relationen mellan läraren och barnet. Vi menar att relationsbyggande vid måltiden utifrån ett relationellt perspektiv handlar lika mycket om äkta dialog som att möta barnens olika behov och på så sätt få en fördjupad, förtroendefull och nära relation.

Referenslista

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. Uppl. Stockholm: Liber

Aspelin, Jonas (2005). Den mellanmänskliga vägen: Martin Bubers relationsfilosofi som

pedagogisk vägvisning. Eslöv: B. Östlings bokförlag Symposion

Aspelin, Jonas & Johansson, Lotta (2017). Relationell pedagogik – ingång till ett fält. Ur:

Aspelin, Jonas & Johansson, Lotta. Pedagogisk Forskning i Sverige. Relationell pedagogik.. Vol

22 Nr 3-4, ISSN 1401-6788

Aspelin, Jonas & Persson, Sven (2011). Om relationell pedagogik. 1. Uppl. Malmö: Gleerup Biesta, Gert (2004). Mind the Gap! Communication and the Educational Relation. Ur: Bingham, Charles W. & Sidorkin, Alexander M. (red.) No Education Without Relation. New York- Peter Lang Pub. Inc.

Bingham, Charles: Sidorkin, Alexander: Biesta, Gert: Hutchinson, Jaylynne N.; Margonis, Frank; McDaniel, Bonnie Lyon; Noddings, Nel; Pijanowski, Cherlyn M.; Romano, Rosalie M.; Stengel, Barbara S.; Thayer-Bacon, Barbara J. (2004). Manifesto of Relational Pedagogy:

Meeting to learn, learning to meet. Ur: Bingham, Charles W. & Sidorkin, Alexander M. (red.)

(2004). No education without relation. New York: P. Lang

Birch, Sondra. H. & Ladd, Gary W. (1997). The teacher-child relationship and children’s early school adjustment. Journal of School Psychology, Vol 35:61-79.

Buber, Martin (1990). Det mellanmänskliga. Ludvika: Dualis

Buber, Martin (1993). Dialogens väsen: traktat om det dialogiska livet. Ludvika: Dualis Franzén, Karin (2014). Det yngsta barnet - exemplet matematik. Ur: Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria & Franzén, Karin (red.). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. 1. Uppl. Stockholm: Liber

Johansson, Barbro (2013). Kvalitativ barndomsforskning. Ur: Johansson, Barbro & Karlsson, MariAnne (red.) Att involvera barn i forskning och utveckling. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur,

Karlsson, Marie (2014). Perspektiv på förskolan i examensarbeten Ur: Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria & Franzén, Karin (red.). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. 1. Uppl. Stockholm: Liber

Lantz, Annika (2013). Intervjumetodik. 3., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. Uppl. Malmö: Gleerup

Lilja, Annika (2013). Förtroendefulla relationer mellan lärare och elev. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2013 Tillgänglig på Internet:

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/32806/1/gupea_2077_32806_1.pdf

Lpfö 98/2016. Läroplan för förskolan. Rev. 2016 Stockholm: Skolverket

http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

(Hämtad 2018-04-24)

McKinley, M., Lowis, C., Robson, P. J., Wallace, J. M. W., Morrissey, M., Moran, A. &

Livingstone, M. B. E. (2005). It's good to talk: children's views on food and nutrition. European

Journal of Clinical Nutrition, 59, 542- 551.

Mead, George Herbert (1976). Medvetandet, jaget och samhället: från socialbehavioristisk

ståndpunkt. Lund: Argos

Moore, S. N., Tapper, K. & Murphy, S. (2010). Feeding strategies used by primary school meal staff and their impact on children's eating. Journal Of Human Nutrition And Dietetics: The

Official Journal Of The British Dietetic Association, 23(1), 78-84.

Nahikian-Nelms, Marcia (1997). Influential factors of caregiver behavior at mealtime: a study of 24 child-care programs. Journal of The American Dietetic Association. Vol. 97, Issue 5, P. 505-

509.

Nationalencyklopedin (2018). Icke-verbal kommunikation.

http://www.ne.se.proxy.mau.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/icke-verbal-kommunikation (Hämtad 2018-04-20)

Noddings, Nel (2004). Foreword. Ur: Bingham, Charles W. & Sidorkin, Alexander M. (red.). No education without relation. New York: P. Lang. P. vii-viii

Noddings, Nel (2012). The Language of Care Ethics. Knowledge Quest. Vol 40 Nr 5 s. 52-56 Nordström Lytz, Rita (2017). Relationell pedagogik som närvaro. Ur: Aspelin, Jonas & Johansson, Lotta. Pedagogisk Forskning i Sverige. Relationell pedagogik.Vol 22 Nr 3-4, ISSN 1401-6788

Norman, Jenny (2003). Språkspel i förskolan: uppfostran vid matbordet. Forskarutbildningen i pedagogik, Malmö Högskola.

Palermo, Francisco, Hanish, Laura D., Lynn Martin, Carol, Fabes, Richard A. & Rei-ser, Mark (2007). Preschoolers’ academic readiness: What role does the teacher-child relationship play?

Early childhood research quarterly, Vol 22: nr 2:407-422.

Patterson, Emma, Lilja, Karin & Schäfer Elinder, Liselotte (2012). Kartläggning av svenska

skolmåltider 2011: resultat från Skolmat Sveriges nationella baslinjestudie före den nya skollagen. Stockholm, Sweden: Institutionen för Folkhälsovetenskap. Karolinska Institutet.

Roos, Carin (2014). Att berätta om små barn - att göra en minietnografisk studie. Ur: Löfdahl, Annica, Hjalmarsson Maria & Franzén Karin (red.). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. 1. Uppl. Stockholm: Liber

Sepp, Hanna, Abrahamsson, Lillemor & Fjellström, Christina (2006). Pre-school staff’s attitudes toward foods in relation to the pedagogic meal. International Journal Of Consumer Studies,

30(2), p. 224-232.

Shannon, Claude E. & Weaver, Warren (1964). The mathematical theory of communication. Urbana, Ill.: University of Illinois Press

Skolverket (2016). Mat i förskolan och skolan. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet:

https://www.skolverket.se/regelverk/mer-om-skolans-ansvar/mat-i-skolan-1.185012 (Hämtad 2018-04-24)

Specialpedagogiska skolmyndigheten (2012). Tecken som AKK. Tillgänglig på internet: https://www.spsm.se/stod/specialpedagogiskt-stod/sprak-och-

kommunikation/alternativ-och-kompletterande-kommunikation/manuell-och-kroppsnara- akk2/tecken-som-akk/

(Hämtad 2018-04-23)

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet

Tillgänglig på Internet:

http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf

Bilaga

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE BARN-UNGA-SAMHÄLLE

Datum - 2018-02-19

Samtycke till barns medverkan i studentprojekt

Hej! Vi heter Stephanie och Felicia och går sjätte terminen på förskollärarprogrammet vid Malmö Universitet. Vi tar examen i januari 2019 och kommer under våren att skriva vårt examensarbete. Som underlag för vårt examensarbete kommer vi att genomföra en studie på förskolan.

Vår studie kommer att fokusera på samspel, kommunikation och relationsskapande vid måltiden i förskolan. Vi kommer därför observera barn och pedagoger i måltidsituationer med fokus på pedagogens förhållningssätt. Vi kommer att föra anteckningar över våra observationer.

I vår studie utgår vi från Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Det innebär bland annat att vi kommer att vara lyhörda för barns vilja och avstår från observation om barnet på något sätt uttrycker att hen inte vill delta, att allt material vi samlar in kommer att anonymiseras och att detta material endast kommer att användas för den här studien, för att sedan förstöras efter att vårt examensarbete blivit godkänt.

Hello! Our names are Stephanie and Felicia and we are on our sixth semester on the preschool teacher program at Malmö University. We graduate in January 2019 and will during this spring write our degree project. As material for our degree project we will conduct a study at the preschool.

Our study will focus on interplay, communication and the building of relationships at mealtime in the preschool. We will therefore observe children and educators in meal situations with focus on the educators approach. We will take notes of our observations.

We base our study on the ethical principles from the Swedish Research Council. Which means for instant that we will be responsive to the child’s will and we will not observe if the child in any way expresses that he or she does not want to participate, that all the material we collect will be anonymized and that this material will only be used for this specific study, to then be destroyed after our degree project has been examined.

Stephanie Almén ……… E-mail: xxxxxxxxxx@gmail.com Felicia Johansson ……… E-mail: xxxxxxxxxx@gmail.com Ansvarig lärare/handledare: Gun Persson E-mail: xxxxxxxxx@mau.se

Kontaktuppgifter Malmö universitet:

www.mau.se

Tel: 040-665 70 00

Mejla gärna oss om ni har några frågor! / Please e-mail us if you have any questions!

Jag samtycker till att mitt barn deltar i studien/ I agree to let my child participate in the study


Jag samtycker inte till att mitt barn deltar i studien/ I don’t want my child to participate in the study

Barn/Child ………

Förskola/Preschool ………..

Vid gemensam vårdnad måste båda vårdnadshavare underteckna blanketten. On shared custody both guardians must sign the form.

Datum/Date ……….

Vårdnadshavare 1/Guardian 1 Vårdnadshavare 2/Guardian 2