Relevans för professionen

Livet utgörs inte av de dagarna du levat, utan av de dagar du minns.

Jag låter Neuropedagogiken vara den utgångspunkt för lärande som den faktiskt är - lärandet sker i hjärnan. Ökad kunskap om ett så centralt organ kan inte bortses ifrån som lärare. Det är både en skyldighet och ett egenintresse att ständigt bli bättre. Eftersom Neuropedagogikens insikter och påståenden i övervägande fall faktiskt bejakar de mer beprövade pedagogikerna finns ingen motsättning, utan stärker istället mitt självförtroende i min yrkesutövning. Det innebär ett mer holistiskt synsätt, ehuru med biologiska glasögon, just eftersom andra teorier om lärande inkluderas. För mig som nybliven lärare innebär Neuropedagogiken en

formaliserad och betydligt mer uttalad målsättning att göra lektionerna minnesvärda, snarare än faktaspäckade. Det låter så banalt och grundläggande men VFU-auskultationen visade verkligen på annat (viket gav upphov till detta examensarbete) och jag upptäcker att som novis lägger jag alltför stort fokus på att behärska innehållet, snarare än glädjen i att lära ut.

Förståelsen för hur hjärnan fungerar gör dessutom läraren mer förstående för beteenden och svårigheter hos eleven. Jag ser den omedvetne eleven som den biokemiska individ hen är. Till sist uppnår jag en hög grad av individualisering, genom variation och omväxling.

Själva förverkligandet av Neuropedagogiken, inser jag, ligger i mina metodiska och interrelationella utövning. Teorierna och principerna i all ära, men undervisningen är i sig fortfarande ett hantverk där fokus ligger på hur-frågan. Det är också en balanskonst mellan struktur och dynamik.

Till sist; om Neuropedagogik lärts ut på Lärarhögskolan hade den inte varit en ful ankunge. Dess förtjänster kräver egentligen ingen djup efterforskning, men på grund av oacceptansen har jag nu lagt ner stor möda på att själv legitimera den.

Inom företagsekonomi ligger vägen öppen för Neuropedagogik. En av kurserna kan låta sig förkroppsligas genom Ung Företagsamhet. Men det finns kurser som genomförs betydligt mer

traditionellt; Finansiering och kalkylering till exempel. Det är ett evigt räknande i en övningsbok, föga entusiasmerande. Hur skulle Neuropedagogiken kunna prägla en sådan kurs? Min egen erfarenhet har visat att det råder skarp brist på delning av didaktiska studier kring företagsekonomi. Därför skulle det vara av stort kollegialt intresse att empiriskt samla insikter från lärare, likt Att lära sig bokföring, en ämnesdidaktisk studie (Lööf 2011) i avsikt att finna former som harmonierar med Neuropedagogiken och vägleder framtidens

Referenser och källförteckning

Adler, B. & Adler, H. (2006). Neuropedagogik: om komplicerat lärande. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Bengtsson, M. (2018). Neuropedagogik för skolan – dröm eller verklighet? En granskning av litteratur för pedagogiska praktiker Lunds universitet, Kandidatuppsats vid Sociologiska institutionen, Avdelningen för pedagogik

Hämtad 2019-05-26 från: https://lup.lub.lu.se/student-papers/search/publication/8949368

Bergström, C. (2016), Lektionsdesign via läromedel och neurodidaktik - En komparativ studie för att utveckla en blivande svensklärares didaktiska medvetenhet, Luleå Tekniska

Universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande.

Brunsson, N. (2014), Företagsekonomi en introduktion - Vad handlar den

företagsekonomiska disciplinen om och varför har den blivit så populär bland studenter?, Organisation och Samhälle, Svensk företagsekonomisk tidskrift

Hämtad 2019-05-26 från: http://org-sam.se/2752/

Ekendahl, I., Nohagen, L., Sandahl, J. (2015). Undervisa i Samhällskunskap – en ämnesdidaktisk introduktion. Stockholm: Liber AB

Företagsekononomi.se

Hämtad 2019-05-26 från: www.företagsekonomi.se

Hardiman, M. Hardiman M. (2012). Informing pedagogy through the brain-targeted teaching model. J. Microbiol. Biol. Educ. 13(1):11-16

Ingvar, M., Eldh G. (2017). Hjärnkoll på skolan

Ingvar, M. (2014), Hjärnkoll på skolan, Sveriges Utbildningsradio,

Hämtad 2019-05-26 från: https://urskola.se/Produkter/187414-En-bok-en-forfattare- Hjarnkoll-pa-skolan?cmpid=del:cl:20190526:urskola

Klingberg, T. (2016), Hjärna, Gener och Jävlar anamma – Hur barn lär, Natur och Kultur. Levinsson M. & Norlund A. 2018. En samtida diskurs om hjärnans betydelse för

undervisning och lärande: Kritisk analys av artiklar i lärarfackliga tidskrifter. Utbildning & Lärande, Högskolan i Dalarna

Lundgren, M. (2012). Undervisning för förståelse i och av företagsekonomi: - Fallstudiemetodikens möjligheter och begränsningar, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet

Hämtad 2019-05-26 från: https://journals.lub.lu.se/hus/article/download/5655/15775/

Lööf, A. (2011). Att lära sig bokföring - En ämnesdidaktisk studie, Göteborgs Universitet, Kandidatuppsats vid Sociologiska Institutionen

Neuroforum (Kompendium, Version 2, 2019), Red. Rolf Ekman, Joanna Giota, Bertil Thomas Aadu Ott och Carl-G. Gottfries, Hjärnan och skolan Något om Neuroforums idéer för

framtidens skola

Hämtad 2019-05-26 från: https://neuroforum.se/_files/200000112-1e9bd1f91e/Skrift%20NF- 2.pdf

Neuroforum (Kompendium, 2007) Neurodidaktik. I: Ott, Aadu & Olivestam, Carl E. (red:er), (2007) Om hjärnvägar och knutpunkter (s. 87-96). Neurodidaktiska kollegiet. Göteborgs universitet: Institutionen för pedagogik och didaktik.

Hämtad 2019-05-26 från:

http://www.kultur.gu.se/digitalAssets/1268/1268824_Nr_200801_Neurodidaktik_Om_hj__rn v__gar_och_knutpunkter.pdf

OECD (2002), Understanding the Brain: Towards a New Learning Science, OECD, Paris. Hämtad 2019-05-26 från: http://www.oecd.org/education/ceri/31706603.pdf

OECD (2007), Understanding the Brain: The Birth of a Learning Science, OECD, Paris. Hämtad 2019-05-26 från: https://www.oecd.org/site/educeri21st/40554190.pdf

Pedagogiska Magasinet, Tema (2018), Hjärna eller ogärna

Prehn, A. (2018). Hjärnsmart pedagogik - stimulera barns lärande, empati, inre lugn och självkontroll, Lund: Studentlitteratur

Rydahl C, 2011, Hjärnkoll på undervisning - neuropedagogik som verktyg för inlärning Examensarbete vid Karstads Universitet

Selander, S., 2017, Didaktiken efter Vygotskij – design för lärande, Stockholm: Liber

Skolverket (2019), Hjärnforskning ger förståelse för lärande i naturvetenskap, (Dunbar, K., https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/arkiverade-statistiknyheter/statistik/2018- 08-23-preliminar-statistik-om-sokande-till-gymnasieskolan-2018-19

Skolverket (2019), Preliminär statistik om sökande till gymnasieskolan 2018/19 skap

Hämtad 2019-05-26 från: https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och- utvarderingar/forskning/hjarnforskning-ger-forstaelse-for-larande-i-naturvetenskap Skolverket (2011) Ämnesplan företagsekonomi

Hämtad 2019-05-25 från: https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan- program-och-amnen-i-

gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsu bject.htm%3FsubjectCode%3DF%25C3%2596R%26courseCode%3DF%25C3%2596RENT 0%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3#anchor_F%C3%96RENT0

Skolverket (2011) Läroplan Gymnasieskolan (Lgr11)

Hämtad 2019-05-25 från: https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan- program-och-amnen-i-gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan

Tebelius-Bolin, A. (2018). Vad varje pedagog bör veta om hjärnan, inlärning och motivation. Skarpnäck: Hjärna Utbildning AB

Hämtad 2019-05-25 från: https://www.su.se/hsd/om-oss/v%C3%A5ra- %C3%A4mnen/f%C3%B6retagekonomididaktik Universitetskanslerämbetet/SCB årsstatistik 2017/2018 Hämtad 2019-05-25 från: https://www.scb.se/contentassets/3c8ccc6772d544a2b8156592f6355cc3/uf0205_2017l18_sm _uf20sm1901.pdf

Westerberg, A. 2010, En företagsekonomi i företagens och samhällets tjänst Institutionen för Samhällsvetenskaper vid Södertörns högskola, Stockholm

Hämtad 2019-05-25 från: https://www.diva-