Reliabilitet och validitet

En rapport ska vara pålitlig och för att uppfylla det kriteriet behövs följande två komponenter, reliabilitet och validitet, utan dessa saknar rapporten vetenskapligt värde.⁸³

Reliabilitet avser hur resultatet är mätt och hur analysen är utförd. Detta ska ge andra forskare en möjlighet att kunna upprepa samma metod för att uppnå ett likställt resultat.⁸⁴ För en kvalitativ studie är detta dock inte en självklarhet, vissa förutsättningar kan förändras, så som minnesbilden som respondenterna har haft för insatsen och personligt humör. Följdfrågor ställdes under intervjuerna där så ansågs behövas, vilket gjorde att var intervju blev unik. Detta i kombination med att frågorna var öppna leder till att respondenternas svar och attityd kan skilja sig om samma intervju görs igen. Det som stärker reliabiliteten i rapporten är att intervjufrågorna som ställdes till var respondent var utförliga och tydliga samt att metoden för hur arbetet har utförts är väl beskrivet. Det möjliggör för andra att efterlikna arbetet genom samma metod och perspektiv för att på så vis kunna få snarlika resultat.⁸⁵

Validitet avser vad som ska mätas, i synnerhet att det som ska mätas är det som mäts. Detta ligger till grund för hur giltig (valid) rapporten anses vara.⁸⁶ Genom att ha tydligt ställda frågeställningar med ett klart syfte och avgränsning kan en hög validitet uppnås. Att ha hög reliabilitet, dvs god struktur och tillvägagångssätt behöver dock inte betyda att rapporten får en hög validitet. Lyckas inte rapporten fånga in vad den är avsedd till att göra spelar det ingen roll hur bra metod som använts.⁸⁷

83Ejvegård, 2003 84Bell, 2000 85Dalen, 2008 86Ejvegård, 2003 87Ejvegård, 2003

Validitet delas in i två kategorier, intern- och extern validitet. Intern validitet avser hur väl rapporten stämmer överens med verkligheten. Respondenterna tillhör kategorin beslutsfattare inom räddningstjänsten. Deras ord och tolkningar av svårdefinierade begrepp som har

förekommit i rapporten har ändå kunnat jämställas mot varandra på grund av deras

gemensamma bakgrund. Samtliga respondenter har god kunskap om beslutsfattande och har en betydande roll inom sitt ledarskap. Rapporten avspeglar således hur beslutsfattare inom räddningstjänst tolkar och arbetar vid brand i bostad.

Extern validitet avser hur möjligt det är att generalisera och applicera informationen i andra sammanhang.⁸⁸ Eftersom varje insats är unik oavsett var i landet insatsen äger rum kommer det alltid finnas en svårighet i att generalisera. Rapportens styrka är att den har tagit hänsyn till både geografiska skillnader samt tagit hänsyn till räddningstjänstens storlek och

beredskap. Detta medför att rapportens lärdomar kan vara till nytta av samtliga

räddningstjänster i Sverige. I synnerhet är det den grupp av beslutsfattare som liknar den representativa grupp av respondenter som intervjuats vilka har störst nytta av rapporten.

6. Slutsats

Examensarbetet har resulterat i att vissa slutsatser kunnat dras utifrån rapportens

frågeställningar och avgränsningar. Rapportens frågeställningar kan besvaras enligt följande. För att lyckas definiera vad som innebär att en insats är lyckad används teori i form av lagar och kriterier som sedan kombineras för att finna uttryckets korrekta innebörd. I diskussion och teori framställs definitionen av en lyckad insats enligt ett snabbt agerande som bryter händelseförloppet, ett val av insatsmetod som begränsar skadornas omfattning mer än vad andra metodval skulle göra, samt hög kvalitet på omhändertagande av drabbade och samverkan mellan inblandade aktörer.

Framgångsfaktorer vid brand i bostad har via intervjustudien visat sig vara ett helhetsbegrepp som innefattar flera faktorer, en lyckad insats har visat sig kunna bestå av en eller flera av dessa faktorer. Nedan sammanställs de framgångsfaktorer i korthet som identifierats i insatserna:

● Riktig och tillräcklig information i ett tidigt skede, via larmsamtal eller analys av olycksplatsen, för att skapa en korrekt uppfattning av situationen

● Ett snabbt motiverat agerande för att direkt slå ner branden och att tidigt påbörja restvärdesräddning

● Yttre faktorer som räddningstjänsten inte kan påverka:

○ Agerande av utomstående innan räddningsinsatsen påbörjats ○ Byggnadens utformning

○ Brandens placering ● Delegera ansvar och uppgifter

● Ett tydligt definierat mål som samtliga eftersträvar

● Utbildning och kunskap, tidigare erfarenheter, nya metoder ● Tillgängliga resurser

● Ha god kvalitet vid omhändertagande av de drabbade, såväl på plats som efteråt ● Samverkan mellan berörda aktörer

○ Ha en helhetssyn över situationen och samtliga aktörers behov ○ Ha förståelse för olika aktörers perspektiv av situationen

○ Ha ett gemensamt språk mellan aktörer för att undvika missförstånd

○ Dela information mellan inblandade aktörer för att undvika dubbelarbete och att något utelämnas

Samtliga respondenter anser sig vara nöjd med den utbildning och kunskap som de erhållits. De anser att kunskapen är tillräcklig att utgå ifrån under förutsättning att fortsatt utbildning och kontinuerlig repetition görs. En respondent tar upp hur räddningstjänsten i stora drag formar ens sätt att tänka och arbeta på, vilket kan leda till att nytänkande och input från annat håll sållas bort.

Intervjustudien identifierar vissa brister vid kunskapsutbytet, både inom berörda

räddningstjänster men också mellan andra räddningstjänster i landet. Samtliga respondenter nämner att det finns lärdomar att dra av varandra och det bör göras på ett effektivare sätt. Det

finns en vilja hos samtliga respondenter att öka detta kunskapsutbyte, det råder däremot delade meningar i hur omfattande det bör vara. Vissa respondenter menar på att

tillfredsställande information kan täckas inom regionen, medan andra ser ett behov även nationellt. En lösning skulle kunna vara ett nationellt forum där erfarenheter och lärdomar delas mellan landets räddningstjänster.