Mitt mål med undersökningen, att uppnå ett resultat som går att använda i framtida vetenskapliga undersökningar, kräver att jag har en god validitet i min undersökning. Man brukar definiera validitet enligt något av följande tre sätt48:
1. Överensstämmelse mellan teoretisk definition och operationell indikator.
2. Frånvaro av systematiska fel.
3. Undersökning av det som ska undersökas.
Min avsikt är inte att bevisa att något är sant eller falskt genom någon mätning. Min ambition är istället att se hur min förförståelse stämmer överens med verkligheten samt söka efter en ökad förståelse om varför någon utvecklar anorexi. Eftersom min undersökning är av kvalitativ natur och både induktiv/deduktiv är nämna validitetsdefinitioner svårare att uppnå än om undersökningen vore av kvantitativ deduktiv karaktär. För att uppnå en så god validitet som möjligt har jag att använt mig av nedan beskrivna
validitetskriterier.
7.2.1 Trovärdighet
Innan jag började med min empiriska undersökning gjorde jag en del förberedelser för att få en så bra validitet som möjligt i mitt möte med verkligheten. Jag inledde med att göra en plan för undersökningen, vilka jag skulle intervjua, när och var samt hur jag skulle bokföra intervjuerna, vilket datum de gjordes och med vem. Jag försökte tänka igenom vad som kunde inträffa under intervjuerna för att vara beredd på oförutsedda situationer samt att sträva mot ett så bra upplägg som möjligt för att nå nedan beskrivna mål; djup och aspektrikedom.
Ambitionen var att finna informanter som jag inte är för nära bekant med för att i största möjligaste mån undvika dilemmat med ”intervjuareffekter”49, vilket innebär att jag som person oavsett om jag vill eller inte kommer att påverka min informant. Den relation som jag och min informant har går inte att komma ifrån. Samma individ kan komma med olika svar på samma frågor beroende på vem som ställer frågorna.
Dessutom ger min förförståelse en del intervjuareffekter som inte går att komma ifrån. Informanten kan också ha en benägenhet att svara på frågorna så som denne tror att jag ”vill” att han eller hon ska svara. Det viktigaste med detta dilemma är dock att vara väl medveten om att dessa finns och försöka göra det bästa av situationen. En så neutral och objektiv utformning av frågor och den miljö som intervjun genomförs i. Miljön ska i största möjlighet vara så att både jag som intervjuar samt informanten kan känna sig avslappnade.
Noggrannhet i tolkning av svar är viktigt för att undvika missförstånd och feltolkningar. För att undvika att jag missuppfattat min informant har jag försökt att vara så öppen som möjligt och ställa följdfrågor då jag känner mig det minsta osäker på vad han eller hon menar. Medvetenheten om
intervjuareffekter gör också att jag är mer uppmärksam och har större chans att redovisa eventuella resultat som kan ha blivit påverkade.
48Esaiasson m.fl. 2004:61 49Esaiasson m.fl. 2004:293
Jag har försökt att uppnå flera perspektiv på undersökningen genom att använda mig av olika sorts data. Mina analyser är gjorda utifrån mina egna intervjuer och observationer samt tidigare litteratur och forskning.
För att få ett bra flyt i mina intervjuer har jag gjort provintervjuer för att testa att min intervjumall fungerar som jag tänkt samt att inte frågorna är krångliga och svåra att ställa eller förstå. Dessa provintervjuer har till viss del fungerat som empiriskt underlag för analys i denna uppsats. Jag har dessutom i tidigare uppsatser använt mig av intervju50 och deltagande observation51 som övning för denna undersökning.
7.2.2 Att skapa djup
Min ambition att nå ett så bra närmevärde med verkligheten som möjligt har jag försökt skapa genom att nå ett djup istället för en bredd i mina intervjuer. Jag har strävat efter att få min informant att öppna sig så mycket som möjligt, vilket kan ge mig en chans att empatiskt förstå min informant. Djupet har jag därefter försökt att nå i de fyra steg, som presenteras nedan, där målet är att skapa en mångtydighet, där det ”inre” kommer fram genom att informanten får svårt att sätta ord det hon vill beskriva:
1. Först gäller det att både jag och min informant slappnar av i varandras sällskap och kan skapa en dialog mellan oss då vi talar, istället för ett stelt och strukturerat ”fråga-svarförhållande”. Detta tillstånd försöker jag uppnå genom att inleda med enkla och neutrala frågor som är lätta att svara på och som ger en god inbjudan till min informant att ”börja prata”.
2. Nästa steg är att ställa frågor som handlar om värderingar. Vad tycker och tänker min informant i olika situationer. Vad är bra och dåligt. Frågorna är även här lätta att svara på och självklara saker i min
informants medvetande och sätt att tänka. Värderingar som hon möts av dagligen och inte behöva fundera på.
3. Det tredje steget är att ställa frågor som är något jobbigare för informanten att svara på även om svaren finns klara i hennes medvetande. Frågorna är mer intima som kräver en viss
eftertänksamhet, inget man talar om hur som helst till vem som helst. 4. Till sist försöker jag komma till ett stadium där min informant verkligen
får svårt att svara på mina frågor. Hon vet inte riktigt själv vad hon ska svara. Svaren finns dolt i hennes medvetande och det krävs en del arbete av individen själv att få fram dem. Det kan vara tankar, känslor, upplevelser, värderingar som individen har förträngt, glömt bort eller kanske aldrig riktigt varit medveten om. Ett djup har nåtts då jag märker att det blir svårt för min informant att verbalisera, d.v.s. sätta ord på vad hon vill säga. Jag har i det fallet lyckats skapa mångtydighet och det ”inre” hos individen kommer fram. Lyckas jag med detta har jag nått mitt mål med att skapa ett djup i min intervju52.
7.2.3 Aspektrikedom
Ytterligare ett steg i att skapa en validitet i undersökningen är att söka kunskap om helheter. Skapa aspektrikedom genom att i mitt urval använda mig av informanter från olika kategorier och perspektiv; anorektiker i olika stadier av 50Engström 2003
51Engström 2004 52Jarrik m.fl. 1998
sjukdomen, anhöriga och utomstående. Se på människor från olika ställen med olika bakgrund. Jag har dock inte gjort intervjuer med alla dessa utan till viss del använt mig av observation och tidigare forskning. Genom att se på olika kategorier av människor med en gemensam nämnare som utgångspunkt, i detta fall anorexi, skapas en helhet och ett bättre perspektiv mot om man bara ser på fenomenet från en viss aspekt. Helheten är en förutsättning för att få en mångsidig belysning och därmed en ökad validitet.
7.2.4 Mättnad
Den undersökning som jag gjort är av kvalitativ karaktär. Det som karakteriserar en kvalitativ undersökning är att det, efter hand som
undersökningen görs, dyker upp nya sätt att se på det man undersöker samt nya frågor hos den som forskar. Vid en kvalitativ undersökning får man ofta räkna med att göra upprepade och återkommande undersökningar till dessa inte längre tillför något nytt eller ger upphov till nya frågor, vilket innebär att man nått ”teoretisk mättnad”53. Då man nått teoretisk mättnad innebär det att man är ”färdig”. Ett tecken på att man är färdig är då man på ett enkelt sätt kan beskriva och berätta om sitt resultat för andra.
Målet med mina intervjuer och observationer har varit att bryta igenom det jag redan vet i form av min förförståelse. Nå ny kunskap och ökad förståelse genom att gå på ”upptäcktsfärd”. Få svar som går emot min förförståelse och som skapar nya frågor och tankesätt, vilket har lett till uppföljande intervjuer. Denna procedur har pågått tills jag ansett mig nöjd för nu med de upptäckter jag gjort.