Samrådsförslaget till RUFS 2010 har utarbetats i dialog med ett mycket stort antal berörda aktörer – kommuner och kommunala samarbetsorgan, landsting och regionala grupperingar, statliga myndigheter, organisationer och företag. Remissen har också besvarats av fler aktörer än någon remiss som regionplane- och trafiknämnden någonsin skickat ut.
Här redovisas de drygt 240 yttrandena i sammanfattning. Yttrandena inne- håller cirka 3 500 specifika påpekanden och ställningstaganden som samman- fattas i kapitlet Synpunkter på samrådsförslagets olika delar.
RUFS 2010 är avsedd att uttrycka regionens samlade vilja och de åtaganden som utvecklingsplanen innehåller ska genomföras av en rad olika aktörer, i många fall kommuner. I sammanfattningarna redovisas när någon fullmäktig- ledamot eller grupp i en kommun reserverat sig eller lagt ett yttrande till protokol- let. Det är värt att notera att i de allra flesta fall har beslut om yttrandet tagits i enighet.
Kommuner i Stockholms län
Botkyrka kommun
RUFS 2010 har bättre förutsättningar än den gällande planen att lösa den dubbla uppgiften att vara regionplan i plan- och bygglagens mening samt regionalt utveck- lingsprogram. De sociala utvecklingsfrågorna har fått en väsentligt bättre behand- ling än tidigare. Det är dock svårt att överblicka kopplingarna mellan de olika nivå- erna – räcker åtgärderna till för att uppnå mål och visioner? RUFS skulle behöva redovisa en utvecklad metodik med konsekvensanalys för bland annat social utveck- ling. För att Botkyrka ska kunna bidra till genomförandet av regionens strategi behöver RUFS 2010 även kompletteras med ett resonemang om på vilket sätt regiondelarnas olika utveckling ska bidra till helhetens attraktivitet.
För en bättre balanserad utveckling i hela regionen och för att bättre möta klimatutmaningarna behöver RUFS mer resonemang och fler förslag till ny infra- struktur och ett nytt systemtänkande som stimulerar verklig flerkärnig utveckling. Planen behöver också bättre behandla vikten av att utveckla kreativitet och entre- prenörskap, kulturens och upplevelsernas betydelse för utvecklingen och regionens förmåga att utnyttja invandringens möjligheter.
Botkyrka lyfter särskilt fram några infrastrukturfrågor av avgörande betydelse för kommunens utveckling. Den planerade Spårväg Syd skapar goda möjligheter att förbinda Flemingsberg och Kungens kurva via Tullinge/Riksten. För närvarande pågår även en spårbilsutredning för Botkyrka. Ett mer genomtänkt regionalt cykel- vägssystem behöver också utvecklas.
Pehr-Jannes Gråbergs (C) lämnade särskilt yttrande.
Ekerö kommun
Ekerö kommun anser att RUFS 2010 inte är tillräckligt utvecklad för sin roll som regionalt utvecklingsprogram. De viktigaste framgångsfaktorerna för regionen är tillgången på välutbildad och kompetent arbetskraft. Därför måste det finnas ett brett utbud av bra och prisvärda boendealternativ.
Kapacitetsbrister i de nord-sydliga förbindelserna av Stockholmsregionen resul- terar i delningstendenser. De dynamiska effekter, som generellt gynnar enskilda och företag i storstadsmiljöer, kan då bli begränsade.
RUFS måste verka för att Vägverkets och SL:s resurser även inriktas mot de kommuner som i likhet med Ekerö är belägna nära regioncentrum. För att öka till- gängligheten till kärnorna måste stombussnät utvecklas för att försörja de områden som inte ligger vid något spårnät. Tätare bebyggelse i regioncentrum underlättar framkomligheten, förutsatt att kollektivtrafiksystemet får tillräcklig kapacitet och kvalitet. I båda alternativen Tät och Fördelad är kollektivtrafikens andel reducerad, vilket måste åtgärdas. Regionen bör generellt verka för bättre samordning mellan godstransporter på land och till sjöss. Plandokumentet bör i betydligt större ut- sträckning belysa möjligheterna att använda vattenvägarna för arbetspendling.
Den pågående klimatförändringen bör få ett ökat utrymme i planens handlings- program och åtaganden. En ökad regional samordning för miljöfrågor är viktig. Slutsatserna i miljökonsekvensbeskrivningen kring vattenförsörjning och bebyggel- se i strandnära markområden är för generella och delas i vissa avseenden inte av Ekerö kommun. De gröna värdekärnorna och kilarna måste värnas även i de mer glesbebyggda delarna av regionen. Planen bör efter samverkan med berörda län och kommuner kompletteras med klargörande om Mälarens regionala värdestatus för vattenförsörjningen.
Rekreation och turism är viktiga verksamheter, som kan bidra till ett betydande antal arbetstillfällen utanför tätorterna. Upplevelseinriktad verksamhet är för när- varande dessvärre alltför koncentrerad till Stockholms innerstad. Det är därför viktigt att landsbygdsområdena stärker den egna profilen. Ett sammanhängande cykelstråk i hela regionen är ett sätt att göra landsbygden tillgänglig. Det är angelä- get att ge Stockholm-Mälarregionen i allmänhet och Mälaröarna i synnerhet en tydligare profil och identitet som kulturens övärld. RUFS bör i högre grad fokusera på kulturarvet och kulturmiljöerna.
Krister Skånberg (MP) har lämnat ett särskilt yttrande.
Haninge kommun
Regionplane- och trafikkontoret (RTK) har haft en hög ambition och delvis lyckats i sin ambition att utveckla innehållet i RUFS 2010 i jämförelse med RUFS 2001 i många delar. Planen innehåller dessutom förslag till genomförande vilket är lovvärt. Kommunerna har beretts stor möjlighet att delta i arbetsprocessen och påverka förslaget vilket naturligtvis är mycket positivt. Kommunen har dock en del kritiska synpunkter på förslagets olika delar och lyfter särskilt fram tre perspektiv som mås- te utvecklas till den slutliga versionen:
1 Miljökonsekvensbeskrivningen riktar allvarlig kritik mot innehållet i RUFS, särskilt vad avser behandlingen av klimatfrågan och utsläppen av växthus- gaser. Det är viktigt att denna kritik beaktas i den slutliga versionen och på- verkar de strategier och åtgärder som slutligen föreslås.
2 Tron på en flerkärnig region är viktig för utvecklingen. Positionen som regio- nal stadskärna är central för Haninge, liksom stråktänkandet på östra Söder-
törn från Globen till Nynäshamn och med den kommande storhamnen Norvik som regionens port mot Östersjön. Kommunens egna ansträngningar med att förtäta den regionala stadskärnan kommer att vara intensiva framöver. Men för att detta ska lyckas måste också infrastrukturen byggas ut för att stödja flerkärnigheten och den regionala stadskärnan. Konkret behövs satsningar på regionalpendel på Nynäsbanan med direkta förbindelser till Arlanda och Upp- sala, förlängning av Spårväg Syd från Flemingsberg via Södertörnsleden till Jordbro-Handen och Brandbergen och försök med spårtaxi någonstans i Stockholmsregionen, exempelvis i Haninge.
3 För att en region ska vara världsledande krävs inte bara tillräckligt med bostä- der, bra infrastruktur, social balans, ren miljö och närhet till naturen. Männi- skor behöver också kulturell stimulans på många olika plan. Denna dimension saknas nästan helt i RUFS och måste kompletteras.
Kommunen uttalar att Förbifart Stockholm är av stor vikt för hela Stockholmsregi- onen och inte minst Haninge. Den binder samman regionen och bidrar till ökad tillväxt och utveckling.
Robert Noord, Meeri Wasberg, Anders Lindberg, Kenneth Forsberg, Gunnel Trelje, Kerstin Hedin Lindholm (samtliga S) reserverar sig för förslag till tillägg till
yttrandet. Yvonne Radestam (MP) och Nafi Cilgin (V) lämnar särskilt yttrande.
Huddinge kommun
Vision, mål och strategier i RUFS 2010 är principiellt bra utformade och väl i linje med Södertörnskommunernas utvecklingsprogram liksom med inriktningen att tydligare koppla utvecklingen i Stockholms län till den i östra Mellansverige.
RUFS anlägger ett helhetsperspektiv och beskriver sambandet mellan en socialt sammanhållen region och en hållbar utveckling på ett tydligt sätt, vilket är föredöm- ligt. Huddinge anser dock att det är av största vikt att RUFS tydligt visar hur den regionala obalansen avses hanteras.
Kommunen anser att bostadsbyggnadstakten inte kan avgöras i dagsläget utan får tas upp i respektive års uppdatering av kommunens projektplan för samhälls- byggnadsprojekt. Det är viktigt att bostäder planeras för samtliga grupper i samhäl- let. En grupp som behöver lyftas fram tydligare är äldre och deras specifika behov. Kommunen tar inte fullt ut ställning för något av alternativen Tät eller Fördelad. Huddinge skulle ha föredragit Tät, som bedöms minska koldioxidutsläpp och skapa innovativa miljöer och effektiva kommunikationer. Den utbyggnadstakt som mot- svarar Fördelad är dock mera i linje med kommunens planering och bevarar också de gröna kilarna på ett bättre sätt. Huddinge förespråkar Storstäder som är att före- dra ur sju av åtta kriterier; för det åttonde är alternativen likvärdiga.
Huddinge anser att infrastruktursatsningar på Södertörn måste prioriteras för att stödja tillväxten och utvecklingen i den södra regionhalvan och därmed utjämna den regionala obalansen. Det är bra att RUFS har med Södertörnsleden inklusive Masmolänken och Spårväg Syd som behövs för att den tillväxtpotential som finns i södra länsdelen ska kunna tas tillvara. Hur den regionala balansen mellan nord och syd utvecklas samt kapaciteten i infrastrukturnätet behöver belysas för de olika alternativen i en utvecklad konsekvensanalys.
Huddinge instämmer till fullo i att utbildning är avgörande för att regionen ska vara framgångsrik och attraktiv. För att ytterligare stärka den högre utbildningen bör Södertörns högskola bli universitet.
Det är allvarligt att klimatmålen för år 2030 inte uppnås i något av de scenarier som RUFS skisserar. RUFS uppgift måste vara att visa vägen och föreslå åtgärder som leder till måluppfyllelse. RTN måste därför ta fram ett planförslag som upp- fyller klimatmålen.
Järfälla kommun
Förslaget till RUFS 2010 med vision, mål, strategier och åtaganden överensstämmer med Järfälla kommuns inriktning. Visionen är mycket högt ställd, kaxig och krä- vande och kan ge ett lyft för regionen. Indikatorerna visar att det är stor skillnad i hur långt regionen har kvar för att nå upp till de fyra uppställda målen.
Strategin Öka uthållig kapacitet och kvalitet inom utbildningen, transporterna
och bostadssektorn innehåller tankar och idéer som i hög grad stämmer överens
med kommunens mål och strategier vad gäller dessa tre områden. Förbättringarna av kapaciteten i trafikinfrastrukturen är helt nödvändiga för regionens utveckling. Det är Järfällas mål att öka bostadsbyggandet och inflyttningen i kommunen. För att det ska vara möjligt, måste också bostadsplanerna följas av investeringar i infra- strukturen.
Stockholmsregionen är underförsörjd på högre utbildning och E 18-stråket sak- nar helt utbildningsinstitutioner på högskolenivå. Järfälla, med den utpekade regi- onala kärnan Barkarby-Jakobsberg, erbjuder ett mycket lämpligt läge med anknyt- ning till Mälarbanan, E 18 och Förbifart Stockholm.
Avsnittet Utveckla idéer och förnyelseförmåga känns inte tillräckligt framåt- syftande. Frågorna är viktiga, men det är otydligt vilka åtgärder som krävs. Upp- delningen på strategierna Stärk sammanhållningen och Frigör livschanser känns onödig. Båda strategierna pekar på ett utvecklingsområde som är viktigt för regio- nen. Utvecklingen har under de senaste åren varit negativ med ökade skillnader och utanförskap och måste vändas om regionen ska bli Europas mest attraktiva stor- stadsregion.
Planstruktur Tät är enligt kommunens bedömning den strategi som bäst kan uppnå den vision och de mål som har formulerats. Järfälla förordar en modifierad variant av den täta strukturen med spårvägsförbindelse mellan Kista/Akalla och Barkarby. Spårväg ger fler hållplatser och på så sätt en mer tillgänglig kollektiv- trafik. En spårväg ger också tillgänglighet mot Sollentuna och Häggvik genom kopp- ling till Tvärspårväg Norr. Kommunen ser inte Mälarbanans sträckning via Kista med koppling till Ostkustbanan som en förutsättning för det täta alternativet. Det är kapacitetsökningen på järnvägen i sig som måste komma till så snart som möjligt.
Eva Lennström (M) och Lennart Nilsson (KD) anmälde ett gemensamt särskilt
yttrande.
Lidingö stad
Lidingö stad stödjer inriktningen och ställer sig bakom den föreslagna visionen. Lidingö poängterar att det är ett viktigt att ta fram nyckeltal och indikatorer som verifierar att regionen närmar sig visionen.
Lidingö anser att de två alternativa planbilderna Tät eller Fördelad är i stort sett likvärdiga. Tät har dock många fördelar när det gäller tillgänglighet, energieffektivi-
tet och satsningar på tunnelbanan. Enligt sina befolkningsprognoser kan Lidingö tillgodose både Tät och Fördelad i det låga alternativet.
Infrastrukturen är av strategisk betydelse för Lidingö och det är viktigt att det finns en god tillgänglighet både med kollektivtrafik och med bil. Lidingöbanans upprustning och en ihopkoppling med stadsspårvägen i Värtan är viktig för att Lidingö ska kunna ta ansvar för sin del av bostadsbyggandet. I samrådsförslaget saknar Lidingö därför stadsspårvägen. Snabbspårvägen mellan Universitetet och Ropsten bör vara med även i alternativet Tät. Österleden är med i Fördelad men inte i Tät, vilket den bör vara. En utveckling av kollektivtrafik på vatten är positivt ur Lidingös synvinkel.
I samrådsförslaget framgår det att den beskrivna utvecklingen av Stockholms- regionen inte uppfyller de nationella klimatmålen. En analys av detta borde ha gjorts i förslaget. De områden i regionen, som blir mest berörda av framtida klimat- effekter, borde pekas ut i den slutliga utvecklingsplanen.
Martti Malhed (S), Malin Olsson (S), Mikael Rogler (S), Ewa Lantz (S), Mårten Dahlberg (S), Claudio Crevatin (S), Susana Luna (S), Lilian Becker (C), Kent Ivarsson (C) och Anneli Åström (C), Jan Fjellander (MP), Pontus Magnusson Jansson (MP) och Sven Erik Wånell (V) reserverade sig mot beslutet.
Nacka kommun
Nacka kommun ställer sig bakom samrådsförslagets utmanande vision och breda målformuleringar. Erfarenheter av svårigheterna att genomföra tidigare region- planer visar dock att regionala ambitioner behöver avgränsas och konkretiseras för att kunna förverkligas. Kommunen föreslår därför att två av de sex strategierna lyfts fram som särskilt viktiga: strategi 1, ”Öka uthållig kapacitet och kvalitet inom ut- bildningen, transporterna och bostadssektorn” och strategi 3, ”Säkra värden för framtida behov”.
Alternativen Storstäder och Tät gynnar en effektiv kollektivtrafik och rationell teknisk försörjning av bostadsområden. Alternativen Städer och Fördelad kan ge fler människor större möjligheter till näraliggande natur- och vattenkontakt. Skill- naderna mellan alternativen uppfattar Nacka dock inte så stora att ett tydligt vägval är nödvändigt i regionplanen.
Nackas grundläggande inställning är att det måste finnas ett mycket starkare samband mellan dem som har nytta av investeringarna i infrastruktur och dem som ska betala för dem. Nacka saknar ett regionalt organ som kan styra och samordna kommunövergripande frågor inom t.ex. trafikinfrastruktur och utbildning − inte bara planera för det. Att bana väg för t.ex. en regional huvudman för hela transport- sektorn är kanske den åtgärd som skulle ha störst betydelse för regionens utveck- ling. För hela länet, men speciellt för Nacka/Värmdö, behövs både omfattande väg- utbyggnader och kraftigt utbyggd kollektivtrafik. Regionen bör samarbeta kring ett ökat utnyttjande av vattnet som en kollektivtrafikresurs. I RUFS 2010 diskuterar man främst infrastrukturen i nord-sydlig riktning. Detta är viktigt för regionens utveckling, men det får inte ske till priset av att ostsektorns tillgänglighet försämras. Gång- och cykeltrafiken bör få större uppmärksamhet i planen. Det är inte rimligt att CO2-halterna beräknas öka uppemot 20 procent till år 2030.
Nacka anser att utbyggnad av högskoleutbildningen i den södra regionhalvan bör prioriteras. RUFS bör bättre belysa behovet av att utveckla starka arenor för utbyte mellan företagens FoU och universitetens och högskolornas reguljära forskning.
Nacka anser att skärgården belyses för lite i RUFS. Åtagandena för vatten och av- lopp bör kompletteras med en mer utvecklad strategi för hanteringen av dagvatten. Regional samverkan är nödvändig för att lösa bristen på kapacitet att hantera avfall. Det är miljömässigt fördelaktigt att RUFS främjar utveckling mot mer stadsmässiga miljöer istället för fler småhusområden.
Kommunen anser att det är en allvarlig brist att barnperspektivet enligt FN:s barnkonvention samt genusperspektivet saknas i RUFS 2010.
Norrtälje kommun
Norrtälje kommun ställer sig bakom Nordostkommunernas gemensamma yttrande och framför därutöver att Fördelad är den planbild och ”hög” de planeringstal som bäst överensstämmer med kommunens egen översiktliga strategiska planering. Kommunen anser att RUFS har ett alltför radiellt och storskaligt tänkande och begär att Norrtälje stad, Rimbo, Älmsta och Hallstavik klassas som stadsbygd med utvecklingsmöjligheter. Vidare bör landsbygds- och skärgårdsperspektivet stärkas i den regionala planeringen.
Nykvarns kommun
RUFS 2010 pekar ut Södertälje som en regionalt viktig nod för långväga transporter vilket Nykvarns kommun anser vara positivt. Södertälje kanal, dess slussar och Södertälje hamn har således strategisk betydelse för hela regionen jämfört med andra hamnar i den södra länsdelen. Genom att utveckla sjöfarten och befintlig landinfrastruktur har man goda förutsättningar att minska andelen gods som trans- porteras på väg.
Nykvarn instämmer med Södertälje kommun i att det krävs flera åtgärder inom vägnätet för bättre tillgänglighet och ökad trafiksäkerhet. E 4/E 20 mellan Hallunda och Södertälje är idag en olycksdrabbad vägsträcka med långa dagliga köer. Trafik- platsen vid Saltskog har låg standard och trafikplatsen vid Vasa behöver komplette- ras för att öka tillgängligheten till industriområdena. En ny trafikplats behövs vid Almnäs för att öka tillgängligheten till t.ex. ett kommande logistikcentrum i enlighet med RUFS. E 20 östra motorvägsavfart mot Nykvarn når också snart sin maximala kapacitet och måste byggas ut. Kommunen har tillsammans med Vägverket gjort en översyn av trafiksäkerheten på länsväg 509 med all den tunga trafik som exploate- ringen av Mörby/Almnäs för med sig. Med stor sannolikhet behövs ytterligare cir- kulationsplatser, busshållplatser samt en gång- och cykelväg parallellt med länsväg 509.
Ett dubbelspår mellan Södertälje Hamn–Södertälje Centrum bör vara högt prioriterat mot bakgrund av att det idag är ett av Sveriges mest trafikerade enkel- spår. Det ökar också kapaciteten och pålitligheten för hela pendeltågssystemet i länet. Kommunen anser även att pendeltåg till Hölö tätort är en prioriterad fråga samt att Vårdinge kommundel även fortsättningsvis ska ha tillgång till pendeltåg. Kommunen vill särskilt prioritera projekt som Citybanan, Ostlänken och utbyggnad av Svealandsbanan. Samarbetet över länsgränserna rörande taxesystemet är också av vikt för ett ökat kollektivtrafikresande.
Kommunen står också bakom det gemensamma yttrandet från kommunerna i södertörnssamarbetet.
Nynäshamns kommun
Nynäshamns kommun hänvisar till det gemensamma yttrandet från Södertörns- kommunerna som har sin utgångspunkt i ”Regionalt utvecklingsprogram för Söder- törn”. Kommunen tydliggör i sitt särskilda yttrande den utveckling som skett i kommunen under de senaste åren och framförallt den framtida utvecklingen.
En förutsättning för att Nynäshamn även fortsättningsvis ska kunna bidra till Stockholmsregionens expansion är att ytterligare satsningar görs på infrastruktu- ren. RUFS bygger på resultatet av Stockholmsförhandlingen, men det räcker inte enligt kommunen.
Nynäshamn anser att RUFS måste redovisa aktuella satsningar i Nynäshamn (ny hamn i Norvik, utbyggnad inklusive en terminal för flytande naturgas inom raffina- deriets område) samt hur dessa bidrar till en ökad tillväxt i hela regionen. I sam- rådsförslaget konstateras endast att en ny hamn i Norvik planeras, men det räcker inte.
Kommunen anser att klimatförändringarna kommer att ställa nya krav på plane- ringen för bl.a. nya bostäder. Riktlinjer måste utarbetas för hur ny bebyggelse ska lokaliseras, hur infrastruktur och ledningar för vatten och avlopp placeras m.m. Även energianvändningen måste effektiviseras och förändras. Det är allvarligt att klimatmålen för år 2030 inte uppnås i något av de scenarier som RUFS skisserar. Syftet med RUFS måste vara att visa vägen och föreslå åtgärder som leder till mål- uppfyllelse. Det är viktigt att RUFS i ett slutligt utförande tydligare stödjer en ut- veckling av förnyelsebara energikällor i länet.
Den högre utbildningen måste byggas ut i regionen. För Nynäshamns del kan detta ske på i huvudsak tre sätt.
1. Arbeta för en ökad etablering av högre utbildning i närområdet.
2. Öka kapaciteten i regionens kollektivtrafik, både för resor till och från regio- nens centrum och för tvärförbindelser mellan regionens yttre kärnor. 3. Nå nya grupper och bredda rekryteringen genom att öka möjligheten för stu-
denter att bedriva sina studier på distans.
Eva Dannstedt-Branting (MP) reserverade sig till förmån för eget yrkande.
Salems kommun
Utöver det gemensamma yttrandet från Södertörnskommunerna framför Salems kommun att det inte är möjligt att inrymma 1 500−2 000 nya bostäder med bered- skap för ytterligare lika många eftersom 2/3 av kommunens mark ingår i skydds- område för Bornsjön (reservvattentäkt för Stockholms län) och ägs av Stockholm Vatten AB.
Sigtuna kommun
Sigtuna kommun delar i allt väsentlig planens vision med angivna mål och strategi- er. Sigtuna ansluter vidare till vad som framförs i Arlandaregionens gemensamma yttrande.
Oavsett planbild – alternativen Fördelad eller Tät – anser Sigtuna att Arlanda- regionen måste betecknas som en regional kärna i RUFS 2010. Kommunen förordar inte entydigt något av alternativen, men anser att den geografiska avgränsningen av