Första frågan som undersökningen skulle besvara var:
1. Vilka ledningar är det som renoveras? Avseende faktorer som ålder, material och dimensioner.
Spillvattenförande ledningar
De ledningar som renoverats mest avseende ålder är de ledningar anlagda på 1960-talet. Det har renoverats över 10 km spillvattenförande ledningar från detta decennium av totalt 33,6 km renoverade ledningar.
Det är nästan uteslutande betongledningar som blivit renoverade, 31 km. Över 90 % av de renoverade ledningarna är av betong.
Av betongledningarna är det dimensionen 225 mm som har renoverats mest, nästan 12 km. De utgör nästan 40 % av den totala renoverade sträckan av spillvattenförande ledningar.
Vattenledningar
För vattenledningar är det ledningar från 1960-talet som renoverats mest. Över 9 km vattenledningar har blivit renoverade från detta decennium av totalt 24 km renoverade ledningar.
Det är gjutjärn som är det dominerade ledningsmaterialet för vattenledningar och av de renoverade ledningarna är det över 90 % som var av gjutjärn. Det motsvarar en sträcka på ca 22 km.
Det är gjutjärnsledningar med dimensionen 150 mm som renoverats mest, nästan 14 km, vilket utgör ca 58 % av de renoverade vattenledningarna.
Renoveringskvoter
2. Vilken är renoveringskvoten för olika ledningar? Avseende faktorer som ålder, material och dimensioner.
Spillvattenförande ledningar
Renoveringskvotenålder över 25 år visar att det är spillvattenförande ledningar från 1900-1909 som har den högsta renoveringskvotenålder. Det som är mest intressant att titta på är hur renoveringskvoternaålder ser ut under de olika renoveringsperioderna. Under renoveringsperioden 1986-1995 sjunker renoveringskvoternaålder från ca 13 % 1900-1909 till 1 % för 1940-1949 sen stiger renoveringskvotenålder för 1950- och 1960-talet. Efter 1960-talet finns det i stort sätt ingen renoveringskvotålder för återstående decennium.
Tittar man på renoveringsperioden 1996-2005 sjunker bara renoveringskvotenålder fram till och med 1920-talet sen stiger den och ligger på ca 3 % för årtalen 1930-1969. Denna jämförelse visar att man under den senare renoveringsperioden har renoverat ledningar med större ålderspridning än i den första perioden. Dvs. det framgår att det inte enbart är de äldsta ledningarna som behöver renoveras, utan även yngre vilket syns i resultatet att det är mest 1960-tals ledningar som renoverats.
Betongledningarna har en renoveringskvotmaterial på ca 4 %.
Renoveringskvoternadimension för betongledningar med avseende på dimension visar att det är dimensionerna 375 mm samt 450 mm som har de högsta renoveringskvoternadimension. Betongledningarna med dimensionerna 375 mm och 450 mm har renoveringskvoterdimension mellan 10-11 % medan den vanligaste dimensionen av betongledningar, 225 mm, endast har en renoveringskvot på ca 4 % över en 25- års period.
Vattenledningar
4,5 %. Anledningen till detta är som för spillvattenförande ledningar, en större insikt med tiden om vilka ledningar som är i behov av renovering.
Renoveringskvotenmaterial är för gjutjärnsledningar 4,7 % och betongledningar 1,4 %.
Ledningar med dimensionen 200 mm har den högsta renoveringskvotendimension av gjutjärnsledningarna. Gjutjärnsledningar med dimensionen 200 mm har en renoveringskvotdimension på ca 11 %. Den vanligaste dimensionen av gjutjärnsledningar är 150 mm och den har en renoveringskvot på under 6 %.
8. Diskussion
Om resultaten
Att de äldsta ledningarna har de högsta renoveringskvoterna är inget märkvärdigt med tanke på de flesta är omkring 100 år gamla. Det finns vissa undantag men det kan förklaras med att ledningar har blivit omlagda istället för renoverade. Att 1950- och 1960-tals ledningar har höga renoveringskvoter och har behövt renoveras i långa sträckor är anmärkningsvärt med tanke på att de bara är ca 40-50 år gamla. Dock kan det finnas flera orsaker till detta, till exempel att man började använda grävmaskiner på 1950-talet bidrog till att precisionen försämrades i läggningsarbetet jämför med tidigare manuellt utförande. Detta gör att ledningarna inte få lika bra stöd av jorden runt omkring och därför inte ligger lika stabilt, som vid manuellt utförande, vilket gör att de går sönder lättare. Under 1960-talet startade det så kallades miljonprogrammet vilket innebar en ökad hastighet i allt som skulle byggas. Denna ”byggrush” gav i sin tur upphov till en del byggslarv, som för va-ledningar kunde innebära dålig packning av ledningar och därmed ökad lastpåverkan. Man ville även snabbt ha gröna ytor och då planterade man mycket träd, som pil och poppel vilka växer upp väldigt fort. Många träd hamnade ovanpå va-ledningar och deras väldigt starka rötter har förstört många va-ledningar.
Att det nästan endast är betongledningar och gjutjärnsledningar som blivit renoverade är inget konstigt. Eftersom nästan alla renoveringar är gjorda innan 1970 och då fanns det i stort sätt bara betongledningar i det spillvattenförande ledningsnätet och nästan bara gjutjärnsledningar i vattenledningsnätet. Därför är det svårt att diskutera renoveringskvoter för material.
Resultaten visar att för spillvattenförande ledningar är det betongledningar med dimensionerna 375 mm och 450 mm som är sämre än övriga dimensioner. De används inte längre idag, redan på 1940-talet slutades dessa att tillverkas på grund av att de inte klarade ökande kraven på hållfasthet. För gjutjärnsledningar är dimensionen 200 mm som verkar vara lite sämre.
1800-talet har väldigt låga renoveringskvoter, detta kan kopplas till att dessa har blivit omlagda istället för renoverade.
När man tittar på renoveringskvoter kan man resonera att låga kvoter är väldigt bra, för då har endast en liten del behövt renoveras. Men då är dilemmat att omsättningstiden blir väldigt lång, flera hundra år. Om man tänker tvärtom att en kort omsättningstid är bra så blir renoveringskvoten hög, för då ska väldigt mycket renoveras på en kort tid. I slutändan måste det ändå vara va-ledningsnätets kondition som bestämmer vilken renoveringskvot och omsättningstid som är korrekta. Man ska ju inte renovera ledningar bara för att få en kort omsättningstid. Detta pekar på att renoveringskvoter inte är det optimala måttet på renoveringsbehov.