Bussramp 1:7
Sida 29 av 35 Figur 59. Orienteringskarta.
Stadsbuss, linje 12
In- och utfarter vid resecentrumet Busstrafik
6. Diskussion
Varför ett resecentrum
Kollektivt resande ligger i tiden och miljöfarliga utsläpp reduceras kraftigt jämfört med transport i bil. Dagens kapacitet för centralstationen ligger inte i fas med behovet och vid ökad belastning kommer större lokaler vara nödvändiga.
Byten mellan buss och tåg är inte optimalt med flera minuters gång. Att skapa en kollektiv
knytpunkt i Karlstad kan då öka turismen och vara en bidragande del i att uppnå Karlstad mål med 100 000 invånare snabbare. Ett ökat resande innebär mer intäkter vilket medfinansierar Karlstads resecentrum.
Många styrkor finns i ett resecentrum men också svagheter. Kostnaden är alltid en avgörande faktor vilket utgör det största hotet mot resecentrumet.
Ytterligare försening av ett nytt resecentrum innebär renovering av befintliga spår och växlar vilket leder till en merkostnad om spåren placeras annorlunda och perronger breddas i framtida byggnation av resecentrum. Att upprusta
bangården flera gånger istället för att åtgärda allt vid nybyggnation av ett resecentrum ökar den totala kostnaden.
Bussens placering under mark är en kostsam konstruktion vilket är den svagaste länken men också det förslag med störst möjligheter. De ytor som frigörs i markplan samt snabba byten mellan olika färdsätt i denna kollektiva nod och
säkerheten med avspärrat område utgör den starka länken i förslaget. Oavsett hur bussarnas hållplatser gestaltas i markplan blir det med stora svårigheter att få plats med övriga viktiga delar som utrymme för fotgängare, cyklister, byggnader, vegetation, biltrafik och taxi i närhet av
resecentrumet. Detta på grund av områdets lokalisering mitt i staden bland befintliga hus och centralstationen samt stinsbostaden som är skyddade för sitt kulturhistoriska värde.
Sida 30 av 35 Enligt förslaget anläggs tolv gates för bussarna,
vilket är tre mer än dagens upprustning av busstationen. Detta för att klara en framtida ökning av busstrafik då en utbyggnad försvåras under mark.
Vad som gäller för bussen är den delen med minst faktabakgrund vilket är en svaghet. Dock har allmänna bestämmelser för väg varit i fokus vid utformning av busstationen som fri höjd till exempel. Ytterligare har ventilationen inte beaktats utan bara antagits inte vara några större svårigheter att lösa.
Järnvägen har utan tvekan varit den största avgörande faktorn för valet av utformning. Att sänka eller höja järnvägen skulle bli svårt att motivera ekonomiskt då den högsta tillåtna lutningen för spåren är minimal vilket skulle resultera i långa tunnlar eller broar för att skapa fria ytor i markplan. Därför har vi valt att behålla järnvägen på samma nivå som den är idag och istället placera bussarna under järnvägen då bussarnas har lägre krav på lutning och fri höjd.
Tillgänglighet
Ett tillgänglighetsanpassat resecentrum har varit en grundsten för gestaltningen. Ramperna i
området har bearbetats flertalet gånger för att inte bara vara tillfredsställande för rörelsehindrade utan också cyklister. Kombinationen gjorde att rak uppfart för den västra tunneln inte var möjlig mellan Hamngatan och järnvägen. Detta var en av flera svårigheter med resecentrumet som skulle lösas.
Perronger
Perrongernas utformning för tågen styrdes av platsbristen som rådde på norra sidan vilket resulterade i att det nordligaste spåret togs bort.
Även siktlinjen mellan Västra Torggatan och Stadsträdgården styrde placeringen. Valet av utformningen anses vara lyckad då målen uppfylldes.
Kapaciteten för persontrafiken blir större med fler tåglägen vilket också kan utökas relativt smidigt vid behov eftersom järnvägen ligger i markplan.
Gång och cykel prioriteras
Området kring resecentrumet är prioriterat för fotgängare samt cyklister och att deras stråk skall löpa fritt utan passage av vägar i den mån det går.
Denna del har lyckats bra med Hamngatan som det stora problemet, den går att passera under vilket då möjliggör en bilfri passage mellan centrum och Viken.
Parkering
De parkeringsmöjligheter som finns inom området skall tillgodose en ökad belastning av
kollektivtrafiken, dock har fria ytor för fotgängare och cyklister vid resecentrumet prioriterats.
Bilparkeringen fördelas på båda sidor om järnvägen för att reducera belastningen på Hamngatan.
Hamngatans trafik, reducering
Dagens höga bilflöde längs Hamngatan bildar en stor barriär mellan centralstationen och centrala Karlstad. En lägre belastning av Hamngatan är av stor vikt för att öka det kommande resecentrumets tillhörighet av centrum vilket är en del som kan utvecklas i förslaget. Fakta om biltrafiken är vag med få siffror om antalet bilar per timme och så vidare. Hur en lösning för detta kan se ut i detalj med beräkningar av flödet är väsentligt för utformningen av resecentrumet och även Hamngatan.
Gröna ytor, vegetation
Inslagen av grönska i staden har även de legat i fokus för att skapa ett trevligare centrum. Stråket mellan Stadsträdgården och Wennbergsparken är en grön länk som binder områdena samman och har en ljuddämpande funktion mot bostäderna i Kv. Strålen. Med mycket grönska ökar känslan av välbefinnande som är en viktig kugge i
stadsutvecklingen.
Bristen med valet av mycket grönska jämfört med förtätning av staden innebär utebliven
medfinansiering. Att endast ha byggnader utan någon vegetation eller utrymme mellan är inte en lika attraktiv lösning.
Gamla stationshuset
Centralstationen är skyddad för sitt kulturhistoriska värde vilket har begränsat valmöjligheterna för gestaltningen. Detta försvårade och minskade alternativen för området. Dock utgör byggnaden en del av turismen med den nya verksamheten av turistbyrå vilket anses lämpligt. Med denna verksamhet minskar risken för att den anrika byggnaden skall falla i skymundan av ett nytt resecentrum och blir då istället ett tillskott för stadsutvecklingen.
Sida 31 av 35 Tunnlarna
En tunnel som uppfyller tillgänglighetskrav för lutning och funkar till cyklister innebär långa breda ramper vilket blir ett problem vid byggnation i befintliga kvarter.
Känslan av att vara instängd är svårfrånkomlig i en tunnel vilket har bearbetats flera gånger för att minska den risken. Inspiration av andra tunnlar och detaljer för att lysa upp mörka ytor användes vid skissprocessen och har varit vägen fram till resultatet. Arbetet med ljusinsläpp, längd samt uppgångar från tunnlarna var en tidskrävande process med framgång. Dock var den östra tunneln länge kortare än resultatet för att inte bli för lång.
Den slutliga utformningen följer detaljplanen.
Nytänkande, inte bli ett i mängden Tidigare förslag har analyserats och då resulterat i fördelar respektive nackdelar. Detta tillsammans med egna idéer har utmynnat i ett förslag som inte skall bli ett i mängden utan sticka ut. Ett
välplanerat och lättillgängligt resecentrum bidrar till en ökning av kollektivtrafiken vilket leder till ett mer hållbart resande.