Resning och klagan över domvilla i den allmänna processen

4.5.1 Resning i tvistemål

Resningsgrunderna i tvistemål återfinns i 58 kap 1 § RB. Denna paragraf är, liksom de två följande paragraferna om resning i brottmål, fakultativ i sin utformning, men de torde enligt Ekelöf och Edelstam ändå tillämpas som om de vore tvingande.¹⁶⁸ Av den anledningen, och för att inte gå för långt från uppsatsens huvudämne, kommer framställningen i det följande främst att fokusera på lagtexten och endast undantagsvis på Högsta domstolens praxis.

I tvistemål kan resning beviljas på fyra olika grunder. Den första resningsgrunden (1 p.) rör brottsliga handlingssätt i processen. Centralt vid denna bedömning är om brottsligheten in-verkat på utgången i målet. Det krävs således att det föreligger ett kausalsamband mellan

164 Se Strömberg & Lundell, Allmän förvaltningsrätt, s. 234. Se även Ragnemalm, Förvaltningsprocessrättens grunder, s. 217.

165 Se avsnitt 4.1.

166 Se avsnitt 1.6.

167 Se avsnitt 4.6.4.

168 Ekelöf & Edelstam, Rättsmedlen, s. 178. Även Cars är av samma uppfattning, se Cars, Om resning i rättegångsmål, s. 132.

brottsligheten eller tjänsteförseelsen och domslutet.¹⁶⁹ Den andra resningsgrunden (2 p.) tar sikte på falsk bevisning. Även i detta avseende uppställs ett krav på att det görs antagligt att den falska bevisningen haft inverkan på utgången i målet. I fråga om en ”falsk handling”

krävs inte att något av brottsbalkens förfalskningsbrott ska ha begåtts, utan det är tillräckligt att handlingens innehåll är medvetet oriktigt.¹⁷⁰ Enligt den tredje resningsgrunden (3 p.) kan resning även beviljas om det föreligger en ny omständighet eller ett nytt bevis. Detta är den vanligaste resningsgrunden.¹⁷¹ I detta sammanhang avses med omständighet ett nytt rätts-faktum eller en ny del i ett redan åberopat rättsrätts-faktum. Med bevis avses såväl nytt bevismedel som nytt bevisfaktum. Utöver nyhetskravet krävs också att det görs sannolikt att materialets förebringande skulle ha lett till ett annat domslut. Här är alltså att märka att det uppställs ett högre beviskrav jämfört med de två tidigare punkterna. Den här resningsgrunden är emellertid förenad med ytterligare ett krav. Enligt 58 kap 1 § 2 st. RB måste den som vill ha resning på denna grund dessutom göra sannolikt att det inte varit möjligt att under rättegången eller i överklagandet åberopa denna omständighet eller detta bevis. Det uppställs således ett krav på giltig ursäkt. Om en sådan inte finns kan denna resningsgrund inte tillämpas. Den fjärde och sista resningsgrunden (4 p.) i tvistemål rör fall när rättstillämpningen som har legat till grund för domen har varit uppenbart lagstridig. Bestämmelsen aktualiseras exempelvis i fall där det är klarlagt att domstolen inte har beaktat eller uppenbart har missförstått en bestämmelse, alternativt att domstolen tillämpat en upphävd lag eller en lag som ännu inte trätt i kraft.¹⁷² Enligt förarbetena är det emellertid tillräckligt för resning att det framgår att den lagtolkning som domstolen lagt till grund för sitt domslut klart och oemotsägligt framstår som oriktig.¹⁷³

Vid tillämpningen av resningsinstitutet i tvistemål uppställs även vissa tidsfrister, något som saknas i förvaltningsprocessen.¹⁷⁴ Enligt 58 kap. 4 § 2 st. RB ska resning på grund av uppen-bart lagstridig rättstillämpning sökas inom sex månader från det att domen vann laga kraft och för övriga fall gäller en tidsfrist om ett år från det att sökanden fick kännedom om det för-hållande som ansökningen grundas på.

169 NJA 1978 C 198.

170 Ekelöf & Edelstam, Rättsmedlen, s. 179.

171 Ekelöf & Edelstam, Rättsmedlen, s. 181.

172 Ekelöf & Edelstam, Rättsmedlen, s. 180.

173 NJA II 1940, s. 172.

174 Se avsnitt 4.2.3.

4.5.2 Resning i brottmål

4.5.2.1 Resning till förmån för den tilltalade

Resningsgrunderna till förmån för den tilltalade i brottmål är fem till antalet och följer av 58 kap. 2 § RB. Den första resningsgrunden (1 p.) skiljer sig från tvistemålsstadgandet i 58 kap. 1 § 1 p. endast genom att även åklagaren och försvararen omfattas av den personkrets vars brottslighet kan utgöra grund för resning. Den andra resningsgrunden (2 p.) rör fall där en lagfaren domare – nämndemän omfattas således inte – eller en åklagare varit jävig och det inte är uppenbart att jävet saknat betydelse för målets utgång. Denna grund saknar mot-svarighet i tvistemålsprocessen.¹⁷⁵ Vidare kan resning i brottmål beviljas om det förekommit falska bevis (3 p.). Denna grund skiljer sig från den i tvistemålssammanhang endast i det avseendet att partsutsaga under sanningsförsäkran inte finns medtaget. Den fjärde grunden rör nya omständigheter eller bevis (4 p.). I detta avseende görs en mildare bedömning jämfört med tvistemålen; vid en ansökan på denna grund uppställs varken något krav på giltig ursäkt eller att man ska beakta någon tidsfrist. I denna punkt återfinns också den så kallade tilläggs-regeln, vilken aktualiseras ”om det, med hänsyn till vad sålunda åberopas och i övrigt fram-kommer, finns synnerliga skäl att på nytt pröva frågan om den tilltalade har förövat det brott, för vilket han dömts”. Slutligen kan resning till förmån för den tilltalade också bli aktuellt om den rättstillämpning som ligger till grund för domen uppenbart strider mot lag (5 p.). Det finns ingen bortre tidsgräns för när en ansökan om resning till förmån för den tilltalade ska ha fram-ställts.¹⁷⁶

4.5.2.2 Resning till men för den tilltalade

Resningsgrunderna till men för den tilltalade i brottmål följer av 58 kap. 3 § RB. Allmänna rättssäkerhetskrav gör att det för resning till men för den tilltalade uppställs striktare krav än vad som gäller i fråga om resning till förmån för den tilltalade. Med andra ord talar orubblighetsprincipen¹⁷⁷

175 Angående jäv som resningsgrund i förvaltningsprocessen, se avsnitt 4.6.1.

med extra styrka i dessa fall. Som framgår av 58 kap. 3 § RB kan resning till men för den tilltalade beviljas på två grunder. Den första är om det förekommit något brottsligt handlingssätt i processen eller om det förekommit falska bevis och det kan antas ha medverkat till att den tilltalade frikänts eller att brottet kommit att hänföras till en väsentligt mildare straffbestämmelse (1 p.). Resning kan även beviljas om det tillkommit nya

176 Welamson & Munck, Rättegång VI, s. 209.

177 Se avsnitt 2.2.

omständigheter eller bevis, förutsatt att det för brottet är föreskrivet fängelse i mer än ett år och att det görs sannolikt att omständigheten eller beviset skulle lett till fällande dom eller att en väsentligen strängare straffbestämmelse skulle aktualiseras (2 p.). I fråga om den senare resningsgrunden krävs enligt 58 kap. 3 § 2 st. att det föreligger en giltig ursäkt för att resning ska komma i fråga. Resning till men för den tilltalade måste sökas inom ett år från det att sökanden fick reda på det förhållande som ansökningen grundas på.¹⁷⁸

4.5.3 Domvilla

Regleringen om klagan över domvilla återfinns i 59 kap. 1 § RB. En dom kan undanröjas på grund av domvilla av fyra olika anledningar. Dessa är om det förelegat rättegångshinder (1 p.), om avgörandet meddelats mot någon som inte varit part eller rätteligen stämd (2 p.), om domen är så oklar eller ofullständig att domslutet är otydligt (p. 3) och slutligen om det förekommit annat grovt rättegångsfel (4 p.). I det sistnämnda fallet kan det röra sig om brott mot grundläggande allmänprocessuella rättegångsprinciper om exempelvis muntlighet, koncentration eller offentlighet. ¹⁷⁹ I fråga om den fjärde punkten krävs även enligt 59 kap. 1 § 2 st. giltig ursäkt.

Det kan konstateras att resningsinstitutet i den allmänna processen och förvaltningsprocessen skiljer sig åt i flera avseenden. I den allmänna processen finns detaljerade regler som ska tillämpas obligatoriskt, medan det i förvaltningsprocessen bara finns den allmänt hållna 37 b

§. Vidare är resningsinstitutet i den allmänna processen uppdelat på två måltyper, tvistemål och brottmål, där olika resningsbestämmelser tillämpas eftersom behovet av resning talar med varierande styrka på de olika områdena. Någon sådan uppdelning mellan straffrätt och civil-rätt finns av naturliga skäl inte i förvaltningsprocessen. I följande avsnitt undersöks resnings-grunderna i förvaltningsprocessen.