Hur resonerar lärare kring sin undervisning i relation till deras kunskapssyn?

Ord som återkommer i de flesta intervjuer är att bygga från individens kunskapsnivå, elevens ansvar att tillgodogöra sig kunskap samt vikten att tolka verkligheten och se sammanhang.

5.2.1Att sätta kunskap i sitt sammanhang

Det är tydligt att flertalet av lärarna drivs av hur eleverna skall kunna tolka verkligheten och få sätta den i ett sammanhang. Det finns en sammanhangsdel inkluderad i undervisningen som är intressant att ta i beaktning, hur eleven måste tolka insamlad fakta för att utveckla kunskap, vilket kan kopplar vi till Englunds demokratiska utbildningskonception56.

Beskrivningen om hur en lärare tar hanterar stenåldern med en helhetssyn, genom att förmedla fakta (information) och sedan gå ut och leka stenåldern är väldigt signifikativt med Gustavssons

kunskapsprocess då information måste sättas i ett sammanhang57. I första hand ges faktan och

56 _{Englund 2012} 57 _{Gustavsson 2002a}

informationen om hur människor på den aktuella tiden tillverkade olika redskap. Sedan får eleverna testa att tillverka dem. På så sätt bearbetar de informationen de fått i ett sammanhang. Genom att delge fakta och leka stenåldern sätter de det i ett sammanhang och gör det till sin egen kunskap. Om kunskap är något som enbart går att överföras mellan två människor så skulle det inte innebära någon form av delaktighet av eleven, eller någon form av produktivitet av eleven58. Den

informationen som läraren förmedlar måste eleven på något vis ta till sig, bearbeta och sätta i ett sammanhang för att det skall bli kunskap

Många av pedagogerna är också väldigt lyhörda för elevernas intressen och att koppla samman undervisningen med deras intressen, allt för att maximera lärandet och hålla uppe intresset. Det är ju som alltid, det man tycker är roligt, intressant och motiveras av är där man lägger sin energi och utvecklas. Det är viktigt att skapa en lustfylld, nyfiken och motiverande lärandesituation, vilket speglar Englunds demokratiska utbildningskonception.

5.2.2 Individens förkunskap

En av pedagogerna beskriver på ett tydligt och strukturerat sätt att steg ett är att fastställa elevernas nivåer. Det viktiga är dock att hen uppmärksammar eleven på den nivå hen befinner sig på och på så sätt gör eleven delaktig i sin egen utveckling och i sitt eget lärande och på så sätt skapar en inre drivkraft hos eleven att driva sitt egna lärande. Därefter fokusera på vad eleven ska lära sig och kunna sätta in det i sitt eget sammanhang, i sin egen vardag. Utifrån den forskningen vi har skrivit om går det att analysera svaret som pedagogen i tydliga steg arbetar med formativ bedömning. Att anpassa undervisningen efter elevens förmåga är kritisk för ett bra lärande men är också en risk om man som lärare missbedömer elevens förkunskaper. Om man startar på en nivå som inte

sammanfaller med elevens nivå så omöjliggör man basen och eleven kommer aldrig att kunna tillgodogöra sig kunskapen. Kent Larsson skriver i sin avhandling och Pernilla Mårtensson i sin

learning study om vikten av förståelse för att maximalt kunna utveckla kunskap59,60. En av

slutsatserna av learning studyn var att det uppdagades vilka förkunskaper eleverna verkligen hade och att lärarna vid några tillfällen gjort felaktiga iakttagelser. Genom att förändra undervisningen så att den bättre stämde överens med elevens förkunskaper kunde kunskapsutvecklingen bli bättre.

58 _{Stigendal 2002, Gustavsson 2002a} 59 _{Larsson 2007}

Även Segolsson resonerar kring förkunskaper och förmågan att kunna tolka genom sina fördomar är ett fundament för att kunna utveckla kunskap61.

För att sammankoppla Mårell-Olsson62 och Segolsson63 skulle man kunna säga att om

undervisningen inte matchar de förkunskaperna som eleven besitter kommer innehållet var för svårt eller för lått för eleven att ta till sig och att skapa den kunskap som förväntas av eleven.

5.2.3 Individuell utvecklingsplan och läxor

Mårell-Olsson har beskrivit hur den individuella utvecklingsplanen riskerar att bli en

skendemokrati. Den individuella utvecklingsplanen bygger på ett trepartssystem: skolan, eleven och hemmet. Att det krävs flera olika parametrar för att eleven ska kunna klara av att själv driva sin egen utveckling. Just läxor kan bli ett medel som inte är demokratiskt64. Om en lärare bygger sin undervisning på att eleverna ska kunna lära sig hemma, och/eller få stöd av sina föräldrar riskerar det att bli olikvärdigt för eleverna. Det kommer att finnas de elever som får mycket stöd av sina föräldrar, samtidigt som det finns de som har det omvända. Om en individuell utvecklingsplan bygger på att eleven ska skapa kunskap genom till exempel läxor riskerar alltså detta att bli en skendemokrati. Det finns även risker i att det är föräldrar som inte har tillräckliga kunskaper och på så sätt inte förstår vilket åtagande den individuella utvecklingsplanen innebär, vilket blir ett hinder för eleven. En av svenska skolans grundteser är en jämlik skola där alla elever ska ha samma möjligheter oavsett bakgrund. För att kunna leva upp till detta fullt ut måste skolan kunna ge alla barn samma möjlighet att lyckas och kan därmed inte bygga en del av lärandet på barnens hemförhållande och föräldrars möjlighet och intresse att hjälpa sina barn.

Det finns pedagoger som delar ut läxor och pedagoger som inte delar ut läxor. Det var intressant att höra om de pedagoger i vår studie som inte förespråkade läxor och deras argument att elever har så olika hemförhållanden med engagerade och oengagerade, insatta och oinsatta föräldrar i ett

pedagogiskt perspektiv.

5.2.4 Inverkan av lärarens engagemang

61 Segolsson 2011 62 _{Mårell-Olsson 2012} 63 _{Segolsson 2011} 64 _{Mårell-Olsson 2012}

En av lärarna hävdade att det viktigaste är lärarens driv och engagemang, oavsett vilka

förkunskaper eleverna har. Genom att fånga elevernas intresse stimulerar de läroprocessen och skapar en öppen och intressant atmosfär. Lärarna som intervjuats arbetar på olika sätt aktivt med att fylla klassrummet med material som inspirerar eleverna. Det kan vara saker som eleverna gjort själva och de ska känna sig stolta över men även andra föremål, bilder och material som kopplar till vad som behandlats i undervisningen. Detta kan öka glädjen för eleverna och kan skapa en mer lustfylld lärandesituation.

5.2.5 Elevens ansvar

Några lärarnasvarar att det är elevens ansvar i kunskapsutvecklingen att ta emot kunskap av läraren och lärarens roll i utvecklingen är att lära ut kunskapen. Detta tolkar inte vi vara i linje med

Segolssons resonemang kring att förkunskaper är en direkt avgörande effekt för att kunskap ska kunna uppstå65. Att ta emot kunskap är mer kopplad till den informativa undervisningen att förmedla faktakunskaper.