Hur resonerar unga män om relationen mellan maskulinitet och psykisk ohälsa?

dåligt. Däremot är upplevelsen att män inte söker vård för sin psykiska ohälsa i lika stor utsträckning som kvinnor, med anledning av att de stöter på en stigmatisering. Därför kan en slutsats vara att unga män upplever att maskulinitetsnormer resulterar i att de inte söker vård för den psykisk ohälsan. Maskulinitetsnormer kan möjligtvis ha bidragit till en stigmatisering som i sin tur har lett till att unga män har svårare att erkänna för sig själva att de mår dåligt,

självskadebeteende för att kunna klara av att hantera den psykiska ohälsan. Eftersom samhället ser på “manligt” och “kvinnligt” självskadebeteende på olika sätt, blir det problematiskt för de unga männen som mår psykiskt dåligt. När en man utvecklar ett

självskadebeteende och exempelvis beter sig utåtagerande, ser inte samhället det som ett rop på hjälp. Istället förknippas det med egenskaper som beskrivs som typiskt manliga. Det exemplifierar att det inte bara är männen som har påverkats av maskulinitetsnormerna och dess förväntningar, utan även resten av samhället.

Vår andra slutsats är att det är individuellt hur unga män upplever att den psykiska hälsan påverkas av maskulinitetsnormer. Dock upplever unga män att under åren har

maskulinitetsnormer påverkat deras psykiska hälsa på ett eller annat sätt. När de unga männen upplever att de inte lever upp till maskulinitetsnormerna förekommer känslor av nedstämdhet, värdelöshet och känslor av att inte känna sig som en riktig man. På så sätt upplever unga män känslan av att de är mindre värda, som resulterar i en påverkan på den psykiska hälsan. När männen istället aktivt försöker leva upp till maskulinitetsnormerna för att känna att de passar in, riskerar de att bli någon som de själva inte identifierar sig som. Männen beskriver att när de mår psykisk dålig vänder de sig hellre till kvinnor, eftersom de anser att det är mer accepterat av kvinnor än män. Det kan betyda att maskulinitetsnormerna har skapat en osäkerhet för männen att prata med andra män om sin psykiska ohälsa, eftersom de anses som “omanligt”. De vill inte bli uteslutna ur det sociala sammanhanget och undviker därför möjligen att prata om det med andra män. Det kan i sin tur resultera i att männen inte blir sig själva runt sina manliga vänner och i slutändan mår sämre. Måttstocken för hur män förväntas vara grundar sig i den hegemoniska maskuliniteten, vilket kan innebära att män mäter sitt eget värde utifrån den. Rangordningen som följer av den hegemoniska

maskuliniteten har tydliga beskrivningar om hur en riktig man förväntas vara. Under sitt liv förhåller sig män till den hegemoniska maskuliniteten samt använder det som måttstock för sitt eget värde, som kan bidra till att män kämpar för att ligga högt upp i rangordningen. Det kan även bidra till en strid mellan de yttre normerna och inre känslorna, som i sin tur kan ha en stor påverkan på mäns psykiska hälsa.

6.3 Diskussion

Tidigare forskning tydliggör att normer i samhället möjliggör en social acceptans, som individer försöker förhålla sig till. Unga män anser att det existerar en distinktion mellan vad som anses normalt och onormalt. De blir ständigt påminda om hur de ska agera och bete sig för att identifieras som en riktig man (Ambjörnsson 2004:22,24,12). De unga männen förklarar att de vill känna att de passar in i de rådande maskulinitetsnormerna i samhället, vilket går i linje med Gottzéns och Jonssons (2012:24) forskning om att män som inte följer maskulinitetsnormerna riskerar att bli socialt exkluderade. Intervjupersonerna beskriver även att det förekommer en stigmatisering om deras psykiska ohälsa och att försöket att leva upp till maskulinitetsnormer bidrar till stress. Även detta går i linje med Inckles (2014:5)

forskning om stigmatisering och mäns psykiska ohälsa. Likaså förklarar männen att ett självskadebeteende kan utvecklas för att hantera den psykiska ohälsan. Resonemanget liknar det Inckles (2014:10) forskning beskriver, att risken för att bli socialt exkluderad kan leda till ett självskadebeteende.

Slutligen är det viktigt att lyfta att psykisk ohälsa är ett samhälleligt problem för unga män. Detta eftersom mäns psykiska ohälsa inte synliggörs i samma utsträckning som kvinnors. För att förebygga den psykiska ohälsan för män i relation till maskulinitetsnormer behöver ämnet framhävas och studeras vidare.

6.4 Vidare forskning

Intervjupersonerna i denna studie befinner sig i ett litet åldersspann, därför hade de varit intressant att vidare forskning studerar fenomenet utifrån ett större åldersspann.

Genom att synliggöra maskulinitetsnormernas påverkan på unga mäns psykiska hälsa och stigmatiseringen gällande att söka vård, kan det resultera i ett steg mot att förändra

maskulinitetsnormerna. Något som fortsatt forskning även kan fokusera på är att öka

förståelsen om normerna och att försöka eliminera stigmatiseringen av mäns psykiska ohälsa. För att möjliggöra ett samhälle där alla individer känner att de öppet kan prata om sin

Referenslista

Ambjörnsson, F. (2004). I en klass för sig. Genus, klass och sexualitet bland gymnasieungdomar. Stockholm: Ordfront.

Brottsförebyggande rådet. (2019). Våld och misshandel. Hämtad 2021-02-08 från: https://www.bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper/vald-och-misshandel.html

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (tredje upplagan). Stockholm: Liber.

Connell, R. (2008). Maskuliniteter. Göteborg: Daidalos

Courtenay, W. H. (2000). Constructions of masculinity and their influence on well-being: a theory of gender and health. Social Science & Medicine, 50, 1386-1388.

Folkhälsomyndigheten. (2021). Nationella allmänna råd och rekommendationer för att minska spridningen av covid-19. Hämtad 2021-04-21 från:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19 /skydda-dig-och-andra/rekommendationer-for-att-minska-spridningen-av-covid-19/

Gottzén, L. & Jonsson, R. (2012). Andra män: maskulinitet, normskapande och jämställdhet. (1. uppl.) Malmö: Gleerups.

Herz, M. (2012). Från ideal till ideologi : konstruktioner av kön och etnicitet inom socialtjänsten (PhD dissertation, Örebro universitet). Hämtad från

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-25919

Inckle, K. (2014). Strong and Silent: Men, Masculinity, and Self-injury. Men and Masculinities, 17(1), 3–21. https://doi.org/10.1177/1097184X13516960I

Itulua-Abumere, F. (2013). Understanding Men and Masculinity in Modern Society. Open Journal of Social Science Research. 1, 42-45. https://doi.org/10.12966/ojssr.05.05.2013. Jacobsen, D-I. (2002). Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur

Levant, R. F. & Wimer, D. J. (2011). The Relation of Masculinity and Help-Seeking Style with the Academic Help-Seeking Behavior of College Men. The Journal of Men’s Studies, 19(3), 256-274. https://doi.org/10.3149/jms.1903.256

Levant, R. F. & Wimer, D. J. (2014). Masculinity Constructs as Protective Buffers and Risk Factors for Men’s Health. American Journal of Men’s Health, 8(2), 110–120.

https://doi.org/10.1111/jasp.12362

Lipman-Blumen, J. (1976).Toward a Homosocial Theory of Sex Roles: An Explanation of the Sex Segregation of Social Institutions.Signs Journal of Women in Culture and Society, 1(S3), 15-31. doi:10.1086/493272

Moss‐Racusin, C.A. & Miller, H.G. (2016). “Taking charge” of stigma: Treatment seeking alleviates mental illness stigma targeting men. Journal of Applied Social Psychology, 46: 319-335. https://doi.org/10.1111/jasp.12362

Nordberg, M. (1999). Macho eller mjukis. I Berggren, Anne Marie (Red), Manligt eller omanligt i ett historiskt perspektiv. Stockholm: Forskningsrådsnämnden.

Nordberg, M. (2004). Forskning om män och maskulinitet. Sociologisk forskning, 41(3), 11–18. Hämtad från https://sociologiskforskning.se/sf/article/view/19375

Sveriges kommuner och regioner. (2021). Maskulinitet och psykisk hälsa. Hämtad 2021-02-08 från:

https://skr.se/download/18.4d84121a1774947500fce814/1612346711088/SKR_Faktablad_ps ykisk-halsa.pdf

Vetenskapsrådet. (2019). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2021-04-21 från: https://codex.uu.se

Way, N., Cressen, J., Bodian, S., Preston, J., Nelson, J., Hughes, D. (2014). "It Might Be Nice to Be a Girl . . . Then You Wouldn't Have to Be Emotionless": Boys' Resistance to Norms of Masculinity During Adolescence. Psychology of Men & Masculinity,15(3). 241-252.

Wenneberg, Søren B. (2010). Socialkonstruktivism: positioner, problem och perspektiv. (2. uppl.). Malmö: Liber

Bilaga 1. Informationsblankett

Hej!

Du blir tilldelad denna informationsblankett då du har tackat ja till att medverka i en intervju för vår studie. Vi heter Alexandra Lindskoog och Emma Hörnsten och skriver vår

kandidatuppsats i Sociologi med inriktning mot organisation och arbetsliv, vid Örebro Universitet. Vår handledare heter Daniel Sjödin.

Vårt syfte med studien är att få en förståelse om hur unga män upplever maskulinitetsnormer, samt hur maskulinitetsnormer påverkar unga mäns psykiska hälsa. Intervjun kommer att genomföras via telefon med både ljud och bild och kommer att ta cirka 30-40 minuter. Intervjun kommer att spelas in och du som intervjuperson kommer att vara anonym.

Informationen kommer att behandlas utifrån bestämmelser i GDPR-lagen och ingen obehörig kommer att kunna ta del av dina personuppgifter. Medverkan är frivillig och kan avbrytas när som helst utan en motivering. Det inspelade materialet kommer enbart att behandlas av oss och kommer därefter förstöras efter transkribering.

Nedan finner du information om oss som är ansvariga för studien samt dataskyddsombud. Har du några frågor eller funderingar, är det bara att höra av dig till oss via mail.

Med vänliga hälsningar, Alexandra Lindskoog och Emma Hörnsten.

Alexandra Lindskoog

E-post:Lindskoogalexandra@gmail.com Emma Hörnsten

E-post:Hornstenemma@gmail.com Daniel Sjödin

E-post:Daniel.sjodin@oru.se Dataskyddsombud/personuppgiftsansvarig Dorota Antonson

Bilaga 2. Intervjuguide

Detta avsnitt innefattar frågor som berör intervjupersonernas bakgrund som ger oss en bakgrundsbild av individen innan den riktiga intervjun påbörjas.

Bakgrund

- Vilket kön identifierar du dig som? - Vilket år är du född?

- Vad är din vardagliga sysselsättning? Jobb, studerande etc. - Vilken stad bor du i?

Relationer

Detta avsnitt innefattar frågor där vi vill få en tydligare bild av intervjupersonernas relationer som kan vara en grund till de maskulinitetsnormer som har formats för individen.

1. Beskriv din relation till dina föräldrar. 2. Hur anser du att en mamma ska vara? 3. Hur anser du att en pappa ska vara? 4. Har du några manliga vänner?

- Hur skulle du beskriva eran jargong när ni umgås?

5. Vem vänder du dig till när du känner dig ledsen eller nedstämd?

Maskulinitet

Detta avsnitt innefattar frågor som ger oss en förståelse för hur intervjupersonerna förstår innebörden av de rådande maskulinitetsnormerna.

6. Vilka egenskaper anser du vara manliga?

- Vilka av egenskaperna anser du själv att du uppfyller? 7. Beskriv vad du anser som en “omanlig man” - Varför är det “omanligt”?

8. Upplever du att det finns förväntningar om hur du vara och ska bete dig? - På vilket sätt anser du förväntas vara som man?

- Från vem kommer dessa förväntningar?

- Hur hade du känt dig om du hade uppträtt annorlunda än dessa normer? 9. Vad tänker du om uttrycket ”machokultur”?

- Är detta något du upplevt?

- Tror du detta har påverkat dig på något sätt? :Isåfall, hur har detta påverkat dig?

Psykisk hälsa

Detta avsnitt innefattar frågor om psykisk hälsa samt om maskulinitetsnormer har en inverkan på detta.

10. Tror du att män generellt mår bättre eller sämre än kvinnor? - Beskriv varför du tror detta.

11. Har du mått dåligt eller känt dig nedstämd under en längre period? - - Berätta om du vill.

12. Har du någon gång sökt hjälp för din psykiska hälsa? - Om nej, hur hade du sökt hjälp om du hade behov av det? - Om ja, hur sökte du hjälp?

13. Hur känner du angående att söka hjälp för sin psykiska hälsa?

14. Hur tror du att din omgivning skulle reagera om du berättade att du mår dåligt? 15. Tror du att det upplevs svårare för män att söka hjälp än för kvinnor?

- Om ja, Varför tror du det? Beskriv. - Om nej, Varför tror du det? Beskriv.

Avslutande öppna frågor:

● Hur tror du det skiljer sig mellan män och kvinnor när det kommer till att söka hjälp för sin psykiska hälsa?